Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagens 20-årsjubileum, som bland annat tar upp brottsoffers rättigheter, våld mot kvinnor och barn samt vikten av ett gott bemötande. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019 : Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets bristerDela
  1. Inget våld mot barn är motiverat,
    och våld mot barn kan förebyggas.

  2. Så har FN:s barnrättskommitté
    uttalat sig.

  3. Vi som ska prata är jag, Marie
    Angsell, sakkunnig socionom på Bris.

  4. Jag har jobbat med stöd till barn
    och familjer i över tjugo år-

  5. -på Bris och andra ställen.

  6. Jag har också skrivit en rapport
    som ligger på Bris bord här borta.

  7. Den handlar om hur barn berättar
    om sin våldsutsatthet för Bris.

  8. Mitt namn är Camilla Orefjärd,
    nu barnrättsjurist på Bris.

  9. Tidigare verksam som
    processande advokat på advokatbyrå-

  10. -med särskilt fokus på att företräda
    barn och unga i humanjuridiska mål-

  11. -såsom brottmål, familjemål,
    socialmål och migrationsmål.

  12. Jag börjar med att berätta om Bris.

  13. Bris är en barnrättsorganisation
    som funnits i 48 år.

  14. Den startades av Gunnel Linde
    och Berit Hedeby 1971-

  15. -som en förening
    för att stoppa vuxnas våld mot barn-

  16. -efter att ett barn misshandlats
    till döds av sin styvfar.

  17. Många hade känt till barnets
    utsatthet utan att kunna agera.

  18. Det Bris pionjärer gjorde
    var att skapa opinion-

  19. -och synliggöra det våld
    som barn utsattes för.

  20. Man ville påverka allmänhet,
    beslutsfattare och politiker.

  21. Bris tidiga arbete bidrog till-

  22. -att Sverige, som första land
    i världen, fick en anti-agalag 1979.

  23. Det är en lagreform
    som fyller 40 år i år.

  24. En annan sak man gjorde
    var att underlätta för vuxna-

  25. -att anmäla sin oro
    för att ett barn inte hade det bra.

  26. Då kunde man inte anmäla anonymt-

  27. -till socialtjänst
    eller barnavårdsbyrån, som det hette.

  28. Det kan man i dag.

  29. Då ordnade Bris en telefon
    dit vuxna kunde ringa.

  30. Sen stod Bris för anmälan.

  31. Vi finns fortfarande som stöd
    för vuxna som känner oro för barn.

  32. Vuxna har ett eget telefonnummer.

  33. Vi försöker påverka makthavare-

  34. -att fatta beslut
    som blir bra för barn.

  35. Målet för Bris är ett samhälle där
    alla barns rättigheter tillgodoses.

  36. En stor förändring
    som vi var med och drev fram-

  37. -är att barnkonventionen
    blir lag nästa år.

  38. Och så har vi vår kända,
    stora stödverksamhet.

  39. Barn fick ett eget telefonnummer
    till Bris.

  40. I dag har vi 26 000 stödjande
    kontakter med barn och unga-

  41. -i telefon, chatt och mejl,
    och cirka 3 000 kontakter med vuxna.

  42. Alla kontakter som vi har ger oss
    en unik kunskap om barns situation.

  43. Vi kan luta oss mot den när vi ska
    prata om det som vi ska göra i dag.

  44. Ni hörde alldeles nu,
    och kommer att få se-

  45. -några exempel på sånt
    som barn berättar för Bris.

  46. Barnen som kontaktar oss är anonyma-

  47. -så vi har förstås formulerat om dem,
    så att inget barn kan kännas igen.

  48. Vi ska prata om barnets rätt
    till stöd, skydd och behandling-

  49. -och var det brister.

  50. Barn har rätt
    till skydd mot alla former av våld-

  51. -men svensk lagstiftning
    är inte heltäckande.

  52. Vad är vuxnas våld mot barn?

  53. Inget våld mot barn är motiverat,
    och våld mot barn kan förebyggas.

  54. Så har FN:s barnrättskommitté
    uttalat sig.

  55. Det är en internationell kommitté
    som har till uppgift att övervaka-

  56. -att barnkonventionen efterlevs
    i de länder som lovat att följa den.

  57. I nuläget är det
    alla länder i världen, förutom USA.

  58. Det finns olika definitioner på
    vad vuxnas våld mot barn är.

  59. Beroende på vem man frågar
    kan man få vitt skilda svar.

  60. Bris utgår från och står bakom
    FN:s barnrättskommittés-

  61. -definition av våld mot barn.

  62. Det är också den definitionen
    som barnkonventionen ger uttryck för.

  63. Barn har rätt att skyddas mot
    alla former av våld.

  64. Det är en vid våldsdefinition
    som omfattar fysiskt våld.

  65. Riva, nypa,
    men även slag, sparkar och knuffar.

  66. Att kväva eller strypa ett barn-

  67. -faller in under denna definition.

  68. Även psykiskt våld.

  69. Att utsätta ett barn för verbala
    kränkningar. Att kalla det värdelöst.

  70. Att hota eller håna ett barn.
    Att isolera eller frysa ut ett barn.

  71. Det är olika former
    av psykisk misshandel.

  72. Därtill även att låta ett barn
    bevittna våld i hemmet.

  73. Sexuella övergrepp.
    Vi talar om fullbordade samlag-

  74. -men även om sexuella inviter.
    Blottning inför barnet.

  75. Att utnyttja barnet i prostitution,
    med mera.

  76. Att en vuxen, ofta under lång tid,
    skadar eller äventyrar barnets hälsa-

  77. -såväl fysisk som psykisk hälsa,
    genom att inte ge det omsorg-

  78. -räknas också som våld.

  79. Omsorgsbristen kan bestå i
    att barnet inte får utbildning.

  80. Att barnet inte får mat
    eller tak över huvudet-

  81. -men även när barnet inte får
    kärlek och stimulans.

  82. Det finns skäl att dela upp våldet
    i kategorier, men man ska tänka på-

  83. -att samma barn oftast drabbas av
    olika former av våld-

  84. -och att de olika kategorierna
    ofta överlappar varandra.

  85. Ett barn som växer upp med
    en våldsam förälder kan utsättas för-

  86. -fysiskt våld, kränkningar, hot-

  87. -och tvingas bevittna våld
    mot andra familjemedlemmar.

  88. Ett barn som utsätts för våld
    i hemmet-

  89. -löper större risk att utsättas
    för våld även utanför sitt hem.

  90. Men hur vanligt
    är vuxnas våld mot barn?

  91. Allmänna Barnhuset har gjort
    en nationell kartläggning.

  92. Den visar att merparten av barnen
    inte har varit utsatta för våld.

  93. Men resultaten visar att alltför
    många barn fortfarande är utsatta.

  94. Alltför få av dem
    får det stöd och den rehabilitering-

  95. -som de har rätt till och behöver.

  96. Man har räknat in alla former av våld
    när man ställt frågor till barnen.

  97. Kartläggningen visar att 44 %
    har utsatts för nån form av våld.

  98. 36 % har utsatts av våld
    från nån närstående.

  99. En nordisk studie från SBU
    visar att 3-9 % har varit utsatta-

  100. -för allvarligt fysiskt våld hemma.
    7-12 % har bevittnat våld i hemmet.

  101. Man ska ha med sig
    att det är ett högt mörkertal.

  102. Många fall polisanmäls aldrig-

  103. -framför allt när det gäller
    yngre barn och vissa utsatta grupper.

  104. Vilka barn är mest utsatta?

  105. Våld förekommer i alla miljöer.

  106. Men det finns grupper av barn
    som är mer utsatta.

  107. Då handlar det om
    en ökad risk på gruppnivå.

  108. Att en grupp är särskilt utsatt
    säger inte mycket om orsakssamband.

  109. Oavsett så kan det vara bra att veta
    vilka grupper som är mest utsatta-

  110. -för att kunna ge de utsatta barnen
    det stöd som de har rätt till.

  111. Ni ser här bakom mig.
    Kön, till exempel, för att nämna nåt.

  112. De som identifierar sig som flickor
    uppger att de oftare utsatts för-

  113. -psykiskt våld och sexuellt våld-

  114. -än de som identifierar sig
    som pojkar.

  115. Barn födda utanför Norden är oftare
    utsatta för alla former av våld.

  116. Ofta är de utsatta
    för flera former av våld-

  117. -i betydligt större utsträckning
    än barn födda i Norden.

  118. Mobbning är också starkt kopplat
    till alla former av våld.

  119. De barn som är placerade
    i HVB-hem eller familjehem-

  120. -är i mycket större utsträckning
    utsatta för våld.

  121. 83 % av dessa barn har utsatts
    för minst en form av våld.

  122. Jag vill nämna barn
    med en missbrukande förälder.

  123. Där ser vi en särskilt utsatt grupp.

  124. Över 70 % där har varit utsatta
    för nån form av våld.

  125. Bris har, som ni vet,
    dagligen kontakt med barn.

  126. Vi tar del av många berättelser
    där barn beskriver våld.

  127. Vad får vi höra, Marie?

  128. Varje år har Bris 3 000 kontakter
    med barn, och 400 med vuxna-

  129. -som handlar om våld mot barn.

  130. Kontakterna till Bris om våld
    ökar, tyvärr.

  131. Främst om sexuella övergrepp,
    fysiskt och psykiskt våld.

  132. Är ni intresserade kan ni läsa om det
    i vår årsrapport som kommer i mars.

  133. Det våld som barnen berättar om
    för oss kan se olika ut.

  134. Föräldrarna kan göra barnen
    fysiskt illa.

  135. Hot och kränkningar. Att straffa,
    skrämma och skada barnet eller andra.

  136. Det handlar om sexuellt våld,
    försummelse och omsorgsbrist.

  137. Ibland har våldet ägt rum
    vid enstaka tillfällen.

  138. I andra fall har det pågått länge,
    kanske under hela barnets uppväxt.

  139. Utsatta barn söker ofta förklaringen
    hos sig själva.

  140. De beskriver sig som jobbiga.
    "Jag har en dålig attityd", sa en.

  141. Eller att våldet är en konsekvens
    av nåt.

  142. De har tagit nåt utan lov, eller så
    var det de själva som började bråket.

  143. Andra barn kan se att orsaken
    är förälderns problem-

  144. -som stress, psykisk ohälsa
    eller missbruk.

  145. Allt våld har gemensamt att det
    skadar, både på kort och lång sikt.

  146. Det finns det forskning
    som entydigt visar.

  147. Vi på Bris ser en koppling mellan
    våld hemma och barns psykiska ohälsa.

  148. Alla barn beskriver våldet-

  149. -som en skrämmande upplevelse
    som försatte barnet i vanmakt.

  150. Vilka konsekvenser våldet får för
    barnet påverkas av olika faktorer.

  151. Det kan handla om typen av våld,
    omfattningen-

  152. -om det hände en eller flera gånger
    eller vem som utövade våldet.

  153. Det påverkas av barnets person
    och relation till andra-

  154. -och hur tillvaron i övrigt
    ser ut runt barnet.

  155. Det är försvårande
    när barn utsätts för våld hemma.

  156. Den som utsätter barnet
    ska ju vara barnets trygghet.

  157. Den mest återkommande känslan
    som vi möter är ensamhet-

  158. -i relation till familjen och andra.

  159. Många känner att de måste
    hantera tillvaron själva.

  160. En annan känsla är rädslan,
    att ständigt vara på helspänn.

  161. Andra reaktioner är stress,
    stark oro och rädsla, mardrömmar.

  162. Barnet kan ta till
    skadliga strategier-

  163. -till exempel ätstörningar,
    eller skada sig på andra sätt.

  164. En del barn vi pratar med ser
    ingen annan utväg än att sluta leva.

  165. En del barn, till exempel de som
    utsätts för våld under lång tid-

  166. -kan få så allvarliga skador att de
    inte kan hämta sig av egen kraft-

  167. -utan behöver professionell hjälp.

  168. Oavsett hur barnet påverkas av våldet
    har barnet rätt till hjälp.

  169. Till skydd, stöd och behandling.

  170. Alla behöver hjälp, och vilket stöd
    och skydd ett utsatt barn behöver-

  171. -ser olika ut
    för barn i olika situationer.

  172. Men gemensamt för alla
    är att våldet måste upphöra-

  173. -och tillvaron måste bli trygg.

  174. Barnet kan behöva samtalsstöd och
    hjälp att bearbeta sina upplevelser.

  175. Föräldrarna kan behöva hjälp att
    hitta sätt att utöva föräldraskap på.

  176. De kan behöva hjälp
    med de påfrestningar som gör-

  177. -att de blir sämre på
    att vara föräldrar.

  178. För att barnet ska få hjälp
    måste våldet upptäckas.

  179. Nån som vill hjälpa barnet vidare
    måste få veta.

  180. Vi vet att det finns ett mörkertal.

  181. Många barn upptäcks
    eller anmäls aldrig.

  182. Det gäller våld mot väldigt unga barn
    och särskilt utsatta grupper-

  183. -till exempel barn med intellektuell
    eller fysisk funktionsnedsättning.

  184. Enligt kartläggningen
    som Camilla nämnde-

  185. -har 45 % av de våldsutsatta barnen
    pratat om våldet med nån.

  186. Oftast med en jämnårig,
    som ett syskon.

  187. Bara 5 % av de utsatta
    hade pratat med en polis.

  188. När barn berättar om våld för Bris
    är det ofta första gången.

  189. Att barn berättar för Bris
    tror vi beror på-

  190. -att barnen kan känna kontroll
    över samtalet.

  191. De är anonyma
    och berättar det de vill.

  192. De kan när som helst lägga på luren
    eller avsluta chatten.

  193. Om barnet behöver akut hjälp försöker
    vi få det att säga vem hen är-

  194. -och hjälper till
    att kontakta socialtjänst.

  195. Annars uppmanar vi ofta barnet att
    prata med en vuxen som hen litar på.

  196. Det här med att berätta
    pratar vi ofta om.

  197. Några av de hinder som finns
    för att berätta för en vuxen är:

  198. Man känner osäkerhet kring gränser.
    Barnet är inte säkert på-

  199. -om det är nåt man kan få hjälp med,
    var och hur man kan få hjälp.

  200. Och som jag sa tidigare: Barn letar
    ofta förklaringen hos sig själva.

  201. Rädsla att förlora kontrollen
    om nån annan får veta.

  202. Många beskriver att det finns risker
    med att avslöja brister i familjen.

  203. Hur går det till hos polisen?

  204. Kommer de att berätta
    för föräldrarna? Tror nån på barnet?

  205. Okunskap om var hjälpen finns.

  206. Vuxna kan tycka att det är svårt
    att veta var hjälp finns.

  207. För barn är det ännu svårare.

  208. Oro för vad som kan hända
    med familjen.

  209. Om nån får veta, vad händer då?
    Hamnar en förälder i fängelse?

  210. Rädsla för repressalier. Många är
    rädda att föräldrarna blir arga.

  211. En del har hotats med
    att familjen kommer att splittras-

  212. -om de berättar,
    och att det blir deras fel.

  213. Barn har berättat om konsekvenser-

  214. -som att föräldrarna har straffat dem
    genom att frysa ut dem.

  215. Skam är ett hinder.
    Ingen vill ha en dålig familj-

  216. -som inte tar hand om en,
    eller som gör en illa.

  217. Det kan vara ett skäl till att barnen
    hellre lägger skuld på sig själva.

  218. Ett hinder kan vara att man inte har
    nån vuxen att prata med.

  219. Det händer att barn har försökt
    prata med vuxna och visa hur de mår.

  220. En del barn vet att det finns vuxna
    som vet, men som ändå inte gör nåt.

  221. På Bris uppmuntrar vi barn
    att prata med vuxna som de litar på.

  222. Men alla barn har inte såna vuxna.

  223. Barn som har erfarenhet av vuxna
    som gör dem illa-

  224. -har såklart svårare att tro
    att nån vuxen kan hjälpa dem.

  225. Camilla, hur ser skyddet ut
    för våldsutsatta barn?

  226. Som jag nämnde tidigare:
    Barnkonventionen slår fast-

  227. -att alla barn har rätt att skyddas
    mot alla former av våld.

  228. Den här artikeln, artikel 19,
    lämnar inte nåt utrymme-

  229. -för nån form av legaliserat våld
    mot barn.

  230. Barnkonventionen är tydlig med att
    våld mot barn aldrig är motiverat.

  231. Artikeln handlar om
    de former av våld-

  232. -där barnet har utsatts
    av nån omsorgsperson.

  233. En förälder, adoptivförälder,
    familjehemsförälder, skolpersonal.

  234. Det är viktigt att betona att-

  235. -frekvens, skadans svårighetsgrad
    och uppsåt att skada-

  236. -aldrig är nödvändiga förutsättningar
    för definitionen av våld.

  237. Artikel 19 är kopplad till andra
    bestämmelser i barnkonventionen.

  238. Jag ska inte nämna alla,
    men jag vill nämna ett par stycken.

  239. Alla barn har samma rättigheter.
    Ingen får diskrimineras.

  240. Med andra ord: Alla barn
    har rätt till skydd mot våld.

  241. Det gäller alla barn.

  242. Varje barn har rätt till utveckling
    och skydd mot sexuella övergrepp-

  243. -och mot att utnyttjas
    i prostitution eller pornografi.

  244. Det barn som blivit offer för
    vanvård, utnyttjande eller tortyr-

  245. -har rätt till stöd
    och rehabilitering.

  246. Och barnet som inte kan bo kvar
    i sin hemmiljö-

  247. -har rätt att hitta en annan familj.

  248. Som Marie sa så ska barnkonventionen
    bli svensk lag.

  249. Men i nuläget är den inte intagen
    i vår nationella lagstiftning.

  250. Om vi ser till vår nuvarande
    nationella lagstiftning...

  251. Förbudet mot aga,
    som vi tidigare nämnt-

  252. -finner vi i föräldrabalken.
    Det infördes 1979.

  253. Då var vi första landet i världen.
    Det tåls att säga igen.

  254. Barn får inte utsättas för-

  255. -kroppslig bestraffning
    eller annan kränkande behandling.

  256. Förbudet avser inte bara
    fysiskt våld.

  257. Det gäller även
    annan kränkande behandling.

  258. Förbudet markerar att föräldrar inte
    får använda våld i barnets fostran.

  259. Men detta innehåller inte
    nån straffrättslig sanktion-

  260. -mot den som bryter mot bestämmelsen.
    Det är viktigt att ha med sig.

  261. Lagbestämmelsen syftar främst till
    att förändra attityder.

  262. Och rätt tidigt såg man effekt
    av det. Positiv effekt.

  263. Men den syftar inte till
    att fler föräldrar ska straffas.

  264. Det är alltså inte möjligt.

  265. Det är olagligt att aga barn,
    men det är inte straffbart.

  266. Förbudet medför inte straffbarhet.

  267. Det tror många,
    både i vårt land och utomlands.

  268. Den myten vill vi
    väldigt gärna slå hål på.

  269. Vilket våld mot barn är då straffbart
    enligt svensk lagstiftning?

  270. Det finns inga särskilda bestämmelser
    vad gäller våld mot barn.

  271. Vid fysiskt våld är det brottsbalkens
    bestämmelser om misshandel-

  272. -som kan bli aktuella. Det är samma
    bestämmelser som gäller för en vuxen.

  273. För att dömas till misshandel
    krävs det att barnet har tillfogats-

  274. -nån kroppsskada, sjukdom
    eller åsamkats smärta.

  275. Bestämmelsen tar inte sikte på
    alla former av våld.

  276. Jämfört med övriga Europa är Sverige
    dåligt på att klara upp dessa brott-

  277. -som rör våld mot barn.

  278. Att våld mot barn är lågt prioriterat
    hos polis och åklagare-

  279. -visar sig i andelen
    nedlagda förundersökningar.

  280. Och i de få fall som leder till åtal
    är det anmärkningsvärt få som döms.

  281. Innan det ens kan bli tal om åtal
    krävs det en misstanke om våld.

  282. Hur inleds den juridiska processen?
    Jag ska ta det lite kort.

  283. Det inleds ofta med en misstanke
    om våld, om att barnet far illa.

  284. Vuxna som vet att ett barn far illa
    bör anmäla det till socialtjänsten.

  285. Då är det tal om en orosanmälan.

  286. För detta krävs
    ingen särskild bevisning.

  287. Det räcker med att man känner en oro
    eller misstänker att barnet far illa.

  288. Socialtjänsten är skyldiga
    att utreda en sån anmälan.

  289. Det kan då bli tal om
    olika former av insatser.

  290. Vid misstanke om allvarliga brott
    måste socialtjänsten polisanmäla det.

  291. En polisanmälan
    är ett väldigt viktigt led-

  292. -i att ta tillvara på
    barnets rättigheter och skydda det.

  293. Med en anmälan
    kan polis eller åklagare besluta-

  294. -om att en förundersökning
    ska inledas.

  295. När de har anledning att tro att
    ett brott begåtts, ska de göra det.

  296. Då finns tillfälle att höra
    misstänkta, vittne och barnet.

  297. Barnet har rätt till ett juridiskt
    ombud, ett målsägandebiträde.

  298. Eller en särskild företrädare, om det
    är vårdnadshavaren som är misstänkt.

  299. Då träder den särskilda företrädaren
    in i vårdnadshavarens ställning.

  300. Om åklagaren bedömer
    att bevisningen räcker-

  301. -för att kunna fälla den misstänkte-

  302. -vid en rättslig prövning,
    så väcks åtal.

  303. I praktiken betyder det att rätten
    kallar till rättegång och prövar det.

  304. Om åklagaren bedömer att barnet
    är för ungt eller inte moget nog-

  305. -så hör man barnet innan rättegång
    och spelar in förhöret.

  306. Detta sker ofta i ett barnahus,
    en barnvänlig plats-

  307. -där man samlar yrken
    såsom socialtjänst, polis, åklagare-

  308. -och läkare... Vad har jag nu missat?

  309. Meningen är att alla yrken
    ska samlas under samma tak-

  310. -så att barnet slipper slussas runt
    och upprepa sin historia.

  311. Men det ser olika ut
    i olika delar av landet-

  312. -vad gäller tillgång till barnahus
    och till alla yrken.

  313. När vi har talat om gällande
    lagstiftning och dess luckor-

  314. -så är en relevant fråga hur vi kan
    stärka barnets rättsliga ställning.

  315. Vad kan man dra för slutsats
    av det som vi har lyft?

  316. Svensk lagstiftning
    är inte heltäckande-

  317. -vad gäller barnets rätt till skydd
    mot alla former av våld.

  318. Anti-agalagen skapades med syfte
    att vara normgivande-

  319. -vilket har skett. Det har visat sig.

  320. Trots lagstiftningen,
    och en allmän uppfattning om att-

  321. -våld mot barn aldrig ska accepteras,
    förekommer det i hög grad.

  322. Barn utsätts för våld i hemmet.

  323. Agaförbudet omfattar
    fler former av våld-

  324. -än vad de straffrättsliga
    bestämmelserna i brottsbalken gör.

  325. Det innebär att vissa sorters barnaga
    som finns med i agaförbudet-

  326. -inte räknas som brott
    enligt brottsbalken.

  327. Våldet är alltså olagligt,
    men inte straffbart.

  328. Man kan fråga sig
    vad det sänder för signal.

  329. Våld mot barn är bara straffbart
    enligt brottsbalken-

  330. -om barnet har utsatts
    för fysiskt våld.

  331. Om barnet har åsamkats
    nån kroppsskada-

  332. -eller om det uppstått smärta
    eller sjukdom till följd av våldet.

  333. Genomslaget för barnets bästa
    i brottmål är begränsat.

  334. Jag ser brister i lagstiftningen,
    men även i rättstillämpningen.

  335. Många åtal ogillas,
    trots det faktum att den tilltalade-

  336. -vidgått att hen
    utövat våld mot barnet.

  337. Man har bedömt att den vuxne
    inte haft uppsåt att skada barnet-

  338. -att det hör till tillsynsansvaret
    eller att situationen var pressad.

  339. Men ett annat vanligt skäl
    är att barnet inte har-

  340. -åsamkats nån smärta
    till följd av våldet.

  341. I dag råder ett tydligt
    vuxenperspektiv i brottmål.

  342. Barn ges inte samma
    straffrättsliga skydd som vuxna.

  343. Barn och vuxna har samma krav på sig
    vad gäller att beskriva smärta.

  344. Men vad kan göras för att stärka
    barnets rättsliga ställning?

  345. Alla former av våld mot barn
    bör vara straffbara.

  346. Det behövs en särskild bestämmelse
    om barnmisshandel i brottsbalken.

  347. Man behöver särskilja våld mot barn
    från andra former av våld.

  348. Psykiskt våld som hot, trakasserier
    eller att uppleva våld i hemmet-

  349. -måste erkännas som våld mot barn
    och göras straffbart.

  350. Psykiskt våld och att bevittna våld-

  351. -är minst lika skadligt
    som fysiskt våld.

  352. Trots det har barn som bevittnat våld
    i hemmet en svag, rättslig ställning.

  353. Jag vill lyfta vikten
    av en barnvänlig process.

  354. Den juridiska processen
    måste göras mer barnvänlig.

  355. Gör barnet delaktig
    i sin egen process.

  356. Bedöm och dokumentera vad som är
    barnets bästa i varje enskilt fall.

  357. Säkerställ att det språk som används
    under processen förstås av barnet.

  358. Ställ högre krav på juridiska ombud
    i den här typen av mål.

  359. Det här är enbart några exempel.

  360. Bort med smärtrekvisitet.
    Våld mot barn ska aldrig accepteras-

  361. -oaktat om våldet
    medfört fysisk smärta eller inte.

  362. Barn ska inte ha samma krav på sig-

  363. -vad gäller
    förmåga att beskriva smärta.

  364. Bort med krav på
    fysisk, bevisad smärta.

  365. Jag vill framhålla vikten av ett
    sammanhållet, socialt skyddssystem.

  366. Man måste se till
    att stöd och hjälp till barn-

  367. -är likvärdigt runtom i landet.
    Så ser det inte ut i dag.

  368. Det måste vara tydligt
    vem som bär ansvar för barnet-

  369. -från början till slut.

  370. Hela processen
    måste vara lättförståelig-

  371. -både för barn och vuxna.

  372. Som ett led i det förebyggande
    arbetet mot våld mot barn-

  373. -är det viktigt att arbeta med
    kunskapshöjande insatser.

  374. Barns medvetenhet om sina rättigheter
    måste stärkas.

  375. Dels för att påverka attityder
    som verkar förebyggande-

  376. -men också för att barn ska veta
    hur de ska agera när de utsatts.

  377. Det är viktigt att uppmärksamma
    särskilda riskgrupper.

  378. Anpassa informationen till barnets
    individuella förutsättningar.

  379. Kunskapen bland vuxna
    måste också höjas.

  380. Alla som befinner sig i Sverige
    behöver information om rättssystemet-

  381. -om barnets rättigheter, föräldrars
    skyldigheter och om agaförbudet.

  382. Men för att ett våldsutsatt barn-

  383. -ska bli föremål
    för en juridisk process-

  384. -krävs det att nån vuxen förstår
    och vill hjälpa barnet.

  385. För barn som far illa hemma-

  386. -är den viktigaste skyddsfaktorn
    vuxna utanför hemmet.

  387. Som Camilla sa: Alla vuxna
    som möter barn i sitt yrke-

  388. -är skyldiga att göra en orosanmälan-

  389. -om man misstänker
    att ett barn far illa.

  390. Trots att alla vuxna bör anmäla
    sin oro enligt socialtjänstlagen-

  391. -är Bris erfarenhet att det finns
    en stor osäkerhet hos vuxna-

  392. -kring hur de ska agera
    när ett barn far illa.

  393. Vi ser ett behov
    av kunskapshöjande insatser-

  394. -och om barns rättigheter.

  395. Vi ser behov av ökad samverkan
    mellan verksamheter som möter barn.

  396. Vi tror att de flesta vuxna,
    kanske alla, vill kunna hjälpa barn.

  397. Men det är inte alltid lätt.

  398. Vi möter i vår vuxentelefon
    privatpersoner och professionella-

  399. -som ringer med frågor
    om hur de ska göra när de oroliga.

  400. På Mänskliga rättighetsdagarna
    i höstas-

  401. -där Bris är medarrangörer
    precis som här, var temat våld.

  402. Vi hade bland annat en workshop
    där vi bjöd in barn och ungdomar-

  403. -för att samla råd
    kring hur vuxna ska göra-

  404. -för att vara ett bra skydd
    för barn som utsätts för våld hemma.

  405. Deltagarna i vår workshop
    var i högstadieåldern-

  406. -några med egna erfarenheter
    av våld hemma.

  407. Vi tänkte avsluta seminariet
    med att låta er lyssna på deras råd.

  408. De formulerades av högstadieelever-

  409. -och den som läser upp råden
    är Olivia som är tio år.

  410. Här får ni en chans att göra nåt
    som alla vuxna behöver göra mer-

  411. -nämligen att lyssna på barn.

  412. Och ni får viktiga råd från
    de verkliga experterna. Lyssna noga.

  413. Om du misstänker att ett barn inte
    har det bra hemma, våga fråga om det.

  414. Visa att du förstår.
    Om ett barn berättar om nåt svårt-

  415. -är det bra om den vuxna
    inte bara säger att hen förstår.

  416. Det är bättre med ett samtal där den
    vuxna säger att hen känner igen sig-

  417. -och att hen har varit
    i en liknande situation nån gång.

  418. Ge barnet tid.
    Om en vuxen vill hjälpa-

  419. -måste den vuxna förstå att det
    kan kännas läskigt för barnet först.

  420. Det kan kännas ovant när nån frågar-

  421. -och det kan vara svårt att veta
    hur man ska berätta.

  422. Den vuxna måste låta det få ta tid.

  423. Om det behövs, backa ett tag
    och fråga mer lite senare.

  424. Agera inte för snabbt. Vuxna
    måste visa att de går att lita på-

  425. -och kan lyssna utan att göra nåt.

  426. Gör inte en anmälan direkt. Om det
    går för fort kan barnet bli otryggt-

  427. -och tappa kontroll. Det viktigaste
    kan vara att bara få prata med nån-

  428. -som barnet kan lita på
    när hen känner sig otrygg.

  429. Om du måste agera,
    prata med barnet först.

  430. Om den vuxna måste göra en anmälan
    måste hen säga till barnet innan-

  431. -och förklara
    vad som kommer att hända.

  432. Förresten vore det bra om alla barn
    kunde lite om socialtjänsten.

  433. Till exempel vad en orosanmälan är,
    och vad de gör.

  434. Man borde ta upp det i skolan.

  435. Var uppmärksam på tecken.
    Det är inte alltid lätt för vuxna-

  436. -att se och förstå. Barn är bra på
    att dölja hur de har det.

  437. Därför måste vuxna
    vara extra uppmärksamma.

  438. De måste försöka se tecken som kan
    betyda att ett barn inte har det bra.

  439. Barnet kanske har blåmärken,
    vill inte gå hem eller hamnar i bråk.

  440. Barnet kanske slåss,
    eller bara sitter tyst för sig själv.

  441. Barnet kan också förändras, eller
    börja skämta om allvarliga saker.

  442. Erbjud din hjälp,
    kanske med att kontakta Bris.

  443. Om en vuxen inte känner barnet väl
    kan hen börja med att fråga:

  444. "Har du nån att prata med?" Sen kan
    hen erbjuda: "Du kan prata med mig."

  445. Man kan också berätta om andra vuxna
    som finns att prata med.

  446. Om man tycker att det är svårt kan
    man hjälpa barnet att kontakta Bris-

  447. -så får de
    prata med barnet i stället.

  448. Prata mer med barn i alla åldrar
    om våld och var man kan få hjälp.

  449. Vuxna borde prata mer
    om våld och var man kan få hjälp.

  450. Små barn vet inget annat
    än att det ska vara som det är.

  451. Vuxna borde prata mer
    om vad våld är, och att det är fel.

  452. Och om ett barn visar eller berättar
    att hen far illa, lita på det.

  453. Lita alltid på det barn säger
    och visar.

  454. -Så är det. Tack, Olivia.
    -Tack, Olivia.

  455. Och tack till...till er,
    tänkte jag säga.

  456. Nu kan vi lyssna på Olivia igen.

  457. Tack till er för att ni tog er tid
    att lyssna på oss, och på barnen.

  458. Ta med er det.
    Lyssna, våga fråga och våga agera.

  459. Varje vuxen kan göra stor skillnad.

  460. Bris har ett nätverk
    som vänder sig till er-

  461. -som vill att barnets rättigheter
    ska tillvaratas och tillgodoses.

  462. Ni är välkomna
    att gå med i vårt nätverk.

  463. Då blir ni också inbjudna till våra
    nätverksträffar två gånger per år.

  464. Det är en mötesplats för barnets
    rättigheter. Det möjliggör möten-

  465. -och samverkan mellan alla
    som aktivt jobbar med och för barn.

  466. Gå gärna in på vår hemsida,
    eller besök vårt bord.

  467. Eller haffa nån av oss under dagen.

  468. -Tack för oss.
    -Tack.

  469. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Barns rättigheter, Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Våld mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Hur ser det rättsliga skyddet ut för brottsoffer?

Vilka samhällsförändringar är av vikt för brottsoffer? Annika Öster från Brottsoffermyndigheten berättar om samtyckeslagen och andra aktualiteter. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Offer - ett ord med tung historia

Vad är själva innebörden av ordet offer? Professor Jan van Dijk analyserar historiken och symbolismen kring ett ord med tungt bagage. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våldsutsatta barns rättigheter - och samhällets brister

Varje barn som utsätts för våld hemma har rätt till skydd, stöd och behandling. Idag är svensk lagstiftning långt ifrån heltäckande vad gäller den rättigheten. Möjligheten att få hjälp ser olika ut, bland annat beroende på var barnet bor. Barnrättsjuristen Camilla Orefjärd socionomen Marie Angsell från Bris berättar. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kan framtidens forskning påverka barns uppväxtmiljö? Det är en av många frågor som lyfts av genusforskaren Margareta Hydén. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Brott mot barn - när förundersökningen drar ut på tiden

Hur kan myndigheterna som arbetar kring ett brott mot ett barn arbeta snabbare och bättre? Tre experter från Rädda Barnen diskuterar. Medverkande: Hanna Thermaenius, psykolog, Frida Fröberg, tematisk rådgivare, och Charlotte Nordström, advokat. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2019

Det avgörande bemötandet

Avgörande för ett trauma är brottets grovhet, men också bemötandet. Om detta berättar psykoterapeuten Anneli Svensson. Inspelat den 22 februari 2019 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss