Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Effekterna av bra kost och fysisk aktivitetDela
  1. I princip alla tycker det är skönt
    att röra på sig.

  2. Hör man rekommendationer,
    om man vill ta i lite-

  3. -att en timme och 15 minuter per
    vecka... Ska vi inte klara det?

  4. Nej, vi gör inte det.

  5. Jag heter Stig Mattson och är dietist
    och doktorand vid Örebro universitet.

  6. Mitt forskningsområde är diabetes
    typ 1 och fysisk aktivitet-

  7. -med fokus på
    hur man reglerar insulindoser-

  8. -och hur man äter
    i samband med träning-

  9. -för att uppnå
    en stabil glukosreglering.

  10. Jag är anställd inom
    Sveriges olympiska kommitté-

  11. -och hjälper olika landslag
    med kostfrågor.

  12. Jag har bl.a. jobbat med
    längdåkningslandslaget sen 2006-

  13. -och simlandslaget sen 2010.

  14. Jag tänkte ta 30 min. till att prata
    om kost och fysisk aktivitet-

  15. -för hälsa. Jag ska försöka visa
    att vi kan påverka kroppen-

  16. -via en sund kosthållning
    och fysisk aktivitet.

  17. Det behöver inte heller ta så lång
    tid för att få effekter i kroppen.

  18. De här stolparna använder jag mig av.

  19. Jag börjar med
    hur verkligheten ser ut.

  20. Detta är folkhälsorapporten som visar
    att flaskhalsen till ett långt liv-

  21. -har nånting med kärlhälsan att göra.

  22. Den största risken
    för en förtida död är kärlsjukdom.

  23. Därefter kommer cancer,
    både för kvinnor och män.

  24. Jag ska fokusera extra på kärlhälsan,
    hur kost och aktivitet påverkar den.

  25. Levnadsvanor och fysisk aktivitet
    var vi inne på tidigare.

  26. Det här är från 2010. Vi tittar på
    hur mycket vi motionerar.

  27. Hur många motionerar
    mer än två gånger per vecka?

  28. Det är från sjuårsåldern
    fram till 70-årsåldern.

  29. Figuren visar att det är lite mindre
    än 50 % som är aktiva-

  30. -mer än två gånger i veckan.

  31. Lyssnar man på media
    får vi rapporter hela tiden-

  32. -hur inaktiva vi är och hur mycket
    bildskärmstid barn och vuxna har.

  33. Arbetet är datorbaserat.

  34. Varannan person rör på sig för lite,
    kan man säga.

  35. Tittar man på de
    som har diabetes typ 2...

  36. Rör man på sig för lite så ökar
    risken för en mängd sjukdomar.

  37. Framförallt diabetes typ 2. Tittar vi
    på nationella diabetesregistret-

  38. -på hur fysiskt aktiv man är
    om man har diabetes typ 2-

  39. -från 2007 till 2017,
    olika aktivitetsnivåer på vecka-

  40. -så är det drygt 50 %-

  41. -som rör på sig mer,
    tre gånger eller mer per vecka.

  42. Man försökt att få oss att röra på
    oss tre gånger eller mer i veckan.

  43. Det innebär i praktiken att den
    andra hälften rör på sig för lite:

  44. Två gånger eller mindre per vecka.

  45. Det har inte förändrat sig
    även om vi propagerar för-

  46. -att vi ska röra på oss mer.

  47. Varann person rör på sig för lite.

  48. Med dagens överflöd med mat och godis
    och vår stillasittande livsstil-

  49. -så ökar risken självklart
    för att vi får i oss lite för mycket.

  50. Tittar man på Svensson så är det
    lite drygt hälften av alla män-

  51. -som är överviktiga eller har fetma.

  52. Det är 56 % av alla män
    och 42 % av alla kvinnor.

  53. Tittar man på de
    som har diabetes typ 2-

  54. -är det 8 av 10 som faktiskt har
    övervikt eller fetma.

  55. Övervikt i sig behöver inte påverka
    blodsockerregleringen negativt.

  56. Det är framför allt,
    som de flesta inom vården vet-

  57. -att det är bukfettet som har
    en negativ påverkan på kroppen.

  58. De fettceller
    som sitter kring tarmarna-

  59. -är mindre insulinkänsliga.
    De är insulinresistenta.

  60. Det innebär
    att fettcellerna kring tarmarna-

  61. -frisätter lite för mycket
    fria fettsyror hela tiden.

  62. De förs via portavenen
    raka vägen till levern.

  63. Har man bukfett så ökar det
    risken för leverförfettning.

  64. Rent allmänt när det gäller fria
    fettsyror med förhöjda nivåer-

  65. -så ökar det insulinresistensen.

  66. Det innebär i praktiken att levern
    putsar ut för mycket glukos i blodet-

  67. -medan musklerna tar emot
    för lite glukos från blodet-

  68. -och vi får hyperglykemi. Bukfetma
    påverkar negativt på många sätt.

  69. Kroppens förmåga
    att reglera många saker försämras.

  70. Bland annat blodfetter, blodsocker
    och blodtryck brukar försämras.

  71. Bukfettet vill vi försöka undvika.

  72. Här är en sammanfattning från Folk-
    hälsorapporten. Den är ganska bra.

  73. Om man är dietist
    och pratar mycket om kost-

  74. -så är det inte att kosthållning
    bara ska förbättra blodsockret.

  75. Vår kosthållning och livsstil
    ska påverka blodtryck-

  76. -blodfetter och förhoppningsvis
    att vi kan bevara en vikt-

  77. -och inte bli överviktiga
    eller få fetma.

  78. Mycket om diabetes typ 2
    handlar om livsstilen.

  79. Kosten och fysisk aktivitet
    som vi har snackat om i många år.

  80. Går vi in på fysisk aktivitet
    och tittar på det...

  81. Ja, det spelar roll.

  82. Det viktigaste är
    att vi hittar nån motionsform-

  83. -som vi regelbundet kan fortsätta med
    hela livet ut helst.

  84. Tittar man på rekommendationer
    om fysisk aktivitet, 2000 sa man-

  85. -30 min. fysisk aktivitet/dag,
    t.ex. en rask promenad.

  86. Går man fram till nutid-

  87. -så har man blivit mer detaljerad
    i sina råd.

  88. Man har inte heller rådet per dag,
    utan per vecka.

  89. Precis som ni tidigare sa,
    ska man försöka vara fysiskt aktiv-

  90. -150 min/vecka i måttlig intensitet
    eller 75 min/vecka i hög intensitet.

  91. Lyssnar jag på det...

  92. En timme och en kvart per vecka
    är löjligt lite.

  93. När jag snackar med patienterna
    frågar alltid om deras intressen-

  94. -och hur mycket de motionerar.

  95. Alla tycker att det är skönt
    att röra på sig.

  96. Hör man då rekommendationen,
    om man vill ta i lite-

  97. -att en timme och 15 minuter/vecka...

  98. Ska vi inte klara det? Nej, vi gör
    inte det. Men vi borde göra det.

  99. Man lägger också till
    mer detaljerade saker.

  100. När vi passerar 50-årsstrecket-

  101. -då tappar vi
    successivt muskulär massa, sarkopeni.

  102. Muskulär massa
    är en viktig faktor för hälsan-

  103. -och för att hålla
    ämnesomsättningen hög.

  104. När man går upp i vikt är inte första
    steget att man äter för mycket-

  105. -utan man tappar muskulatur
    och ämnesomsättning.

  106. Äter man som man brukar
    är det logiska att man ökar i vikt.

  107. Styrketräning är verkligen nåt vi
    alla skulle försöka köra mer med-

  108. -framför allt när vi blir äldre.

  109. Personer över 65
    bör även träna balans.

  110. I.o.m. att många motionerar
    bara för att gå ner i vikt-

  111. -majoriteten motionerar
    för att hålla vikten.

  112. Spelar det nån roll vilken aktivitet
    jag utför? Ja, det spelar roll.

  113. I den här studien har man försökt
    kontrollera vårt energiintag-

  114. -och hur mycket vi förbrukar i energi
    när vi utövar en aktivitet.

  115. Vi ser att de som har gått
    och cyklat har gått ner i vikt-

  116. -medan de som har simmat
    har gått upp i vikt.

  117. Vi kan mycket,
    men det är mycket vi inte förstår.

  118. Det är likadant med elitsimmarna.
    De tränar fyra timmar om dagen-

  119. -men har av nån anledning
    högre mängd fettvävnad-

  120. -än de som utövar lika mycket
    aktivitet i nån annan form.

  121. Det vet man inte vad det beror på.
    Så det finns skillnader.

  122. Om vi snackar fettförbränning
    som löpning eller cykel-

  123. -vid olika intensiteter:
    lätt, något eller ansträngande.

  124. Man ser att man förbränner
    mer fett under löpning än cykling-

  125. -så det finns skillnader.
    Men som jag sa-

  126. -det gäller att hitta nånting som man
    fortsätter med, helst livet ut.

  127. I dag sitter vi framför
    datorer hela dagarna, barnen gör det.

  128. Vi föräldrar har en jädra utmaning
    med bildskärmar.

  129. Det är nästan...
    Vi har diskussioner varje dag om det.

  130. Vi rör på oss för lite,
    vi skulle behöva mer styrketräning.

  131. Man gör inte med så mycket energi
    under styrketräningen-

  132. -men man har sett att
    ämnesomsättningen ökar dagarna efter-

  133. -som den här visar. Här har yngre
    personer kört styrketräning-

  134. -tio övningar, tio repetitioner.
    Man ska försöka bli starkare.

  135. De sista repetitionerna
    är så man knappt orkar.

  136. Det är för att stimulera
    muskeltillväxt.

  137. Dagen efter mäter man
    den basala energiförbrukningen-

  138. -som är förhöjd, en dag efteråt,
    två dagar och tre dagar.

  139. Att köra styrketräning var tredje dag
    är viktigt för hälsan-

  140. -och en bra faktor
    för kroppssammansättningen.

  141. Kan man då få lite extra muskler
    är det en ännu högre vinst.

  142. Det är musklerna som ska ta emot
    våra kolhydrater och socker-

  143. -och slussa ut i musklerna. Muskler
    behöver vi för blodsocker och hälsa.

  144. För att visa det här lite grann...

  145. När man är 60
    är man för gammal för saker-

  146. -men ska jag vara ärlig
    med fysiskt aktivitet-

  147. När man är yngre så är det massor
    av saker som kroppen ska sköta.

  148. Kroppen sköter det bra
    när man är ung. När man passerar 50-

  149. -är det många förmågor som förändras
    som bevaras om vi är fysiskt aktiva.

  150. När man är äldre är det på tiden
    att börja röra på sig.

  151. Här har vi yngre personer
    på 20-30 år eller 65-75 år-

  152. -som ska köra
    tre pass styrketräning per vecka.

  153. Efter tre månader
    har de yngre svarat bättre.

  154. De har lagt på sig
    nästan 2 kg muskelmassa.

  155. De äldre har också svarat bra,
    uppåt 1 kg muskulatur.

  156. De har också
    en högre ämnesomsättning.

  157. De förbrukar 100 kalorier mer/dag.
    Det kan låta löjligt lite-

  158. -men det är små saker som avgör
    om man sakta blir överviktig-

  159. -eller om man minskar sin fettvävnad.

  160. Det här är från Falukuriren 2015,
    jag tyckte det var kul.

  161. Min morsa har aldrig idrottat-

  162. -men hon började köra styrketräning
    när hon var 68.

  163. Styrketräning är nåt
    som funkar för de flesta-

  164. -även om man nu är skadad i ett knä
    eller nåt. Det är viktigt för hälsan.

  165. För fysisk aktivitet
    är en timme och en kvart rådet.

  166. Kan det verkligen ha nån effekt
    på blodsockret? Ja, det kan det.

  167. Det här är typ 2 diabetiker
    med en medelålder på 62 år.

  168. De körde två veckors träning,
    tre pass/vecka-

  169. -med nåt som kallas High
    Intensity Interval Training, HIIT.

  170. Det är 30 sekunders intervaller
    eller en minut-

  171. -som utförs ofta på cykel.
    Det är perfekt för överviktiga.

  172. De kör 10 st. 60-sekunders-
    intervaller/träningspass-

  173. -med 4-5 minuters vila
    mellan varje intervall.

  174. Passet går fort,
    20-30 minuter så är det klart.

  175. Man kör oftast
    upp till 10 intervaller.

  176. Det är 30 minuter
    effektiv träning/vecka.

  177. De ska göra det i två veckor,
    så effektiv tid är en timme.

  178. Kan det påverka blodsockret,
    till exempel?

  179. Man gjorde mätning som visar
    glukoskurvorna under ett dygn-

  180. -före och efter träningen.

  181. Det visade sig
    att blodsockret var lägre.

  182. Medelblodsockret
    gick från 7,6 till 6,6.

  183. Musklernas förmåga
    att ta upp glukos i blodet-

  184. -är det glukostransportörer som är
    viktiga för att ta upp sockret.

  185. De hade en 369 % ökning
    av glukostransportörerna-

  186. -på den här löjliga mängden träning.

  187. Om man inte har några hinder
    för att ta i-

  188. -att bara köra intervaller
    och promenader-

  189. -kan ge stora hälsovinster,
    även kondition.

  190. Musklerna blir bättre
    och fett förbränns.

  191. Arbetspulsen sänks
    vid en given arbetsbelastning.

  192. Det är otroligt effektiva
    men jädrigt tuffa.

  193. Jag körde ett pass i går
    med 30 sekunders intervaller.

  194. De första 15 sekunderna,
    sen är det slit de sista 15.

  195. Men ger det effekt får man köra,
    passet är klart på 25 minuter.

  196. Kondition, måste jag ha det?
    Kondition är en hälsofaktor i sig.

  197. Det påverkar också
    insulinkänsligheten positivt.

  198. Det är ett samband
    mellan bättre kondition-

  199. -en bättre insulinkänslighet,
    en förbättrad glukosreglering.

  200. I dag finns det så mycket teknik
    som kan stimulera vissa.

  201. Vi ska försöka sträva efter
    att få bättre kondition-

  202. -och bevara vår muskulära massa. Den
    är viktig för hälsan och blodsockret.

  203. Kosthållningen kommer jag in på.
    Vi var inne på kärlfunktion.

  204. Ibland tror man att kärlen bara finns
    där, att jag inte kan påverka dem.

  205. Men forskningen visar att vi kan det.

  206. Varenda måltid vi käkar
    påverkar kärlfunktionen.

  207. Man kanske tror att man ska äta
    nyttigt i ett år för att få effekt-

  208. -men varenda måltid påverkar.

  209. Det är en studie som många refererar
    till, Interheartstudien.

  210. Upp till 90 % av alla hjärtinfarkter
    orsakas av faktorer-

  211. -som vi kan påverka,
    var huvudbudskapet.

  212. Efter de här åren sammanställde
    de alla data-

  213. -och fick fram att risken
    för att få en hjärtinfarkt...

  214. Den största boven är blodfetterna,
    fyra gånger högre risk.

  215. Sen har vi fem andra riskfaktorer.

  216. Det handlar inte bara om att ha
    en bra kroppssammansättning-

  217. -det gäller att trivas med livet,
    det är samma riskfaktor som bukfett.

  218. De fick fram tre friskfaktorer.

  219. Det är frukt, bär och grönsaker.
    Vi har aldrig fattat riktigt varför-

  220. -det är så positivt,
    men nu vet vi varför.

  221. Det är för att de innehåller
    en hel del antioxidanter.

  222. När de kommer in i kärlen
    frisätter de kväveoxid-

  223. -som får kärlen att slappna av.
    Kärlet vidgar sig.

  224. Det är viktigt för hjärta och hjärna,
    de små kärlen.

  225. En viktigare sak kan vara
    att kväveoxidfrisättningen gör att-

  226. -blodplättar inte blir lika benägna
    att aggregera och bilda en propp.

  227. Hälsa handlar om lite, ofta.

  228. I verkliga livet
    lever vi väldigt dåligt-

  229. -sen får vi dåligt samvete
    och käkar grönsaker-

  230. -och sen blir det dåligt igen.
    Det handlar om lite och ofta.

  231. Då kan vi påverka kärlfunktionen
    i positiv riktning, vid varje måltid.

  232. Motion påverkar kroppen helt
    och hållet med allt.

  233. Om vi bara ska snacka kärlfunktion...

  234. Tar vi i så att hjärtat pumpar får vi
    högre flöde av blodet i kärlen.

  235. Friktionen mellan blodet och kärlen
    stimulerar kväveoxidfrisättningen.

  236. Det påverkar även kärlhälsan
    i positiv riktning.

  237. Alkohol är det mycket snack om.
    Alkohol ökar kväveoxidfrisättningen.

  238. Det pratas mycket om
    vilken mängd som är lagom.

  239. Man har enats om att två standardglas
    för män och ett för kvinnor-

  240. -kan vara lagom mängd
    för att bevara vår hälsa.

  241. Snackar vi rödvin är det 1,5 dl
    för kvinnor/dag, 3 dl för män/dag.

  242. Kärlen påverkas av varje måltid.

  243. Man snackar kärlhälsa
    och flödesmedierad dilatation.

  244. Man stasar kärlet, släpper på stasen-

  245. -sen mäter man hur mycket kärlet
    kan vidga på sig.

  246. Man mäter diametern på kärlet.

  247. Här mäter man baseline, i början
    kunde kärlet vidga sig 20 %.

  248. Sen ska vi äta en högfettmåltid
    med 900 kcal med 50 g fett.

  249. Normalt sett
    innehåller en lunch 20 g fett.

  250. Efter mäter man varje kärlen
    varje timme.

  251. Det blir en försämring av kärlens
    funktion att vidga sig från baseline.

  252. Fyra timmar är det som sämst,
    sen återfår den funktionen.

  253. Sen tar vi en lågfettmåltid med
    900 kcal och tittar på kärlfunktion.

  254. Nej, det blir ingen påverkan.
    Kärlen kan arbeta som de ska.

  255. Nu tar vi högfettmåltiden
    och tillför inte grönsaker-

  256. -utan c-vitamin och e-vitamin.

  257. Då ser man på kärlfunktionen
    att den bevaras.

  258. Vi bör försöka tillföra frukt,
    bär och grönsaker-

  259. -för att få i oss sånt
    som stödjer kärlhälsan.

  260. I den här bilden ser man förändringen
    på triglycerinnivåerna.

  261. Ju högre blodfett vi har, desto sämre
    förmåga har kärlet att vidga sig.

  262. Efter Interheartstudien
    började man titta på det.

  263. Kan vi påverka vår kärlfunktion
    mer än vad vi tror?

  264. Här har vi 61-åringar som under
    två veckor ska äta en kost-

  265. -med mindre antioxidanter.

  266. Sen samma typ av kost
    men mer antioxidanter.

  267. Först perioden tar vi ett äpple,
    andra perioden en apelsin.

  268. Först perioden isbergssallad,
    sen spenat.

  269. Första perioden choklad,
    sen mörk choklad.

  270. Första perioden olivolja,
    sen extra virgin olivolja.

  271. Hela tiden lite starkare livsmedel,
    sen mäter vi kärlfunktionen.

  272. Efter perioden
    med lite antioxidanter-

  273. -är kärlens förmåga
    att vidga sig försämrade.

  274. Efter två veckor
    med lite mer tanke bakom valen-

  275. -hade kärlen ökat förmågan
    att vidga sig med 39 %.

  276. Det kan vara skillnaden i en viss
    situation om man får en hjärtinfarkt.

  277. Våra livsmedelsval
    påverkar kärlfunktion hela tiden.

  278. Det är precis det
    ni läser i tidningarna-

  279. -det är färgrika bär, frukter
    och grönsaker som vi ska lägga in.

  280. Om vi snackar om fysisk aktivitet
    och kärlhälsa-

  281. -kan vi säga...
    När ska man börja motionera?

  282. Man ska framför allt motionera
    när man blir äldre.

  283. Vissa förmågor förändras då.

  284. Varje dag sker det skador på kärlen,
    framför allt i förgreningarna.

  285. De skadorna ska ju lagas.

  286. Det är som att det bildas en propp,
    sen ska det städas upp.

  287. Det kallas för fibrinolys.

  288. Fibrinolysen, det som drar igång den
    är ett enzym som förkortas t-PA.

  289. Tittar man på inaktiva unga
    och äldre-

  290. -så har äldre 50 % lägre nivåer
    av t-PA-enzymet.

  291. Tittar vi på aktiva äldre och unga
    är det ingen skillnad.

  292. Vi kan bevara vissa förmågor
    genom att motionera som äldre.

  293. De stillasittande personerna
    mellan 50 och 75-

  294. -om de tränar i tre månader, fem-sex
    gånger i veckan, vad händer då?

  295. De hade 60 % ökning av enzymet
    som drar igång städningen.

  296. Vi har så mycket hälsoeffekter
    av fysisk aktivitet.

  297. Det är bara att motionera.

  298. Motion två gånger/vecka
    halverar risken för stroke.

  299. Stillasittande har fördubblad risk
    att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

  300. Jag vill bara säga
    att vi kan påverka vår kropp-

  301. -mycket mer än de flesta förstår
    via en kosthållning som är sund-

  302. -och fysisk aktivitet,
    men vi märker det inte.

  303. Det är först när man mäter kärlen
    eller glukosupptaget i musklerna-

  304. -som vi ser skillnad.
    Bara vi vet att vi kan påverka.

  305. Nåt om kosthållning,
    man behöver inte komplicera-

  306. -med mängd kolhydrater hit och dit.
    Fokusera på naturliga råvaror.

  307. Minska ner på halv- och helfabrikat.

  308. Ät bra med frukt,
    bär och grönsaker, baljväxter.

  309. Medelhavskosten,
    jag gillar inte kostetiketter-

  310. -men medelhavskosten bygger på det,
    naturliga råvaror. Tack.

  311. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Folkhälsa, Friskvård, Fysisk träning, Kostråd, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss