Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Våld mot kvinnor och barn i nära relationerDela
  1. När det är kalas eller fester,
    nämligen när det förekommer alkohol.

  2. Det rinner en strid ström av alkohol
    genom barnens berättelser.

  3. Våld mot kvinnor och barn
    i nära relationer:

  4. Tillbakablick, framsteg
    och utvecklingsområden på 50 minuter.

  5. Det blir en tidsresa här,
    speciellt som jag börjar med 1863.

  6. Jag hörde att föreläsaren före mig
    började med Jesus-

  7. -så vi har ändå gått
    väldigt snabbt fram här, får vi säga.

  8. Det kan ju verka lovande eller inte.

  9. 1863 var det så-

  10. -att det fortfarande var tillåtet
    att aga sitt husfolk.

  11. Husbondeaga var tillåtet 1863,
    och 1864...

  12. Här var det nån som hoppade i väg...
    "In" står det där...

  13. Då avskaffades husagan för vuxna,
    och därmed också hustruagan.

  14. Det är ett viktigt årtal.

  15. Det är ett tag sen 1864,
    men inte väldigt lång tid.

  16. De här tidsperspektiven blir viktiga.
    Man fick aga barn fram till 1979.

  17. Det är inte så länge sen
    som det ändrades.

  18. Då låg Sverige väldigt bra till
    med att vara först med detta-

  19. -men det är inte så mycket att
    skryta med att man så sent som 1978-

  20. -faktiskt fick aga barn
    i det här landet.

  21. Så. Om vi då ser här...

  22. 1863... Det är en tillbakablick,
    men inte en historisk föreläsning.

  23. Jag tar inte år för år. Nu blir det
    ett skutt fram till egentligen då-

  24. -slutet av 1700-talet.
    Ett steg bakåt och nåt steg framåt.

  25. Men nånting händer ändå här-

  26. -när vi börjar definiera
    våld mot kvinnor i nära relationer-

  27. -som ett socialt problem.
    Det var inte det minsta givet.

  28. Nånting hände ju där
    med husbondeagan och den sortens-

  29. -men det här var ändå inte erkänt
    som ett socialt problem.

  30. Det här är feminismens frukter,
    kan man säga-

  31. -att det blev en så stor förändring.

  32. Man brukar prata om
    olika vågor av feminism.

  33. Den första daterar man till slutet av
    1700-talet och början av 1800-talet-

  34. -och kampen för kvinnors rättigheter,
    mycket rösträtt och så.

  35. Det var inte så mycket våldsfrågor.

  36. Våldsfrågorna kommer in
    på agendan under 1960-talet.

  37. Då handlar det om brist på
    jämställdhet mellan män och kvinnor-

  38. -och politisk kamp för att synliggöra
    mäns våld mot kvinnor-

  39. -utgör en central del
    av andra vågens feminism.

  40. Våld kom att bli en del
    av kampen för jämställdhet.

  41. Det är viktigt att hålla i minnet.
    Det har gått som en röd tråd-

  42. -under de här åren,
    att det är det man håller på med-

  43. -som ett övergripande
    politiskt projekt för jämställdhet.

  44. Det är ju
    den internationella brottsofferdagen-

  45. -så det finns anledning
    att göra utblickar utåt.

  46. Det här är en skrift som blev väldigt
    känd världen över, också i Sverige.

  47. "Det personliga är politiskt."
    Jag är säkert äldst här, i alla fall-

  48. -men några kanske
    känner igen 70-talets kvinnokamp.

  49. "The personal is political,"
    sa amerikanskan Carol Hanisch-

  50. -som skrev ett slags pamflett
    på ett antal sidor-

  51. -som kom att bli en politisk markör-

  52. -där Hanisch menade att
    om vi skulle komma till rätta-

  53. -med de enskilda kvinnornas problem,
    måste vi göra det tillsammans.

  54. Det handlade om
    att det som en kvinna lider av-

  55. -det är inte hennes lidande eller
    svårighet eller så, individuellt-

  56. -utan hon är en
    i ett kvinnokollektiv-

  57. -och hennes problem måste ses
    som ett kollektivt problem-

  58. -och för att lösa det kollektiva
    måste vi se varje enskild person.

  59. Det var det starka budskapet-

  60. -och våld mot kvinnor
    var ett sånt område-

  61. -som var ett tydligt exempel på
    hur illa det var med jämställdheten.

  62. Det här är ett bokomslag
    från en gammal...

  63. Ni ser Stockholms
    Universitetsbiblioteks lilla märke.

  64. Den är slut för länge sen.
    Jag vet inte om ni kommer ihåg...

  65. En engelsk journalist, Erin Pizzey,
    verkade i utkanten av London-

  66. -och hon hyrde nåt hus där-

  67. -eller köpte, där kvinnor
    i grannskapet skulle kunna träffas.

  68. Det var i slutet av 60-talet,
    början av 70-talet.

  69. De kom samman och så och pratade.
    Man skulle inte sitta och handarbeta-

  70. -utan prata med varandra om hur det
    var att vara kvinna, maka och mor.

  71. Det som hände var att många började
    prata om att de var utsatta för våld.

  72. Det där ledde till att flera kvinnor
    stannade kvar i det här huset-

  73. -för att man flydde från sina män-

  74. -och det startade en av de första
    kvinnojourerna i Europa.

  75. Hon var journalist
    och skrev den här boken:

  76. "Scream quietly
    or the neighbours will hear."

  77. På svenska skulle det bli:
    "Skrik tyst, annars stör du grannen."

  78. Det säger kanske nånting
    om hur det var på den tiden.

  79. Man tänkte att det var
    ett privat, personligt problem-

  80. -och inget som man ska störa andra
    med, som inte vill höra om det.

  81. Det passar in väl i tiden
    med den här amerikanska-

  82. -"The personal is political," att det
    inte är så privat och personligt-

  83. -som man kanske först tror-

  84. -för vi ser ju på våra egna liv, och
    det som finns där känns personligt-

  85. -men vi är även en del av nåt större.

  86. Det står: "The book breaking
    the silence about wife battering."

  87. Det var en av de första som kom.

  88. Ja, det här är ju
    en pedagogiskt hopplös sak.

  89. Den såg faktiskt bättre ut
    på min skärm än här.

  90. Alla som är över 23 får svårt
    att läsa det här, antar jag.

  91. Jag kan läsa för er. Ni behöver inte
    läsa varenda liten punkt här.

  92. Det kommer två såna bilder.
    Det är lite intressant att se...

  93. Mitt tema är ju "Vad har vi nu
    åstadkommit under den här tiden?"

  94. Detta politiska projekt
    som drog i gång då över hela världen-

  95. -måste man säga
    blev snabbt ganska framgångsrikt.

  96. Det är ju inte så, tyvärr, att
    mäns våld mot kvinnor har upphört.

  97. På det sättet
    är det inte nåt framsteg-

  98. -men i kampen för kvinnors
    rättigheter har det hänt många saker.

  99. Det visar den här.
    Här är några nedslag.

  100. På 1970-talet öppnar
    de första kvinnojourerna i Sverige.

  101. Alla kvinnors hus och en kvinnojour i
    Göteborg bråkar om vem som var först-

  102. -men nånstans i slutet av 70-talet,
    ungefär samtidigt, öppnade dessa.

  103. Den i Göteborg
    var en kommunalt driven kvinnojour-

  104. -och den i Stockholm var en förening,
    men de var uppbyggda på samma sätt.

  105. Man kunde både bo där,
    man kunde få stödsamtal-

  106. -och det bedrevs också politiskt
    arbete för kvinnors rättigheter-

  107. -speciellt
    från kvinnoföreningen i Stockholm.

  108. 1979, FN:s Kvinnokonvention-

  109. -om avskaffande av
    all slags diskriminering av kvinnor.

  110. FN var rätt snabbt uppe här
    och reagerade på detta.

  111. Sen hände nånting
    här i Sverige som var viktigt-

  112. -och som kvinnorörelsen hade kämpat
    för, ändringen i Brottsbalken 1982-

  113. -som innebär att misshandel i hemmet
    faller under allmänt åtal.

  114. Det är inte målsäganden
    som avgör om brottet ska anmälas-

  115. -och en anmälan kan inte återkallas.

  116. Jag tror att ni vet vad det betyder,
    men fram till 1982-

  117. -så var det så att misshandel
    eller våld på enskild plats-

  118. -nämligen hemma hos folk, inomhus-

  119. -det måste den
    som har blivit utsatt anmäla-

  120. -och den kunde sen då
    även ta tillbaka den här anmälan.

  121. Det var målsäganden som så att säga
    ägde målet och styrde över det hela.

  122. Detta ändrades 1982, så nu är det
    staten och den allmänna åklagaren-

  123. -som driver det här målet
    mot den som är misstänkt-

  124. -vilket ju är en viktig markering-

  125. -som säger att vi inte accepterar
    den här typen av handlingar.

  126. Det spelar ingen roll
    var de har ägt rum.

  127. Det kan inte vara värre att ge sig på
    nån på ett torg än hemma.

  128. Så kan vi inte ha det, så allmänna
    åklagaren ska driva frågan.

  129. Det finns fortfarande idéer
    om att det inte är på det sättet-

  130. -utan att det är hon som sätter dit
    och det ena med det andra-

  131. -men det är inte så. Om nån
    sätter dit nån så är det staten.

  132. Det har vi bestämt.

  133. Man kan inte få bestämma att lite får
    man slå mig eller stjäla från mig-

  134. -eller rispa på min bil, det vet jag
    inte om en åklagare skulle hala fram-

  135. -men vi har vissa regler
    som är på samhällsnivå.

  136. Det var nåt
    som kvinnorörelsen hade kämpat för.

  137. Sen börjar det komma...
    Ja, brottsoffer, vad gör vi med dem?

  138. Nu börjar det dra ihop sig
    mot Brottsoffermyndigheten.

  139. 1983 kom Europarådets konvention
    om kompensation till brottsoffer.

  140. Det kanske ni hade på förmiddagen.
    Nu börjar det finnas brottsoffer.

  141. Då öppnas också
    den första brottsofferjouren 1984-

  142. -som då inte enbart
    handlar om våldsbrott-

  143. -men mycket våldsbrott är det nog
    där, men även annan brottslighet.

  144. 1993 kom FN:s deklaration
    om avskaffande av våld mot kvinnor.

  145. FN har varit väldigt aktivt här.
    1994 inrättas Brottsoffermyndigheten.

  146. Därmed också tydligt
    en brottsskadeersättning.

  147. 1997 är ett annat viktigt år.
    Regeringen lägger fram propositionen-

  148. -"Kvinnofrid" med ett åtgärdsprogram
    för att bekämpa våld mot kvinnor.

  149. Det var en sån här milstolpe.

  150. Där förekom då
    beskrivningen av ett brott-

  151. -som sen kom att kallas
    grov kvinnofridskränkning.

  152. Det finns också grov fridskränkning,
    om det är en annan anhörig, ett barn-

  153. -eller en man eller... Det är det
    typiska för våld i nära relationer.

  154. Vad är det, och vad är det
    som då är speciellt med det?

  155. Det som är intressant... Som forskare
    skulle jag vilja säga så här...

  156. Ni pratade om vad ett brottsoffer är.

  157. Historien visar att kvinnor har varit
    utsatta för våld hur länge som helst-

  158. -men frågan är om man har varit
    ett brottsoffer eller inte.

  159. Man kan inte vara ett brottsoffer
    utan ett brott. Är ni med?

  160. Det som man har varit med om
    måste definieras som brott.

  161. Här var nåt som var typiskt
    för det som kvinnor var med om-

  162. -nämligen det upprepade våldet,
    de upprepade kränkningarna-

  163. -som var för sig
    kanske inte var väldigt allvarliga-

  164. -kanske några var allvarliga,
    men sen var det dagliga trakasserier-

  165. -nånting av det här, det fanns inte
    nånting som täckte den situationen.

  166. Det var det som var det mest
    innovativa med den propositionen.

  167. Sen gjorde man andra saker-

  168. -men man hade fångat upp
    en situation som kvinnor levde i-

  169. -och gjorde den olaglig,
    så att man kunde ställas till ansvar.

  170. Det blev också brottsoffer
    som kunde vara utsatta för detta.

  171. Det är viktigt. Jag vet inte varför
    det blev vitt, men i alla fall.

  172. Nu står det vitt där. Nu kommer
    plötsligt socialtjänsten in.

  173. De har varit helt borta.
    De dyker inte upp förrän 2007.

  174. Det kan jag ju beklaga,
    som är professor i ämnet.

  175. Här skrivs det in i Socialtjänstlagen
    att kommunen har ansvar-

  176. -för att ge stöd och hjälp
    åt brottsoffer.

  177. Man nämner särskilt kvinnor
    utsatta för våld av närstående.

  178. Europarådet jobbar på,
    här kommer en konvention-

  179. -som kallas Istanbulkonventionen,
    för det var där den skrevs.

  180. Sen har vi Socialnämnden 2013.
    Vi är nästan i mål här vid 2019.

  181. Det här är nutidshistoria.
    Nu kommer barnen för första gången.

  182. Man fick inte aga dem efter 1979,
    men barn som bevittnade våld-

  183. -och som levde i situationer
    där det förekom våld i hemmet-

  184. -det hade man inte uppmärksammat,
    men nu började man göra det.

  185. Det är väl rimligt att Socialnämnden
    även får ansvar för dessa barn.

  186. Europaparlamentet, Socialstyrelsen...

  187. ...skriver allmänna råd om hur man
    ska arbeta med de här frågorna 2014.

  188. 2018, nu är vi framme i nutiden-

  189. -så pågår en utredning om det bör
    införas en kriminalisering-

  190. -av att låta ett barn bevittna brott
    av och mot närstående.

  191. Det blir intressant att se vad den
    utredningen kommer fram till.

  192. Grundfrågan i den är: behöver barn
    som lever i de här situationerna-

  193. -ett extra straffrättsligt skydd,
    eller räcker det skydd-

  194. -som man menar att man ska ha
    enligt Socialtjänstlagen?

  195. Det får vi ju se.
    Det skulle betyda att det i så fall-

  196. -typ regelmässigt var två brott
    som man kunde vara misstänkt för-

  197. -att man har utövat våld
    mot sin fru eller sambo-

  198. -och misstänkt för att ha låtit barn
    bevittna det, som är ett brott i sig.

  199. Det blir intressant att se
    vad de kommer fram till-

  200. -och vad domstolarna gör av frågan.

  201. Sammanfattningsvis har det politiska
    projektet för kvinnors rättigheter-

  202. -tycker jag,
    varit ganska framgångsrikt-

  203. -även om man inte har avskaffat våld
    mot kvinnor, som man nu skulle vilja.

  204. Då har ni en forskare framför er-

  205. -och då kanske man undrar
    vad forskningen har gjort.

  206. Vad gjorde forskare för nåt?

  207. Forskarna har saknats
    i den här beskrivningen hittills.

  208. Det har varit ett politiskt projekt-

  209. -och om forskare var med
    var de med i det politiska projektet.

  210. Det var inget stort kunskapsområde,
    men det finns nedslag från 60-talet-

  211. -som man kan lägga märke till.
    "The Wife Assaulter"-

  212. -brukar kallas den första artikeln
    som handlar om den här saken.

  213. Leroy Schultz var frivårdsinspektör
    eller nåt sånt i England.

  214. Han myntade då begreppet
    "wife assaulter". Det fanns inte då.

  215. Han hade i sin frivårdsverksamhet en
    som hade utövat våld mot sina fruar.

  216. Det gjorde han nån liten
    systematisk iakttagelse omkring.

  217. Det var inte så avancerad forskning-

  218. -men det var ändå viktigt
    att han uppmärksammade det här.

  219. Det han skrev var också viktigt.
    Vad utmärker en "wife assaulter"?

  220. Det första låter självklart:

  221. Det är ändå en man som regelmässigt-

  222. -finner för gott att använda våld
    mot sin hustru. Det är det ena.

  223. Det andra är, vilket är
    nästan häpnadsväckande i dag-

  224. -att det är nån som, om man säger
    till nån, så lägger han nog av.

  225. Det finns stora chanser för att han
    lägger av, säger frivårdsinspektören.

  226. Man får anta att Leroy Schultz
    tog en och annan i hampan-

  227. -och sa att det duger inte,
    för du är en "wife assaulter"-

  228. -och du ska bli
    en icke-"wife assaulter".

  229. Det skrev han om 1960.

  230. Sen kom det...
    När väl "The Wife Assaulter" kom...

  231. Det här är intressant.
    Då kom "The Wife Assaulter's Wife".

  232. Vad var det nu för en person?

  233. Där var en beskrivning
    av den här kvinnan.

  234. När man läser artikeln ser man att de
    inte kan skilja på äpplen och päron.

  235. Det hade varit bra. De beskriver
    kvinnor med problem och svårigheter-

  236. -men de kan inte göra skillnad på
    om det är nåt som är en konsekvens-

  237. -av att man har levt i våld,
    eller om det började innan...

  238. Det blir nåt slags konstig marmelad.

  239. De kommer ändå fram till att de här
    kvinnorna nog var ganska jobbiga.

  240. Det där hänger i, det hänger med-

  241. -eller så är det så att det är
    sånt som vi hugger tag i...

  242. Jobbiga kvinnor, det vet ju alla...
    Jag vet inte. Det hängde kvar.

  243. Det var inte så lyckat för den här
    sakens skull. Vad då, jobbigt?

  244. Äpplen och päron är det bra att
    kunna skilja på när man är forskare-

  245. -men det kunde de inte riktigt.

  246. Men de jobbade på i FN, i Europarådet
    och i Sverige, så det var ganska bra.

  247. Men nu börjar vi
    komma in ändå, forskarna.

  248. Forskarvärlden
    börjar vakna upp lite grand-

  249. -men vi kan inte skryta med att det
    är vi som har satt ämnet på agendan.

  250. Det måste vi hålla fast vid
    och ge cred åt dem som ska ha det.

  251. Det är inte forskarvärlden.
    Oj, vad den har hoppat, men ni ser.

  252. När man började titta på mäns våld
    mot kvinnor i nära relationer-

  253. -som ett kunskapsområde
    i nåt slags 30-plus-årsperspektiv-

  254. -så behövde man utgå från
    att det finns ett politiskt projekt-

  255. -som drivs här,
    och det politiska projektet-

  256. -har naturligtvis idéer om vad det är
    för kunskap som projektet bygger på-

  257. -och också kunskapsanspråk. Politiska
    projekt är inte anspråkslösa saker-

  258. -speciellt inte om man vill förändra
    världen. Då får man ju ta i lite.

  259. Då spelar projektet "mäns våld
    mot kvinnor" en avgörande roll-

  260. -både för vilka politiska
    handlingsalternativ som blir möjliga-

  261. -hur det definieras, men också den
    kunskapsutveckling som blir möjlig-

  262. -styrs av detta,
    och det kommer vi snart att få se.

  263. Den här tankefiguren följer med oss-

  264. -i fortsättningen
    av den här föreläsningen.

  265. Då undrar man ju
    vad det var som blev möjligt.

  266. Det som möjliggjordes väldigt snabbt
    och som låg i linje-

  267. -med kunskap som man behövde
    för att driva sitt politiska projekt-

  268. -handlade dels om omfattning, och där
    var forskningen så där hjälpsam-

  269. -inte jättehjälpsam. Det ohjälpsamma
    som man kanske ska vara kritisk mot-

  270. -är att definitionen av detta,
    vad det är för handlingar-

  271. -och vad det är frågan om,
    där är man inte överens.

  272. Det gör ju att varje studie som ska
    fastställa hur vanligt det är-

  273. -riskerar att bli lite isolerad.

  274. Ibland har man en väldigt snäv
    definition och ibland en väldigt vid.

  275. Ibland håller man inte heller rätt
    på äpplen och päron-

  276. -och nu handlar äpplena om
    att man frågar nån:

  277. "Har du blivit utsatt för det och det
    nån gång i ditt liv?"

  278. Om man frågar
    en 65-åring eller en 25-åring-

  279. -så pratar man om helt olika saker.

  280. Det har man inte riktigt
    haft koll på, som jag ser det.

  281. Sen kan man göra tvärsnitts...
    "Har du senaste månaden utsatts...?"

  282. Det är en del såna undersökningar
    som görs av BRÅ och som återkommer.

  283. Där kan vi följa... Ett sätt
    att följa en brottsutveckling-

  284. -är genom att fråga folk,
    men där blir definitionerna viktiga.

  285. De svajar här, och det måste vi
    ta på oss inom forskarkåren.

  286. Vi har inte lyckats. Det hänger ihop
    med det politiska projektet-

  287. -för det finns tryck från politiskt
    håll att ha en viss definition.

  288. Annars kanske vi hade
    kommit fram lite bättre.

  289. Det andra, som ni vet, är ju
    rättsstatistik, som man kan mäta.

  290. Då är man beroende av
    att brotten anmäls-

  291. -och vi har ingen riktigt bra koll på
    hur stor del av brotten som anmäls.

  292. Man säger lite allmänt svävande-

  293. -att när brott äger rum
    mellan folk som känner varandra-

  294. -så är tendensen att anmäla mindre,
    än om det är okända personer.

  295. Det här är väldigt oklart.
    När det gäller orsakerna-

  296. -så kommer jag strax till det.

  297. Ja, orsakerna och sen konsekvenserna
    och åtgärderna.

  298. Det är väl där man har hållit på.

  299. Vad är orsakerna till våldet?
    Vad får det för konsekvenser?

  300. Vad ska vi göra åt det?

  301. Jag skulle vilja
    lägga ut den här bilden.

  302. Det här är från WHO.
    De gjorde den här modellen 2002.

  303. Det är en ekologisk modell
    för att förstå våld.

  304. Man ska läsa den så, deras förståelse
    är att det handlar om...

  305. Den här ellipsen handlar om
    att vi behöver förstå det-

  306. -både på individnivå,
    på en relationsnivå-

  307. -och då är det en ganska nära
    relationsnivå, mannen-kvinnan-nivån-

  308. -och vi måste förstå den också på
    "community", närsamhället, nätverket-

  309. -byn eller vad man nu vill.
    Sen är det på samhällsnivå-

  310. -det är väl den strukturella nivån,
    den övergripande nivån.

  311. Det som händer nu, om vi går
    till utvecklingen i Sverige-

  312. -och inte så långt som 2002, det är
    att man börjar titta på orsaker-

  313. -från ytterkanterna här.

  314. De som driver det politiska projektet
    vill prata om maktstrukturer-

  315. -och det är det man driver,
    kvinnors rättigheter och så.

  316. Då börjar man prata om
    olika typer av maktförhållanden-

  317. -som man menar ligger bakom våldet.

  318. Det första man pratade om
    var könsmakt och könsmaktsordning.

  319. Med det menade man
    att män är överordnade kvinnor-

  320. -och det ändras inte förrän det blir
    jämlikhet mellan kvinnor och män.

  321. I dag pratar man inte så mycket
    om det. Man kan göra det-

  322. -men sen kommer ju då
    folk lite senare på arenan som säger-

  323. -att det där är
    en väldigt konstig beskrivning-

  324. -som att alla kvinnor
    är lika och alla män är lika.

  325. Kategorierna män och kvinnor är inte
    homogena och man kan inte prata så.

  326. Även om vi kan prata makt
    så kan vi inte göra det.

  327. Då börjar man prata mer om
    intersektionella perspektiv.

  328. Det är det som är på agendan nu.
    Det är inte bara kön-

  329. -det är också frågan om ålder,
    frågan om klass-

  330. -det kan vara fråga om
    om man är missbrukare eller inte.

  331. Det är frågan om väldigt många saker,
    som man måste väga ihop-

  332. -och också väga ihop när man sen
    ska komma fram till åtgärder.

  333. Sen börjar man också föra fram
    normkritiska tankegångar här.

  334. Det handlar om
    att vi har normer och värderingar-

  335. -om hur män och kvinnor ska vara-

  336. -och hur folk ska vara
    på alla möjliga sätt och vis.

  337. Normerna kan vara såna
    som föder våld eller inte föder våld.

  338. Det kanske inte är bra
    om vi har machoideal för killar.

  339. Man ska se att man kan vara
    en omsorgsperson om man är man...

  340. Det är väl... Könsmakt,
    intersektionalitet, normkritik.

  341. Där är den vänstra kanten på det här
    och håller på och jobbar.

  342. När det gäller normkritik
    och intersektionalitet framhålls-

  343. -att det är analytiska perspektiv,
    sätt att beskriva det här.

  344. Det är ju det
    som vi forskare är intresserade av.

  345. Det är det som gör
    att vi inte blir så användbara-

  346. -därför att vi analyserar,
    och det kan bli väldigt fint-

  347. -speciellt om man kan använda datorer
    mycket bättre än jag-

  348. -som ju är helt undermålig,
    som ni ser-

  349. -så kan det bli fint
    och kul att titta på.

  350. Men vad är det människan säger?
    Det kan vara svårare.

  351. Analysen har lite den...

  352. Det här... När man hör
    vad intersektionalitet är tänker man-

  353. -att det låter väldigt rimligt,
    men sen när man hör om analysen-

  354. -är det lätt att tappa bort sig.
    Jag tycker att det är så.

  355. I alla fall. Sen så...

  356. Där har man hållit på, och håller på.

  357. I högra kanten höll man på,
    och håller på-

  358. -för där kommer forskning
    som möjliggjorde...

  359. Man kan tänka sig att det politiska
    projektet harvar runt till vänster-

  360. -och det har man väl gjort mest,
    men man var också i andra ändan-

  361. -och då handlade det
    om konsekvenser av våld.

  362. Det var nåt som de... Amerikanerna
    var snabbt ur startblocken här-

  363. -och lyckades göra bra studier
    utifrån kvinnohus och sånt-

  364. -och myntade då begreppet
    "battered women syndrome"-

  365. -som är en variant
    på posttraumatiskt stressyndrom-

  366. -kan man säga,
    de psykiska skador som man kan få-

  367. -av att ha varit utsatt
    för stressfulla situationer.

  368. Det beskrevs som...
    Ja, ni har sett de där.

  369. Det är förskräckliga beskrivningar
    av alla skador man kan tänka sig-

  370. -från rent fysiska
    till psykiska till kognitiva-

  371. -till känslomässiga, till allt
    möjligt. Det är väldigt skadligt.

  372. Sen börjar man...

  373. En del av det där
    handlar om inlärd hjälplöshet.

  374. Det tas upp i Sverige sen,
    fast kopplingen har gjorts otydlig.

  375. Här börjar vi prata om
    en normaliseringsprocess-

  376. -att om man lever i en sån situation
    så kanske man kan tänka...

  377. Man kanske inte tycker att det ska
    så vara, men det är ens vardag-

  378. -och det blir en tillvänjning.
    Det hade amerikanerna pratat om-

  379. -och då tagit efter nån man som hette
    Seligman, som var en psykolog-

  380. -som gjorde djurförsök, och myntade
    begreppet "inlärd hjälplöshet"-

  381. -som handlade om
    hur man kunde få en människa...

  382. Man gjorde råttexperiment,
    men han menade att det kunde...

  383. Han tittade mest på hur man kunde få
    en råtta att bli helt hjälplös.

  384. Det handlade om att bli utsatt för
    en massa otydligheter, oklarheter-

  385. -och kränkningar,
    de fick mat ibland och inte ibland-

  386. -och till sist gick det här djuret
    ner i tung depression.

  387. Det är så här det är. Man ger upp.
    Först försökte man kämpa-

  388. -och sen ger man upp,
    för det är så här det är.

  389. I Sverige har man beskrivit
    den här normaliseringsprocessen.

  390. Så det var väldigt mycket
    på forskningssidan-

  391. -på den individuella sidan.

  392. Sen... Vad har vi mer?

  393. Ja, om vi tänker på åtgärdssidan då.

  394. På den vänstra sidan där handlar det
    om att stärka kvinnors rättigheter-

  395. -arbeta för jämställdhet,
    förändra normer, politiskt arbete-

  396. -och också därifrån, men också
    från högra hållet kan man säga-

  397. -att börja med att lämna mannen.
    Det är det första.

  398. Det blev resultatet
    av den strukturella analysen-

  399. -men också på individnivån.

  400. På individnivå börjar man arbeta
    med riskbedömningar.

  401. Det var nog Socialstyrelsen
    i deras rapporter.

  402. Hur hög risk finns det
    i att leva kvar i situationen?

  403. Man bör inte
    leva kvar över huvud taget.

  404. Andra insatser var skyddade boenden,
    sociala insatser från socialtjänsten-

  405. -och också behandling, och där kommer
    forskning in från övriga världen-

  406. -omkring olika typer
    av behandlingsidéer-

  407. -om hur man skulle kunna hjälpa
    kvinnor i den här situationen.

  408. Det var intressant, jag gjorde
    tillsammans med Socialstyrelsen-

  409. -en genomgång av just insatser
    som skulle kunna hjälpa kvinnor-

  410. -enligt en sån här komplicerad modell
    för litteratursökning.

  411. Jag ska inte plåga er,
    utan berätta hur plågade vi var.

  412. När vi hade gjort vår sökning
    fick vi upp över 6 000 artiklar-

  413. -som handlade om detta,
    och sen börjar man rensa och greja.

  414. Det tog nästan ett år, men vi kom
    fram till två intressanta resultat.

  415. Vilka insatser var verksamma?
    Det ena handlade om...

  416. Om man nu var diagnostiserad
    med posttraumatiskt stressyndrom-

  417. -då fanns det behandlingar
    med kognitiv beteendeterapi-

  418. -som behandling för posttraumatisk
    stress, och det var verksamt.

  419. Det andra som var verksamt
    var en kombination av skyddat boende-

  420. -och ett slags efterkontakt,
    så att man inte då...

  421. Vi försökte väl sprida det där.

  422. Jag vet inte om det blev så spritt
    som det kanske borde vara-

  423. -eller så orkar man inte med
    eller hade inte resurser.

  424. I dag satsas det ganska mycket
    runt kvinnan i den akuta situationen-

  425. -och den halvakuta situationen, men
    de fann att man behöver stöd längre-

  426. -för att den förändring som hade
    kommit till stånd skulle hålla i sig.

  427. Det var lite vad man har gjort.
    Vad blev då inte gjort?

  428. Ja, det blev inte mycket gjort
    här på mittfältet.

  429. Det är det mittfältet,
    där har jag varit hela tiden.

  430. Vi var inte många,
    jag var inte alldeles ensam-

  431. -men väldigt ensam i mittfältet,
    i alla fall i Sverige.

  432. Det ledde... Alla andra
    var där borta eller där borta.

  433. Det är inte så lyckat att vara ensam
    som forskare. Man behöver ett gäng.

  434. Jag sökte mig utåt till andra länder
    och har jobbat ganska mycket-

  435. -i USA, England och också Sydafrika,
    av alla ställen.

  436. Jag blev kontaktad av dem
    vid den tiden när man skulle-

  437. -när det nya svarta Sydafrika
    skulle formeras.

  438. De hade då läst att jag hade skrivit
    om kvinnors motstånd.

  439. Det var ett tema som de gillade,
    så vi startade ett samarbete.

  440. Mittfältet där, för min del, kom att
    bli ganska mycket utanför Sverige.

  441. Så mittfältsforskning är... Det har
    varit koncentrerat i ytterkanterna.

  442. Jag vet inte
    om det är mittfältsforskning-

  443. -men nåt som har saknats
    är ju forskning om barnets position.

  444. Vi ser att barnen kommer in som
    en del av det politiska projektet-

  445. -men det är långt fram på 2000-talet.

  446. Det som man inte har tagit reda på
    i nån större utsträckning-

  447. -är barnens perspektiv
    och hur de ser på situationen.

  448. Jag har skrivit om det här.
    Barnen finns tack vare mamma-

  449. -men också i skuggan av mamma.
    Hade mamma inte funnits-

  450. -och hade den våldsutsatta kvinnan
    inte blivit erkänd-

  451. -som ett socialt problem,
    så hade inte barnen upptäckts-

  452. -men sen kom så mycket engagemang
    och satsningar på henne-

  453. -så att barnen kom i skuggan.
    I den här tvärdragspositionen-

  454. -skulle jag vilja säga
    att barnen har befunnit sig-

  455. -och befinner sig nog alltjämt.

  456. Och också ytterligare
    en del mittfältsforskning-

  457. -som jag tror skulle vara nyttigt,
    nu är jag nästan i framtiden-

  458. -om den kom tillstånd
    är nämligen att man tittade på-

  459. -våldet som en social händelse
    och en social process-

  460. -och började forska om
    vad som händer-

  461. -på nätverks- eller bynivån och
    relationsnivån när det här händer.

  462. Vad är det för responser
    som dyker upp-

  463. -som kanske gör motstånd mot våldet,
    men bidrar till dess vidmakthållande?

  464. Jag ska inte prata om
    den här illustrationen-

  465. -från en artikel
    som snart blir publicerad.

  466. Det här är... Mary finns i mitten
    och det här är nätverket runt henne.

  467. När man ser det här
    tänker man att hon inte är ensam-

  468. -och inte bara i nån väldig närmiljö.

  469. Det här är en ganska...
    Så här ser det ut.

  470. När man börjar intervjua folk
    om nätverk är det 50 personer.

  471. Det blir självklart
    när man tittar i mittfältsperspektiv-

  472. -att de här människorna lägger sig i,
    har med det här att göra-

  473. -och har betydelse i det hela,
    och vi måste ta reda på vad det är.

  474. När vi då tittar på
    vad vi har uppnått...

  475. Jag ska använda mina
    sista tio minuter till framtiden.

  476. Från 1863 till 2019-

  477. -så har vi planterat det här
    politiska projektet ordentligt.

  478. Vi kan inte släppa det
    och hålla på med andra saker.

  479. Det måste vi driva hela tiden,
    som alla politiska projekt.

  480. Vi har varit i vänsterkanten
    på den här ellipsen-

  481. -och vi har också varit
    på individkanten-

  482. -men inte speciellt mycket
    på mittfältet.

  483. Vi måste flytta oss in
    och skaffa kunskap där.

  484. Där händer väldigt mycket
    som vi har ganska lite koll på.

  485. När det gäller den vänstra delen-

  486. -där det pågår normkritik,
    intersektionalitetsarbete och sånt-

  487. -som analysverktyg
    och förändringsprojekt-

  488. -så skulle jag vilja ställa frågan:
    minskar det här våldet?

  489. Bidrar det till
    att barnets uppväxtmiljö förbättras?

  490. Det tror jag är två viktiga frågor.

  491. Antingen gör det det,
    eller så gör det inte det.

  492. Det behöver inte betyda
    att det är dåliga projekt-

  493. -man kan behöva göra dem ändå, men
    om vi tycker att det är värdefullt-

  494. -att hålla isär äpplen och päron,
    så kanske det inte minskar våldet-

  495. -men det kan ju vara bra ändå.
    Nu skvalpar det i lite oklarheter.

  496. Man skulle lyfta fram det tydligare.

  497. Sen behövs en mittfältsforskning,
    en del grundforskning-

  498. -för vi vet så lite
    om de här responderande nätverken-

  499. -och deras förmåga att stoppa våldet
    och hur den förmågan kan förbättras.

  500. Vi behöver också veta
    om krafter som vidmakthåller våld.

  501. De sista fem minuterna ska jag
    nämna nånting om den forskning...

  502. Det skulle inte vara
    en föreläsning om min forskning-

  503. -men jag ska säga nånting,
    för det hänger ihop med var jag är.

  504. Jag har tittat
    på responsnätverksmönster-

  505. -på många olika nätverk och jag
    hittar då tre stycken grundtyper-

  506. -som man måste titta vidare på.

  507. Det handlar dels
    om döljande responsnätverk-

  508. -där alla går ihop för att man vill
    dölja det här, det är genant.

  509. Man försvarar inte våldet,
    det är förskräckligt och hemskt-

  510. -men det får inte komma ut. Jag
    pratar inte om hedersrelaterat våld-

  511. -eller våld
    i nåt slags märkliga sammanhang-

  512. -utan alla möjliga olika familjer-

  513. -som har det gemensamt
    att det inte ska få komma ut.

  514. Den andra formen är kvinnostödjande,
    att man ger henne mycket stöd-

  515. -men man går inte
    särskilt mycket på honom-

  516. -och barnen får stöd kanske på köpet,
    men inte i nån stor utsträckning.

  517. Det tredje är
    våldshindrande responsnätverk-

  518. -där det finns folk som faktiskt går
    emot och säger: "Nu får du lägga av."

  519. "Så här kan vi inte hålla på."

  520. Där ska vi komma ihåg
    att vi har pratat för lite om-

  521. -att om människor inte går ut
    och är våldshindrande-

  522. -det är inte nödvändigtvis så
    att man är ute efter att dölja-

  523. -utan man kan vara rädd
    för personen som utövar våld.

  524. Det ska vi inte... Vi ska inte glömma
    vad vi håller på med.

  525. Om man tittar ur barnperspektiv...
    Ni kan läsa mer och titta...

  526. Varför hoppar den så här?

  527. "Att växa upp i skuggan av våld"
    ges ut av Allmänna Barnhuset.

  528. Den kommer att finnas
    som nedladdning så småningom.

  529. Barnets position i det här nätverket
    blir väldig viktig-

  530. -att göra klart för sig
    för att bedöma uppväxtmiljön.

  531. Vissa barn befinner sig
    mitt i centrum av våldet.

  532. Är de äldre så kan de känna krav
    att förhindra och göra nånting.

  533. Är de mindre så kommer de inte undan.
    Det är liksom då våld.

  534. De vill komma ut i periferin,
    en del får hjälp med det, andra inte.

  535. Det här är bara en liten del av det
    som kan avgöra en uppväxtmiljö.

  536. Det är ett våld som man både känner
    att man har viss kontroll över-

  537. -och också total brist på kontroll.

  538. Man beskriver det som
    ett väldigt situationsbetingat våld.

  539. Det händer då och då. Det händer ofta
    när det är kalas eller fester-

  540. -när det förekommer mycket,
    eller över huvud taget, alkohol.

  541. Det rinner en strid ström av alkohol
    genom barnens berättelser.

  542. Vi har pratat
    alldeles för lite om det.

  543. Det kan handla om människor som har
    allvarliga missbruksproblem-

  544. -men också såna där det inte är
    på det viset, men det är alkohol-

  545. -vilket gör att det våld
    som barnen bevittnar är av två slag-

  546. -dels ett kontrollerat våld, där den
    som utövar det vill uppnå nånting-

  547. -typ "nu ska du vara tyst,"
    eller "du ska göra det här"-

  548. -men också det okontrollerade våldet,
    som får påspädning av alkoholintaget.

  549. Det här är den sammantagna bilden
    som gör de här barnen jätterädda-

  550. -för det här våldet.

  551. Det responderande barnet,
    det vill jag slå ett slag för-

  552. -mer än att prata
    om våldets konsekvenser.

  553. Det barnet pratar om
    är att vi gör olika saker.

  554. Det är den rimliga utgångspunkten
    när man ska prata med barnen.

  555. De är en egen person.

  556. Om man pratar om våldets konsekvenser
    blir våldshändelsen-

  557. -och den utövande våldsverkaren
    den som allt knyts till.

  558. Sen är det som att det
    projiceras rakt ut till barnet-

  559. -och så blir det
    olika effekter, ungefär.

  560. Det är en väldigt enkel orsak-
    effektmodellen som inte stämmer.

  561. Börjar man tänka mer i mittfältet och
    tänka på det responderande barnet-

  562. -då märker man hur orimligt det är.
    Du blir inte så...

  563. Det är inte så det är, att det
    projiceras och så blir det saker.

  564. Det är nån typ av rörlig process.

  565. De yttre och inre processerna...
    De yttre handlar om-

  566. -om man är i centrum
    eller i periferin av det här-

  567. -och om det blir
    stopp på våldet eller inte.

  568. Då avstannar den yttre processen,
    om man lyckas med det.

  569. Den inre processen, vad betyder det,
    hur ska jag uppfatta det-

  570. -vem är jag som har levt så här
    och så vidare-

  571. -kan fortsätta väldigt mycket längre.

  572. Ja, så till sist, egentligen, då...

  573. Den högra delen
    måste jag säga nåt om också.

  574. Där tror jag att man behöver forska
    mer om risk- och skyddsfaktorer.

  575. Där har vi inte sagt sista ordet.

  576. Vad som vi absolut
    har gjort för lite av-

  577. -är de professionella som riskerar
    att bli utsatta för våld.

  578. Det måste vi börja tala om och om
    hur man kan skydda sig om det behövs.

  579. Man är ändå i ett fält
    som kan vara ett farligt fält.

  580. Vi behöver utveckla och utvärdera
    olika typer av insatser-

  581. -och vi behöver börja prata om
    alkoholens roll mer. Tack för ordet.

  582. 13.49, va?

  583. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Medicin, Misshandel, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld i familjen, Våld mot barn, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.