Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?Dela
  1. Nu senast har vi
    en omdanad sexualbrottslagstiftning-

  2. -som trädde i kraft i fjol i juli,
    och som lägger tonvikten på-

  3. -att sex som inte är frivilligt
    är ett brott.

  4. Ni är alla varmt välkomna hit
    till Norra latin-

  5. -där Brottsoffermyndigheten
    med nio ideella organisationer-

  6. -högtidlighåller den Internationella
    brottsofferdagen här i dag.

  7. Det här är för Brottsoffermyndigheten
    ett väldigt speciellt år.

  8. Under det här året
    så ser vi fram emot-

  9. -vårt 25-årsjubileum som myndighet.

  10. Myndigheten bildades alltså
    den första juli 1994.

  11. Dessutom är det i dag
    det tjugonde året i rad-

  12. -som vi på det här sättet
    högtidlighåller-

  13. -den Internationella
    brottsofferdagen.

  14. Samtidigt
    som Brottsoffermyndigheten bildades-

  15. -så etablerades också
    Brottsofferfonden:

  16. En fond som skulle stimulera
    brottsofferarbetet i Sverige.

  17. Den här fonden-

  18. -är uppbyggd av pengar
    från dömda gärningspersoner.

  19. Döms man för ett brott i Sverige
    med fängelse i straffskalan-

  20. -så förpliktas man att betala
    en avgift till Brottsofferfonden.

  21. Dessutom är det på det sättet att de
    som får avtjäna ett fängelsestraff-

  22. -i form av intensivövervakning,
    alltså med fotboja-

  23. -betalar även de en daglig avgift
    som också bygger på vår fond.

  24. Ur fonden lämnar vi bidrag till
    forskning, utbildning, information-

  25. -och utvecklingsverksamhet
    inom brottsofferområdet.

  26. Genom åren
    så har denna fond kommit att bli-

  27. -en mycket viktig finansiär
    för viktimologisk forskning-

  28. -men också
    för brottsofferinriktad verksamhet-

  29. -som bedrivs
    av ideella organisationer.

  30. Under föregående år fördelade vi
    drygt 42 miljoner från fonden.

  31. Det var till projekt
    som inriktade sig på brott mot äldre-

  32. -och brott mot barn och unga-

  33. -men också projekt inriktade på
    den nya sexualbrottslagstiftningen-

  34. -och projekt som inriktades på
    att nå sina målgrupper-

  35. -på olika språk och i olika kanaler.

  36. Forskningen som finansierades
    föregående år-

  37. -kopplade an
    till aktuella samhällsfrågor-

  38. -vad gäller vilken respons samhället
    och rätten ger på me too-uppropen-

  39. -och forskning som inriktade sig på
    hur kvinnor som utsatts för våldtäkt-

  40. -blir bemötta
    såväl av sjukvård som av polis.

  41. Ett område var också brottsoffer
    utsatta för massövergrepp och flykt.

  42. Och ett högaktuellt ämne: forskning
    om hot och hat mot journalister.

  43. Det är bara ett litet axplock av
    hur föregående år såg ut.

  44. Det som är viktigt för att
    föra brottsofferfrågorna framåt-

  45. -är forskning
    och praktisk och ideell verksamhet.

  46. Alla behövs
    för att driva frågorna framåt.

  47. Brottsoffermyndigheten
    har genom åren arbetat-

  48. -med riktade utbildningar
    till rättsväsendet-

  49. -med temadagar, konferenser
    och informationsinsatser.

  50. Det är en utbildningsverksamhet som
    bygger mycket på forskningsresultat.

  51. För att på ett nytt sätt bidra till-

  52. -att sprida forskning
    ut till praktisk verksamhet-

  53. -så har vi nu under 2018
    börjat med att spela in-

  54. -populärvetenskapliga filmer
    på intressanta forskningsområden.

  55. De här filmerna kommer att spridas
    nu under detta år.

  56. De kommer att publiceras
    på vår webbplats-

  57. -och spridas via vårt nyhetsbrev.

  58. Där kommer ni att kunna ta del av
    intressant forskning-

  59. -från intressanta forskare.

  60. En dag som den här hade jag tänkt
    göra några korta reflektioner på-

  61. -vad som har hänt under 20 år som
    kan vara av intresse för brottsoffer.

  62. På det internationella planet
    har väldigt många olika steg tagits-

  63. -för brottsoffer generellt
    och för kvinnor och barn speciellt.

  64. I fokus just nu för oss
    ligger barnkonventionen-

  65. -som ska inkorporeras som lag
    från den 1 januari 2020.

  66. Det är naturligtvis ett faktum som
    medför behov av ändringar av lagar-

  67. -och anpassningar
    till konventionens bestämmelser.

  68. Nåt som också är tongivande är
    innehållet i brottsofferdirektivet.

  69. Även terrorismdirektivets brotts-
    offerbestämmelser har hamnat i fokus.

  70. Det man kan säga är att mycket
    fortfarande behöver och kan göras-

  71. -för brottsoffer och när det gäller
    bemötandet av brottsoffer.

  72. Mycket har ändå hänt i Sverige
    de senaste åren.

  73. Mycket av det här
    är i dag självklarheter-

  74. -men det är ändå så
    att socialtjänstens ansvar-

  75. -för dem som utsatts för brott och
    deras närstående förtydligades 2001.

  76. Sen har det fastslagits
    att socialtjänsten-

  77. -särskilt ska beakta
    det behov av skydd och stöd-

  78. -som våldsutsatta kvinnor
    och barn som bevittnar våld kan ha.

  79. Anmälningsskyldigheten för
    myndigheter har successivt utvidgats-

  80. -och har kommit att omfatta
    fler myndigheter.

  81. För att underlätta för dem
    som funderar på att göra en anmälan-

  82. -har det förtydligats
    att anmälningsskyldigheten gäller-

  83. -redan när man får kännedom om eller
    misstänker att ett barn far illa.

  84. Vi har fått barnahus.
    Det startades 2005.

  85. I dag finns ett 30-tal barnahus
    i Sverige.

  86. De flesta, men inte alla, kommuner
    är knutna till ett barnahus.

  87. I barnahus samverkar socialtjänst med
    polis, åklagare, hälso- och sjukvård.

  88. Här genomförs brottsutredningar
    i en för barnen trygg miljö.

  89. Just nu pågår också en utvärdering
    av barnahusverksamheterna i Sverige.

  90. Det görs av det nationella
    kunskapscentrumet Barnafrid.

  91. Det är en utredning
    som vi snart kan ta del av.

  92. Uppdraget ska redovisas
    till regeringen i slutet av mars.

  93. Socialtjänstlagen fick även
    en annan betydelsefull lagstiftning-

  94. -när man 2006 skrev in
    i socialtjänstlagen-

  95. -att barn som bevittnat våld eller
    övergrepp av eller mot en närstående-

  96. -är offer för brott.

  97. Det är alltså i socialtjänstlagen
    som detta är klart utsagt.

  98. Den skrivningen återfinns även
    i brottsskadelagen.

  99. För samma år
    öppnades möjligheten för oss-

  100. -att via den brottsskadeersättningen
    som vi hanterar betala ut ersättning-

  101. -till bevittnande barn.

  102. Genom åren har de här barnen
    som har ansökt hos oss-

  103. -handlat om 220-350 barn per år.

  104. Det är en viktig ersättning
    för dessa barn-

  105. -då det är deras enda möjlighet
    till ersättning.

  106. Eftersom de inte betraktas
    som brottsoffer i rättsprocessen-

  107. -har de inte rätt till skadestånd och
    de saknar täckning via försäkringar.

  108. Så det är en viktig ersättning för
    gruppen, och jag är övertygad om-

  109. -att många fler barn skulle kunna
    ha rätt till brottsskadeersättning.

  110. Ansökningarna till oss
    skulle kunna vara långt fler.

  111. Brottsoffermyndigheten
    har under många år-

  112. -tillsammans med många andra aktörer-

  113. -bland dem Rädda Barnen, BO, Unicef
    och Stiftelsen Allmänna Barnhuset-

  114. -lyft just frågan
    om barnets rättsliga ställning.

  115. Och just nu utreds möjligheten till
    ett utvidgat straffrättsligt skydd-

  116. -för barn som bevittnar brott
    av och mot närstående.

  117. Den här utredningen kommer
    att redovisa sina förslag i juni-

  118. -och naturligtvis ser vi mycket fram
    emot vad den kommer att innehålla.

  119. Brottsofferfrågorna har återfunnits
    i olika myndigheters regleringsbrev-

  120. -där regeringen gett
    återrapporteringskrav-

  121. -gällande myndigheternas mål och
    strategier för att tillgodose behov-

  122. -av utbildning, utvecklingsarbete
    och information inom sina områden.

  123. Vi har sett polisens skyldighet-

  124. -att ge information och stöd
    till brottsoffer öka.

  125. I dag finns brottsoffer- och
    personsäkerhetsverksamhet-

  126. -i alla polisområden.

  127. Behovet av skydd och stöd ska också
    bedömas i det enskilda fallet.

  128. Vi har specialiserade enheter
    för brott i nära relation-

  129. -och vi har en särskild kompetens som
    krävs för utredare av sexualbrott.

  130. Motsvarande specialisering finns
    inom Åklagarmyndigheten.

  131. Särskilda utvecklingscentrum
    arbetar för att säkerställa kvalitet-

  132. -i utredningarna.

  133. När det gäller övrigt stöd skulle jag
    särskilt också vilja peka på-

  134. -att vi fick en lagstiftning år 2000.

  135. Det var lagen
    om särskild företrädare för barn.

  136. Den stärkte barnens rätt
    till egen företrädare-

  137. -i fall där en vårdnadshavare eller
    nån närstående till vårdnadshavaren-

  138. -misstänks för ett brott mot barnet.

  139. Rätten till målsägandebiträde
    stärktes också tidigt på 2000-talet-

  140. -då möjligheten till stöd utvidgades
    till att omfatta alla brott-

  141. -med fängelse i straffskalan.

  142. När det gäller målsägandebiträde
    så är ju det ett behov av stöd-

  143. -som ska anmälas av
    förundersökningsledaren till domstol.

  144. Föregående år fick vi en skärpning
    i kravet på förundersökningsledaren.

  145. Nu utsägs det tydligt
    att när det gäller sexualbrott-

  146. -så ska en anmälan om behovet
    göras omedelbart-

  147. -när en förundersökning inleds
    eller återupptas.

  148. Samtidigt med den lagstiftning
    som kom i fjol-

  149. -skärptes kompetenskraven för dem som
    kan förordnas som målsägandebiträde.

  150. Vidare införde man ett krav
    på rättens tillstånd-

  151. -för att den som har åtagit sig
    uppdrag som biträde-

  152. -ska få sätta annan i sitt ställe.

  153. Det här är också en viktig
    lagstiftning för brottsoffren-

  154. -och det är en av de punkter
    där vi har exakt samma krav-

  155. -på företrädarna, oavsett om vi
    pratar om försvarare eller målsägare.

  156. Det krävs rättens tillstånd nu
    för att sätta annan i sitt ställe.

  157. Vi har ju haft en lag om besöksförbud
    som genom åren har förändrats-

  158. -i många olika omgångar-

  159. -men det finns några viktiga punkter
    för brottsoffer-

  160. -som ändå är särskilt värda
    att nämnas.

  161. Det kom regler som sa
    att socialnämnden skulle underrättas-

  162. -i fall där besöksförbud meddelas
    och parterna har gemensamma barn.

  163. Nya varianter av besöksförbud
    har också tillkommit-

  164. -till exempel möjligheten
    till besöksförbud i gemensam bostad.

  165. Nu heter ju denna lag i dag
    lagen om kontaktförbud.

  166. Den har ett likartat innehåll
    men med förtydligande om-

  167. -vad som ska beaktas
    vid den riskbedömning-

  168. -som åklagaren alltid ska göra
    inför ett beslut om kontaktförbud.

  169. När den lagen kom 2011-

  170. -utökades möjligheten
    till övervakning med fotboja-

  171. -vid vissa former av kontaktförbud.

  172. När det gäller stöd så är det ju
    svårt att prata om 20 år-

  173. -utan att peka på vittnesstöds-
    verksamheten som har vuxit fram.

  174. Sen 2006 har Brottsoffermyndigheten
    och domstolsverken i uppdrag-

  175. -att verka för
    vittnesstödsverksamhet-

  176. -vid samtliga tingsrätter
    och hovrätter.

  177. Den här verksamheten är så viktig
    för dem som bevistar en rättegång.

  178. Och den betyder mycket
    för upplevelsen och bemötandet av-

  179. -målsägande - alltså brottsoffret -
    vittnen och anhöriga.

  180. Verksamheten finansieras till stor
    del av medel från Brottsofferfonden-

  181. -men när det gäller
    det praktiska, faktiska arbetet-

  182. -så utförs det huvudsakligen
    av lokala brottsofferjourer.

  183. Genom fonden har även andra
    verksamhetsformer fått finansiering-

  184. -under den här tiden.

  185. Vi har gått in
    främst under själva projekttiden-

  186. -för att kunna stödja.

  187. Vissa provverksamheter, som
    stödcentrum för unga brottsoffer-

  188. -som i dag är
    en fast och etablerad verksamhet-

  189. -i stödcentrum
    i Stockholm, Malmö och Göteborg.

  190. Straffskalan har skärpts för
    allvarliga vålds- och sexualbrott-

  191. -och nya brott har kommit på plats.

  192. Vi har fått människohandelsbrottet.

  193. Vi har fått olaga förföljelse,
    eller stalkningsbrottet-

  194. -som kom 2011
    för att förbättra skyddet för dem-

  195. -som utsatts för upprepade händelser
    av hot, hat och trakasserier.

  196. Äktenskapstvång, vilseledande
    till tvångsäktenskapsresa-

  197. -och nu senast 2018
    människoexploatering.

  198. Vi har också under senare tid fått-

  199. -ett efterlängtat starkare skydd
    för den personliga integriteten:

  200. Lagar mot kränkande fotografering-

  201. -olovlig identitetsanvändning
    och olaga integritetsintrång.

  202. Olaga integritetsintrång
    handlar om intrång som görs-

  203. -genom att sprida bilder eller
    uppgifter om nåns sexualliv, hälsa-

  204. -utsatthet för brott
    eller annan utsatt situation.

  205. Parallellt med att
    den här lagstiftningen kom på plats-

  206. -så infördes också i brottsskadelagen
    en möjlighet för oss-

  207. -att lämna ersättning
    för grovt förtal.

  208. Tidigare har ersättning aldrig
    kunnat lämnas just för brott mot ära.

  209. Men nu har vi möjlighet att lämna
    ersättning för grovt förtal-

  210. -och när vi tittar tillbaka
    mot föregående år-

  211. -så har det lett till fjorton bifall.

  212. Hälften av dem handlar om spridning
    av integritetskänsliga bilder-

  213. -som är tagna av en tidigare partner.

  214. Så här har vi fått en möjlighet till
    ersättning som tidigare varit stängd.

  215. Det rör sig om
    förhållandevis stora belopp-

  216. -som utgår i just de här fallen.

  217. Vi har också fått modernisering
    av "enkla brott" som ofredande.

  218. Och nu 2019
    så har även skrivningarna-

  219. -gällande förolämpning och olaga hot
    moderniserats.

  220. Det sker också en utvidgning av-

  221. -vad som är att betrakta
    som ett olaga hot.

  222. Förut så var det ju begränsat till...

  223. "Allvarlig rädsla" heter det nu,
    inte "allvarlig fruktan".

  224. Allvarlig rädsla för egen
    eller annans säkerhet till person.

  225. Med den nya lagstiftningen utvidgades
    det till att också omfatta-

  226. -en allvarlig rädsla för egen
    eller annans frihet eller frid.

  227. Det innebär alltså
    att det också blir straffbart-

  228. -att till exempel hota nån med-

  229. -att utsätta den
    för ett olaga integritetsintrång-

  230. -alltså hota att skicka
    integritetskänsliga bilder.

  231. Det känns som att vi också där får
    ett hål som vi nu kan täppa igen.

  232. Vidare är det på det sättet-

  233. -att vi i år får en lagstiftning med
    ett utvidgat skydd för transpersoner.

  234. Hets mot folkgrupp
    omfattar nu hets mot grupp-

  235. -med anspelning på könsöverskridande
    identitet och uttryck.

  236. Mycket av den lagstiftning
    som kommit på plats-

  237. -är en spegling av aktuella frågor-

  238. -och det jag tänkte avsluta med
    beträffande lagstiftningen-

  239. -är sexualbrottslagen.
    Den har ju genom åren varit föremål-

  240. -för många olika omtag och översyner.

  241. Jag tänkte bara peka på-

  242. -att köp av sexuell tjänst
    fördes från speciallagstiftningen-

  243. -och fördes in
    i sexualbrottskapitlet.

  244. En tidigare utvärdering-

  245. -av tillämpningen
    av köp av sexuell tjänst-

  246. -visade att gatuprostitutionen
    halverats efter kriminaliseringen-

  247. -men att man hade svårt
    att nå högre än böter som påföljd.

  248. Och 2011 fick vi en lagändring
    som innebar att straffmaximum höjdes.

  249. Köp av sexuell handling av barn
    har tillkommit-

  250. -och straffbestämmelser
    angående grooming-

  251. -alltså kontakt med barn
    i sexuellt syfte.

  252. Och nu senast har vi
    en omdanad sexualbrottslagstiftning-

  253. -som trädde i kraft i fjol i juli,
    och som lägger tonvikten på-

  254. -att sex som inte är frivilligt
    är ett brott.

  255. Den för också in två nya brott
    för oss att hantera:

  256. Oaktsam våldtäkt
    och oaktsamt sexuellt övergrepp.

  257. Vi på Brottsoffermyndigheten
    följer utvecklingen-

  258. -som kan komma att påverka vår
    praxis gällande ersättningsnivåer.

  259. Brottsoffermyndigheten fick förra
    året ett treårigt regeringsuppdrag-

  260. -att ta fram information och material
    om lagstiftningen-

  261. -riktat till unga och till lärare.

  262. I november och december
    drev vi kampanjen Av fri vilja-

  263. -som riktade sig till unga
    mellan 18 och 25 år.

  264. Vi använde oss främst
    av sociala medier-

  265. -men kampanjen kunde också ses på
    tåg, i tunnelbana och på köpcentrum.

  266. Vi fick ett fantastiskt genomslag
    för kampanjen, kan vi nu konstatera.

  267. Vi har på mindre än två månader
    fått 760 000 besök-

  268. -på vår nya webb frivilligtsex.se.

  269. Vill ni veta mer om kampanjen-

  270. -så får ni gärna titta förbi
    vid vårt bord här i nån paus-

  271. -för jag har inte möjligheten
    att berätta mer här och nu.

  272. Den strängare synen
    på vålds- och sexualbrott-

  273. -som man ändå kan se
    genom lagstiftningen-

  274. -har fått genomslag i höjda nivåer-

  275. -vad gäller utbetald
    kränkningsersättning.

  276. Vi samlar också ett urval
    av våra vägledande avgöranden-

  277. -i en referatsamling som används
    av professionella och ideella-

  278. -som stöd
    i deras kontakter med brottsoffer.

  279. Referatsamlingen finns också
    i en digital version på vår hemsida.

  280. Den går att ladda ner
    så att ni har den lättillgänglig-

  281. -ni som direkt arbetar
    med ersättningsfrågorna.

  282. När det gäller ansökningar
    om brottsskadeersättning-

  283. -så ligger de alltjämt nånstans
    mellan 9 700 och 10 500 per år.

  284. I dag finns det enkla blanketter
    för ansökan-

  285. -och nivån av ansökningar
    skulle kunna vara högre.

  286. Vi arbetar hela tiden-

  287. -för att nå ut med information
    om möjligheten till ersättning-

  288. -i de fall
    där brottsoffer saknar möjlighet-

  289. -att få betalning
    via en känd gärningsperson-

  290. -eller att få full täckning
    via försäkring.

  291. Det kan handla om att gärnings-
    personen saknar betalningsförmåga.

  292. Det kan också handla om
    att nån gärningsperson-

  293. -aldrig kan identifieras
    eller lagföras.

  294. Vad som behövs är information
    i alla led av rättskedjan-

  295. -så att informationen om möjlighet
    till ersättning kommer fram-

  296. -vid nedlagda förundersökningar,
    där man meddelas nedläggningsbeslut-

  297. -eller efter att dom meddelas.

  298. Det är den enda möjligheten
    att nå ut med konkret information-

  299. -direkt till ett brottsoffer-

  300. -om hur man ska få möjlighet
    till ersättning i olika led.

  301. Det är viktigt att det inte bara blir
    en inledande uppgift för polisen-

  302. -och kanske en kontakt med en jour.

  303. Det här måste fungera hela vägen för
    att vi ska kunna se en rejäl ökning.

  304. Ett faktum är ju att det är många mer
    som utsätts för brott-

  305. -och det är långt ifrån alla
    som anmäler. Mörkertalen är stora.

  306. När det dessutom väl har anmälts
    till polis så är det väldigt få-

  307. -om vi får uttrycka 10 500
    som få i det sammanhanget-

  308. -som ändå hittar fram till oss.
    Det skulle kunna vara betydligt fler.

  309. Vi jobbar mycket med information.

  310. Vi driver i dag
    fyra olika webbplatser.

  311. Förutom brottsoffermyndigheten.se
    så har vi Rättegångsskolan-

  312. -Jag vill veta, som vänder sig
    till barn och unga-

  313. -och frivilligtsex.se, som kopplas
    till sexualbrottsuppdraget-

  314. -och som kommer att fyllas
    med ytterligare material.

  315. Faktum är
    att innan 2019 går till sitt slut-

  316. -så kommer vi att ha en webbaserad
    grundutbildning för nya vittnesstöd-

  317. -och en webbplats med utbildning
    och informationsmaterial-

  318. -för dem som deltar
    i det demokratiska samtalet-

  319. -och som riskerar att utsättas
    för hot eller hat.

  320. Det kommer ytterligare en webbplats.

  321. Den ska vara ett stöd
    för det enskilda brottsoffret-

  322. -och möjliggöra
    behovsanpassad information.

  323. Webbplatsen tas fram
    med hjälp av projektbidrag-

  324. -från EU:s fond för inre säkerhet.

  325. Så det är mycket
    som händer och pågår-

  326. -men det finns fortfarande
    utvecklingspotential-

  327. -för förbättrat stöd och bemötande.

  328. Det leder mig vidare
    till dagens program.

  329. Det är alltså tjugonde året i rad-

  330. -men tanken och IBD
    är faktiskt äldre än så.

  331. IBD - Internationella
    brottsofferdagen - är äldre.

  332. Redan för 30 år sen
    instiftades den här dagen-

  333. -av Brottsofferjourernas Riksförbunds
    dåvarande ordförande Björn Lagerbäck.

  334. Sen spreds idén ganska snabbt vidare
    över Europa.

  335. Året därpå uppmärksammade England,
    Frankrike och Tyskland dagen-

  336. -och sen har det vuxit över Europa
    och även utanför Europa.

  337. Att man valde den 22 februari
    beror på-

  338. -att man på olika sätt kombinerar den
    här dagen med en ljusmanifestation.

  339. Syftet med dagen
    här i dag på Norra latin är ju-

  340. -att på olika sätt belysa
    brottsoffers situation-

  341. -och sprida kunskap
    om ideella organisationer-

  342. -som arbetar med och för brottsoffer.

  343. Och här ser ni ju väl presenterat
    vilka ideella organisationer-

  344. -som vi har glädjen
    att samarbeta med.

  345. Det är Brottsofferjouren, Bris,
    Ecpat, RFSL:s brottsofferjour-

  346. -Roks, Rädda Barnen,
    Unizon, Unicef och RAV-

  347. -som är Riksorganisationen
    för anhöriga till våldsdödade.

  348. Vi vill också i plenarföreläsningarna
    som vi kommer att hålla här i dag-

  349. -just se närmare
    på brottsofferfrågornas utveckling-

  350. -och blicka framåt
    och hitta inspiration till-

  351. -vad som behöver utvecklas
    vad gäller stöd och bemötande.

  352. Föreläsarna representerar tillsammans
    en gedigen och bred erfarenhet.

  353. Först får ni lyssna på professor
    emeritus i viktimologi, Jan van Dijk-

  354. -som speglar brottsofferfrågornas
    utveckling på ett mer generellt plan.

  355. Professor Margareta Hydén
    inriktar sig sen mer specifikt-

  356. -på våld mot kvinnor och barn
    i nära relation.

  357. Anneli Svensson, som är socionom
    och legitimerad psykoterapeut-

  358. -talar om det avgörande bemötandet.

  359. Mellan de här plenarföreläsningarna
    har vi seminarier-

  360. -som arrangeras
    av våra samverkande organisationer-

  361. -och som berör
    många aktuella områden.

  362. Så med det är det också dags för mig
    att tända upp ljuset-

  363. -som är vårt sätt
    att sätta brottsoffer-

  364. -och den Internationella
    brottsofferdagen i fokus.

  365. Med det vill jag än en gång
    hälsa er välkomna-

  366. -till en inspirerande utbildningsdag.

  367. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Lagar, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.