Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?Dela
  1. Man undvek att se
    bakom barnets symtom.

  2. Man såg hellre somatiska besvär
    än ett övergrepp i bakgrunden.

  3. Jag disputerar
    i folkhälsovetenskap i maj.

  4. Innan dess arbetade jag i Karlstad.
    Jag började som skolsköterska 1994-

  5. -och jobbade där i 24 år.

  6. Jag har varit verksamhetschef-

  7. -och länssamordnare i Värmland
    för medicinsk elevhälsa.

  8. När jag läste folkhälsovetenskap
    hade jag fokus på barns hälsa.

  9. När jag fick börja forska var det
    naturligt att forska om utsatta barn-

  10. -eftersom jag som skolsköterska
    har sett att det finns ett mörkertal.

  11. Man vet att 14-15 % av alla barn
    har utsatts för fysisk misshandel.

  12. Av dem har 5 % utsatts för
    allvarlig fysisk misshandel.

  13. Mörkertalet är stort.

  14. Syftet med avhandlingen
    var att öka kunskapen-

  15. -om skolsköterskans möjlighet
    att upptäcka barn som far illa-

  16. -samt initiering av insatser.

  17. För studie 1 var syftet att utforska-

  18. -hur skolsköterskor
    upptäcker barn som far illa.

  19. För studie 2 var syftet att utforska
    hur de hanterar sexuella övergrepp-

  20. -och deras förmåga
    att stödja barn som utsatts.

  21. I studie 3 undersökte jag
    om barn i familjehem-

  22. -har en ökad risk för hälsoproblem
    och en mer negativ livsstil-

  23. -jämfört med barn
    som inte bor i familjehem.

  24. I studie 4 var syftet
    att undersöka förhållandet mellan-

  25. -skolanknytning och skolprestation
    bland barn i familjehem.

  26. De fyra studierna är alla publicerade
    i vetenskapliga tidskrifter.

  27. Det är fyra stycken.

  28. Den studiedesign som jag hade...
    Här är en liten metodöversikt.

  29. Studie 1 var en explorativ studie
    som väckte nya frågeställningar.

  30. De undersöktes då
    i studie 2, 3 och 4.

  31. Studie 1 grundar sig på
    fokusgruppsintervjuer-

  32. -med 23 erfarna skolsköterskor
    som delades in i fyra grupper.

  33. Grupperna intervjuades två gånger,
    med två månaders mellanrum.

  34. Det var för att möjliggöra
    uppföljning och fördjupning.

  35. Data analyserades i studien
    med "grounded theory".

  36. Den första frågan som väcktes-

  37. -var hur skolsköterskor hanterar
    sexuella övergrepp och stödjer barn.

  38. Det gjordes en sekundäranalys
    av materialet i studie 1.

  39. Den andra frågan som väcktes
    var att placerade barn-

  40. -hade ökad risk för hälsoproblem
    och en mer negativ livsstil-

  41. -jämfört med ej placerade barn.

  42. I den fjärde studien
    kom den tredje frågeställningen-

  43. -som väcktes i både studie 1 och 3
    om placerade barns skolsituation.

  44. Frågan som undersöktes
    var förhållandet mellan-

  45. -skolanknytning, prestation
    och familjehem.

  46. Data till studie 3 och 4 hämtades
    från elevhälsodatabasen Elsa.

  47. Det är data som skolsköterskor
    i Värmland sammanställer.

  48. Resultaten i studie 1
    visade att huvudangelägenheten-

  49. -var att barn som far illa
    ska få stöd.

  50. Det kräver en anmälan
    till socialtjänsten.

  51. Men det görs inte alltid,
    och varför görs inte det?

  52. Studien visar att tillit måste skapas
    för att anmälan ska göras-

  53. -och att barnen ska få stöd.

  54. Kärnkategorin som trädde fram
    var den tillitsskapande processen-

  55. -som byggs upp
    av fyra huvudkategorier.

  56. De är kunskap och erfarenhet,
    bygga relationer-

  57. -prata om känsliga frågor
    och förebyggande åtgärder.

  58. Om tilliten brister där-

  59. -görs inte anmälan
    till socialtjänsten.

  60. Därmed går barnen miste om det stöd
    som de har rätt till.

  61. Studien har visat att tillit
    handlar om tillit till sig själv-

  62. -och även till systemet,
    och barnens tillit till vuxenvärlden.

  63. De här kategorierna
    byggs upp av underkategorier.

  64. Och i studie 2...
    I fokusgrupperna framkom det-

  65. -att sköterskorna inte lyfte
    sexuella övergrepp som misshandel.

  66. Jag ville undersöka varför de inte
    gjorde det, för det var märkligt.

  67. Syftet var att utforska
    hur de hanterar övergrepp-

  68. -och stödjer barn som utsatts.

  69. Utifrån den här frågeställningen-

  70. -valdes tematisk analys
    som en lämplig metod.

  71. Det visar att skolsköterskor undvek
    att ta itu med sexuella övergrepp.

  72. Det blev huvudtemat.

  73. Det påverkar deras förmåga
    att upptäcka övergrepp och agera.

  74. Undvikandet berodde på att sexuella
    övergrepp väcker starka känslor-

  75. -då det är en känslig, privat sfär.
    Undvikandet märktes i språket.

  76. Man pratade inte i klartext.

  77. Det är ett komplicerat avslöjande,
    och sköterskan måste våga se-

  78. -hur barn berättar om övergrepp,
    samt öppna upp och inte ge upp.

  79. Skolsköterskans ambivalens bottnade i
    en professionell utsatthet.

  80. Man kunde ha
    alldeles för många elever.

  81. Det kunde också vara att föräldrar
    blev upprörda vid en anmälan.

  82. Man undvek också
    att se bakom barnets symtom.

  83. Man såg hellre somatiska besvär
    än att det var ett övergrepp.

  84. I studie 3 lyftes det fram,
    som i den explorativa studien-

  85. -att familjehemsplacerade barn
    är särskilt sårbara.

  86. Det är en grupp
    som far illa många gånger.

  87. Tack vare elevhälsodatabasen Elsa
    kunde de göra-

  88. -en populationsbaserad studie
    om familjehemsplacerade barns liv.

  89. I den här studien ingick det 171 barn
    som var familjehemsplacerade.

  90. Det var 1,2 %.
    Det stämmer med nationella siffror.

  91. 4 % av alla svenska barn
    har nån gång varit placerade.

  92. 1 %, eller en fjärdedel av dem,
    har en långvarig placering.

  93. Det var 13 568
    som inte var placerade.

  94. Tidigt i analysen
    såg vi väldiga könsskillnader.

  95. Det har man även sett
    i tidigare studier.

  96. Vi gjorde en ny särskiljning.

  97. Vi jämförde placerade flickor
    med icke placerade flickor-

  98. -och jämförde placerade pojkar
    med icke placerade pojkar.

  99. Det är en överrepresentation av
    utrikes födda barn som är placerade.

  100. Och också äldre barn.

  101. Den här bilden visar
    att det är betydligt vanligare-

  102. -att familjehemsplacerade barn har
    ökad risk för funktionsnedsättningar.

  103. Adhd, add, autism, Asperger och
    intellektuell funktionsnedsättning.

  104. Det överraskande var
    att få familjehemsplacerade barn-

  105. -endast 5 av 171 barn,
    hade diagnosticerad dyslexi.

  106. Det kan man se som
    att de är försummade.

  107. Det fanns däremot inga skillnader
    gällande allergi, astma och övervikt-

  108. -mellan placerade och inte placerade.

  109. Resultatet visar att placerade barn
    hade ökad risk för hälsoproblem-

  110. -psykisk ohälsa och negativ livsstil.

  111. Flickor i familjehem
    hade högre risk för psykisk ohälsa.

  112. Den skillnaden sågs inte
    bland pojkar, vilket överraskade oss.

  113. Barn i familjehem hade ökad risk
    för dagligrökning och droger.

  114. De uttryckte också
    en mer negativ syn på livet.

  115. Vi såg också att de hade
    sämre studieresultat.

  116. Det är också känt sen tidigare.

  117. Studiepopulationen i studie 4
    är ytterligare ett läsår.

  118. Där var det 252 elever som var
    familjehemsplacerade, också 1,2 %.

  119. Den övriga referensgruppen
    var 20 088 elever.

  120. Resultaten i den här studien,
    där vi tittar på samband mellan-

  121. -familjehemsplacering
    och skolanknytning...

  122. "Skolanknytning" är ett begrepp som
    bygger på validerade mätinstrument.

  123. Det handlar om relationer
    till lärare och kamrater-

  124. -trivsel, trygghet och stöd i skolan.

  125. Vi hade dessa variabler: "personalen
    är snäll", "lärarna lyssnar"-

  126. -"jag får den hjälp jag behöver",
    "jag trivs", "jag känner mig lugn"-

  127. -"jag känner mig delaktig"
    och "jag har vänner i skolan".

  128. De här gjordes det ett index av
    som sen stratifierades-

  129. -så att det blev en hög
    och en låg skolanknytning.

  130. Sen mätte vi prestation med variabeln
    "jag är nöjd med mitt skolarbete".

  131. Resultatet i den här studien
    visar på...

  132. I vänsterstapeln där det
    handlar om hög skolanknytning-

  133. -finns ingen skillnad mellan
    placerade och ej placerade barn.

  134. Ju lägre värde med missnöjdhet
    med skolprestation, desto bättre.

  135. Men man kunde se att
    om eleverna hade låg skolanknytning-

  136. -blev det skillnad mellan
    placerade och icke placerade barn.

  137. Det finns många förklaringar för det,
    men de här variablerna-

  138. -ingår i skolans
    kompensatoriska uppdrag.

  139. Det är såna faktorer
    som man kan jobba med i skolan.

  140. Familjehemsplacerade barn
    har andra riskfaktorer-

  141. -som kan göra
    att det slår ut mer på den gruppen.

  142. Sammanfattningsvis: Sköterskan
    kan upptäcka barn som far illa-

  143. -men arbetet går att utveckla.

  144. Hinder var tillitsbrist, undvikande,
    känslor och bristande dokumentation.

  145. Placerade barn
    hade ökad risk för hälsoproblem-

  146. -negativ livsstil
    och skolmisslyckande.

  147. Familjehemsplacerade flickor uppvisar
    fler symtom på psykisk ohälsa.

  148. Skolanknytning kan ändra sambandet
    mellan familjehem och skolprestation.

  149. Behov av stödinsatser
    behöver uppmärksammas-

  150. -visar samtliga studier.

  151. Tack för uppmärksamheten.

  152. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn- och ungdomsvård, Barnmisshandel, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Skolhälsovård, Social omsorg, Sociala frågor, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss