Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Offer - ett ord med tung historiaDela
  1. Ordet victima på latin betyder offer.

  2. Det står för "offerdjur".

  3. Det här är inte den första gången
    som jag stått här, i denna vackra sal.

  4. För några år sedan
    hade jag den stora äran att vara här-

  5. -för att ta emot
    Stockholmspriset i Kriminologi-

  6. -där er drottning närvarade.

  7. Så det känns speciellt
    att få stå här igen-

  8. -inför en svensk publik.

  9. När vi diskuterade
    dagens föreläsning-

  10. -föreslog jag att det var dags
    att se tillbaka på-

  11. -en historisk översikt av
    brottsoffers rättigheter.

  12. En översikt över rörelsen för att
    erbjuda mer rättigheter och stöd-

  13. -till brottsoffer.

  14. Och organisatörerna höll med om
    att det vore ett intressant ämne.

  15. Jag kan försäkra er om att-

  16. -det här ämnet, en historisk översikt
    över brottsoffers rättigheter-

  17. -inte handlar om århundraden.

  18. Det ska inte bli en lång, tråkig resa om
    hur det har sett ut i historien-

  19. -med början i det romerska imperiet-

  20. -sen diskuterar vi medeltiden och
    sen hur det var på 1800-talet och...

  21. Så blir det inte.

  22. Rörelsen för
    brottsoffers rättigheter-

  23. -är en väldigt ny rörelse
    som inte går så långt tillbaka i tiden.

  24. En av de mest intressanta
    och förbryllande frågorna-

  25. -som kommer upp när man diskuterar
    brottsoffer-rörelsens historia-

  26. -är att det rör sig om
    en så kort tid.

  27. När jag skrev mitt föredrag fick jag
    reda på att ordet "brottsoffer"-

  28. -som vi redan har hört
    dussintals gånger den här morgonen...

  29. Det ordet fanns inte ens i svenskan
    förrän på 1970-talet.

  30. Så man kan ju inte börja prata om
    historien med början på 1800-talet.

  31. Det är ju helt orimligt.
    Det fanns inte ens ett ord för det.

  32. Det är ju också ämnet
    för min föreläsning.

  33. Hur kan vi förklara
    att det är så nytt?

  34. Hur kan vi förklara att under
    den första halvan av det förra seklet-

  35. -så var det ingen som brydde sig om
    hur brottsoffer hade det?

  36. I dag är det
    väldigt svårt att förstå.

  37. Men så var det faktiskt.

  38. Innan jag går in på
    brottsoffrens korta historia-

  39. -skulle jag vilja
    ägna lite tid åt att...

  40. ...prata om den etymologiska
    bakgrunden till victim och brottsoffer-

  41. -för den analysen kanske
    kan ge en förklaring-

  42. -till varför kampen för
    brottsoffers rättigheter är så ny.

  43. Vi börjar med ordet victim.

  44. Det gjorde jag när jag blev erbjuden
    en stolsprofessur i viktimologi.

  45. Det var en av de första
    viktimologi-professurerna i världen.

  46. Jag tänkte att om jag tackade ja-

  47. -ville jag ägna lite tid åt
    att fundera på vad det står för.

  48. Vad är ett offer? Vad tänker man på
    när man hör "offer"?

  49. Och det är vad jag ska upprepa nu,
    för er.

  50. Vad betyder väl ett namn?

  51. Vi använder ordet victim
    på engelska.

  52. På mitt språk är det slachtoffer-

  53. -som är ett ganska tungt ord.

  54. Men är victim annorlunda?
    Är brottsoffer annorlunda?

  55. Det kanske har samma koppling.

  56. Det är kanske inte alla
    som vet vad "offer" är?

  57. Vad finns det för etymologisk betydelse
    bakom "offer"?

  58. På engelska är det ännu svårare.
    Jag har frågat många engelsktalare.

  59. Det är ingen som riktigt vet
    vad victim betyder.

  60. Det är lite mer dolt
    i det engelska språket.

  61. Ordet victim kommer från
    latinets victima.

  62. Många av er tänker väl,
    i alla fall ni som är välutbildade-

  63. -att det kommer från latinets verb
    vincere, att besegra.

  64. Offret kanske ses som den besegrade.

  65. Det låter väl logiskt. Man har
    brottslingen och så brottsoffret.

  66. Det är den besegrade personen.

  67. Icke! Ordet victima på latin
    betyder samma sak som offer.

  68. Det betyder "offerdjur".

  69. Ett djur som ska slaktas
    i religiöst syfte.

  70. Det gäller naturligtvis även
    för det svenska ordet offer-

  71. -men även för
    det engelska ordet victim.

  72. Sen började jag faktiskt med
    en etymologisk undersökning-

  73. -och jag tittade på många andra språk.

  74. Nu förstår jag att victim
    härstammar från victima-

  75. -och sen ser man att det är samma ord
    som används i alla romanska språk.

  76. Victime på franska,
    victima på spanska, italienska...

  77. Inom alla romanska språk
    hittar man samma bakgrund, victima.

  78. Och i de germanska språken
    har vi offerSlachtoffer på mitt språk-

  79. -men vi har också
    det tyska ordet opfer.

  80. Det här är de språk
    som de flesta av oss känner till.

  81. Men det finns ju
    andra europeiska språk.

  82. Det var en uppriktig undersökning.
    Jag visste inte vad jag skulle hitta-

  83. -när jag gjorde efterforskningar
    inför mitt tal i Tilburg.

  84. En sak som jag tyckte var intressant
    var att på isländska-

  85. -kallas offret för fórnarlamb.

  86. Där får man en liten ledtråd till
    vad det är som ligger bakom.

  87. På ryska, zhertva, faktiskt i flera av
    språken som är släkt med ryskan-

  88. -hittar man samma koncept.

  89. Ett annat exempel. Polska. Ofiara.

  90. Vi kan hålla på så här
    hur länge som helst.

  91. Det är inte första gången
    jag pratar om det här.

  92. Jag frågar alltid mina studenter,
    speciellt från Erasmus-länderna...

  93. Jag erbjuder en flaska vin till den som
    kan komma på ett europeiskt språk-

  94. -där ordet för den som utsätts för ett
    brott inte har nåt att göra med "offer".

  95. Inte nån som har
    blivit offrad till gudarna.

  96. Det finns inga såna europeiska språk,
    för jag har försökt så många gånger!

  97. Det har aldrig varit nån som har sagt:
    "I mitt språk är det inte så." Aldrig!

  98. Är det så i hela världen?

  99. Nej, verkligen inte. Jag minns
    när jag frågade en japansk kollega-

  100. -på en viktimologi-konferens.

  101. "Vad är det för etymologisk bakgrund
    till ordet offer på ditt språk?"

  102. Han funderade. Jag frågade: "Har det
    nåt att göra med att man offrar nåt?"

  103. Han blev chockad. "Vad menar du
    med att man offrar nåt?"

  104. "Självklart inte! Det är ju ett brott"-

  105. -"och de blir ju utsatta för
    det här brottet. Det är inget offer."

  106. Så då fick jag reda på
    att på japanska kallas offret för...

  107. Tre tecken och det betyder bara
    "mottagaren av ett brott".

  108. Sen fick jag reda på
    att det är likadant på kinesiska.

  109. Tre tecken. "Brott"
    och sen den som blev utsatt för det.

  110. Det har ingen som helst koppling till
    att man offrar ett djur.

  111. Sen fortsatte jag
    med mina efterforskningar-

  112. -och jag upptäckte att när det gäller
    bibelhebreiska och klassisk grekiska-

  113. -så saknas den här kopplingen.

  114. Så min slutsats av
    den här undersökningen är-

  115. -att i alla europeiska språk
    använder vi betydelsen offer, victima-

  116. -för den som utsätts för ett brott,
    men inget annat språk gör det.

  117. Det är väldigt märkligt-

  118. -men jag tycker att det säger mycket
    om de västerländska språken.

  119. Det här är empiriska fakta-

  120. -men det hjälper oss inte att förstå
    vad som ligger bakom-

  121. -det här märkliga draget
    i västerländska språk.

  122. Det är nästa steg i min undersökning.

  123. Varför kallar vi
    personen som har blivit utsatt-

  124. -för ett offerdjur?

  125. Ni skrattade ju lite när jag sa vad
    det heter på holländska, slachtoffer.

  126. Det är ingen som skrattar åt det
    i Nederländerna, för det är så heter.

  127. Ingen tror att det betyder "ett slaktat
    djur", trots att det gör det.

  128. Men vi gör inte den kopplingen längre.

  129. Men det är verkligen konstigt
    att kalla nån...

  130. ...en människa som har
    blivit utsatt för ett brott...

  131. Att kalla den personen ett dött djur.

  132. Det är inte särskilt
    positivt eller snällt-

  133. -för det är ingen trevlig beskrivning-

  134. -att man blir jämförd
    med ett slaktat lamm.

  135. Så det måste finnas en förklaring.

  136. Det finns det.

  137. När jag tittade i
    en historisk ordbok för holländska-

  138. -upptäckte jag att en tysk teolog,
    Gnapheus...

  139. Han var den förste som använde ordet
    slachtoffer på holländska-

  140. -för en person, inte för ett djur.

  141. Och det var faktiskt för Jesus.

  142. Det här var i mitten av 1500-talet.

  143. Jag började titta i andra ordböcker
    på universitetet, på andra språk.

  144. Då upptäckte jag att på latin
    så var ordet victima...

  145. ...som ju betyder slaktdjur...
    Det användes faktiskt av Calvin-

  146. -den protestantiske teologen
    från Schweiz-

  147. -i hans världsberömda skrift
    om kyrkans institutioner.

  148. Han använde ordet victima om Jesus.

  149. Jag ska inte tråka ut er med fler
    resultat från min undersökning-

  150. -men jag upptäckte att i det franska
    språket, i engelskan, i tyskan-

  151. -ser man att ordet victima alltid-

  152. -dyker upp under reformationen-

  153. -och det används alltid
    som en hederstitel för Jesus.

  154. Om man tittar i Johannes-evangeliet
    så ser man-

  155. -att Jesus inte kallas för
    ett slachtoffer eller victima-

  156. -men han kallas Agnus Dei,
    Guds lamm.

  157. Nu återgår vi till isländskan, ett av
    de äldsta språken i Skandinavien-

  158. -där man fortfarande använder lamm
    när man talar om brottsoffer.

  159. Det heter fórnarlamb.

  160. Så nu tror jag att ni börjar förstå
    vad det är jag vill åt.

  161. Vi kallar offret för ett brott
    för victima i alla språk-

  162. -för att det blev ett utbrett,
    kraftfullt namn för Jesus-

  163. -i slutet av medeltiden.

  164. Och det här verkar ha hänt överallt,
    i hela Europa.

  165. Jag inledde föreläsningen
    med att säga:

  166. Brottsoffervictima,
    vad betyder väl ett namn?

  167. Det här är en intressant utläggning,
    men vad betyder det?

  168. Jag är övertygad om
    att det faktum att vi i vår kultur-

  169. -ger personen som blir utsatt för
    ett brott samma titel som Jesus-

  170. -har en enorm vikt, för det är
    en beskrivning, inte bara ett namn.

  171. Det är en beteckning
    som vi ger till den gruppen människor.

  172. Och ordet har
    väldigt tunga teologiska kopplingar.

  173. Det är ingen harmlös beskrivning.
    Vilket ord som helst.

  174. Det här måste ha påverkat människor
    på 1600- och 1700-talet-

  175. -att man använde det här ordet
    för människor-

  176. -som led efter att ha blivit illa
    behandlade av andra medborgare.

  177. Men jag tror att...

  178. Jag tror att det blev så att...

  179. ...användningen av victima för Jesus...

  180. ...blev väldigt utbredd.

  181. Och senare på 1600-talet,
    när bilden av Jesus-

  182. -i renässansmålningar,
    blev mer och mer mänsklig...

  183. Man la mer fokus på den mänsklighet
    man kunde se i Jesu lidande-

  184. -och det måste ha lett till-

  185. -att folk såg att deras grannar
    också fick genomlida en katastrof-

  186. -eller blev utsatta
    för ett allvarligt brott.

  187. Då kunde de se,
    i grannarnas utsatthet-

  188. -hur Jesus led på korset.

  189. De gjorde den kopplingen.

  190. Passionsspel,
    som handlar om Jesu lidande-

  191. -var dagens operor.
    Alla gick och tittade på dem i Europa.

  192. Så det är förklarligt att folk då gjorde
    kopplingen till sina grannars lidande-

  193. -precis som hos Jesus.

  194. Då började de använda ordet victima-

  195. -för personer som hade råkat illa ut
    eller blivit utsatta för brott.

  196. Det var min hypotes,
    men det är svårt att bevisa.

  197. Vi kan inte intervjua
    folk från 1600-talet-

  198. -och fråga:
    "Varför kallar ni dem victima?"

  199. Flera år senare,
    efter att jag hade föreläst vid Tilburg-

  200. -så upptäckte jag, under
    en annan undersökning i biblioteket-

  201. -att i den franska ordboken...

  202. I en historisk fransk ordbok-

  203. -så hittade jag
    precis det jag hade trott.

  204. Att victime är ett ord
    som används för Jesus på franska.

  205. "Det användes först av Corneille,
    och man började efter det"-

  206. -"använda det här ordet för personer
    som har blivit utsatta för brott."

  207. Så på franska kan vi bekräfta
    min hypotes med en historisk ordbok.

  208. Det började alltså användas för folk
    som hade blivit utsatta för brott-

  209. -och inte bara för Jesus.

  210. Jag har redan sagt att jag tror...

  211. ...att det inte bara är ett ord.

  212. Vi använder det här ordet...

  213. Genom att använda det skapar vi oss
    associationer, förutfattade meningar-

  214. -om personen som vi beskriver
    med det konceptet, det ordet.

  215. Det får sina konsekvenser.

  216. Vilka konsekvenser får det?
    Jag tror att i vår kultur...

  217. ...har vi ett starkt fokus-

  218. -på det mänskliga lidandet hos
    människor som blir utsatta för brott-

  219. -och på deras oskuld.
    Det här är ett kristet koncept.

  220. Det är väldigt annorlunda
    i...arabvärlden.

  221. När det gäller Sharia.

  222. Där är offret en mäktig, arg person
    som har rätt att hämnas.

  223. Det står i Koranen. Det är
    en grundläggande rätt, enligt Koranen.

  224. Så tänker inte vi.

  225. Vi ser lidandet och
    vi ser behovet av kristen välvilja.

  226. Vi ser... Symbolen för er myndighet.

  227. Två händer som skyddar offret.

  228. Det är typiskt för vår kultur.

  229. I arabiska sammanhang skulle man
    inte förstå vad man menar med skydd-

  230. -för där är offret mäktig
    och lite farlig.

  231. Jag vet det,
    för jag har rest runt i hela världen-

  232. -och pratat om brottsoffers rättigheter.
    "Vi måste ge dem mer rättigheter."

  233. När jag pratade om det när jag jobbade
    för FN i arabvärlden var det helt tyst.

  234. De sa: "Borde du inte förespråka
    brottslingars rättigheter i stället?"

  235. "Behöver offren mer rättigheter?"

  236. Offren har redan mycket makt
    i Pakistan och i Saudiarabien.

  237. De behöver ingen hjälp.

  238. De sa åt mig att jobba
    för brottslingars rättigheter i stället.

  239. Det borde vara mitt fokus.
    Det var intressant att det...

  240. För oss är det en prioritet, för vi
    börjar med den kristna tanken...

  241. Vi ska sträcka ut en hand
    med sympati och stöd.

  242. Men, och det är ett stort "men"...

  243. ...för det är ju så
    att vi tar väldigt mycket hänsyn-

  244. -till brottsoffers lidande-

  245. -men vår sympati
    kommer inte utan förbehåll.

  246. Jag anser att en väldigt viktig del
    av idén bakom victima är-

  247. -att vi förväntar oss
    att offren ska övervinna-

  248. -sitt hämndbegär, sin ilska.

  249. Vi förväntar oss
    att offret ska förlåta brottslingen-

  250. -som en god kristen,
    precis som Jesus.

  251. Jag vet att vi lever i ett sekulärt
    samhälle. När jag föreläser om det här-

  252. -och jag arbetar på
    ett katolskt universitet-

  253. -så är det inte många som
    känner till kristna värderingar längre.

  254. Men jag försäkrar er
    att bibeln är full av-

  255. -uppmaningar till att förlåta syndaren.

  256. Det finns i hela Matteus-evangeliet.

  257. De flesta av er minns
    att på korset säger Jesus:

  258. "Gud, förlåt dem,
    för de vet inte vad de gör."

  259. På korset säger han det.
    "Gud, förlåt dem."

  260. Det är en central värdering
    inom kristendomen.

  261. Om vi kallar nån som har blivit utsatt
    för ett brott en victima-

  262. -så leder det till en enorm mängd
    associationer och förväntningar.

  263. Offret, i vår kultur, är en person som
    har rätt till vår pietà, vår välvilja-

  264. -vår förståelse, vår sympati-

  265. -men på det följer en mängd krav.

  266. Vi förväntar oss att offren
    ska vara undergivna, passiva-

  267. -att de ska acceptera sitt öde,
    och att de ska förlåta.

  268. Men man kan också...
    Det är svårt att bevisa.

  269. Jag var på "Matteus-passionen"
    för några år sen-

  270. -med ett program i knät som jag satt
    och läste, och då hittade jag det här.

  271. Det här är beviset för min teori.

  272. Så här står det i "Matteus-passionen"...

  273. Det är ju på tyska, lite vackrare än
    på engelska, men översättningen blir:

  274. "Låt oss i vårt lidande vara som Han"-

  275. -"och i tystnad
    uthärda vår förföljelse."

  276. Det här är
    den kristna tolkningen av victima.

  277. Vi förväntar oss att offret ska
    vara passivt, vara undergivet-

  278. -att stå ut med sitt lidande i tystnad.

  279. Vi vill inte
    att de ska skrika i rättssalen.

  280. Vi kanske släpper in dem,
    men de får inte skrika.

  281. De ska lida i tystnad.

  282. På tyska leiden im Gelassenheit.

  283. Det är det kristna sättet.

  284. Det är inte längre lika stort
    och inflytelserikt som det var...

  285. ...på 1700- och 1800-talet,
    men delar av det här arvet-

  286. -lever kvar i våra tankar
    och våra hjärtan.

  287. För att sammanfatta
    den här delen av föreläsningen...

  288. Vi kallar dem victima
    och det får tydliga konsekvenser.

  289. De förtjänar vår kristna välvilja-

  290. -men de måste göra sin kristna plikt
    och förlåta syndaren.

  291. Det är anledningen till
    att en av de artiklar jag skrev-

  292. -har som sin titel "Free the victim!".

  293. Vi beskriver dem på ett visst sätt-

  294. -som på ett sätt är positivt,
    och vi borde bevara den delen-

  295. -men det har också
    negativa associationer-

  296. -och vi borde koppla loss offret
    från de andra betydelserna.

  297. På ett sätt tror jag...

  298. Det är svaret till vad jag ser som det
    märkliga med brottsoffers rättigheter.

  299. Att det inte finns
    nån historia före 1970.

  300. Att vi har de här kopplingarna
    till ordet victima-

  301. -förklarar varför offret, sett ur ett
    rättegångsperspektiv i västvärlden-

  302. -inte fanns förrän 50 år sen.

  303. Det var först runt 1970-talet
    som folk började bli medvetna om det.

  304. "Är det inte lite märkligt
    att vi inte bjuder in offren?"

  305. "Att vi inte informerar dem
    om rättegången?"

  306. "Att de inte får yttra sig?"

  307. Det kan bara förklaras av ett system-

  308. -ett system som håller oss borta
    från de här frågorna.

  309. Det är min slutsats vad gäller... Min
    slutsats av den här undersökningen-

  310. -av den etymologiska bakgrunden
    till victima-uttrycket.

  311. Nu går vi vidare till det riktiga ämnet.

  312. Den korta historien bakom
    kampen för brottsoffers rättigheter.

  313. Efter kriget låg Europa i spillror.

  314. Sex miljoner judar och romer,
    homosexuella mördades av nazisterna.

  315. Det borde ju ha gett upphov till
    förstärkta rättigheter för brottsoffer.

  316. Jag har sett foton på folk på väg hem
    från Auschwitz och Dachau.

  317. De hade knappt kläder på kroppen.

  318. Det är klart att det fanns stödgrupper
    för dessa offer i Nederländerna!

  319. Det fanns inget som helst stöd för
    förintelseöverlevare. Absolut inget.

  320. Det fanns inga program
    för att hjälpa de judiska överlevarna.

  321. Inte i Nederländerna,
    inte i de andra europeiska länderna.

  322. De fick klara sig själva.

  323. När man läser igenom dokumenten
    från Nürnbergprocessen-

  324. -ser man åtalarna i sina uniformer.

  325. Man ser domarna.
    Men sen undrar man-

  326. -baserat på hur de gör i Internationella
    brottmålsdomstolen i Haag-

  327. -där man inleder med ett yttrande
    från advokaten för överlevarna-

  328. -i folkmordsrättgångarna som hålls där.

  329. I slutet av rättegången
    får samma advokat för offren-

  330. -återigen golvet
    för avslutande kommentarer.

  331. Så funkar det i Internationella
    brottmålsdomstolen varje vecka.

  332. Fanns det några representanter
    för judiska grupper i Nürnberg?

  333. Noll. De var inte inbjudna. De visste
    inte om att det skulle hållas rättegång.

  334. Det var en rättegång utan offer.

  335. Och det handlade ju om förintelsen.

  336. Offren var inte inbjudna.

  337. Så tro inte att brottsoffer fick
    en massa rättigheter efter kriget.

  338. Det gjorde de inte.

  339. Men intressant nog...och märkligt nog-

  340. -handlade de första studierna inom
    viktimologi, det är nog likadant här-

  341. -om vilken roll
    offret spelade i brottet.

  342. De handlade om hur offret
    hade provocerat brottslingen.

  343. De handlade om hur kvinnor
    bar skulden för sexuella övergrepp-

  344. -genom att... Ja, ni vet ju.
    Korta kjolar och så vidare.

  345. Det var så viktimologin
    såg ut på 50- och 60-talet.

  346. Det var en slags akademisk
    skuldbeläggning av offret.

  347. Det är faktiskt väldigt vridet...

  348. Von Hentig var en av de tidigaste
    forskarna inom viktimologi.

  349. Han var också ett offer, för han blev
    skadad i kriget, på den tyska sidan.

  350. Mendelsohn var
    en judisk-rumänsk försvarsadvokat.

  351. Han var ett förintelseoffer.
    Men hans tidiga verk inom viktimologi-

  352. -fokuserad på offret som lika skyldig.

  353. Så jag vägrar faktiskt
    att erkänna det här som viktimologi.

  354. Det har inget att göra med vårt fält.

  355. Det var bara kriminalrätt
    som la skulden på offren.

  356. Under tiden...

  357. I Europa fokuserade det straffrättsliga
    systemet, på ett väldigt positivt sätt-

  358. -på hur vi kan behandla brottslingar.

  359. Hur kan vi hjälpa brottslingar
    att åter bli en del av samhället?

  360. Det straffrättsliga systemet fokuserade
    på vad man kunde göra för brottslingar.

  361. Brottslingarnas rättigheter
    förbättrades i hela Europa-

  362. -och hela fängelsesystemet
    skiftade till fokus på rehabilitering.

  363. I vissa länder fanns det faktiskt några
    rättigheter för brottsoffren i lagarna.

  364. Sverige är ett av de länderna.

  365. Redan på 50-talet hade brottsoffer rätt
    att yttra sig under rättegången-

  366. -men jag tror inte
    att det var många som visste om det.

  367. Det var inte nåt som var ett resultat av
    en kamp för brottsoffers rättigheter-

  368. -för det fanns ingen sån rörelse.

  369. De rättigheter som fanns för
    brottsoffer, i vissa europeiska lagar...

  370. ...var mer teori än praktik.
    De utövades inte.

  371. I mitt land hade vi Code Napoléon, med
    partie civil-

  372. -där man kunde välja att som
    privatperson ingå i rättegången.

  373. Det kunde man göra-

  374. -då vi till största delen använde oss
    av Napoleons rättssystem.

  375. Det betydde inget. Det var omöjligt
    för ett offer att göra det.

  376. Offret fick inte veta
    när det skulle hållas rättegång.

  377. När man kom in i rättssalen,
    som brottsoffer-

  378. -skulle man vara helt vilse. Domaren
    förstod inte vad man pratade om-

  379. -för hela partie civile-idén...

  380. Det var likadant i Frankrike.
    Det var helt poänglöst.

  381. Man hade den rättigheten,
    men bara i teorin.

  382. Så det började på riktigt
    först på 1970-talet.

  383. Sen kom det i gång.

  384. Det är intressant att se det här-

  385. -ur ett europeiskt eller
    ett internationellt perspektiv-

  386. -för det börjar
    nästan samtidigt överallt!

  387. Det är fascinerande.

  388. Jag har delat upp det i tre vågor,
    när det gäller brottsoffers rättigheter.

  389. Det börjar runt 1970...

  390. ...då man först
    ser ersättning för brottsoffer.

  391. Jag kallar det för
    en begränsad välfärdsmodell.

  392. Det handlade främst om
    ersättning från staten.

  393. En fond som ordnades av staten
    som gav ut mindre summor-

  394. -till brottsoffer.
    Det gäller för Sverige också.

  395. Runt 1980-

  396. -ser man vad jag kallar
    den utvidgade välfärdsmodellen.

  397. Då rör det sig om mycket mer
    än bara ersättning.

  398. Det är då man börjar se
    stöd för brottsoffer.

  399. Program för stöd,
    terapi för brottsoffer...

  400. Det sträcker sig mycket längre
    än att bara ge ersättning från staten.

  401. Runt 1990
    börjar man se den tredje vågen.

  402. Den kallar jag för rättighetsmodellen.

  403. Det gäller framför allt
    rättegångs-rättigheter.

  404. Rättigheter inom
    det straffrättsliga systemet.

  405. Ni håller nog med om att det är större-

  406. -än att erbjuda stöd utanför rätten,
    eller ersättning.

  407. Det som är typiskt för den tredje vågen
    är rättshjälp-

  408. -men också det som amerikanerna
    kallar victim impact statements.

  409. Det är vad jag ser som den tredje
    vågen för brottsoffers rättigheter.

  410. Nu ska vi titta lite närmare på-

  411. -innehållen i och orsakerna till
    dessa tre vågor.

  412. Det man kan se i hela västvärlden-

  413. -är att under 1960-talet-

  414. -ökade brottsligheten.

  415. Sen ser vi... I alla länder ser vi-

  416. -tre decennier med ökande brottslighet.

  417. Som med många socioekonomiska
    och kulturella fenomen-

  418. -började det lite tidigare i USA.

  419. I USA blev brott en politisk fråga-

  420. -redan på 60-talet, under Barry
    Goldwaters presidentkampanj.

  421. Han var den förste politikern
    som höll fram trygga gator-

  422. -som sitt främsta vallöfte.
    Det började i USA.

  423. Men även i andra länder,
    lite senare, på 70-talet-

  424. -började politikerna oroa sig-

  425. -för hur den här ökade brottsligheten
    skulle påverka västvärlden-

  426. -och de började intressera sig
    för straffrätt.

  427. Kriminalrätt blev plötsligt
    en politisk fråga.

  428. Tidigare hade det varit nåt
    som man lät domare sköta sig åt.

  429. Det var ingen politisk fråga.

  430. Men sen dess har det blivit
    en väldigt viktig politisk fråga.

  431. På den tiden hade vi
    ett rätt gammaldags rättssystem-

  432. -som handlade mer om
    de åtalades rättigheter.

  433. Behandlingsprogram för unga
    brottslingar, rehabiliteringsprogram...

  434. Och några politiker började se
    hur obalanserat systemet var.

  435. Alla program, allt fokus...

  436. ...både i teori och praktik,
    när det gällde brottslingarna.

  437. Vad gör vi för medborgarna som blir
    utsatta för den ökade brottsligheten?

  438. Det blev ett tema inom politiken.

  439. Sen är det väldigt intressant att se
    hur rättssystemet reagerade.

  440. Från början fanns det
    ett starkt motstånd-

  441. -till att ändra lagarna och systemet
    för att ge plats åt offren.

  442. De tyckte: "Okej, det är många
    som har blivit påverkade av brott."

  443. "Vi kan inte förneka det."

  444. "Vi känner trycket från politikerna.
    Vi måste göra nåt."

  445. Sen måste nån ha kommit
    på en fantastisk idé.

  446. "Vi ordnar med en fond för ersättning."

  447. Då verkar det som att vi gör nåt-

  448. -men vi behöver inte ändra nåt
    i rättssystemet eller i välfärdsstaten.

  449. Ett litet system som ger oss ett alibi,
    där staten kan dela ut ersättning.

  450. Jag är lite cynisk, men jag jobbade
    faktiskt för justitiedepartementet-

  451. -som rådgivare till justitieministern.

  452. Det första systemet för ersättning
    till brottsoffer i Nederländerna-

  453. -gjordes medvetet på ett sätt
    så att ingen skulle kunna få ersättning.

  454. Det var en stor lag,
    man gick ut med det-

  455. -men det var bara några hundra
    som nånsin fick ersättning.

  456. Det var mycket byråkrati och det tog
    två år innan man fick några pengar.

  457. Man skulle fylla i
    en hel hög med blanketter.

  458. Man blev förhörd
    som om man stod inför rätta...

  459. Det var inte till fördel
    för brottsoffren.

  460. Och jag överdriver nog inte-

  461. -om jag säger att det var normen
    för brottsskadeersättning i början.

  462. I många europeiska länder
    ser det fortfarande ut så.

  463. Om man blir utsatt för ett brott
    i vissa europeiska länder-

  464. -så finns det pengar för skadestånd,
    men...

  465. Gud hjälpe dig om du ansöker.
    Det blir inget.

  466. Som tur är kan man inom det svenska
    systemet, dock inte i det holländska-

  467. -begära skadestånd om man blir
    utsatt för brott i ett annat EU-land.

  468. Men det är väldigt ovanligt.
    I de flesta länderna får man inget.

  469. Varken i Grekland eller Italien,
    och inte från ditt hemland heller.

  470. Okej, det här är ett sidospår.

  471. Men det står klart att de tidiga
    programmen för ersättning-

  472. -enbart var för syns skull.
    Man var tvungen att göra nåt-

  473. -och framför allt
    så hade det ingen påverkan på-

  474. -rättssystemet som var
    så fokuserat på brottslingar.

  475. Ingen behövde ändra på nåt
    inom systemet-

  476. -bara för att några få offer fick
    skadestånd utanför systemet.

  477. Datumen är väldigt intressanta. Man
    ser det i Nya Zeeland, en välfärdsstat-

  478. -och sen Storbritannien...

  479. Det var ingen rättighet,
    utan mer ett program för stöd.

  480. Man hade inte rätt till skadestånd,
    men programmet startades 1964.

  481. I Kalifornien startades det 1965.

  482. Sen ser vi andra länder i Europa, som
    Sverige och Nederländerna, senare.

  483. Det började på 70-talet i många länder.

  484. Från början var det inte lagstadgat.

  485. Det var ingen rättighet,
    det fanns inget system för överklagan-

  486. -men programmen startades.

  487. Vid 1990 hade alla amerikanska stater
    och nästan alla länder-

  488. -infört nån form av ersättning
    från staten, på ett eller annat sätt.

  489. I många länder var tröskeln hög
    och summan väldigt låg-

  490. -men man kunde få
    ersättning från staten.

  491. Det var i alla fall en början, ett
    erkännande att nåt behövde göras-

  492. -men det var ändå
    mer som en distraktion-

  493. -än som en riktig satsning
    på brottsoffers rättigheter.

  494. Den andra vågen
    är mycket mer omfattande-

  495. -och det började, återigen, i USA
    redan på 60-talet.

  496. Om man studerar brottsoffrens historia
    i USA tar den en annan bana-

  497. -för den utvecklades ur
    medborgarrättsrörelsen.

  498. Ur gräsrotsorganisationer-

  499. -som började slåss för svartas
    rättigheter, för kvinnors rättigheter...

  500. Det kom inte från staten-

  501. -utan från studenter,
    frivilligorganisationer-

  502. -som började kämpa
    för mer rättigheter-

  503. -för minoritetsgrupper
    som svarta och kvinnor.

  504. Och därifrån
    kom den andra vågen i USA.

  505. Och jag har sett att i Nederländerna-

  506. -var den första aktiviteten
    eller tjänsten som erbjöds brottsoffer-

  507. -härbärget som öppnades
    i Amsterdam 1973.

  508. Där börjar rörelsen för brottsoffers
    rättigheter i Nederländerna.

  509. Sen tar det fart.

  510. Det blir fler och fler stödprogram
    för brottsoffer-

  511. -överallt,
    men framför allt i norra Europa.

  512. Det ser man i England, i Neder-
    länderna, i Benelux, i Tyskland-

  513. -och lite senare i de skandinaviska
    länderna och sen resten av Europa.

  514. Datumen är intressanta.

  515. 1982 grundades National Association of
    Victim Support i Storbritannien.

  516. Det grundades förresten
    av före detta övervakare.

  517. Vi startade brottsofferstöd 1984.

  518. Det fanns redan några ideella
    föreningar som jobbade med det-

  519. -men vi startade det 1984.

  520. Men det är inte oviktigt,
    ur mitt perspektiv-

  521. -att det inte var nån av de här tidiga
    organisationerna som var kyrklig.

  522. Det är inget sammanträffande.

  523. Inom kyrkan har man en lång historia...

  524. En lång och...
    Ja, väldigt positiv historia-

  525. -där man har besökt fängelser
    och hjälpt fångar-

  526. -och förespråkat bättre villkor för
    fångar. Det ser man i hela västvärlden.

  527. Det har kyrkan ägnat sig åt.

  528. Kyrkan har nog inte nånstans varit
    drivande för brottsoffers rättigheter.

  529. I mitt land var det
    en sekulär organisation-

  530. -som startade den första ideella
    organisationen för brottsoffer.

  531. I USA är 1984 ett viktigt år-

  532. -för det var då senaten
    godkände brottsoffer-lagen.

  533. Det var en lag som sa
    att man kunde samla in pengar-

  534. -som kunde användas till stöd för
    brottsoffer genom att höja böterna.

  535. Den lades fram redan 1984
    som VOCA-lagen.

  536. Sen ser vi det här sprida sig.
    Vi har Weisser Ring i Tyskland.

  537. Vi ser fortfarande styrkan
    hos Weisser Ring i Österrike.

  538. I Frankrike startade man
    med ersättning till brottsoffer...

  539. Och 1990...

  540. ...startade de här organisationerna
    Victim Support Europe.

  541. I början var det runt 10 medlemmar,
    nu är det 30-40.

  542. Det är organisationer för brottsoffers
    rättigheter i Europa som möts varje år.

  543. Sverige började med...
    Och jag tror att det var unikt-

  544. -och ett enormt genombrott, att
    skadestånd och stöd sammanfördes-

  545. -och man skapade
    en myndighet för det.

  546. Det är underbart.

  547. Jag försöker övertyga Nederländerna
    om att kombinera det, men...

  548. Man får inte alltid som man vill.

  549. Jag läste en intressant artikel-

  550. -av den svenske, bortgångne tror jag,
    kriminologiprofessorn Henrik Tham...

  551. Han skrev om brottsoffrens rättigheter
    ut ett skandinaviskt perspektiv.

  552. Han drog slutsatsen
    att Sverige är ett typiskt exempel-

  553. -på en rörelse
    som drivs av tanken att...

  554. ...av principerna bakom välfärdsstaten.

  555. Mycket mer än till exempel USA.

  556. Och jag håller med honom om
    att Sverige är ett bra exempel på-

  557. -brottsofferrörelsen som en slags...

  558. ...som drivs av
    den utvecklade välfärdsmodellen.

  559. Det gäller för mitt land också,
    men kanske ännu mer här.

  560. Sen kommer vi till den tredje vågen-

  561. -som fortfarande faktiskt är aktuell.

  562. I vissa länder har vi
    utvecklats mer än i andra.

  563. USA har gått i framkanten igen.

  564. Kom ihåg frasen:

  565. "Brottsoffrens rätt
    att yttra sig i domstolen."

  566. "Att yttra sig."

  567. Man får komma till tals och berätta för
    domaren hur man känner om brottet-

  568. -och hur man känner om den åtalade
    och om straffet.

  569. Jag minns när vi var i Milano 1985
    och förhandlade-

  570. -om FN:s deklaration för brottsoffers
    rättigheter och maktmissbruk.

  571. Det var en väldig stor dag,
    ett viktigt rättsligt instrument.

  572. När vi satt och förhandlade i Milano-

  573. -var vi uppdelade mellan
    den amerikanska delegationen-

  574. -som fick stöd av Australien
    och några av oss från Europa-

  575. -framför allt Storbritannien
    och Nederländerna.

  576. Jag kan avslöja att jag förespråkar
    mer rättigheter för offer i rättegångar-

  577. -men på den tiden gjorde jag inte det.

  578. Jag var väldigt bekymrad över
    den amerikanska tanken-

  579. -att man skulle bjuda in brottsoffren
    till rättegången och låta dem yttra sig.

  580. Jag var helt övertygad om att det...

  581. ...bara skulle
    skada brottsoffret ytterligare.

  582. Jag såg inga fördelar, utan trodde bara
    att det skulle skada brottsoffret-

  583. -för försvarsadvokaten
    skulle ju då slå tillbaka...

  584. Jag ville börja med stöd för offren.
    Se till att de får rättshjälp.

  585. Så vi motsatte oss faktiskt det här.

  586. De fick som de ville. USA hade på den
    tiden en väldigt stark position i FN-

  587. -mycket starkare än i dag,
    så de körde över oss.

  588. Så rätten att yttra sig i domstolen
    och göra sig hörd-

  589. -finns faktiskt i FN:s deklaration
    för brottsoffers rättigheter från 1985.

  590. Högsta domstolen följde upp det 1992
    med ett viktigt beslut-

  591. -om att även i fall
    där det är dödsstraff-

  592. -så har offret rätt att yttra sig.

  593. Det var kontroversiellt i USA,
    men det var Högsta domstolens beslut.

  594. Och sen...
    Jag ska inte gå in på detaljer här-

  595. -men från 2000-2005
    kan man se i hela Europa-

  596. -att det blir lagändringar-

  597. -som syftar till att stärka
    brottsoffrens rättigheter i domstolen.

  598. Rätten till information,
    rätten till rättshjälp.

  599. Rätten att bli bemött
    med respekt från alla...

  600. ...alla ämbetsmän.

  601. Och rätt till skadestånd
    från den åtalade i rättegången.

  602. Den här kombinationen av reformer
    har anammats överallt i Europa-

  603. -framför allt i de större länderna,
    och Sverige är inget undantag.

  604. Sen har vi EU:s direktiv 2012-

  605. -som på ett sätt kodifierar hela
    den här kombinationen av rättigheter.

  606. Nu är det dags för mitt sista ämne.
    Det förs fortfarande en debatt...

  607. Inte i USA, där är det avgjort-

  608. -men i Europa
    diskuteras det fortfarande:

  609. Är det en bra idé,
    är det nyttigt, är det försvarbart-

  610. -att vi ger offren rätt-

  611. -att verkligen göra sin röst hörd
    i domstolen?

  612. Det är fortfarande kontroversiellt,
    och det verkar gälla här också.

  613. Jag har självklart läst
    Anna Wergens doktorsavhandling-

  614. -en avhandling
    från Tilburg Universitet...

  615. Hon är lite vag när det gäller brotts-
    offers rättigheter under rättegången.

  616. De måste hållas informerade
    och de har rätt till rättshjälp.

  617. Självklart måste de bemötas
    med respekt och få skadestånd-

  618. -men hur känner vi inför ett brottsoffer
    som vill prata med domaren-

  619. -och har ett förslag om
    vad straffet ska bli?

  620. Då tror jag att många av oss
    drar öronen åt oss.

  621. Det här är utspritt i USA-

  622. -och hos oss i Nederländerna
    har vi haft en livlig debatt i tio år-

  623. -med kriminologiprofessorerna
    och viktimologerna.

  624. Först föreslog vi det amerikanska
    konceptet Victim impact statement.

  625. Det innebär att sedan 2005
    har brottsoffret rätt-

  626. -att förklara för domaren hur brottet
    har påverkat hans eller hennes liv.

  627. Om brottsoffret började prata om
    brottslingen eller straffet-

  628. -så fick rättegångens ordförande
    stoppa dem.

  629. Det kallar jag begränsad yttrandefrihet.

  630. För två-tre år sedan,
    efter mycket kamp från viktimologer-

  631. -har vi fått igenom en lag-

  632. -och vi har nu obegränsad
    yttrandefrihet. Spreekrecht.

  633. Vi kallar det för
    "obegränsad yttrandefrihet".

  634. Rätten att yttra sig
    utan några begränsningar.

  635. Det är ingen som förväntar sig
    att man ska vända sig till domaren-

  636. -om sin ilska
    och sitt krav på ett hårt straff-

  637. -men om man vill det så får man.
    Och det händer ibland!

  638. Inte ofta, men vissa brottsoffer
    vill verkligen få ur sig det-

  639. -för att de känner sig stärkta av
    att ha den rätten-

  640. -och att våga yttra sig i domstolen
    och vända sig till den åtalade.

  641. Intressant nog,
    och jag vet inte om ni vet om det-

  642. -så har Sverige skrivit på FN:s
    konvention om organiserad brottslighet.

  643. I den konventionen ingår-

  644. -rätten att vända sig till domaren
    och uttrycka sina åsikter.

  645. Och Sverige har skrivit under den.

  646. I Romstadgan, som jag har nämnt,
    i Internationella brottmålsdomstolen-

  647. -är det väldigt vanligt att brottsoffer-

  648. -ofta genom sina advokater,
    yttrar sig om brottet och de åtalade.

  649. Det finns fortfarande mycket motstånd
    från advokatsamfund...

  650. Vi hade faktiskt en brottsoffer-dag
    i går, i Nederländerna.

  651. Jag satt med i en panel
    i slutet av konferensen.

  652. Till min stora förvåning
    hade de bjudit in några gäster-

  653. -som fullständigt motsatte sig
    rättigheter för brottsoffer.

  654. Deras argument var nåt
    som jag har hört i 40 år nu.

  655. Om man låter det hända kan man
    lika gärna återinföra dödsstraff.

  656. Tanken att om man låter brottsoffer
    eller anhöriga till ett offer yttra sig-

  657. -så kommer det bli katastrof. Hela
    rättssystemet kommer att kollapsa-

  658. -och alla offer kommer att be om
    det högsta straffet.

  659. Det är nonsens!

  660. Man har redan haft den här rätten
    i USA i många år.

  661. Vi har forskat på det.

  662. De försöker bara väcka oro.
    Förut var det kriminalrättsprofessorer-

  663. -och nu är det andra
    som upprepar exakt samma fördomar-

  664. -när det gäller brottsoffer.

  665. Så avslutningsvis vill jag säga
    att jag tycker att vi behöver ha...

  666. ...en debatt. Som amerikanerna säger:
    "Vi måste prata om det här."

  667. Vi måste prata om att utöka statens roll
    vad gäller ersättning till brottsoffer.

  668. Det är enormt viktigt, speciellt för de
    personer som utsätts för grova brott-

  669. -där man aldrig hittar gärningsmannen.
    Det är en stor grupp.

  670. Vi kan inte göra så mycket för dem
    inom rättssystemet.

  671. Vi måste utveckla
    stödet för brottsoffer.

  672. Sverige kan nog
    ses som en ledstjärna i Europa.

  673. Här har man redan integrerat
    skadestånd och rättigheter.

  674. Det stöd som finns
    för brottsoffer i Sverige-

  675. -kan också erbjuda rättshjälp och stöd
    för brottsoffret under rättegången.

  676. Men slutligen, och det här är
    det sista jag har att säga:

  677. Vi måste fortsätta att bygga ut
    brottsoffrens rättigheter-

  678. -som en oberoende del
    av rättegången-

  679. -med egna rättigheter
    inom rättssystemet.

  680. Det här är den utmaning
    som vi måste ta oss an i Europa.

  681. Tack så mycket.

  682. Översättning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Offer - ett ord med tung historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.