Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Hälsofrämjande diabetesvårdDela
  1. Vården har skyldighet
    att ge information-

  2. -och se till att personen
    ska kunna förstå informationen.

  3. Vår utgångspunkt är-

  4. -WHO:s definition
    av hälsofrämjande arbete.

  5. "Att ge människor förmåga
    att öka sin kontroll"-

  6. -"över, och förbättra, sin hälsa."
    Det är en vedertagen definition.

  7. Vi har grundläggande element
    i hälsofrämjande arbete.

  8. I dag pratar vi om
    att vi ska ha jämlik vård.

  9. Vi ska ge patienten egen styrka
    - empowerment.

  10. Vi ska också ha en samverkan.

  11. Det gäller också att ha
    en delaktighet i samhället.

  12. Det är viktigt
    att man får vara självbestämmande.

  13. Det ska vara ett ömsesidigt hjälpande
    och ett delat ansvar-

  14. -en definition som utgår ifrån
    WHO:s hälsofrämjande arbete.

  15. Hälsofrämjande arbete
    handlar också om-

  16. -att ha ett helhetsperspektiv
    på människan.

  17. Vi har en holistisk syn på hälsa.

  18. Det är inte bara-

  19. -en frånvaro av sjukdom.

  20. När det gäller det
    holistiska hälsobegreppet-

  21. -så betonar man att människan
    har möjlighet och förmåga-

  22. -att avgöra vad hälsa innebär
    för just den personen-

  23. -och att det berör hens situation
    och mål i egna livet.

  24. När vi har helhetssynen
    tittar vi på många olika delar.

  25. Vi tittar dels på
    hur olika organsystem samspelar.

  26. Vi har inte bara fokus
    på en kroppsdel.

  27. Vi kan också titta på en individs
    samtliga funktionsförmågor-

  28. -och få det här både biologiskt,
    psykiskt och socialt.

  29. Och inkludera individen
    i omgivningen...

  30. ...både den fysiska,
    kemiska och biologiska.

  31. Men också få in
    den existentiella dimensionen.

  32. Jag var på ett föredrag-

  33. -där man pratade om det
    biopsykosociala perspektivet.

  34. Vad det gäller en utvecklad
    god och jämlik hälsa-

  35. -så var det så att i april 2018-

  36. -överlämnade regeringen
    en proposition till riksdagen.

  37. "God och jämlik hälsa
    - en utvecklad folkhälsopolitik."

  38. Den innehåller åtta målområden.

  39. Nummer sex handlar om levnadsvanor
    som främjar god och jämlik hälsa.

  40. Målområde sju innehåller kontroll,
    inflytande och delaktighet-

  41. -som främjar god och jämlik hälsa.

  42. Målområde åtta handlar om
    en hälsofrämjande hälsosjukvård.

  43. Så...
    - Jenny, vad är då fysisk aktivitet?

  44. Fysisk aktivitet är hälsofrämjande.

  45. Det är ett bra sätt att ta kontroll
    över sin egen hälsa-

  46. -utifrån sina egna förutsättningar.

  47. Fysisk aktivitet förebygger sjukdom
    och sjukdomsprogression-

  48. -och påskyndar återhämtning.

  49. I dag kan vi påstå att det finns
    starka positiva samband-

  50. -mellan fysisk aktivitet och många
    sjukdomar, tillstånd och funktioner-

  51. -både biologiska,
    psykologiska och sociala.

  52. I Sverige har Socialstyrelsen gett ut
    nationella riktlinjer vid diabetes-

  53. -i många år.

  54. Sen 90-talet har man i riktlinjerna-

  55. -rekommenderat hälso- och sjukvården
    att ge stöd till fysisk aktivitet.

  56. I de sista versionerna rekommenderar
    man stöd till fysisk aktivitet-

  57. -vid typ 2-diabetes
    och nu även prediabetes.

  58. Stöd till fysisk aktivitet i form av
    rådgivande samtal kan kompletteras-

  59. -med fysisk aktivitet på recept
    eller en aktivitetsmätare.

  60. I Sverige har vi också FYSS,
    en handbok för fysisk aktivitet-

  61. -som är avsedd att användas
    inom vården.

  62. I FYSS finns det kapitel
    för olika sjukdomstillstånd-

  63. -där man sammanfattar
    den vetenskapliga evidensen-

  64. -och ger sjukdomsspecifika
    rekommendationer.

  65. När det gäller typ 2-diabetes...

  66. ...är det samma rekommendationer
    som för den generella befolkningen.

  67. Vi bör vara aktiva minst 150 minuter
    i veckan på måttlig nivå-

  68. -eller 75 timmar i veckan
    på hög intensitetsnivå.

  69. Jag gick in
    i det svenska diabetesregistret NDR-

  70. -och tog ut data från förra året.

  71. Vi har en fråga om fysisk aktivitet
    i NDR. Det såg ut så här.

  72. På frågan om man över huvud taget
    har nån fysisk aktivitet-

  73. -eller är aktiv i minst 30 minuter,
    mindre än en gång i veckan-

  74. -svarade i genomsnitt 28,2 % "ja".

  75. De är alltså inaktiva i dag.

  76. Det är ganska stor skillnad
    mellan olika regioner.

  77. Skåne och Norrbotten toppar ligan
    över fysiskt inaktiva.

  78. Det ser lite bättre ut i Värmland
    än i riket som helhet.

  79. I Stockholm och Gävleborg
    ser det ganska bra ut.

  80. Vi har en kohort-

  81. -med 130 stockholmare
    och 30 smålänningar.

  82. Vi har mätt deras fysiska aktivitet
    objektivt med en accelerometer.

  83. Vi skärpte kraven och tittade på
    hur många som når rekommendationen-

  84. -på 150 minuter per vecka.

  85. Då är det 44 %
    som inte når rekommendationen.

  86. Fysisk aktivitet är en underutnyttjad
    resurs i vården i dag.

  87. Primärvården behöver stärka stödet
    för fysisk aktivitet-

  88. -för personer med prediabetes
    och typ 2-diabetes.

  89. Stödet bör vara evidensbaserat
    och effektivt på lång sikt.

  90. De flesta studier som har gjorts
    i dag tar slut vid sex månader.

  91. Det bör bygga på teorier för det
    vi vet är hjälpsamt för individer-

  92. -när det gäller
    att förändra beteenden.

  93. Sen bör det vara accepterat
    hos de individer vi jobbar med.

  94. Sen ska det vara pragmatiskt att
    implementera i stor skala i vården.

  95. När det gäller att implementera
    interventioner eller nya arbetssätt-

  96. -ska många pusselbitar
    vara på sin plats-

  97. -framför allt om det är många som är
    inblandade i själva interventionen-

  98. -om den innehåller många delar
    eller pågår under lång tid.

  99. Beteendeförändringar är lite svårare
    att mäta och följa upp-

  100. -än farmakologiska studier.

  101. Det finns i dag många välgjorda
    interventioner för fysisk aktivitet-

  102. -och en hel del systematiska
    översikter och metaanalyser.

  103. Man har fokuserat på att möta
    effekten av interventionen efteråt.

  104. Det finns inte
    lika mycket publikationer-

  105. -kring designen av interventionerna-

  106. -den teoretiska grunden och vilka
    mekanismer man använder sig av.

  107. Det finns inte heller
    så mycket publicerat-

  108. -kring hur man har anpassat metoderna
    till den kontext man arbetar i-

  109. -och vilken kompetens
    de som utför interventionerna har.

  110. Inte heller implementeringsfasen
    finns det så mycket evidens för.

  111. Om alla har gjort det de skulle
    och hur följsamheten har varit...

  112. Interventionsdosen
    för dem som har deltagit...

  113. Vi behöver stärka evidensen för
    implementeringen av interventioner.

  114. Mot bakgrund av det här, har vi
    planerat en randomiserad studie-

  115. -Sophia step study-

  116. -som ska ge stöd till fysisk
    aktivitet inom primärvården-

  117. -för dem med prediabetes
    och typ 2-diabetes.

  118. Det här är ett studieprotokoll
    vi publicerade 2015-

  119. -som beskriver interventionen
    och den teoretiska bakgrunden-

  120. -och även de metoder vi avser använda
    för att utvärdera studien.

  121. I Sophia step study utvärderar vi
    om stegräknare kan användas-

  122. -som stöd för fysisk aktivitet
    inom primärvården.

  123. Vi har implementerat studien
    i tre primärvårdskontexter.

  124. En primärvårdscentral och en
    försäkringsmottagning i Stockholm-

  125. -och en hälsocentral i Småland
    i ett samhälle utanför Kalmar.

  126. Interventionen pågår i två år.

  127. Det här är min avhandling.
    Jag disputerade i oktober i fjol-

  128. -på Sophia step study.

  129. I studien
    har vi tre interventionskomponenter.

  130. Vi har stegräknare och en hemsida
    där deltagarna registrerar sina steg.

  131. Där kan de följa sina steg över tid.

  132. Vi har ett individuellt samtal
    med diabetessköterskan.

  133. De är alla utbildade i
    att ge motiverat samtal.

  134. De har fått en introduktion i-

  135. -att skriva ut fysisk aktivitet
    på recept enligt FaR.

  136. Vi har också gruppträffar i studien.

  137. Gruppträffarna inleds
    med en stavgångspromenad.

  138. Sen har man teori och diskussioner
    kring fysisk aktivitet-

  139. -och beteendeförändring. Det här
    pågår alltså under två års tid.

  140. Vi randomiserar deltagarna
    till tre grupper.

  141. Grupp A får hela paketet.
    De får lite mer stöd från vården.

  142. Grupp B
    får stegräknaren och hemsidan.

  143. Grupp C fungerar som kontrollgrupp
    och får sedvanlig vård.

  144. Vi har en grupp som är kvar i studien
    i ett år till.

  145. Jag har tyvärr inga slutliga resultat
    att presentera.

  146. Men vi gjorde
    en processutvärdering förra året-

  147. -för att utvärdera implementeringen
    under de första sex månaderna.

  148. Av 345 patienter som tillfrågades
    och informerades om studien-

  149. -var det 159 som samtyckte
    som vi kunde randomisera.

  150. Hemsidan fungerade väl.

  151. De som inte har registrerat sina steg
    har fått påminnelser var 6:e vecka-

  152. -så att de gick in och gjorde det.

  153. Det här var en gammal variant
    av stegräknare.

  154. Vi började 2013-

  155. -och då hade man dem på byxlinningen.
    Det känns länge sen.

  156. Stegräknarna är enkla att använda
    och de har fungerat väl.

  157. När de har tappats bort
    eller batteriet har tagit slut-

  158. -har deltagarna fått en ny.

  159. En del tyckte
    att de inte var så pålitliga.

  160. De har använt andra aktivitetsmätare.
    Det är vanligt med telefonen.

  161. Vi använde stegräknaren
    som motivationshöjare.

  162. De motiverade samtalen
    har funkat bra.

  163. Det är lite svårt att veta
    om man ger ett motiverat samtal.

  164. Sköterskorna
    var generösa med att omboka.

  165. Många fick boka om tider och det var
    de generösa med under studien.

  166. FaR har inte förskrivits
    i nån större omfattning.

  167. Där uppgav sköterskorna
    att det blev lite tårta på tårta.

  168. Gruppträffarna följde programmet
    som det var tänkt.

  169. Men det var lite få deltagare
    i en del grupper.

  170. Vi skulle ha startat
    med lite fler än åtta i varje grupp.

  171. I Grupp B gick det ungefär som i
    Grupp A med stegräknare och hemsida.

  172. Grupp C fick sköta sig själva.

  173. Vi hade hälsokontroller
    efter två, tre, fyra och sex månader.

  174. Vid sex månader
    hade vi inga avhopp i Grupp A.

  175. Vi hade två avhopp i Grupp B-

  176. -och tre avhopp och en som
    exkluderades i kontrollgruppen.

  177. Den här tabellen
    visar interventionsdosen-

  178. -alltså hur väl deltagarna
    efterföljde interventionen.

  179. Vi kan se att efterlevnaden var hög.

  180. 70-96 % av deltagarna
    gjorde som de skulle-

  181. -och uppfyllde de kriterier vi
    hade satt upp för högt deltagande.

  182. Vi kan inte skylla på dålig
    efterföljsamhet-

  183. -om vi inte ser nåt resultat
    av studien.

  184. Det har fungerat
    som det har varit tänkt.

  185. När det gäller beteendeförändring
    och den fysiska aktiviteten-

  186. -såg vi att interventionsgrupperna
    hade ökat antalet steg i genomsnitt-

  187. -medan kontrollgruppen
    hade minskat antalet steg.

  188. Efter sex månader...

  189. Vi gjorde intervjuer med deltagare
    som hade fullföljt två år av studien.

  190. Det var individuella intervjuer
    med 18 deltagare.

  191. Vi intervjuade deltagare
    från alla tre grupperna.

  192. Vi insåg snabbt att kontrollgruppen
    som skulle få sedvanlig vård-

  193. -kan anses ha fått
    en lätt intervention-

  194. -eftersom de så ofta hade
    hälsokontroller, så vi tog med dem.

  195. De representerar deltagarna
    i det stora materialet väldigt väl-

  196. -med avseende på diagnos,
    kön, ålder och BMI.

  197. Intervjumaterialet analyserades
    med kvalitativ innehållsanalys.

  198. Analysen
    resulterade i två huvudkategorier.

  199. Professionell styrning
    och en inre resa.

  200. Deltagarna värdesatte
    de regelbundna hälsokontrollerna-

  201. -och den återkoppling de fick
    på sina hälsoutfall.

  202. De kände sig väl omhändertagna
    under studien.

  203. Stegräknaren och gruppträffarna
    ansågs vara yttre faciliteter-

  204. -som hade ökat motivationen
    för fysisk aktivitet.

  205. Många deltagare uppgav en saknad
    när studien var slut efter två år.

  206. Under studien hade deltagarna
    ett emotionellt stöd-

  207. -genom de vänskapliga relationer
    de hade byggt upp-

  208. -med diabetessköterskan
    och de andra deltagarna.

  209. Under studien uppgav deltagare
    i alla tre grupper-

  210. -ett nytt förhållningssätt
    till fysisk aktivitet.

  211. De har förstått hur viktigt det är
    för hälsan-

  212. -och att det är de själva som
    har ansvaret för sin egen hälsa.

  213. Under studien uppstod en del hinder
    som behövde övervinnas-

  214. -som hälsobesvär, dåligt väder
    eller annat i livet-

  215. -som brist på motivation.

  216. Men under studien
    hittade man lösningar på problemen-

  217. -för att få in fysisk aktivitet
    i vardagen, som en rutin.

  218. Jag tänkte illustrera deltagarnas
    erfarenheter med en film.

  219. När jag kom med i Sophia step study
    var det som en Lidnersk knäpp.

  220. Jag fick en förändrad inställning
    till motion.

  221. På de inledande gruppträffarna
    lärde vi känna varandra.

  222. Vi pratade om vikten av att motionera
    och inte sitta så länge.

  223. Vi pratade om att sätta mål
    och vilka hinder man har.

  224. Vi pratade om tidigare vanor
    och erfarenheter.

  225. Vi pratade om målbilder
    och varför man gör det här.

  226. Diabetes ökar i samhället.

  227. Vi ser också
    att vi i dag är mer stillasittande.

  228. Våra levnadsvanor ger en ökad risk
    för att drabbas av diabetes.

  229. Jag tog till mig att jag
    måste röra mig mer varje dag.

  230. Jag räknade steg och rapporterade in
    på stegräkningssajten.

  231. Under projektets gång promenerade jag
    från Bromma till Paris-

  232. -och från Paris till Barcelona.

  233. På väg till Rom hann jag förbi
    Marseilles men då var projektet slut.

  234. I rekommendationerna har vi, utöver
    pulshöjande aktivitet i 150 min-

  235. -även muskelstärkande aktiviteter.

  236. Det är det inte så många
    som känner till.

  237. I gruppen blev jag mer medveten
    om vad jag skulle äta och inte äta.

  238. Jag blev mer medveten om
    att jag måste röra mig.

  239. Jag hade inget val längre.
    Jag var i ett sånt läge i livet-

  240. -att om jag inte tar tag i det nu
    blir det inte av.

  241. Det var en skön känsla
    att Jenny och Christina pushade.

  242. Jag kände att nu gäller det.

  243. Bra. Tack.

  244. För att switcha
    från fysisk aktivitet-

  245. -till att koppla ihop det här
    med helhetssynen i diabetesvården-

  246. -så vet vi att vi har patientlagen.

  247. Som person med diabetes
    har man mycket rättigheter-

  248. -och vården har skyldighet
    att ge information-

  249. -och se till att personen
    ska kunna förstå informationen.

  250. Det här med enkäter...

  251. I dag
    brukar man i litteraturen benämna...

  252. ...patientupplevda hälsoutfall...

  253. ...som PROM
    - Patient Reported Outcome Measures.

  254. Där möter vi patientens upplevelse
    av sjukdom-

  255. -och sin hälsa efter behandling
    eller annan intervention.

  256. Vi tittar på symptom,
    funktionsförmåga-

  257. -hälsa och hälsorelaterad
    livskvalitet.

  258. Men vi behöver också titta
    på erfarenheterna av vården...

  259. ...som då benämns PREM - Patient
    Reported Experience Measures.

  260. Hur uppfattar personen
    bemötande, delaktighet-

  261. -Information, förtroende för
    vårdgivaren eller tillgänglighet?

  262. Vi har bl.a. intresserat oss
    för rädsla för hypoglykemi.

  263. När man har insulinbehandling är-

  264. -en av de vanligaste komplikationerna
    låga blodsockervärden.

  265. Det finns olika definitioner. Den
    traditionella är mindre än 4,0 mmol.

  266. Men det är givetvis individuellt
    vilka symptom man får, och så vidare.

  267. Man har en ökad risk
    att få hypoglykemi.

  268. Det är den vanligaste förekommande
    komplikationen-

  269. -där man tillkallar ambulans
    eller uppsöker akutmottagningen.

  270. I forskningslitteraturen
    definierar vi svår hypoglykemi-

  271. -som när man behöver
    hjälp av en annan person-

  272. -för att få i sig kolhydrater
    eller t.ex. glukagon.

  273. När man har fått det här, eller
    kanske har den här erfarenheten-

  274. -ser man behovet av att ha en dialog
    med diabetessköterska, läkare-

  275. -och diabetesteamet,
    runt den här händelsen.

  276. Man ska få en genomgång
    av behandlingen-

  277. -och vad som kan vara orsaken
    till den svåra hypoglykemin.

  278. Det här är inga nya avhandlingar men
    de är grunden för forskningsarbetet.

  279. Psykologen Therese Andebro
    belyste det-

  280. -och såg till att vi översatte
    frågeformuläret, som kom ifrån USA.

  281. Man översatte det
    till en svensk kontext-

  282. -och gjorde psykometriska
    utvärderingar.

  283. Och sen Susanne Amsberg...

  284. Vi använde instrumentet
    i en interventionsstudie-

  285. -där vi använde
    kognitiv beteendeterapi.

  286. Vi kunde se
    hos dem med höga HbA1c-värden...

  287. Det var dem vi riktade in oss på.

  288. ...att vi kunde ge en påverkan
    på rädsla för hypoglykemi.

  289. Det instrumentet
    finns ju tillgängligt.

  290. Genom vår forskning, när vi gjorde
    dessa psykometriska utvärderingar-

  291. -så förde vi en dialog
    med Linda Gonder-Frederick.

  292. Cox har ursprungligen
    utvecklat instrumentet.

  293. Linda Gonder-Frederick har varit med
    och utvecklat instrumentet.

  294. Ganska nyligen
    har det kommit en kortversion.

  295. Men man måste med forskningsstudier
    se att det fungerar.

  296. Man gör då utvärderingar.

  297. Under en forskningsstudie kan
    ett instrument förändras under resan.

  298. Det är viktigt att man har en dialog
    med ursprungsförfattaren.

  299. Har man gjort förändringar i frågor,
    utifrån kunskapen?

  300. Det vi vet utifrån litteraturen
    och forskningsstudier i dag-

  301. -är att tidigare erfarenhet
    av svår hypoglykemi-

  302. -har ett samband
    med hög rädsla för hypoglykemi.

  303. Det förefaller vara vanligare
    hos kvinnor-

  304. -och hos dem som är över 50 år.

  305. Det har ett samband med ångest,
    rädsla för ångestsymtom-

  306. -samt social ångest,
    när vi har använt såna frågeformulär.

  307. Det här bygger på självskattning-

  308. -både hypoglykemi, men också rädslan.

  309. Vi ser också att en minskning
    av antal hypoglykemier-

  310. -inte behöver minska
    rädslan för hypoglykemi.

  311. Och närståendeperspektivet...

  312. Det finns studier där man har mätt
    det här på närstående.

  313. Där ser man att det kan vara vanligt
    bland närstående.

  314. Rädsla för hypoglykemi kan leda till
    icke-funktionellt egenvårdsbeteende-

  315. -som att hoppa över insulindoser
    och öka kaloriintaget.

  316. Det kan leda till
    att man undviker vissa saker.

  317. Det finns både en oroskomponent
    och en undvikandedimension.

  318. Det kan också påverka sömnen.

  319. Vi ser genom forskning att om man har
    erfarenhet av nattliga hypoglykemier-

  320. -så har det ett samband
    med rädsla för hypoglykemi.

  321. Om man har en oförmåga att uppfatta
    varningssignaler vid hypoglykemi-

  322. -så har det ett samband.

  323. Vi gjorde en longitudinell studie där
    vi tittade på förändring över tid.

  324. Vi hade gjort en mätning
    på fear of hypoglycemia 2010-

  325. -och gjorde om den 2014.

  326. Vi fann att det här var
    ett ganska stabilt fenomen.

  327. Den blå linjen är 2010.
    2014 är den nya mätningen.

  328. Om det påverkade-

  329. -så hade personen
    haft mindre hypoglykemier-

  330. -om man såg en sänkning
    av rädslan för hypoglykemi.

  331. Rädslan är ett fenomen som vi har
    ett ansvar att fånga upp.

  332. Man använder interventionsstudier-

  333. -när man provar nya verktyg-

  334. -vilket vi får höra om
    på eftermiddagen.

  335. Det är både en känslomässig och en
    beteendemässig komponent i det här.

  336. Det är ångest och oro
    som är kopplad till att uppleva-

  337. -låga blodsockervärden
    och dess negativa konsekvenser.

  338. Det handlar också om beteenden-

  339. -som kan leda till att man undviker
    och förebygger hypoglykemi-

  340. -för att inte få
    de negativa konsekvenserna.

  341. Nationella riktlinjerna är baserade
    på litteraturgenomgångar.

  342. Man kom fram till,
    på just det här området-

  343. -är att det behövs mer forskning.
    Vi är inte klara med ämnesområdet.

  344. Det behövs mer forskning-

  345. -på hur vi gör interventioner och
    patientcentrerade utbildningsprogram-

  346. -med ett biopsykologiskt fokus.

  347. Om vi ska ha en hälsofrämjande
    diabetesvård-

  348. -så är det viktigt att vi ger
    patienterna en röst också.

  349. Det här är ett exempel på ett projekt
    i Nationella diabetesregistret-

  350. -där vi har intervjuat personer
    med diabetes typ 1 och typ 2.

  351. Det var för att-

  352. -det tidigare instrumentet var
    utvecklat i en amerikansk kontext.

  353. Vården och behandlingen förändras.
    Vi utvecklar det här instrumentet-

  354. -baserat på de här intervjuerna
    i en svensk kontext.

  355. Maria Svedbo på den här bilden
    är doktorand-

  356. -och har i sitt avhandlingsarbete
    gjort kvalitativa studier.

  357. Det fanns ett intresse
    från Nationella diabetesregistret.

  358. Det är inte bara vi som profession
    som uttalar oss-

  359. -om vad som är viktigt
    för personer med diabetes-

  360. -utan det gör också
    de som har diabetes.

  361. Genom att göra
    den här kvalitativa intervjun-

  362. -så kom vi fram till områden-

  363. -som vi sen kunde utveckla
    enkätfrågor kring.

  364. För att utveckla enkätfrågor
    behöver man göra utveckling.

  365. Jag tänkte visa en film
    från Nationella diabetesregistret.

  366. Diabetes är en kronisk sjukdom,
    både typ 1 och typ 2-

  367. -som är en stor del av livet.

  368. Behandlingen påverkas av vad man gör,
    vad man äter och hur man mår.

  369. Det är vanligt
    med rädsla och oro kring sjukdomen-

  370. -och vilka konsekvenser den kan få
    på sikt.

  371. Insulin funkar inte riktigt
    som att ta en Alvedon.

  372. Det har effekt efter en viss tid
    men man vet inte exakt på förhand-

  373. -så man lever ofta
    med viss osäkerhet.

  374. Diabetesenkäten är framtagen
    av Nationella diabetesregistret-

  375. -för att försöka fånga andra aspekter
    än bara medicinska värden.

  376. Det är bra
    att man breddar perspektivet-

  377. -och inte bara ser på HbA1c
    och andra värden.

  378. Man ska ta in hela livet
    i ett bredare perspektiv.

  379. Patienten
    ska vara delaktig i sin vård.

  380. Det är en grundförutsättning
    i en stor del av diabetesvården-

  381. -eftersom behandlingen är beroende av
    att du klarar den själv hela tiden.

  382. Då kan diskussionen,
    enkäten och svaren-

  383. -öka patientens delaktighet.

  384. Betydelsen av att fylla i gör
    att mötet kan bli så mycket bättre.

  385. Det blir en annan dimension
    som kan öppna upp ett annat samtal-

  386. -som kanske gör att det kan kännas
    lättare att hantera diabetesen.

  387. Syftet är bra. Förr har vi bara haft-

  388. -HbA1c-värden, vikt och längd.

  389. Nu blir det lite mjukare värden.

  390. Vården skickar per brev en inbjudan
    hem till patienten-

  391. -där det står att man
    ska logga in på NDR:s hemsida.

  392. Jag tyckte inte att det var svårt
    att logga in.

  393. Det är bara att gå in på ndr.nu
    och logga in med bank-id.

  394. Jag tyckte inte det var svårt
    att fylla i enkäten.

  395. Enkäten innehåller 33 frågor som
    patienten fyller i, i formuläret-

  396. -antingen hemma
    eller här på mottagningen.

  397. Det blir sammanlagt
    tolv frågeområden-

  398. -där skalan är från 0-100
    där 100 är bäst och 0 är lägst.

  399. Det blir lättöverskådligt
    när man ser det samlat i staplar.

  400. När man ser samtliga staplar
    som resultat av enkäten-

  401. -blir det fokus på alla frågor.
    Jag ser min helhet.

  402. Hur mår jag som patient
    och hur uppfattar jag vården?

  403. Enkäten hjälper patienterna att sätta
    ord på sina tankar och funderingar.

  404. Ett exempel på
    hur man kan använda en enkät...

  405. För er som vill läsa om PROM och PREM
    finns det tre publikationer.

  406. Det här var ett exempel-

  407. -på hur vi i vården kan jobba
    med hälsofrämjande diabetesvård-

  408. -för att ge människor förmåga att öka
    sin kontroll och förbättra sin hälsa.

  409. Tack så mycket.

  410. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsofrämjande diabetesvård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnesord:
Allmän medicin, Diabetes, Endokrina organ, Endokrinologi, Folkhälsa, Friskvård, Fysisk träning, Hälsofrämjande arbete, Medicin, Personer med diabetes, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.