Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tidenDela
  1. Du kan inte ha en manual
    som du ska bocka av.

  2. Du måste se:
    "Vem har jag framför mig?"

  3. Jag kan inte prata likadant
    med en sjuttonåring och en treåring.

  4. Välkomna till det här seminariet som
    vi arrangerar från Rädda Barnen (RB).

  5. Om brott mot barn och när
    förundersökningarna drar ut på tiden.

  6. Jag tänkte börja med
    att presentera oss som medverkar.

  7. Först och främst Charlotte Nordström.

  8. Advokat, som har tackat ja
    till att vara med här på sin fritid.

  9. Du har sprungit ifrån rätten i dag.

  10. Du har lång erfarenhet av att arbeta
    med brottmål när barn har utsatts.

  11. Jag har jobbat nästan 30 år
    i den här branschen.

  12. Tjugo år som åklagare,
    och snart tio år i advokatbranschen.

  13. Då främst med barn
    som har varit utsatta för brott.

  14. Jag har jobbat på några olika byråer
    och är på Legio advokatfirma nu.

  15. Det ska bli jätteintressant
    att ta del av dina erfarenheter.

  16. Sen har jag med mig Hanna Thermaenius
    från Rädda Barnen.

  17. Du är både psykolog
    och psykoterapeut-

  18. -och har erfarenhet av barn
    som utsatts för allvarliga brott.

  19. Men då i behandlingssituationen.

  20. Jag jobbar på Rädda Barnens
    Centrum för stöd och behandling-

  21. -där vi tar emot barn som ofta hamnat
    mellan stolarna för annan behandling.

  22. Ofta är de i såna här processer.

  23. Exakt. - Jag heter Frida Fröberg,
    tematisk rådgivare på Rädda Barnen-

  24. -i frågor som rör barn
    utsatta för våld.

  25. Vi ska hoppa fram här lite.

  26. Vårt seminarium går till så att jag
    berättar jättekort om lite fakta.

  27. Statistik från RB-

  28. -om förundersökningar
    när barn har varit utsatta.

  29. Men sen kommer vårt huvudfokus:
    Ett samtal med Charlotte och Hanna-

  30. -där de berättar om hur det kan vara
    för barn i en brottmålsprocess.

  31. Sen så kommer vi att tacka
    Hanna och Charlotte.

  32. Sen efter det öppnar vi upp
    för frågor från er i publiken.

  33. Ni får spara dem
    eftersom detta seminarium filmas.

  34. Ni ska inte bli filmade
    när ni ställer era frågor.

  35. Så håll era frågor, för de är
    jätteviktiga. Vi vill ta del av dem.

  36. Jag börjar med på vilket sätt
    vi har engagerat oss på Rädda Barnen.

  37. Vi har under ett antal år
    sammanställt statistik-

  38. -om förundersökningar när barn
    misstänks ha utsatts för brott.

  39. Den senaste rapporten, som ser ut
    så här, släppte vi i december 2018.

  40. För ett par månader sen.
    Den finnas att hämta här utanför.

  41. Den har statistik från 2016 och 2017.

  42. Statistiken som vi samlar in
    tar vi från åklagarmyndigheten.

  43. Vi använder deras mått som de har,
    som kallas för genomströmningstid.

  44. Det är tiden från att det kommer in
    en brottsmisstanke till åklagaren-

  45. -till att åklagaren fattar ett beslut
    om eventuellt åtal.

  46. Det är
    åklagarledda förundersökningar.

  47. Det är hela utredningstiden med
    förhör och tekniska undersökningar-

  48. -och tiden det tar hos åklagaren
    att fatta beslutet.

  49. Vi kallar det här för
    handläggningstid i våra rapporter.

  50. Vi har inte begärt ut statistik
    om alla typer av brott.

  51. Åklagarmyndigheten har tio grupper.
    Vi begärde ut statistik från fyra.

  52. Det handlar om våldsbrott.
    Ni ser själva vad det innehåller.

  53. Jag tror att flera av er
    vet det bättre än jag.

  54. Också brott mot frihet och frid,
    sexualbrott och tillgreppsbrott.

  55. Vi har bara begärt ut statistik
    när ett barn är den utsatta.

  56. Vi är ute efter att undersöka-

  57. -i vilken utsträckning man lyckas
    uppfylla det som lagen säger.

  58. I vissa fall ska förundersökningen
    genomföras särskilt skyndsamt.

  59. De har satt en tidsgräns på 90 dagar.

  60. Det är som ni ser barnets liv,
    hälsa, frihet eller frid-

  61. -som har blivit utsatt i brottet.

  62. Straffet kan bli
    mer än sex månader i fängelse.

  63. Jag tror att några av er kunniga...
    Om jag hoppar tillbaka, tänker ni:

  64. "Alla de här brotten
    är inte allvarliga." Det stämmer.

  65. Men åklagarmyndigheten
    har inte gett oss möjlighet-

  66. -att få reda på vilka av tillgrepps-
    brotten som uppfyller de kraven.

  67. På det sättet är inte vår statistik
    jätteexakt.

  68. Ett annat problem
    är genomströmningstiden.

  69. Det här är inte samma mått
    som lagen använder.

  70. Här är det tiden från att man gör
    polisanmälan till beslut om åtal.

  71. Men lagen pratar om 90 dagar från det
    att det finns en skäligen misstänkt.

  72. Det kan ta väldigt lång tid innan
    det finns en skäligen misstänkt.

  73. För sexualbrott på nätet
    kan det ta lång tid-

  74. -innan man vet
    vem gärningspersonen är.

  75. I de fallen blir också statistiken
    missvisande.

  76. Det här är inte exakt, men det är
    de bästa mått som vi kunnat få tag i.

  77. Och vad visar då statistiken?
    Väldigt kort ska jag ta det här.

  78. Vi har sett en förbättring sen 2009.
    Andelen misstänkta brott mot barn-

  79. -med en handläggningstid inom 90
    dagar har ökat. Så det är positivt.

  80. Men det har inte skett nån förändring
    under de senaste fyra, fem åren.

  81. Här ser ni en bild på det.

  82. På vänstra axeln ser ni procent-
    andelar. Ni ser årtalen här nere.

  83. Då kan vi se att 2009 var det
    56,5 % av de här brotten mot barn-

  84. -som man handlade inom 90 dagar.

  85. Sen ser vi hur det går över 60 %.
    Det börjar närma sig 70 % 2014.

  86. Sen har det legat still. Den siffran
    skulle vi vilja ha upp mycket mer.

  87. Vi skulle vilja
    att det var mycket närmare 100 %.

  88. Men sen finns det nåt annat
    som jag tycker är ganska allvarligt.

  89. Det är stora skillnader
    beroende på var barnet bor i landet.

  90. Och... Det skulle kunna förklaras av
    att det är komplicerade brott.

  91. Men såvitt vi vet-

  92. -kan vi inte se det i relation till
    vad statistiken visar.

  93. Här har jag försökt göra
    en slags karta.

  94. Jag har fyllt i de olika åklagar-
    kamrarna med färger på Sverigekartan.

  95. De orangea är de åklagarkammare-

  96. -där man ligger på 50-60 %-

  97. -av de allvarliga brott mot barn
    som man utreder inom 90 dagar.

  98. Det är de som har lägst andel...
    Det är inte bra.

  99. Och då ser vi att det är orange
    i en stor del av norra Sverige.

  100. Östersund och Umeå, tror jag.

  101. Och så lite grann i Stockholm
    och Uppsala, är det kanske?

  102. Norrköping. Ja.

  103. Sen har vi det som är grönt.
    Inte heller så bra. 60-70 %.

  104. Det är ganska många.

  105. Det som är intressant är att vi ser-

  106. -att halva Sverige, norra delen
    av Sverige, är grön och orange.

  107. Där ligger man inte
    på blå och rosalila-

  108. -där vi ligger över 70 %
    respektive över 80 %-

  109. -av brotten handlagda inom 90 dagar.

  110. De delarna
    är alla i södra delen av Sverige.

  111. Det har nog inte att göra med att det
    är mer komplicerade brott i Jämtland.

  112. Det handlar om andra saker.

  113. Vilka saker det är tror jag att många
    av er vet mer om än vad jag vet.

  114. Det här innebär
    att det finns en ojämlikhet.

  115. För barn som drabbas av allvarliga
    brott har det betydelse var man bor.

  116. Vi tycker inte att det är rimligt
    att det ska vara på det sättet.

  117. Där tänkte jag stanna.
    För nu tänkte jag vända mig till er.

  118. Jag ska ta fram mina talarkort.

  119. Ni som har mött barn
    i de här allvarliga situationerna...

  120. Jag tänker att nu ska vi få
    lite erfarenheter från verkligheten.

  121. Charlotte,
    utifrån ditt yrkesperspektiv-

  122. -vad tänker du att långa handlägg-
    ningstider får för konsekvenser-

  123. -för det enskilda barnet?

  124. Jag har tagit del av rapporten
    som ni kommit med och kan konstatera-

  125. -att väldigt många utredningar med
    brottsutsatta barn tar för lång tid.

  126. Och jag ser ju i mitt jobb
    att det får allvarliga konsekvenser.

  127. Framför allt kan man prata om minnet.

  128. Minne för barn är en färskvara
    och mycket kortare än för oss vuxna.

  129. För en månad sen
    är som för två år sen för oss.

  130. Hörs de inte i tid, blir det inte
    nån bra information i ett förhör.

  131. Det blir ingen bra bevisning,
    åklagaren kanske inte kan åtala.

  132. Det blir ingen dom och kanske
    inte nån bearbetning för barnets del.

  133. Barn som får vänta länge har inget
    intresse av att prata med polisen.

  134. "Det har ändå inte hänt nåt." Det
    känns meningslöst. Vuxna agerar inte.

  135. Sen skulle jag vilja ta upp en sak:
    Tidsfristerna i domstolen.

  136. Målet är inte klart när åtal
    är väckt. Det ska vara en rättegång.

  137. Jag har pratat många gånger om-

  138. -att tidsfristerna
    för unga gärningspersoner...

  139. Där har man tidsfrist
    hos polis och åklagare.

  140. När man kommer till domstolen
    hanteras det som häktade mål.

  141. Men har du en vuxen gärningsperson
    och en ung målsägande-

  142. -finns tidsfristen bara
    fram till åklagaren.

  143. I domstolen finns det ingen tidsfrist
    längre.

  144. På det sättet
    är brottsutsatta unga förfördelade.

  145. Det borde gälla hela rättskedjan
    för både utsatt och misstänkt.

  146. Så det får olika konsekvenser.

  147. Både för utredningen - barnets
    chanser till att få upprättelse.

  148. Men man borde också fokusera
    på hela den här kedjan.

  149. -Ska jag ta några exempel?
    -Ja, gärna.

  150. Jag har två skräckexempel
    som har med sexualbrott att göra.

  151. Ett är ett ärende med tre flickor,
    kontakt med samma gärningsman.

  152. Han hade med tjat och bekräftelse-

  153. -fått dem att skicka bilder och göra
    sexuella handlingar på sig själva.

  154. I det värsta fallet utförde flickan
    sexuella handlingar på sin lillebror.

  155. Vi hörde de här barnen sommaren 2014.
    Det tog tid att hitta gärningsmannen.

  156. Han visade sig vara rullstolsburen.
    Han blev inte häktad.

  157. Det hamnade
    i den allmänna utredningskön-

  158. -och tog lång tid hos IT-forensiker.

  159. Utredningen var inte klar
    förrän ett år senare, augusti 2015.

  160. Sen ansåg åklagaren
    att han hade för mycket att göra.

  161. Efter hot om en JO-anmälan lämnade
    han till en kollega, som väckte åtal.

  162. Vi hade huvudförhandlingen
    hösten 2016 i tingsrätten.

  163. Våren 2017 i hovrätten.

  164. Tre år, alltså.
    Var barnet tre år från början?

  165. Jag tyckte att du pratade om att nåt
    av barnen var tre år som utsatt.

  166. -Lika länge som barnet har levt till.
    -Det lilla barnet var så litet, ja.

  167. Barnen mådde dåligt i olika grad.

  168. Den som drabbades värst, hon
    som begick handlingar på sin bror-

  169. -hade självmordstankar och gick in i
    en väldigt allvarlig anorexiaperiod.

  170. Det ska man inte behöva uppleva.

  171. Du nämner den psykiska ohälsan.
    Vi skulle kunna gå över till Hanna.

  172. Utifrån ditt perspektiv som psykolog-

  173. -vad tänker du att långa handlägg-
    ningstider får för konsekvenser?

  174. Det får stora konsekvenser.
    För barn är det här tre månader.

  175. För oss är det ganska kort tid. Vi
    hinner knappt skicka det där mejlet.

  176. Tre månader för barn är lång tid.

  177. När de har varit med om ett brott och
    det kanske dröjt innan de berättat-

  178. -är det väldigt oroligt för dem.

  179. Att vara orolig under tre månader
    eller tre år-

  180. -är en extremt lång tid för dem
    att inte veta vad som ska hända.

  181. Men det händer också nåt med andra.
    Vi har stor respekt för utredningen.

  182. När ett barn har varit utsatt för
    ett brott, behöver ett brott utredas-

  183. -och de har behov av skydd.

  184. Socialtjänsten (soc)
    ska se till att de får skydd.

  185. Men de har också behov av krisstöd,
    bedömning och eventuellt behandling.

  186. Det ska barnpsykiatrin
    gå in och hjälpa till med.

  187. Men de aktörerna, psykologerna
    och socialtjänsten, kan ibland backa-

  188. -och vara: "Vi vill inte förstöra.
    Vi ska inte påverka barnet."

  189. "Då kanske vi påverkar utredningen."
    Det är sant.

  190. Men vi måste fundera på vad som är
    viktigast. Att förövaren blir dömd-

  191. -eller att barnet överlever
    med psykiska hälsan i behåll?

  192. Här behöver vi samverkan
    för att veta vad vi kan göra-

  193. -fast det pågår en brottsutredning.

  194. Krisstöd kan alla barn få,
    men det missas.

  195. Så tiden för barnet och tiden
    för alla som backar blir tokig.

  196. Ja. Nu nämnde du
    det här med samverkan.

  197. Man pratar ofta om-

  198. -att det är viktigt med samverkan
    mellan polis, åklagare och soc.

  199. Vill du fortsätta utveckla det,
    Hanna?

  200. Vad tänker du är viktigt
    i den här typen av samverkan?

  201. Dels är det
    att vi aktörer pratar med varandra.

  202. Vi sitter inte längre
    än ett samtal bort.

  203. I den bästa av världar
    där det finns Barnahus-

  204. -sitter vi i samma team.

  205. Men vi behöver också berätta
    för barnet att vi samverkar.

  206. Jag träffar familjer i olika skeden
    av processerna som inte har koll.

  207. De vet knappt skillnaden på polis-
    utredning och socialtjänstutredning.

  208. Och det här är "basic". Vi ska
    från dag ett kunna ge information-

  209. -om vilka som gör vad
    och hur vi har kontakt.

  210. Alla barn behöver nån som håller dem
    i handen genom hela processen.

  211. Det är jätteviktigt
    att också visa hur vi samverkar.

  212. För en förälder som har kvar
    sitt barn - om man inte är förövare-

  213. -är det nästan en heltidssyssla att
    hålla koll på dem som ska samverka.

  214. Då behöver man också kunna vara
    en bra förälder för sitt barn.

  215. Har du några erfarenheter
    av samverkan utifrån ditt perspektiv?

  216. "Att hålla nån i handen",
    är det så föräldrar har upplevt det?

  217. Så ska det inte vara.

  218. Ett barn
    som har varit utsatt för brott...

  219. Då får man en särskild företrädare
    eller ett målsägandebiträde.

  220. Där är min uppgift att förklara
    både för barnet och föräldrarna-

  221. -vad som kommer att hända.
    För barnens del är det extra viktigt.

  222. Många gånger har jag upplevt
    att personer frågat...

  223. Man upplever att myndighetspersoner
    pratar över huvudet på barnen.

  224. Och det är barnet
    som är huvudpersonen.

  225. Det viktigaste är att barnet förstår
    vad som händer och slutresultatet.

  226. Tanken är att det inte ska vara
    en kränkning till.

  227. Tanken är
    att man ska komma ut på andra sidan.

  228. Om man inte fått upprättelse
    genom en dom-

  229. -ska man förstå varför det blev som
    det blev och tanken med utredningen.

  230. Vad finns det för positiva saker
    även om det inte går till en dom?

  231. Att känna: "Jag har varit modig,
    jag har öppnat mig och vågat prata."

  232. Och kunna se att vuxenvärlden agerar
    i tid. Annars har det ingen effekt.

  233. Vet alla målsägandebiträden om
    det här?

  234. Får man utbildning så att man vet
    hur man ska ta den här rollen?

  235. Ja, det finns kurser.

  236. Bemötandefrågor har jag kritiserat
    advokatutbildningen för.

  237. Det finns inte nån utbildning i den
    sektorn. Men det finns utbildningar.

  238. Men jag tror att till viss del kan
    man läsa sig till hur man ska göra.

  239. Men den stora delen är praktisk
    hantering. Du ska möta människor.

  240. Du kan inte ha en manual
    som du ska bocka av.

  241. Du måste se:
    "Vem har jag framför mig?"

  242. Jag kan inte prata likadant
    med en sjuttonåring och en treåring.

  243. Men det är lika viktigt
    att barn känner sig sedda-

  244. -och att de känner att det här är
    uthärdligt och begripligt.

  245. Jag vet...
    Jag tänkte på nåt intressant.

  246. Du brukar ta upp
    en särskild liknelse-

  247. -kring hur det här brottet
    har varit hemligt.

  248. Precis. Brottsutredningen behöver
    vara en motsats till brottet.

  249. När man utsätts är det
    nåt som inte är transparent.

  250. Det är inte förutsägbart.

  251. Det har våldsbrott mot barn som idé.

  252. Det är hemligt eller förbjudet,
    och barn är förvirrade.

  253. Då gäller det att tänka att brotts-
    processen ska bli precis tvärtom.

  254. Den ska bli tydlig och förutsägbar.

  255. De ska inte bli dubbelt utsatta,
    vilket jag upplever att de blir.

  256. För brottet och brottsutredningen.

  257. De ska bli läkta av brottsutredningen
    och mycket samverkan.

  258. Det du beskriver låter fantastiskt.

  259. Men det är väldigt sällan jag träffar
    barn som upplever det.

  260. Det beror på
    att det här är så förvirrande i sig-

  261. -så det behövs mycket av den varan
    för att det ska fastna.

  262. Vi kommer
    att komma in på före och efter.

  263. Ofta meddelar inte företrädaren
    eller målsägarbiträdet barnet-

  264. -när det här har blivit nedlagt.

  265. Det väcks inte åtal.
    Det får många inte information om.

  266. Väldigt tragiskt när jag hör det.
    Så ska det inte gå till.

  267. Väldigt många åklagarmyndigheter
    och polismyndigheter beskriver-

  268. -att ingen har uppdraget
    att när det avslutas, då avslutas-

  269. -målsägandebiträdets uppgift eller
    den särskilda företrädarens roll.

  270. Informationen går ofta
    till en förälder.

  271. Antingen är föräldern den som har
    utsatt barnet, och den säger:

  272. "Vad var det jag sa? Det var trams."

  273. Lika ofta går det till en förälder
    som önskar:

  274. "Det här borde bli en dom."

  275. Att det inte väcks åtal
    blir en chock för föräldern.

  276. Föräldern berättar ofta inte det
    för barnet.

  277. Utan barnen går kanske ett år senare
    när jag träffar dem-

  278. -särskilt barn i familjehem, och
    vet fortfarande inte vad som hänt.

  279. Förskräckligt. Det jag känner
    stämmer inte med det du beskriver.

  280. För jag känner att det är min uppgift
    att berätta slutresultatet.

  281. Det som många åklagare har anammat-

  282. -är att när de tänker fatta ett
    nedläggningsbeslut förvarnar de mig.

  283. Då har jag möjlighet att ringa till
    föräldrar och barn som är stora nog-

  284. -innan de får hem-

  285. -en beslutslokution
    som knappt ens vuxna förstår.

  286. Jag kan också förklara vitsen med
    att man har gått igenom en utredning.

  287. Det viktigaste är att man har gjort
    en anmälan för sin egen skull.

  288. Att man har vågat prata-

  289. -och att nedläggningen ofta inte be-
    ror på att man inte tror på personen.

  290. Det är en sak att veta att det har
    hänt, en annan att kunna bevisa det.

  291. Det som brukar få folk att känna
    att det har varit nån vits med det-

  292. -är att man talar om:
    "Har utredningen kommit en bit"-

  293. -"har man tagit in gärningspersonen
    och delgivit en brottsmisstanke."

  294. "Det blir en tankeställare. Även om
    personen inte blir dömd denna gång"-

  295. -"vet den ofta att om jag fortsätter
    kan jag åka in nästa gång."

  296. "Då har man sparat andra
    att drabbas."

  297. Det är skönt för den som känner
    att det inte gick hela vägen.

  298. Nu låter det som om du gör...
    Och jag är säker på att du gör det.

  299. Men när vi träffar folk beskriver de
    det som att det inte är lagreglerat-

  300. -att nån har till uppgift
    att berätta för barnen.

  301. Så det här är upp till ditt eget
    ansvar. Att du gör ett extrapålägg.

  302. Många jobbar inom så tajta ramar-

  303. -att de inte har resursen
    att göra det lilla extra.

  304. Vårt förordnande är inte färdigt
    när beslutet kommer.

  305. Det ska till tingsrätten,
    och de ska förelägga oss...

  306. Under den tiden hinner du göra
    mycket. Så det är nog...

  307. Som du var inne på: Lite grann
    måste man nog ha med sig i sig själv.

  308. Jag skulle kunna gå så långt
    och säga:

  309. Kan man inte tänka sig det lilla
    extra, ska man inte syssla med detta.

  310. Borde man reglera det på nåt sätt
    så att man ställer krav på...

  311. Då tänker jag...
    Det handlar om alla yrkesroller.

  312. Nu pratar vi om din yrkesroll.

  313. Men om alla tar det ansvar
    som du beskriver...

  314. Vi möter dem där det inte har funkat.
    Inte när det har fungerat.

  315. Vi möter dem när det inte har funkat.
    De fallen arbetar vi med.

  316. Därför får ju vi en bild av det,
    så att säga.

  317. Vi möter nog inte
    barnen som du har jobbat med.

  318. Men det finns barn, poliser
    och åklagare i landet som säger-

  319. -att det inte alltid funkar så bra.

  320. -Skulle man behöva reglera det här?
    -Varför inte, tycker jag.

  321. Det finns en del som kanske inte
    jobbar huvudsakligen med det här.

  322. Statusen på målsägandebiträdesjobbet
    borde höjas.

  323. Från domstolssidan
    är försvararjobbet mer värt.

  324. Vi gullar med våra klienter, tycker
    somliga. Inte så mycket som tidigare.

  325. Men om man såg en poäng i att använda
    den här uppgiften som den är tänkt-

  326. -så varför inte reglera det? Och
    att det kanske skulle vara ett krav-

  327. -att om du ska jobba med unga
    att du ska ha en fallenhet för det.

  328. En särskild företrädare
    ska vara "särskilt lämpad".

  329. Domstolarna har ingen möjlighet
    att kontrollera det-

  330. -mer än om man har gått en kurs.

  331. Men hur man är i bemötandet
    med personer ser de inte.

  332. Det kravet borde finnas även för
    målsägandebiträden för en ung person-

  333. -och att det skulle krävas
    att man lämnar in referenser-

  334. -för det är så viktigt.

  335. Det låter ju som det. Vi träffar
    våra barn när det inte har funkat.

  336. Men vi har också lyssnat på personal
    där det funkar.

  337. Där de tycker att den här lilla biten
    inte har funkat.

  338. Det är ett större problem
    än några få fall.

  339. Jag tänker att... Som du sa: Det
    måste vara personer som är vettiga.

  340. Men jag tror att vi har...

  341. Mycket kan vi hjälpa till med
    genom rutiner-

  342. -men också barn-
    och föräldraanpassad information.

  343. Du har formuleringar
    som är fina och hjälpande-

  344. -som jag hade velat säga till många.
    "Det viktiga var att du var med."

  345. De kanske behöver skrivas så att de
    som inte jobbat i 30 år kan säga det.

  346. Det tror jag blir en skillnad.
    Man jobbar i projekt på Barnahus-

  347. -att ta fram informationsmaterial
    till barn.

  348. Informationen är mest inför förhör.

  349. Ja, men informationen efter eller
    under vägen, hur går det till-

  350. -och hur blir det om det läggs ner?
    Det behöver vi göra mer av och lätt.

  351. Har inte barnet förstått
    att det har en juridisk företrädare-

  352. -har man fallerat.
    Jag brukar säga till föräldrarna...

  353. Det viktiga är
    att barnet och föräldrarna förstår-

  354. -att jag är den som har kontakt
    med polis, åklagare och domstol.

  355. Det är mitt jobb att vara den länken-

  356. -så att föräldrarna
    kan vara föräldrar.

  357. Sen kvarstår ju-

  358. -att du inte har länken till dem
    som står för krisstöd eller skydd.

  359. -Där behöver...
    -Jo, till viss del har jag det.

  360. Behöver mina barn skydd
    under utredningstiden...

  361. Om man är särskild företrädare-

  362. -anser jag att det ingår att jag har
    kontakt med soc och familjehem-

  363. -för att veta att det funkar bra
    under tiden som jag är i deras liv.

  364. Det låter ljuvligt. Jag skulle vilja
    att alla barn fick ha dig.

  365. Jag... Det är inte "rocket science".
    Det är att vara medmänniska.

  366. Det borde inte vara det, men man
    skulle vilja se uppdraget nedskrivet.

  367. "Det här ingår i uppdraget."

  368. Ibland tänker jag
    att när man får en licens för jobbet-

  369. -blir det automatiskt också
    att man höjer statusen.

  370. Men om vi går vidare till andra
    brister i processen för barn...

  371. Vi har pratat om att när det tar tid
    kanske barnen inte minns-

  372. -eller de förstår inte varför
    det är relevant att prata om det.

  373. Det får konsekvenser för barnet
    att få upprättelse i juridisk mening.

  374. Sen har vi pratat om
    förvirrande information.

  375. Vad finns det mer som vi skulle
    behöva åtgärda i brottmålsprocessen?

  376. Har du nåt som du vill säga,
    Charlotte?

  377. Olika skäl till långa handläggnings-
    tider finns det nog flera.

  378. Resursbrist hos polisen är ett.

  379. Barnutredare finns det inte
    att gödsla med överallt.

  380. Ett stort problem som jag stött på
    är polisens stora omorganisation-

  381. -där man slagit ihop sexualbrotts-
    grupperna med övriga grova brott.

  382. Tanken var väl god: Att utnyttja
    resurserna mer effektivt.

  383. Men det har lett till att gängbrott
    och mord i förorten sväljer allt.

  384. Ingen avdelad del där
    ska ha hand om de här målen.

  385. Så de här får stryka på foten-

  386. -om inte en misstänkt sitter häktad.

  387. Dessutom kanske man inte har en
    kompetent förhörsledare tillgänglig.

  388. Jag hade en gruppvåldtäkt där
    en sjuttonårig flicka varit utsatt.

  389. Hon skulle höras, men de hade inte
    rutinerade poliser på det området.

  390. Det blev två poliser
    som bara jobbade med spaningsmord.

  391. Den här tjejen kände det som
    att hon var förhörd som misstänkt.

  392. Jag tror inte att det var meningen
    att kränka henne.

  393. Men det upplevdes så
    från hennes sida.

  394. En erfaren sexualbrottspolis hade
    inte haft det förhöret på det sättet.

  395. Där blir skillnaden säkert tydlig.

  396. Om man tänker sig
    att det är i glesbygd-

  397. -där det kanske är svårare att få
    utbildad personal att flytta dit-

  398. -och det är långa avstånd...

  399. I Jämtland-Härjedalen kunde de få åka
    40 mil för förhör med ett barn.

  400. Då tar ett förhör en hel dag.

  401. Om barnet är sjukt, kanske det tar
    flera veckor innan man kan göra det.

  402. Då kanske den enda
    som kan göra förhöret är sjuk.

  403. Så det blir stora utmaningar.

  404. Så det handlar om resurser
    och organisation hos polisen.

  405. Byte av handläggare
    sker lite för ofta.

  406. Det tar tid för nästa handläggare
    att sätta sig in i det.

  407. Den stora proppen Orvar-

  408. -sitter på IT-avdelningen och på NFC
    som ska göra analyser.

  409. I ärenden nu går man igenom telefoner
    och datorer i nästan alla mål.

  410. Där väntar du länge
    innan man kan komma vidare.

  411. Där behövs det också kunnigt folk.

  412. Jag vill backa till...
    Ibland kan det få dra ut på tiden.

  413. Ha nån som håller barnet i handen. Om
    de får dig och berättar hur det är.

  414. Men jag tror att vi andra runtom,
    soc och psykologer, inte ska ha...

  415. Vi ska inte backa för att det pågår.

  416. Vi behöver prata med dig eller
    de andra och säga: "Vad kan vi göra?"

  417. IT-avdelningen har dåligt med folk.

  418. Men det ska inte betyda att de ska
    vänta med psykologisk behandling.

  419. De ska...

  420. Jag tror att psykologkåren är för
    försiktig. "Vi kan inte göra nåt."

  421. "Då kanske vi förstör ett förhör."

  422. Vissa saker kan vi inte göra. Det
    är det viktigt att vi har koll på.

  423. Men vi kan få barn att förstå varför
    de reagerar så mycket efter stress-

  424. -och vad de kan göra
    för att lugna sig.

  425. När man är stressad känner man inte
    av om man är mätt eller hungrig.

  426. Hur kan en tydlig vardag reglera det?

  427. Hur kan skolan veta
    att barnet har det tufft just nu?

  428. Det finns mycket vi kan göra om vi
    kliver in och säger: "Här är vi."

  429. Ibland är socialtjänsten inne.
    Då behöver man samverka.

  430. Vi behöver lita på
    att siffrorna är en sak.

  431. Ibland är det jättebra.
    Det bästa vore att det gick fort.

  432. Om det nu tar lång tid, är det inte
    så att allt ska behöva ta lång tid.

  433. Vi behöver bli bättre på
    att prata med varandra.

  434. Om man ska försöka sammanfatta-

  435. -är nåt återkommande information,
    tydlighet och transparens.

  436. Alla som arbetar kring barnet måste
    kommunicera med varandra och barnet.

  437. Då måste det vara jätteviktigt att
    de som ska kommunicera med barnet-

  438. -poliser, målsägandebiträden,
    socialtjänst o.s.v.-

  439. -vet hur man pratar med barn i olika
    åldrar, och hur barn kan uppleva det.

  440. Sen har vi problem i processen.
    Förundersökningar kan ta tid.

  441. Det kan bero på teknikaliteter,
    organisationen, resursbrist o.s.v.

  442. Men då kan vi fortfarande
    ta barnet genom processen-

  443. -om vi fortsätter engagera oss
    för det här barnet.

  444. Sen har vi lyft det här med att...
    Vi pratar om målsägandebiträden-

  445. -och särskilda företrädare, lyfta
    statusen och införa ett "körkort".

  446. Men man behöver kunna vissa saker-

  447. -och vara insatt i vissa saker.

  448. Det kanske man också behöver forma-
    lisera vad det gäller andra delar.

  449. Ni har pratat mycket om att för barn
    är tre månader jättelång tid.

  450. Det kanske är det
    som det handlar om ibland.

  451. Att man som vuxen...
    För oss går tiden bara.

  452. Vi kanske glömmer bort att vi inte
    har informerat barnet på två månader.

  453. Man kanske behöver prata med barnet
    fastän inget hänt.

  454. Bara för att visa:
    "Vi har inte lämnat dig."

  455. "Det här är fortfarande viktigt."

  456. Mycket av det ni har pratat om-

  457. -handlar om ett bemötande
    och ett hållande av barnet i fokus.

  458. Kommunikation och pedagogik
    är nog a och o i det här.

  459. Jag tror också att både att man
    pratar med det specifika barnet-

  460. -men också
    att jobba med generell information...

  461. Det finns böcker om det här,
    man får en broschyr...

  462. Det gör att barnen känner:
    "Det finns en bok om det här."

  463. Man kan tycka att vi inte kan skriva
    en sak för alla barn.

  464. Men att det finns nåt skrivet är
    fint. Kommunikation på alla nivåer.

  465. Och att använda rätt ord. Det har jag
    fått dravla i domstolar med.

  466. Det kanske är bättre nu,
    men det finns juridiskt fikonspråk.

  467. Ibland behöver man kunna de
    uttrycken. Dem går vi igenom innan.

  468. Men domare som ska förklara
    för en ung person vad som händer-

  469. -måste också använda
    ett språk som är begripligt.

  470. Ibland får jag säga till.
    Men det har blivit bättre, absolut.

  471. Att ställa sig i barnets skor...
    De flesta har barn.

  472. Att hjälpa vuxna i processerna
    att backa dit.

  473. "Hur skulle det här vara
    om det var min tioåring?"

  474. Ofta gör stress att vi
    inte backar dit tillräckligt ofta.

  475. Vi ska tacka er nu. Det gick snabbt.
    Det var väldigt intressant.

  476. Tiden har gått här med.

  477. Jag ska ge er tydlig information
    så att ni hänger med.

  478. Vi ska tacka er
    och ge er en varm applåd.

  479. För sen ska vi öppna upp för er.
    - Tack så mycket!

  480. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Barn som far illa, Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Rättsväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Fråga oss