Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Det avgörande bemötandetDela
  1. När människor som har varit med om
    våld klarar av det här-

  2. -då kan man se hur axlarna höjs,
    bröstet kommer ut och ett leende.

  3. "Jag kom på det!
    Det var inte mitt fel."

  4. Det är fantastiskt att få stå här.
    Jag hoppas att alla får den chansen.

  5. Får man 40 minuter på sig att lämna
    ut ett budskap, så ska man göra det-

  6. -och inte berätta om sig själv.

  7. Vi börjar med kvinnan i Hanoi
    som går över ett övergångsställe.

  8. Jag ser henne gå
    med en så lätt rörelse.

  9. Hennes fötter nästan flyger
    över övergångsstället.

  10. Jag frågar min vietnamesiske tolk:
    "Kan jag få prata med henne?"

  11. Jag hade inte sett så många gamla
    i Vietnam.

  12. Det beror ju på att det har varit
    fyra krig under 1900-talet i Vietnam.

  13. Vi sätter oss ner i hörnet här
    och dricker en liten kopp kaffe.

  14. Jag frågar henne: "Hur klarar du av
    att gå med så lätta steg?"

  15. Då säger hon:

  16. "Jag går
    för alla dem som inte överlevde."

  17. "Jag inte bara går och överlever,
    utan jag går och lever."

  18. "Jag är skyldig dem att leva."

  19. Hon satte mantrat för-

  20. -vad som är bra hjälp för människor
    som har råkat ut för svåra trauman.

  21. Om det är barn, om det är vuxna,
    vem det än är...

  22. Du ska inte behöva leva kvar i
    att överleva. Du ska få leva igen.

  23. Vi måste alltid ha det som ambition-

  24. -och jag vet
    hur svårt det är att få hjälp ibland.

  25. Envishet är det som behövs - ofta-

  26. -för vad råkar vi ut för
    när vi råkar ut för våld?

  27. Vi har det där primära våldet
    när vi kanske har blivit slagna.

  28. Och så kommer det till rättegång, och
    då säger plötsligt den tilltalade...

  29. Gärningspersonen säger:

  30. "Om jag kunde göra om det hade jag
    gjort det bättre och dödat honom."

  31. Detta sker i en rättssal i Sverige,
    och man tillåter det hända.

  32. Där sitter den som har blivit
    halvt ihjälslagen i rättssalen-

  33. -och redan mår dåligt.

  34. Så våldet fortsätter
    i bemötandet och i rättssalar.

  35. Det fortsätter ibland
    långt utöver det primära.

  36. Vad berättar människor
    att de har varit med om?

  37. Det är hat, ibland.

  38. Det finns en definition på det här:
    att skada eller orsaka smärta.

  39. Och den allra otäckaste delen
    i definitionen inom psykologi:

  40. Att det ska vara känslor av nöje.

  41. Det behöver inte vara hatbrott.
    Det kan vara nåt annat också.

  42. Vi möter gärningspersoner-

  43. -som kan berätta
    med ganska förnöjsam röst-

  44. -att de lyckades med sitt våld,
    att de är nöjda.

  45. Ibland så vill vi ju säga att de
    kanske slåss och använder våld...

  46. ...och vet inte vad de gör, men ni
    som jobbar med gärningspersoner...

  47. Polis och socialtjänst och så vidare.

  48. Oftast vet man om
    varför man har använt våld.

  49. De behöver lika mycket hjälp, för
    annars fortsätter de använda våld.

  50. När vi möter människor
    som har varit med om det här våldet-

  51. -så har de kanske varit med om
    att det var känslor av nöje-

  52. -och att gärningspersonen visste
    vad den gjorde. Det var medvetet.

  53. Det gör det extra svårt.

  54. En ung person sa: "Jag är inte hatad
    och fördömd för att jag är muslim"-

  55. -"utan för att nån hatar och fördömer
    att jag är muslim."

  56. Jag vill peka på användandet av ord,
    hur vi benämner saker och ting.

  57. En hel del personer
    som har varit utsatta har fått höra-

  58. -sånt som har med utseende att göra.

  59. Vilka kläder du hade på dig,
    att du var för onykter och så vidare-

  60. -men den här personen har förstått.

  61. "Det är för att nån
    hatar och fördömer såna som jag."

  62. Hon lägger skulden
    på gärningspersonen.

  63. När människor som har varit med om
    våld klarar av det här-

  64. -då kan man se hur axlarna höjs,
    bröstet kommer ut och ett leende.

  65. "Jag kom på det!
    Det var inte mitt fel."

  66. Det här kan vi hjälpa till med-

  67. -för människor som är med om våld
    skyller ofta på sig själva.

  68. Det händer väldigt ofta. Om det är
    relationellt våld eller på gatan...

  69. Var det än är säger man:
    "Det var mitt fel."

  70. Där är vårt jobb i bemötandet
    att se till att alltid lyfta skulden.

  71. Då kan man behöva titta på
    hur människor formulerar sig.

  72. Att komma så här långt kan ta två år-

  73. -i psykotraumatologisk terapi.

  74. Det tar lång tid att förstå
    att det är den andre.

  75. Ni som sitter här har alla
    begrepp för olika traumadiagnoser-

  76. -och jag tänkte rabbla upp några.

  77. En som inte används mycket i Sverige,
    men som jag hoppas blir mer vanlig-

  78. -är CMD, "Common Mental Disorder".

  79. Vi använder "psykisk ohälsa",
    och där kan vi stoppa in precis allt.

  80. Allt från att vara lite deppig till
    en psykos. Vi får inte vara slarviga.

  81. CMD-begreppet är diagnostiserbara
    psykiska störningar och skador.

  82. Här måste man ha en diagnos.

  83. Många som har en skada
    efter nåt våld-

  84. -lider kanske till exempel av en akut
    "stress disorder", som det heter.

  85. Man har akuta problem.

  86. När inte det akuta blir behandlat
    på ett bra sätt så finns det en risk-

  87. -att man går in i nåt som heter PTSD.

  88. I Sverige säger vi PTS. Man har tagit
    bort D:et, och jag har undrat varför-

  89. -för D:et står ju för "disorder", och
    jag tycker att det är hela poängen.

  90. Det är oordning
    i systemet som jag hade innan.

  91. "Disorder" betyder nåt tillfälligt.
    Det har inte varit så här förut.

  92. Det är så det är.
    Man känner inte igen sig.

  93. En diagnos heter PDD.

  94. Den finns inte med
    i DSM och de mätinstrument vi har-

  95. -men den är oerhört bra att använda-

  96. -vid våld i nära relationer, där det
    är ett pågående våld under lång tid-

  97. -för här får man med den psykosociala
    pressen och stressvillkoren-

  98. -av att utsättas för våld
    under lång tid.

  99. Jag hoppas att fler känner igen sig-

  100. -för de flesta känner inte igen sig
    i bara PTSD.

  101. "Där står ju inget om
    att vara i samhället"-

  102. -"och vara utsatt under lång tid."

  103. Sen finns det ju
    en uppsjö fler diagnoser, så klart.

  104. Vissa komplikationer, och när det
    börjar bli dags för professionella-

  105. -kan sägas vara ett tecken på
    att man behöver mer hjälp.

  106. När det är kumulativt.
    Det börjar på en nivå-

  107. -och fortsätter
    och blir mer och mer och mer.

  108. Hur många här representerar kvinno-
    jourernas olika delar? Ett helt gäng.

  109. Hur många
    av era oftast kvinnor och barn-

  110. -får såna här fina terapier-

  111. -på två till fem år
    som man behöver i såna här tillstånd?

  112. Nej.

  113. Ni andra som jobbar med människor
    som är utsatta för trauman-

  114. -när det har blivit mer och mer...

  115. Ganska många av er önskar att ni
    kunde ge bättre och långa terapier.

  116. Vad har vi råd till i samhället?

  117. Har vi råd att inte ge terapi?

  118. Ska det i landstinget finnas
    möjlighet att få en fin traumaterapi-

  119. -som inte är fem
    eller kanske möjligtvis tolv gånger?

  120. Ja, det är bara en fråga jag har.

  121. Man kan ha varit med om överförda
    trauman. Det möter vi mycket i dag.

  122. Människor som kommer och har med sig
    trauman från sitt föräldraskap.

  123. De har varit med om krig
    och svåra saker och tar med sig det-

  124. -och man börjar se att barnen,
    ända upp i vuxen ålder-

  125. -börjar uppvisa traumaliknande
    symptom. Det är överförda trauman-

  126. -och kunskapen om det
    har vi på Karolinska Institutet-

  127. -bland annat forskningen av Daud-

  128. -som har tittat på barn
    som kommer med flyktingfamiljer hit.

  129. De här barnen är traumatiserade.

  130. De har inte varit med om direkt våld,
    men de har ärvt föräldrarnas trauman.

  131. Vi har sett detta
    kring de antisemitiska brotten.

  132. Ni vet att när man slår mot judar-

  133. -eller slår mot andra grupper,
    så slår man alla inom de grupperna-

  134. -och då vaknar de överförda traumana.

  135. Vi har kunnat se fjärde generationen
    av förintelsens offer-

  136. -som lider av traumaskador.

  137. Fjärde generationen.

  138. Så igen: Har vi råd att inte ge
    långa, bra behandlingar?

  139. Kollektiva trauman.

  140. När en grupp blir utsatt
    råkar en annan grupp också illa ut.

  141. Vi vet
    att när muslimer blir ansatta...

  142. ...när judar blir ansatta,
    när homosexuella blir ansatta-

  143. -så skrämmer det också andra grupper.
    Det sprider sig.

  144. Kollektiva trauman kan göra
    att hela grupper börjar skaka-

  145. -och inte vill vara kvar
    eller fly undan de verksamheter-

  146. -som man har startat upp.

  147. Just nu har vi
    ganska många människor som är rädda.

  148. Vårt jobb, vad går det ut på?

  149. Det är det här det går ut på.

  150. Vi behöver hjälpa människor
    att förstå att det svåra är över.

  151. Hur ska vi kunna hjälpa en person-

  152. -när det bara fortsätter
    och fortsätter om och om igen?

  153. Vi måste försöka behålla lugnet-

  154. -och mycket viktigt i det här...
    Därför har jag med de här hundarna.

  155. Ni ser en liten parvel i mitten där.

  156. Den hunden
    har varit med om enorma trauman.

  157. Det som djuren instinktivt gör...

  158. ...det klarar vi inte alltid av.

  159. Det är konstigt. De har förstått.

  160. Hon kryper in mellan dem,
    och de ligger kvar.

  161. Jag tänker: "De krossar henne."
    Nej, de gör precis lagom.

  162. Skyddar lagom.

  163. Avgörande när ett brott
    eller våld uppstår - trauman-

  164. -är dels grovheten, men ni har också
    de här individuella faktorerna.

  165. Där har vi bland annat
    resiliens och copingstrategier.

  166. De flesta människor som är med om
    våld och trauma läker på egen hand.

  167. Kvinnan som jag började med
    hade inte gått en dag i terapi.

  168. Hon är en person som har förmåga
    till resiliens, återhämtning.

  169. Hon hade sina copingstrategier också.

  170. Hon sa: "När jag vaknar tittar jag
    i spegeln och ler. Då blir jag glad."

  171. Nån annan ler ju på andra sidan.

  172. Det kan låta banalt och enkelt,
    men fantastiskt.

  173. Vad har man för socialt nätverk?
    Vi har pratat om våld i familjerna.

  174. Vad har personerna för nätverk när
    det har krympt och krympt och krympt?

  175. Man kommer till sin kvinnojour,
    och där finns inget nätverk.

  176. Vi måste förstå hur viktiga vi är som
    nätverk när man får kontakt med oss.

  177. Då blir vi jätteviktiga.
    Vi är kanske den enda som vet.

  178. Och vad som mer är avgörande
    är bemötandet.

  179. Vi brukar tala om allians, att skapa
    allians med den man jobbar med-

  180. -så att det blir ett bra arbete.
    Vi pratar om tillit-

  181. -och då återvänder jag
    till mina små hundar.

  182. Kärlek löser inte allt.

  183. Men däremot
    att vara skyddad och vara trygg...

  184. Det läker oss
    och ger en trygg anknytning.

  185. Med det här berättar jag ju
    att vi kan vara en trygg anknytning.

  186. Det är ett privilegium, eller hur?
    Det där momentet när man känner:

  187. "Du och jag, nu är vi nära varandra."

  188. "Nu vill du vara kvar i mitt rum
    och känna dig väldigt trygg."

  189. Man kan nästan sätta fingret på
    det momentet, och det är häftigt.

  190. När Kakan, den lilla hunden,
    hade blivit opererad-

  191. -så vaktade grannens hund henne.
    Hon hette Vilja. Hon finns inte kvar.

  192. Vilja la sig runt Kakans lilla korg
    och låg kvar där i flera timmar.

  193. Hon rörde sig inte en millimeter
    och morrade när jag närmade mig.

  194. "Jag vaktar Kakan", sa hon.

  195. De har en mycket trygg anknytning.

  196. Kakan behövde inte mig.
    Hon behövde Vilja.

  197. Det här med kärleksbegreppet-

  198. -att det är föräldrarna som vi ska
    lägga allt på när det gäller barn...

  199. Nja, kärlek ska man vara varsam med-

  200. -men däremot
    att vara skyddad och trygg...

  201. Det är speciellt viktigt.

  202. I bemötandedelen är det så många
    delar jag skulle behöva prata om-

  203. -men jag har tagit ut några stycken
    som jag tänkte prata lite mer om.

  204. Människor bär på egna rädslor
    för hur vi ska bemöta dem.

  205. Det kallas "internaliserade rädslor".

  206. Nån kan ha fått ett dåligt bemötande,
    och så har det införlivats i en.

  207. De internaliserade rädslorna kan göra
    att man inte berättar nåt alls.

  208. "Det har inte hänt mig nåt.
    Jag vill inte sitta kvar här."

  209. "Du kan inte hjälpa mig."

  210. Det blir ofta nåt slags missförstånd
    när det är internaliserade rädslor.

  211. Vi tänker: "Jag brukar få människor
    att prata. Varför berättar de inte?"

  212. Vi börjar tänka att vi är dåliga.

  213. Vi behöver approchera
    de här rädslorna-

  214. -och prata om att man kan vara rädd
    att berätta när man kommer till mig.

  215. "Du kanske har hört om det här."
    Olika saker man kan ha varit med om.

  216. Dessutom har man ju hört
    att vården inte är bra-

  217. -så varför ska jag få bra hjälp? Ett
    stort hinder i mycket vårt arbete.

  218. Ett annat hinder som jag har
    alltför stor erfarenhet av-

  219. -är att tydligheten kring vilken roll
    man har i personens liv är utsuddad.

  220. Jag har socionomer som är poliser.
    Jag har poliser som blir socionomer.

  221. Jag har socionomer som är terapeuter
    och psykoterapeuter.

  222. Jag har psykoterapeuter
    som tycker sig vara jurister-

  223. -och jag har jurister
    som tycker sig vara psykoterapeuter.

  224. Här vill jag bara göra en uppmaning.

  225. Vi ska jobba med det vi är
    lämpade till och det vi är bra på.

  226. Jag har fått höra: "Det här
    kommer att gå till rättegång."

  227. "Var det en jurist som sa det?"
    - "Nej."

  228. "En polis?"
    - "Nej."

  229. "Nähä... Nej, nej..."

  230. Känner ni igen er?
    Man är inne på varandras områden-

  231. -så att det blir fel
    för den person som ska få hjälpen-

  232. -och då gör vi nåt
    som kan kännas som ett stort svek.

  233. Att det inte gick till rättegång.

  234. Vi behöver vara tydliga
    med våra mandat.

  235. Om nån berättar nåt som jag kan bli
    kallad till domstol att vittna om-

  236. -så bör jag berätta det, inte säga:

  237. "Allt som finns här i rummet stannar
    hos mig. Det plockas aldrig ut."

  238. Det är ju en lögn.

  239. Vi kan bli kallade.

  240. Ramar och triggers. Nu börjar ni bli
    trötta. Det är eftermiddag. Kom igen!

  241. Vilka ramar har vi?
    Vilka triggers har vi?

  242. En människa som jag har jobbat med
    satt ganska tyst ganska länge-

  243. -och jag förstod inte riktigt
    tystnaden. Jag frågade noggrant-

  244. -och efter ett tag förstod jag.

  245. Jag satt fel på stolen.

  246. "Hur sitter jag fel?" sa jag.

  247. "Ja men, alltså...
    När du sitter så där..."

  248. "Precis så satt alltid min mamma."

  249. Benen i kors.

  250. Jag sa:
    "Hur vill du att jag ska sitta?"

  251. Det här att alltid närma sig och inte
    bli rädd. Kan jag göra annorlunda?

  252. Personen säger: "Inte ska du sitta
    med benen i kors, i alla fall."

  253. "Nähä, då gör jag inte det, då."

  254. Ibland kan det vara
    betydligt mer komplicerat.

  255. Det kan vara en färg
    eller ett ljud i närheten.

  256. Det kan vara icke-fönster.

  257. Jag vet att jag har polis här.

  258. Hur man sitter
    i förhörsrum utan fönster ut.

  259. Om en person har varit med om
    nåt svårt och känner sig instängd-

  260. -så lär inte berättelsen komma
    bättre.

  261. Och ramarna...
    Vi är på plats när samtalen ska ske.

  262. Vi ställer inte in bara hux flux-

  263. -för vi måste stå för tryggheten.

  264. Det kan ske undantag och misstag, och
    det lärde en handledare mig. Han sa:

  265. "Anneli, vad som än händer, om din
    klient eller patient kommer sent"-

  266. -"eller inte kommer alls,
    så är det ditt fel."

  267. "Ta alltid på dig skulden,
    för det kostar inget."

  268. Så det har jag gjort efter det.

  269. Jag säger: "Ja, men vet du vad? Nu
    har du din tid, så nu kör vi i gång."

  270. Vi psykoterapeuter behöver inte sitta
    med ett rambrott i flera sessioner-

  271. -och titta på vad det kan betyda.

  272. Jo, om det upprepar sig
    gör vi ju det-

  273. -men det var ett väldigt bra tips.

  274. "Ta på dig det", och det gör jag.

  275. Många upplever i bemötandedelen-

  276. -att de har mött stressade personer
    och personer som inte har lyssnat.

  277. Är det nån här som har varit stressad
    när ni har mött en person?

  278. Det var bara tio som räckte upp.
    Fantastiskt bra...

  279. Ni är aldrig stressade. Vad skönt.

  280. När vi möter människor
    och har ett lugn och är lyssnande-

  281. -och landar personen för att den
    ska kunna berätta vad som har hänt-

  282. -så upplever människor
    att de får ett bra bemötande.

  283. Man behöver inte säga så mycket. Man
    behöver bara vara lugn och lyssna.

  284. Ett område, och jag har varit inne
    på det lite grann... Brutna löften.

  285. Det verkar göra illa på ett sätt-

  286. -som kanske kan räknas till det
    som kallas "sekundär traumatisering".

  287. Brutna löften om framför allt:
    "Du kommer att bli bra."

  288. "Du kommer inte att lida av det här."

  289. Hur kan vi lova sånt? Vi måste ju se.

  290. Det är så klart alltid målet, men...

  291. Det kan vara andra löften som bryts-

  292. -och det där sitter
    djupt, djupt, djupt.

  293. Vi sitter med en annan svår grej.
    Ska det polisanmälas eller inte?

  294. Då säger polisen:
    "Allt kan polisanmälas."

  295. Och så är det ju.

  296. Ger vi råd kring
    om det ska polisanmälas eller inte?

  297. Ska vi göra det? Både och, kanske.

  298. Det är inte helt självklart med en
    polisanmälan för oss som inte jobbar-

  299. -så att vi är
    direkt i anslutning till polis.

  300. En del personer som är traumatiserade
    är i så pass dåligt skick-

  301. -att förhör, rättegång etcetera
    inte kommer att gå.

  302. Det är inte min roll att säga det.

  303. Jag säger att det finns en möjlighet,
    och att det finns poliser som är bra-

  304. -men jag ska inte "pusha" på
    en polisanmälan. Det får andra göra.

  305. Och så har vi det där med medierna
    i bemötandedelen.

  306. Hur tror ni att ungdomarna
    som blev intervjuade i Norge...

  307. ...en timme efter att han
    hade skjutit ihjäl deras vänner-

  308. -när de hade mickar under hakan och
    fick frågor från norsk television-

  309. -och från resten av världen som
    kom dit inom de närmsta dagarna...

  310. Nu vet vi hur de mådde av det där.

  311. Man har tittat på det här, och
    i princip allihop säger samma sak.

  312. Vad gjorde de?
    De pratade i chock, så de pratade på.

  313. Det bara rann ur dem.

  314. Några dagar senare kommer de på att
    det har sänts över hela jordklotet.

  315. De har berättat saker som de nu
    inte vill prata så mycket om.

  316. Media har en fantastiskt viktig roll
    i att återskapa vad som händer...

  317. ...men människor
    som har blivit hårt ansatta av media-

  318. -direkt efter nåt våldsamt
    mår urkasst av det.

  319. Jag vill bara vädja till medierna:

  320. Ni måste lugna er.
    Låt människor vara-

  321. -tills de själva vet att bestämma.
    Det vet man inte när man är i chock.

  322. Nåt som är ganska populärt bland unga
    när de blir utsatta för våld-

  323. -är att man kanske erbjuder medling
    och så vidare.

  324. Jag har mött personer som har gått
    med på att vara med på medling-

  325. -utan att förstå att gärningspersonen
    inte skulle låta dem vara i fred.

  326. Socialtjänsten ska ju styra det här-

  327. -men jag brukar säga att man
    måste göra medling med försiktighet.

  328. Att diskutera det här är viktigt, för
    annars kan det hända nåt allvarligt-

  329. -och det är ett ytterligare trauma.

  330. Det får inte hända. Har jag några här
    som jobbar med medling?

  331. Ja, här har vi några stycken.
    Ni är duktiga på det här-

  332. -och jag hoppas att ni tänker djupt
    när det är hatbrott och så vidare.

  333. Där är det väldigt knepigt
    med medling.

  334. Ja... Vi går vidare.

  335. Hur vi säger saker i bemötandet.

  336. Om ni vill säga
    "Du är inte ensam, var inte rädd"-

  337. -så behöver ni tänka på
    att våra hjärnor är inkopplade-

  338. -när vi är i kris
    och varit med om trauman.

  339. Då fungerar inte "inte"-ordet så bra.

  340. Man kan lära sig att i stället säga:

  341. "Du är trygg, och vi är tillsammans."

  342. Strunta i de här "inte"-orden.

  343. De kan bli alldeles fel när man
    jobbar med traumatiserade personer.

  344. Att vara tillsammans är fantastiskt.

  345. Det är så vi lär oss att leva.

  346. Knölvalen, som väger ett antal ton...

  347. Hon är en ko,
    och hon visar upp sin kalv-

  348. -men hon låter kalven göra
    exakt likadant som hon själv.

  349. Många berättar
    att när de blev trygga-

  350. -och tittade på oss som är trygga-

  351. -så kunde de härma lite och känna:

  352. "Jag kanske kan känna
    som de känner lite grann."

  353. Underskatta inte härmningsdelen-

  354. -för om man härmar tillräckligt länge
    så börjar man kunna det här.

  355. Det är lite häftigt
    att man hittar trygghet tillsammans.

  356. Om då hjälpen stjälper...

  357. ...så kanske man är med om
    ett ytterligare trauma-

  358. -och det är vi
    som har gjort det här traumat.

  359. Det känns inte bra i magen att man
    kan ha sekundärtraumatiserat nån.

  360. Men det kan hända, och ni har
    förstått att många delar kan gå fel-

  361. -inte minst i det som handlar om
    ramar och triggers.

  362. Men det finns nåt värre
    som kan bli ännu farligare.

  363. Det är att retraumatisera personen.

  364. Man åter traumatiserar personen-

  365. -alltså den upplever sitt trauma
    en gång till-

  366. -precis likadant som det var
    när det hände.

  367. Och det här är inte så himla svårt
    att hamna i.

  368. När vi öppnar upp fönstret för nån
    som har varit med om ett trauma-

  369. -och säger
    "Berätta allt som du kommer ihåg"...

  370. Ni börjar känna:
    "Vad den har varit med om mycket!"

  371. Om ni känner det, hur tror vi då
    att den som berättar känner det?

  372. "Lugnt."

  373. "Stanna upp."

  374. "Vi kan prata mer nästa gång.
    Vi behöver inte ta allt i dag."

  375. Vissa yrkesgrupper
    har en mycket otacksam uppgift-

  376. -och det är speciellt ni poliser.

  377. Ni behöver så mycket fakta ni kan få-

  378. -och då kan personen bli
    retraumatiserad-

  379. -men då får vi andra ta hand om det.

  380. Retraumatisering
    och sekundär traumatisering-

  381. -leder till att skammen ökar.
    Man skäms ännu mer.

  382. En hel del får faktiskt suicidtankar,
    och i det allra värsta...

  383. ...så tar man sitt liv vid sekundär
    traumatisering och retraumatisering.

  384. Det primära traumat
    kan vi ta hand om-

  385. -och ofta läka "ganska enkelt" med
    hjälp av alla fina metoder som finns-

  386. -men när de här delarna kommer in...

  387. Man skäms så mycket att det inte är
    säkert att man söker hjälp igen.

  388. Då går man med det här själv,
    och det är oerhört farligt.

  389. Kopplingen till trauma och suicid...

  390. Det är viktigt att jag får
    flera forskare att titta på den.

  391. Det är en stark koppling.

  392. Så mycket vet vi.

  393. Och när då hjälpen hjälper...

  394. I min slutuppsats på KI
    när jag blev psykoterapeut-

  395. -frågade jag vad som gjorde att de
    överlevde suicidtankar och försök.

  396. De sa så här om hjälparna: "Hjälparna
    ska kunna identifiera sig"-

  397. -"analysera problem och veta hur man
    ska kunna lösa sociala situationer."

  398. Det var inte så lite, va?
    Det kan vi allihop hela tiden.

  399. Vilket svar vi fick. Det är bara det
    här ni behöver kunna, och jag med.

  400. Personen säger inte: "Den ska vara
    snäll. Den ska vara ditt och datt."

  401. Den här ungdomen är ganska konkret.
    Det är vad den tyckte. En annan sa:

  402. "De skulle ha sagt att det var fullt
    normalt att känna det jag kände."

  403. Här kommer kompetens in.

  404. Hur reagerar människor vid våld och
    trauma? Kan vi det, så kan vi säga:

  405. "Det är en vanlig reaktion på
    det du har varit med om."

  406. Men kan vi inte det,
    så kan vi inte säga det.

  407. Ungdomarna sa också att vi ska säga:
    "Håll ut."

  408. Men säg inte att det blir bättre sen.

  409. För vad är speciellt med ungdomar?
    Man är här och nu.

  410. Konsekvenstänket har inte riktigt
    landat än när man är femton, sexton-

  411. -men vi ska inte ge upp,
    och vi ska säga: "Håll ut."

  412. Ungdomarna som jag hörde av mig till
    när jag var klar sa:

  413. "Kan du intervjua mig en gång till?"
    Då sa jag: "Varför då?"

  414. "Jo, så att jag får berätta för
    ungdomarna att det blir bättre sen."

  415. Jag tyckte att det var ganska fint.
    Nån av ungdomarna sa...

  416. Ett väldigt konkret förslag igen.

  417. "De ska kunna ge en diagnos om det
    behövs. Det känns bra för mig."

  418. Vad är det vi kan se med alla de här?
    Nu kommer vi in på de mjuka värdena.

  419. "Man behandlar alla andra med
    respekt, med ödmjukhet, med kärlek"-

  420. -"helt enkelt."

  421. "Kärlekens metod"
    kallas den för ibland.

  422. Men vad ser ni när ni ser de här?

  423. Det är flera olika delar
    som är viktiga-

  424. -inte bara en är lösningen förrän man
    känner att man har fått hjälp-

  425. -och det är därför
    man måste behandla alla unikt.

  426. Det här med jämlikt och så...
    Jo, kanske, men unikt.

  427. "Vad behöver du? På vilket sätt?
    Hur kan jag hjälpa dig?"

  428. Ibland behöver vi mer kompetens-

  429. -för kompetens skapar varsamhet
    när man har att göra med svåra saker.

  430. Ni har några förslag
    utifrån det som jag pratar ofta om.

  431. Hat och utsatthet.
    Har man normaliserat-

  432. -eventuella tidigare upplevelser
    av diskriminering, fördomar och hat?

  433. När ni jobbar med kvinnor som är
    utsatta för våld i en relation...

  434. Hon, han eller hen.

  435. Det är samma sak där. Är det
    normaliserat, och vad betyder det?

  436. Har det internaliserade rädslor?

  437. Är den drabbad av skuld och skam?
    Finns det tankar att inte vilja leva?

  438. På frågan med mina ungdomar...

  439. Hur många av dem som hade...
    Nej, där är den.

  440. Hur många av dem hade berättat för
    ett proffs att de inte ville leva?

  441. Då var det i princip alla som sa det.

  442. Fast det visade sig
    att de hade inte sagt det.

  443. De trodde att de hade sagt det.

  444. De hade lämnat budskap till oss,
    så att vi skulle ha frågat om det-

  445. -men vi missade det.

  446. Latenta budskap, ni vet.

  447. Det visade sig att sju av de tio
    inte hade pratat med ett proffs-

  448. -därför att proffset
    inte kunde läsa under meningen.

  449. Kompetens igen.

  450. Nu ska vi se här,
    så att vi kommer rätt...

  451. Jag har ett påstående,
    och jag är ganska tuff i det.

  452. Jag menar att läka eller inte-

  453. -beror på skillnaden mellan ett
    kompetent och inkompetent bemötande.

  454. Kanske är det kaxigt att säga det.

  455. Kanske jag inte har
    evidens för det här.

  456. Men jag behöver inte evidens.

  457. Jag behöver
    dem som jag har jobbat med-

  458. -och de som fick
    ett kompetent bemötande-

  459. -i begynnelsen av det som hände-

  460. -har inga långa,
    långa, långa terapier.

  461. De klarar ganska snabbt
    att komma igen-

  462. -men de som inte hade fått
    kompetensen där...

  463. Gud, vad de kämpar år ut och år in
    för att våga tro på oss igen-

  464. -och hoppet är det som vi är till för
    att skapa hos människor.

  465. Att det finns faktiskt en väg.

  466. Det är vi som är vägen då.
    Att vi hjälps åt.

  467. Därmed säger jag tack.

  468. Vill ni ha kontakt med mig
    får ni höra av er.

  469. Jag vill tacka för en fantastiskt fin
    dag som ni har ordnat igen.

  470. Tack för att ni alla gör
    ett sånt ljuvligt jobb där ute-

  471. -så bra ni bara kan. Skäll på
    bidragsgivare och socialstyrelser-

  472. -som inte ger er
    tillräckligt med pengar. Tack!

  473. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det avgörande bemötandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Rättsväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.