Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Fysisk aktivitet för mental hälsaDela
  1. Risken för psykiska besvär ökade
    om man satt stilla framför en skärm-

  2. -sex timmar eller mer efter skolan.

  3. "Psykiske plager og fysisk aktivitet hos
    ungdom" heter min doktorsavhandling.

  4. Jag disputerade i september
    vid Karlstad universitet.

  5. Avhandlingen består av
    fyra artiklar och en kappa.

  6. Mina handledare var Curt Hagquist,
    som vi har hört här i dag-

  7. -samt Ingeborg Hartz
    och Miranda Thurston.

  8. I Norge rapporteras det om ökade
    psykiska besvär bland ungdomar.

  9. Ungdata-rapporten från 2018
    visar att omfattningen-

  10. -av självrapporterade fysiska
    och psykiska besvär fortsätter att öka.

  11. Ökningen är markant och gäller elever
    i både högstadiet och gymnasiet.

  12. I en översikt från 2014 ser man ökade
    internaliserade problem hos flickor-

  13. -medan siffrorna för pojkar
    inte var entydiga.

  14. Vilken roll fysisk aktivitet spelar för
    att förebygga psykiska besvär-

  15. -har fått ökad uppmärksamhet
    bland forskare, särskilt i rika länder.

  16. Men mycket av forskningen
    som har gjorts runt det här sambandet-

  17. -har låg kvalitet,
    och är oftast tvärsnittsstudier.

  18. Vissa hittar positiva samband,
    andra gör det inte.

  19. Få studier nämner orsakssamband
    och mekanismerna bakom sambandet-

  20. -mellan fysisk aktivitet
    och psykisk hälsa hos ungdomar.

  21. Psykisk hälsa är ett vitt begrepp.
    Vi har undersökt psykiska besvär-

  22. -inte psykisk ohälsa.

  23. Vi har använt tre mått på psykisk hälsa
    som jag ska återkomma till.

  24. Ungdomars fysiska aktivitet
    tenderar att sjunka med åldern.

  25. Under ungdomstiden finns en ökad risk
    att utveckla en inaktiv livsstil.

  26. Enligt en Ungdata-rapport från 2018
    lägger allt fler ungdomar mycket tid-

  27. -på bildskärmsaktiviteter. Det är
    olyckligt, då ökad skärmtid på fritiden-

  28. -har förknippats med psykiska besvär.

  29. Syftet var att undersöka sambandet
    mellan psykisk hälsa-

  30. -och fysisk aktivitet hos norska
    ungdomar i åldrarna 15 till 16 år.

  31. I den första studien
    var målet att undersöka-

  32. -instrumentet Hopkins Symptom
    Checklist psykometriska egenskaper-

  33. -med hjälp av Rasch-modellen.

  34. Detta är data från norska Folkehelse-
    instituttets ungdomsundersökning.

  35. Den genomfördes 2001,
    och därefter 2009-

  36. -då i samarbete
    med Hedmarks fylkeskommune.

  37. Totalt deltog 3 311 ungdomar,
    och det var en tvärsnittsstudie.

  38. Den gjordes på papper år 2001
    och på nätet 2009.

  39. Det validerade instrumentet består
    av tio frågor och fyra svarsalternativ.

  40. Fyra frågor mäter symptom på ångest-

  41. -och sex frågor
    mäter symptom på depression.

  42. Frågan löd: "I vilken grad har du
    besvärats av dessa på senare tid?"

  43. Svarsalternativen är:

  44. "Inte alls", "lite", "ganska mycket"
    och "väldigt besvärad".

  45. Instrumentet har validerats
    med faktoranalys.

  46. Det har jämförts med andra instrument
    som mäter ångest och depression-

  47. -men det är först nu som det
    har validerats med Rasch-analys.

  48. Enligt Rasch-analysen
    var instrumentet pålitligt-

  49. -och frågorna fungerade bra.

  50. Men instrumentet har brister.

  51. Jag har tagit med två figurer
    för att illustrera detta.

  52. Det är viktigt att instrumentet vi
    använder är anpassat för målgruppen-

  53. -som vi vill undersöka. Här ser vi
    hur frågor och svar hänger ihop.

  54. Överst ser vi hur ungdomar själva
    upplever sin psykiska hälsa-

  55. -och där under i vilken grad frågorna
    faktiskt mäter psykiska besvär.

  56. Det är inte så stor samstämmighet
    mellan hur ungdomarna svarar-

  57. -och graden av psykiska besvär
    som frågorna mäter.

  58. Vi ser att person och item
    inte korrelerar helt.

  59. Resultatet indikerar att ungdomarna är
    "för" friska för att svara på frågorna.

  60. Instrumentet tycks passa bättre
    för ungdomar som mår sämre.

  61. Här ser vi vad man
    kan förvänta sig på frågan:

  62. "Lätt för att klandra sig själv",
    den grå grafen här.

  63. Här vill vi se om frågan
    fungerar lika för pojkar och flickor.

  64. Den röda linjen är flickor
    och den blå är pojkar.

  65. Flickor ligger konsekvent högre
    än pojkar, vilket visar att frågan-

  66. -fungerar olika för flickor och pojkar.

  67. I den andra studien använde vi samma
    datamaterial som i den första studien.

  68. Här undersökte vi psykiska besvär
    i relation till ändringar över tid-

  69. -samt fysisk aktivitet
    kopplat till skärmtid på fritiden.

  70. Psykiska besvär mättes med HSCL.

  71. Fysisk aktivitet
    mättes i antal timmar efter skoltid-

  72. -liksom skärmtid, som också mättes
    i antal timmar efter skolan per dag.

  73. Studien visade
    att självrapporterade psykiska besvär-

  74. -ökade mellan 2001 och 2009.

  75. Andelen flickor med besvär
    var dubbelt så stor som bland pojkar.

  76. Andelen ungdomar som var aktiva
    i mer än elva timmar i veckan-

  77. -och stillasittande vid en skärm sex
    timmar per dag, ökade i samma period.

  78. Risken för psykiska besvär
    var lägre om man var aktiv-

  79. -minst elva timmar i veckan,
    medan den var högre-

  80. -om man satt stilla framför en skärm
    i minst sex timmar efter skolan.

  81. Resultatet påverkades inte av
    om man var pojke eller flicka-

  82. -eller om undersökningen
    gjordes 2001 eller 2009.

  83. Studie tre skulle undersöka sambandet
    mellan fysisk aktivitet-

  84. -och ny användning av psykofarmaka.

  85. Studien baseras på data
    från ungdomsundersökningen-

  86. -i Hedmark fylke, samt Oppland,
    Troms, Finnmark och Oslo.

  87. Sammanlagt deltog 10 737 ungdomar.

  88. Undersökningen kopplades
    till det norska receptregistret.

  89. Där finns en översikt över
    alla receptbelagda läkemedel-

  90. -som har lämnats ut från apotek
    från och med år 2004.

  91. I studien antogs ny receptförskrivning
    vara en indikator på psykiska besvär.

  92. Vi ville se om ungdomar hade fått anti-
    depressiva eller sömnmedel utskrivna.

  93. Fysisk aktivitet kunde inte kopplas
    till ny användning av antidepressiva.

  94. Dock fanns klara samband
    mellan fysisk aktivitet-

  95. -och ny användning av sömnmedel.

  96. Men efter tretton års uppföljning
    såg vi att sambandet försvann.

  97. Resultatet påverkades inte av
    om man var pojke eller flicka-

  98. -eller om man hade rapporterat
    psykiska besvär eller ej.

  99. Studie fyra såg på sambandet mellan
    fysisk aktivitet i olika kontexter-

  100. -och symptom på depression.

  101. Vi använde oss av Ungdata, som har
    blivit en viktig källa till information-

  102. -om ungdomars hälsa
    och välbefinnande i Norge.

  103. Vi hade tillgång till data från Hedmark,
    Oppland, Østfold och Akershus.

  104. Totalt deltog 5 531 ungdomar-

  105. -och det var ett nätbaserat,
    anonymt frågeformulär.

  106. Här ser vi de sex frågor
    som mäter symptom på depression.

  107. De fem första frågorna finns även
    i HSCL, som validerades i studie ett.

  108. Några frågor är omarbetade-

  109. -och vi gjorde en validering av skalan,
    men det är opublicerade resultat.

  110. Som helhet fungerade skalan ganska
    bra, men den har även en del brister.

  111. Här ser vi fysisk aktivitet
    i olika kontexter.

  112. Vi frågade om idrottsföreningar, gym,
    om man tränade på egen hand-

  113. -eller deltog i andra organiserade
    aktiviteter. Sex svarsalternativ fanns.

  114. Och vad fann vi här?
    Jo, att mönstret ändrade sig lite.

  115. De som tränade i en förening hade
    markant färre symptom på depression-

  116. -jämfört med de
    som inte tränade regelbundet.

  117. Sambandet påverkades inte av faktorer
    som utbildning, ekonomi, rökning-

  118. -och alkoholvanor. Dock sågs inget
    samband för de som tränade på gym-

  119. -på egen hand eller
    i andra organiserade aktiviteter.

  120. Här ser vi våra fyra studier
    och vad vi har undersökt.

  121. Vi har använt
    tre olika mått på psykisk hälsa.

  122. Metoden är viktig. Hur man operation-
    aliserar och mäter psykisk hälsa kan-

  123. -påverka förhållandet till fysisk aktiv-
    itet, t.ex. vid jämförelse av grupper.

  124. Rasch-analysen av HSCL:s
    psykometriska egenskaper-

  125. -är därför
    ett viktigt bidrag till forskningen.

  126. Precis som psykisk hälsa är
    fysisk aktivitet ett komplext fenomen.

  127. Vi undersökte antal timmar
    fysisk aktivitet efter skolan, skärmtid-

  128. -och fysisk aktivitet i olika kontexter.

  129. Mätmetod, och i vilket sammanhang
    aktiviteten genomförs, är viktigt.

  130. När inte bara frekvens och volym
    undersöks, utan även kontexten-

  131. -för den fysiska aktiviteten,
    så ser vi ett tydligare mönster.

  132. Man bör se på olika sorters aktiviteter,
    inte bara frekvens och volym-

  133. -när man ska undersöka
    fysisk aktivitet och psykisk hälsa.

  134. Resultatet visar att bredare studier
    behövs om sambandet-

  135. -mellan fysisk aktivitet
    och psykisk hälsa.

  136. Det är viktiga fynd för arbetet med
    folkhälsa, med förebyggande arbete-

  137. -och med hälsofrämjande aktiviteter,
    för ungdomars psykiska hälsa.

  138. Tack för mig.

  139. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Fysisk träning, Medicin, Preventiv medicin, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.