Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Konsekvenser av tidig psykisk ohälsaDela
  1. Är det så att flickor
    har bättre copingstrategier?

  2. En bättre förmåga
    att hantera sin psykiska ohälsa?

  3. Är de mer benägna att söka hjälp?

  4. Det är ingen tvekan om
    att psykisk hälsa-

  5. -numera är en stor och viktig
    folkhälsofråga, globalt sett.

  6. Det bekräftades med
    all önskvärd tydlighet i den rapport-

  7. -som the Lancet commission
    on global mental health-

  8. -and sustainable development
    presenterade i höstas.

  9. Det var en grupp av 28 experter-

  10. -knutna för det här uppdraget
    till tidningen the Lancet-

  11. -som uttalade sig
    om alla de påfrestningar-

  12. -både personligt lidande,
    ekonomiskt och så vidare-

  13. -som psykisk ohälsa
    över hela världen orsakade.

  14. Man redovisar i rapporten också
    olika typer av beräkningar:

  15. Hur stort är lidandet?

  16. Vad skulle kunna sparas
    med kraftfulla åtgärder?

  17. Hur stora är kostnaderna
    om vi inte vidtar åtgärder-

  18. -för att mota den psykiska ohälsan?

  19. I liv räknat handlar det om
    miljontals människoliv-

  20. -som man menar skulle kunna säkras-

  21. -om man vidtog åtgärder-

  22. -och i pengar räknat
    handlar det om astronomiska belopp-

  23. -som det här kommer att kosta världen
    om inte frågorna tas på allvar.

  24. Sverige är naturligtvis
    inget undantag.

  25. Psykisk ohälsa
    är ju ett jätteproblem-

  26. -inte bara bland ungdomar, utan också
    bland den vuxna befolkningen.

  27. Försäkringskassan förser oss
    med jämna mellanrum med statistiken-

  28. -som säger att under en femårsperiod
    på 2010-talet-

  29. -så fördubblades antalet sjukskriv-
    ningar med psykiatriska diagnoser.

  30. Vi vet att av det totala antalet
    sjukskrivningar-

  31. -utgör de psykiatriska diagnoserna
    i dag 45 %.

  32. Det är ganska tydliga siffror.
    Jag pratar om nuet-

  33. -men i alla fall när det gäller
    barns och ungdomars psykiska hälsa-

  34. -så har den frågan
    varit i medialt fokus-

  35. -under en kvarts sekel.

  36. Frågan aktualiserades på allvar
    som en folkhälsofråga-

  37. -under och i spåren av-

  38. -1990-talets svåra och djupa
    ekonomiska kris här i Sverige-

  39. -med massarbetslöshet-

  40. -och nedskärningar
    i de sociala välfärdssystemen.

  41. Länge rådde det dock en osäkerhet-

  42. -hur utbredd
    den här psykiska ohälsan var-

  43. -och hur förändringarna över tid
    såg ut.

  44. Det var egentligen först 2010
    när Kungliga Vetenskapsakademien-

  45. -anordnade
    en state of the science-konferens-

  46. -som frågetecknen kunde redas ut,
    i alla fall delvis-

  47. -och man kunde konstatera-

  48. -att det i alla fall
    för självrapporterad psykisk ohälsa-

  49. -skett betydande ökningar,
    framför allt bland flickor-

  50. -sedan mitten av 1980-talet.

  51. Den här bilden har senare bekräftats
    av andra studier-

  52. -både vad det gäller
    självrapportering-

  53. -men också vad det gäller
    kliniska observationer.

  54. Socialstyrelsen gjorde
    för ungefär ett år sen-

  55. -en sammanställning av sina register.

  56. Man såg där att andelen-

  57. -som registrerats
    för psykiatriska problem-

  58. -alternativt
    fått psykofarmaka utskrivet-

  59. -hade i den yngsta åldersgruppen
    fördubblats under en tioårsperiod.

  60. Det här är självfallet
    inga exakta mått på prevalens-

  61. -eller förekomst av psykisk ohälsa-

  62. -men det ger ändå
    en indikation om trenden.

  63. Det är en trend som är i samklang-

  64. -med de data vi samlar in
    bland ungdomarna själva.

  65. Den här bilden innehåller data-

  66. -som jag hämtat från en WHO-stödd,
    internationell undersökning-

  67. -som har pågått ända sen 1980-talet.

  68. Det jag redovisar här
    är ett sammansatt mått-

  69. -över psykosomatiska symptom-

  70. -där skolelever svarat på frågor-

  71. -om de känt sig nere,
    haft koncentrationssvårigheter-

  72. -huvudvärk, magbesvär och så vidare.

  73. Vi kan se att de här kurvorna,
    både bland pojkar och flickor-

  74. -pekar rakt uppåt-

  75. -sen 1980-talet.

  76. I det här diagrammet-

  77. -har jag inkluderat den senaste,
    färskaste datan från 2017 och 2018.

  78. Då ser ni att siffrorna når
    sina hittills högsta nivåer.

  79. Den här bilden ser ungefär likadan ut
    om vi tittar på elever i årskurs sju.

  80. Det vill säga trettonåringar.

  81. Går vi däremot lägre ner i åldrarna,
    till årskurs fem, elvaåringarna-

  82. -så har vi inte samma tydliga ökning
    av psykiska besvär över tid.

  83. Men psykisk ohälsa
    varierar ju inte bara-

  84. -beroende på hur gammal man är.

  85. Vi har en tendens många gånger
    att betrakta och redovisa ungdomar-

  86. -som om de vore en enhetlig grupp.

  87. Är det inte märkligt-

  88. -att vi ägnar de sociala skillnaderna
    i psykisk ohälsa-

  89. -så lite uppmärksamhet-

  90. -mot bakgrund av att vi har
    en hälso- och sjukvårdslag-

  91. -som stipulerar en god hälsa-

  92. -på lika villkor
    för hela befolkningen-

  93. -och mot bakgrund av att vi haft en
    statlig kommitté för en jämlik hälsa-

  94. -som alldeles nyligen
    har avslutat sitt arbete-

  95. -och som påpekat behovet av-

  96. -att vi ska uppmärksamma och ta itu-

  97. -med de sociala skillnaderna i hälsa?

  98. Sociala skillnader i hälsa,
    till en del i alla fall-

  99. -grundläggs under skoltiden.

  100. Inte minst ger skolvalen
    som man gör i slutet av årskurs nio-

  101. -inför i första hand gymnasiet-

  102. -en tydlig antydan
    om risker för sociala skillnader-

  103. -i hälsa också senare i livet.

  104. Som ni ser så är självrapporterade
    psykosomatiska besvär-

  105. -bland elever i årskurs nio-

  106. -betydligt vanligare
    i den grupp av elever-

  107. -som söker till
    yrkesförberedande gymnasieprogram-

  108. -jämfört med de som söker till hög-
    skoleförberedande gymnasieprogram.

  109. Allra högst i siffror-

  110. -är flickorna som söker
    till de yrkesförberedande programmen.

  111. Jag kan inte visa färskare data
    än 2011.

  112. Jag hoppas kunna göra det nästa år-

  113. -då vi förhoppningsvis fått möjlighet
    att genomföra ytterligare...

  114. I så fall den nionde datainsamlingen.

  115. ...inom vår forskningsstudie
    Ung i Värmland som vi startade 1988.

  116. Den här lägesbeskrivningen
    som jag gör nu-

  117. -är egentligen föga kontroversiell.

  118. Jag tror att de flesta
    av mina kolleger håller med mig-

  119. -om att det här är
    en i huvudsak korrekt bild-

  120. -av hur läget är
    och hur trenderna ser ut.

  121. Men det är en bild
    som ändå inte står oemotsagd.

  122. Några kolleger har protesterat-

  123. -och sagt: "Gå inte på myten
    om ökad psykisk ohälsa."

  124. Man har haft två invändningar.

  125. Den ena är att det här bygger
    på självrapporterad data-

  126. -och att när frågor
    får stor uppmärksamhet-

  127. -medialt och i andra sammanhang,
    i skolan-

  128. -så finns det en tendens att
    uppmärksamheten driver upp siffrorna-

  129. -på så sätt att ungdomar blir mer
    benägna att berätta om sina besvär.

  130. Den andra invändningen
    som har gjorts-

  131. -handlar om
    att psykosomatiska besvär-

  132. -är en del av ungdomstiden.

  133. Det är besvär som vi alla har
    att ta oss igenom under uppväxtåren.

  134. Till det vill jag säga
    att vi har svenska studier-

  135. -bland annat en som gjorts i Uppsala-

  136. -som tydligt visar
    att den här typen av besvär-

  137. -predicerar mer allvarliga problem,
    om jag uttrycker mig så-

  138. -senare i livet,
    till exempel depressioner-

  139. -helt oavsett om man haft
    depressiva besvär under ungdomstiden-

  140. -eller inte.

  141. När vi pratar om psykisk ohälsa
    är det självklart ofrånkomligt-

  142. -att prata om
    ett av de mest allvarliga uttrycken.

  143. Självmorden, då.

  144. Det är en fråga som ofta,
    inte minst här i Värmland-

  145. -uppmärksammas och diskuteras.

  146. Kanske mest här i Värmland-

  147. -där självmorden är relativt höga
    i den vuxna befolkningen.

  148. 2017 var antalet självmord i Sverige
    1 544.

  149. Av dessa fanns 149-

  150. -i den yngsta åldersgruppen,
    15-24 år.

  151. Backar vi bakåt i tiden
    och tar utgångspunkt i 80-talet-

  152. -så har det skett en kraftig
    minskning av självmorden i samhället-

  153. -men bland ungdomar
    har det här legat relativt konstant.

  154. Vi kan fråga oss varför självmorden
    inte har minskat bland ungdomar-

  155. -när det har minskat
    i befolkningen som helhet.

  156. Socialstyrelsen har tittat på-

  157. -konsekvenserna av den psykiska
    ohälsan, och vi kan tydligt se-

  158. -att den grupp som haft besvär-

  159. -av depression, ångest och så-

  160. -är mycket, mycket mer utsatt
    för risk för självmordsförsök.

  161. Vi vet också att de som har haft...

  162. ...olika typer
    av psykiatriska besvär-

  163. -också riskerar att få en betydligt
    sämre start gällande utbildning.

  164. Ni ser
    hur mycket större och högre andelen-

  165. -med enbart förgymnasial utbildning
    är-

  166. -i den grupp
    som har haft psykiatriska besvär.

  167. Vi har haft en tydlig tendens-

  168. -måste vi självkritiskt säga-

  169. -i den folkhälsovetenskapliga forsk-
    ningen att bara titta på symptomen-

  170. -och i för liten grad uppmärksamma
    konsekvenserna i vardagslivet.

  171. Det här har uppmärksammats-

  172. -av en pionjär i barn-
    och ungdomspsykiatrisk forskning-

  173. -professor emerita
    Marianne Cederblad-

  174. -som ställt frågan om man kan dra
    slutsatser enbart utifrån symptom-

  175. -och det kan man naturligtvis inte.

  176. Konsekvenser av psykisk hälsa under-
    sökte vi i en stor nationell studie-

  177. -där vi nådde 172 000 ungdomar-

  178. -i årskurserna 6 och 9, 2009.

  179. Det var Statistiska centralbyrån
    som svarade för den datainsamlingen.

  180. Här kan vi se att 20 % av flickorna
    och 14 % av pojkarna-

  181. -säger att de har haft-

  182. -negativa effekter
    av den psykiska ohälsan.

  183. Att den psykiska ohälsan har påverkat
    deras skolarbete negativt.

  184. När vi enbart tittar på symptom-

  185. -när vi enbart tittar
    på konsekvenser-

  186. -så ser vi genomgående-

  187. -att flickor har
    betydligt mer besvär-

  188. -och symptom än pojkarna.

  189. Men när vi tittar på de här frågorna
    samtidigt-

  190. -när vi beaktar symptom
    och konsekvenser samtidigt...

  191. Vi urskiljer den grupp av ungdomar-

  192. -som har de flesta
    och mest påtagliga symptomen-

  193. -och tittar i den gruppen
    hur konsekvenserna är-

  194. -så ser vi att könsmönstret skiftar.

  195. Som ni ser av den här bilden:

  196. Det är inte längre flickorna
    som har de högsta staplarna-

  197. -utan det är pojkarna.

  198. Då kan man fråga sig: Vad
    ligger bakom den här könsparadoxen?

  199. Är det så att flickor
    har bättre copingstrategier?

  200. En bättre förmåga
    att hantera sin psykiska ohälsa?

  201. Är de mer benägna att söka hjälp-

  202. -eller är det så att pojkarna har,
    av olika skäl-

  203. -en väldigt mycket högre tröskel-

  204. -för att rapportera
    och berätta om sina besvär?

  205. Men det här kompletterar bilden.

  206. Jag avslutar nu med att säga
    att utmaningarna är många.

  207. Den här frågan har varit
    i medialt fokus i ett kvarts sekel-

  208. -men jag vågar nog säga
    att det är först under 2010-talet-

  209. -som politikerna kommit ut på banan.

  210. Den här frågan finns med i de fyra
    partiernas januariöverenskommelse.

  211. Man lovar insatser
    vad det gäller suicidprevention.

  212. Man lovar att förebygga mobbningen-

  213. -och man lovar att stärka elevhälsan.

  214. Frågan är: Är det tillräckligt?

  215. Klarar vi
    att vända den här utvecklingen?

  216. Vi måste jobba med de här frågorna
    tillsammans.

  217. Vi måste ha oss som är forskare,
    er som jobbar ute i vården-

  218. -och inte minst politikerna med oss.

  219. Jag konstaterar med glädje-

  220. -att vi har
    vårt ansvariga regionråd på plats.

  221. Jag hoppas vid nästa samling-

  222. -som kan bli den konferens
    som vi själva anordnar-

  223. -den 11 juni,
    att vi får se en större uppslutning-

  224. -också från politikerna.

  225. Ni som är här och vill ta mer del
    av den senaste forskningen-

  226. -internationellt och nationellt-

  227. -är välkomna
    till Karlstad universitet-

  228. -då det centrum jag representerar
    firar sitt tioårsjubileum.

  229. Tack så mycket för att jag fick
    möjlighet att tala inför er i dag.

  230. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Hälsofrämjande arbete, Psykiatri, Psykisk hälsa, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.