Titta

UR Samtiden - ResearchED 2019

UR Samtiden - ResearchED 2019

Om UR Samtiden - ResearchED 2019

Föreläsningar från ResearchED 2019, en internationell skolkonferens som riktar sig till alla som är intresserade av skolutveckling och den senaste forskningen inom pedagogik. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2019 : Kunskaper som är nödvändiga på 2000-taletDela
  1. Får man dem att tänka annorlunda,
    måste de också få omsätta det praktiskt.

  2. Att prata om färdigheter
    för 2000-talet är underligt-

  3. -för jag pratar ju
    om nåt som inte existerar.

  4. Att prata om nåt som inte finns
    är ett problem i sig.

  5. Jag har ofta försökt att hitta bra
    definitioner på 2000-talets färdigheter.

  6. Det här är så nära jag har kommit.

  7. När man läser det ser man genast-

  8. -ett av de första problemen
    med de här färdigheterna.

  9. Här beskrivs de som "kompetenser,
    förmågor och attityder till lärande".

  10. Så till och med de som definierar dem
    vet inte vad färdigheter är-

  11. -och definierar dem inte särskilt bra.

  12. Det här är sånt som man anses behöva-

  13. -för ett framgångsrikt liv
    i 2000-talets samhälle.

  14. Okej, jag ska ta upp ett par problem
    med de här färdigheterna.

  15. Jag ska berätta varför de inte
    är specifika för 2000-talet-

  16. -och vad det är man egentligen behöver.

  17. Om man ser till
    de här färdigheternas korta historia-

  18. -så börjar allt 2009
    med Partnership for 21st Century Skills.

  19. Som ni ser är det här en rätt enkel...

  20. ...bild av vad det här omfattar.

  21. Färdigheterna är även
    väldigt generellt definierade.

  22. Överst ser vi färdigheterna och nedanför
    det som krävs för att uppnå dem.

  23. Det är ju bra, men det var 2009.
    Nu är det 2019.

  24. Inte långt därefter
    stötte man på den här bilden.

  25. Den här togs fram av utbildnings-
    myndigheten i Alberta, Canada-

  26. -men det finns många som liknar den,
    och som ni ser är den lite mer komplex.

  27. Det finns fler saker
    som man måste klara att göra.

  28. Jag ska ta upp huruvida kreativitet
    och innovationer är saker av värde.

  29. Det här utvecklades tack vare två
    nederländska grupper till det här...

  30. Många av er kan nog läsa det. Det är
    dels på engelska, dels på holländska.

  31. Det är lite likt svenska.

  32. Plötsligt ser man att saker och ting
    har blivit ännu mer komplicerade.

  33. Sen hittade jag det här.

  34. Här utgår man från den första figuren,
    men namnger allt-

  35. -för att vi förhoppningsvis
    ska förstå det bättre.

  36. Ni ser att vi har gått från fyra saker-

  37. -till fyra, sju...12...17 olika saker.

  38. Men som om det inte var nog
    hamnade vi här...

  39. Här har vi också 16-17 olika saker.

  40. Och vi har "grundläggande färdigheter,
    kompetenser och karaktärsdrag".

  41. Karaktärsdrag definieras tydligen
    som en typ av kompetens här.

  42. Och om vi går ett steg längre
    så möts vi av det här-

  43. -där 22 specifika kompetenser
    för 2000-talet är uppräknade-

  44. -som vi alla kommer att behöva.

  45. Det första problemet är att ingen
    vet vilka de här kompetenserna är.

  46. Många utbildningsnämnder tar upp
    de här målen, även här i Sverige-

  47. -och uppmanar skolorna att lära ut
    färdigheter anpassade för 2000-talet.

  48. Men åtminstone för mig
    är det inte helt klart...

  49. Jag har arbetat med
    att ta fram läroplaner i många år.

  50. Det första jag lärde mig är att jag
    måste kunna definiera min målsättning.

  51. Men 2000-talets färdigheter
    är tydligen odefinierbara.

  52. Nu ska jag ta upp några problem
    med det här.

  53. Här ser ni att problemen kan indelas
    i tre huvudsakliga grupper.

  54. I den första frågar vi oss om vi
    verkligen pratar om färdigheter?

  55. Om inte, vad är det vi pratar om?
    Och är det nåt som går att lära ut?

  56. I den andra är frågan om det här
    verkligen är specifikt för 2000-talet-

  57. -eller om det är saker vi redan lär ut,
    utan att vara medvetna om det?

  58. För det tredje så inser man det faktum
    att nästan alla kompetenser...

  59. ...anses vara oberoende av domän.

  60. Det är som om de går att lära sig utan
    att veta nåt om användningsområdet.

  61. Okej...

  62. När man tittar på de här färdigheterna,
    ser man att många av dem-

  63. -faktiskt är egenskaper.

  64. En egenskap indikerar nåt
    som är permanent och relativt stabilt.

  65. Den är konsekvent och bestående.

  66. En egenskap är liksom "inbakad"
    i personligheten.

  67. Om vi ser till egenskaper så vet vi-

  68. -att de är enormt svåra att förändra.

  69. Och de är nästan omöjliga att lära ut.

  70. Det är nåt helt annat än ett tillstånd.

  71. Ett tillstånd
    kan vara entusiasm för stunden.

  72. Man kan motivera nån att göra nåt,
    man kan göra dem glada för stunden.

  73. Men det vi talar om är kreativitet
    och att vara innovativ.

  74. Såna saker... Flexibilitet. Ledarskap.
    Allt sånt är personlighetsdrag.

  75. Och problemet är att man inte
    kan lära nån att vara en ledare.

  76. Man kan inte lära nån
    att vara innovativ eller kreativ.

  77. Man kan inte lära nån att vara flexibel.

  78. Det enda man kan göra i skolan
    är att skapa en miljö...

  79. ...som förhoppningsvis
    underblåser såna egenskaper.

  80. Det viktigaste är att det är en miljö-

  81. -som inte hämmar eller påverkar
    den typen av egenskaper negativt.

  82. Låt oss ta ett exempel.

  83. Om man vill att nån ska vara kreativ
    och komma med kreativa lösningar...

  84. ...om de ska vara innovativa
    och tänka utanför ramarna-

  85. -så måste man skapa en situation
    som är så trygg-

  86. -att barnet, eller personen,
    vågar tänka utanför de givna ramarna.

  87. Man måste skapa
    rätt klimat i klassrummet.

  88. Om ett barn, en ungdom
    eller en vuxen-

  89. -presenterar en kreativ idé-

  90. -så får det inte finnas nåt-

  91. -som står i vägen för det.

  92. Man får inte säga att ett svar är dumt,
    att nåt är fel-

  93. -eller att nåt
    skulle ha gjorts annorlunda.

  94. Gör man nåt av det
    kan man vara säker på-

  95. -att personen i fråga inte kommer
    att söka efter kreativa lösningar-

  96. -nästa gång de ställs inför en fråga.
    Varför det?

  97. För att deras kreativitet
    har bemötts negativt.

  98. Man kan nästan hävda
    att de har blivit bestraffade.

  99. De har förödmjukats inför klassen.

  100. De har förlorat status
    i klasskamraternas ögon.

  101. Om man som lärare
    vill skapa en psykologiskt trygg miljö-

  102. -måste man se till att den är trygg
    även när det gäller klassens reaktion.

  103. Om barnets lösning är okonventionell
    och det blir utskrattat av kamraterna-

  104. -så blir barnets lösning troligen inte
    lika kreativ och innovativ nästa gång.

  105. Samma sak gäller för flexibilitet
    och ledarskap.

  106. Allt det här är sånt
    som inte går att lära ut.

  107. Man kan lära folk...
    Det är ett av misstagen.

  108. Man kan lära ut sånt
    som bör utmärka en ledare.

  109. En ledare är öppen. En ledare
    ger plats åt avvikande åsikter.

  110. En ledare föregår med gott exempel.

  111. Man kan lära ut alla aspekter
    av vad ledarskap innebär.

  112. Man kan lära ut det
    som kännetecknar en ledare.

  113. Men man kan inte lära nån att vara
    en ledare eller att vara kreativ.

  114. Vill man skapa rätt miljö för det,
    betyder det att när man får ett svar-

  115. -som kanske inte är det bästa tänkbara-

  116. -så måste man ge rätt typ av feedback,
    den kallas "epistemisk feedback".

  117. Vad är då epistemisk feedback?

  118. Det finns i grunden
    tre typer av feedback.

  119. Den första typen är "endimensionell".
    Den är korrigerande.

  120. Det är den vanligaste typen.
    Den säger: "Det är fel svar."

  121. Den andra typen går in på "hur"
    och kan sägas vara tvådimensionell.

  122. Det innebär
    att man inte ger direkt feedback-

  123. -om huruvida svaret var rätt eller inte-

  124. -utan talar om hur lösningen
    kunde ha sett ut.

  125. Till exempel: "Nej, svaret är fel.
    Så här borde du ha gjort i stället."

  126. Barnet lär sig visserligen någonting,
    men också att det bara finns ett sätt-

  127. -och det är sättet man lär ut.

  128. Epistemisk feedback är tredimensionell
    och tar upp "varför".

  129. Det innebär att man ställer frågor
    av typen:

  130. "Det svaret var oväntat.
    Hur kom du fram till det?"

  131. "Tänkte du på det här...?
    Finns det nån annan lösning?"

  132. "Vad händer om du
    tar med det här i beräkningen?"

  133. Alla de här olika aspekterna
    får barnet att tänka.

  134. De hjälper barnet att få nya idéer
    och nya tankar-

  135. -och att se alternativa lösningar.

  136. Det kan till och med ge barnet en idé-

  137. -om varför hans eller hennes kreativa
    lösning eller flexibla infallsvinkel-

  138. -kanske fungerar bättre
    än läraren först insåg.

  139. Då har man skapat ett klimat
    som tillåter-

  140. -att kreativitet, flexibilitet
    och uppfinningsrikedom får utrymme.

  141. De får feedback, men det viktiga
    är att de gör nåt av den.

  142. Får man dem att tänka annorlunda,
    måste de också få omsätta det praktiskt.

  143. Den vanligaste typen av feedback
    på skoluppgifter och läxor-

  144. -är sånt som hamnar längst ner
    i elevernas skolväskor.

  145. De brukar tömma sina skolväskor
    varannan månad eller en gång om året.

  146. Skälet till att det är så och att folk
    ofta hävdar att läxor inte fungerar-

  147. -är att lärarna
    inte gör nåt med läxuppgifterna.

  148. De går inte vidare med sin feedback och
    kräver inte att barnet reagerar på den.

  149. Sen har vi det här med 2000-talet...

  150. Här är floden Tigris... Oj, jag får inte
    gå i vägen. Till höger har vi Tigris.

  151. Till vänster har vi Eufrat.
    Regionen kallas "bördiga halvmånen".

  152. Ungefär 6 000 år f.Kr.
    hände något väldigt underligt.

  153. En person - troligen var det en man
    - som lade märke till-

  154. -att vissa sorters gräs
    hade en viss typ av frön.

  155. De fröna kunde förvaras under lång tid.

  156. Han, eller hon,
    började korsa olika typer av frön-

  157. -och fick till slut fram vete.

  158. Otroligt kreativt och innovativt.

  159. Men det förändrade även
    den tidens samhälle i grunden.

  160. Det lade grunden för en civilisation
    där jägarna och samlarna-

  161. -kunde övergå till en bofast livsstil.

  162. De behövde inte vara i ständig rörelse
    för att hitta mat.

  163. När de blev bofasta bildades samhällen,
    specialkunskaper behövdes-

  164. -och yrkesgrupper växte fram.

  165. Det gjorde att de kunde
    fördela arbetet mellan människor.

  166. En del kunde göra krukor och andra
    kunde odla spannmål eller sy kläder.

  167. För att det ska vara möjligt
    krävs ett betalningssystem.

  168. Det ledde
    till en primitiv penningekonomi.

  169. Man behövde kunna bokföra
    den begynnande handeln.

  170. Det är otroligt kreativa och innovativa
    entreprenörsfärdigheter...

  171. ...som de här människorna hade
    6 000 år före vår tideräkning.

  172. Ser man till kunskapen
    som anses vara specifik för 2000-talet-

  173. -så bygger den på precis samma typ
    av kreativitet och uppfinningsrikedom.

  174. Jag menar...

  175. Det här ledde från en muntlig kultur
    till en kultur med ett skriftspråk.

  176. De uppfann siffersystem - och vi talar
    om nåt som hände för 8 000 år sen.

  177. 2000-talskompetenser som samarbete-

  178. -kommunikation och entreprenörskap
    är 8 000 år gamla!

  179. Vad är det vi pratar om?!
    Förra seklet ska vi inte ens prata om.

  180. På tal om kreativitet, så gillar jag
    att tänka på min mormor.

  181. Varför det?
    Min mormor föddes 1890 i USA.

  182. Under hennes livstid
    - hon blev ungefär 75-80 år-

  183. -såg hon hur hästar ersattes av bilar.

  184. Hon såg hur stearinljus
    ersattes av elektrisk belysning.

  185. Hon såg musikinstrument
    ersättas av grammofoner och radio.

  186. Hon såg telegrafen
    ersättas av telefonen.

  187. Hon fick se bussar, tåg, flygplan
    och till och med en månlandning.

  188. Det är enorma steg.
    Otroliga förändringar och innovationer.

  189. Mänsklighetens mest kreativa hjärnor
    ägnade sig åt det här.

  190. De samarbetade i forskarsamfund.

  191. Men vad har vi egentligen sett
    under det 21:a århundradet?

  192. Vi har sett en stor dator
    bli mindre och mindre...

  193. ...och ännu mindre.

  194. Men hur många
    omvälvande förändringar har vi sett?

  195. Vi färdades till månen på 1960-talet.

  196. Sen dess har vi inte skickat nån man,
    eller kvinna, till nån annan planet.

  197. Jetplanet Boeing 747...
    Jag läste om det i tidningen i dag.

  198. Det är ett flygplan från 1970.

  199. Sen dess... Visst, vi har Airbus 380
    som håller på att gå i konkurs.

  200. Men när det gäller överljudsplan
    har inte mycket förändrats-

  201. -och de förändringar vi sett
    är inte särskilt radikala.

  202. De är inte som
    att övergå från stearinljus till elljus.

  203. Eller från hästar till bilar
    - för att inte tala om månlandningar.

  204. Så de här 2000-talsfärdigheterna
    var otroligt viktiga 6 000 år f.Kr.

  205. Men de förändrade även vår värld-

  206. -från ungefär 1880 fram till 1950-talet.

  207. Ekonomer har visat att vår ekonomiska
    tillväxt, som var otroligt stor-

  208. -under de första 60-70 åren
    av det förra århundradet-

  209. -bara har krympt sen dess.

  210. Det beror på att våra innovationer-

  211. -har kommit att ske på skalnivå,
    inte på typnivå.

  212. Nästa problem...
    Jag ska bara se efter... Den är tio i.

  213. Det sista stora problemet
    är att den kompetens de pratar om...

  214. Det är sånt som problemlösning.

  215. ...framställs som om den
    är oberoende av domän.

  216. Det är ett problem.
    Ospecifik kunskap existerar inte!

  217. Jag vet att folk tror
    att när man forskar om nånting-

  218. -så gör man först observationer,
    sen uppställer man en hypotes-

  219. -tar fram en metod, analyserar
    resultaten och når en slutsats.

  220. Det är inte ämnesspecifikt eftersom man
    gör det i biologi, i fysik, i psykologi.

  221. En del gör det till och med i ekonomi.

  222. Men det man har lärt sig är en procedur.
    Man har procedurkunskap.

  223. Om man inte vet nåt om biologi kan man
    inte utföra ett biologiskt experiment.

  224. Samma sak gäller inom psykologi.

  225. Definitionen av en kompetens-

  226. -är förmågan att framgångsrikt
    följa och genomföra en procedur.

  227. Men för att kunna det
    behöver man domänspecifik färdighet.

  228. Och om nån ändå tror på allmänna
    kompetenser som "problemlösning"-

  229. -så är min första fråga den här:
    Finns det några kvantfysiker här?

  230. Hur bra tror ni att ni
    skulle vara på att hitta en lösning-

  231. -på ett problem inom kvantfysiken?

  232. Inte ens Casper klarar det.
    Han var mitt enda hopp.

  233. Samma sak gäller schack, i damspel-

  234. -och då det gäller
    varje generisk färdighet.

  235. Det bästa man kan hoppas på-

  236. -är att kunna lära nån proceduren
    för hur man gör en sak.

  237. Men som sagt, så är det inget mer
    än procedurkunskap.

  238. Man behöver domänspecifika kunskaper
    för att ha kompetens på ett område.

  239. I år är definitionen av allmän kompetens
    att den inte är domänspecifik.

  240. Den är övergripande
    och tillämpbar på andra områden.

  241. Men om man tar en specifik kompetens
    som att spela schack...

  242. ...så är en schackmästare
    inte bättre än jag på att spela dam.

  243. Fast man spelar på ett liknande bräde-

  244. -och man använder sig av strategier
    och taktik och man flyttar pjäser.

  245. Kunskap om schack
    kanske hjälper en att lära sig-

  246. -att spela dam bättre.

  247. Men färdigheterna
    är inte direkt överförbara.

  248. Inte heller på Go, mahjong
    eller nån annan typ av brädspel.

  249. Så det handlar inte
    om mycket mer än procedurkunskap.

  250. Det finns vissa sekundärfärdigheter
    som man kan försöka lära ut.

  251. Som självreglerat
    och självstyrt lärande .

  252. Jag ska ta upp informationskompetens
    lite senare.

  253. Men det är ett smalt segment.

  254. Vi tar en titt på det.
    I dagens holländska skolsystem-

  255. -hajpas idén att barn ska klara
    självstyrt och självreglerat lärande-

  256. -och att vi ska utnyttja det.
    Men vad innebär självreglerat lärande?

  257. Den som själv reglerar sitt lärande
    orienterar sig till ett problem...

  258. ...planerar sitt lärande själv,
    bedömer själv sina framsteg...

  259. ...och avgör till sist själva
    om de har uppnått sin målsättning.

  260. Om de inte har det, så börjar processen
    om från början igen.

  261. Den som själv styr sitt lärande...

  262. Ni ser rubriken "Uppgift" längst upp.

  263. Den som själv styr sitt lärande
    går ett steg längre till makronivån.

  264. "Jag vill lära mig kvantkemi."

  265. Så det första man gör är att avgöra
    vilka kunskapsbehov man har.

  266. Sen avgör man
    vilket mål man har för sitt lärande.

  267. Sen väljer man studiematerial
    och genomför uppgiften.

  268. Vi går tillbaka till föregående bild
    som handlar om självreglerat lärande.

  269. Men det finns ett litet problem med
    självreglerat och självstyrt lärande.

  270. De enda som själva
    kan reglera sitt lärande är experter.

  271. De vet vad de vet, och inte vet.

  272. Och de vet hur de ska skaffa sig
    den kunskap de inte redan besitter.

  273. En studerande
    är per definition en nybörjare.

  274. De vet inte särskilt mycket
    om vad de vet.

  275. Och de har ingen aning om
    vad de behöver veta.

  276. Och det innebär att de inte ens vet
    vilken kunskap som finns tillgänglig-

  277. -inom en viss kunskapsdomän.

  278. Så hur ska de kunna bedöma
    sina inlärningsbehov?

  279. Hur avgör de målen för sitt lärande?

  280. Och hur hittar de adekvata läromedel-

  281. -för att inhämta kunskap
    och lösa en uppgift.

  282. Jag brukar göra en jämförelse...
    Tänk er att ni åker till Moskva.

  283. Ni kan inte ryska
    och kan inte det kyrilliska alfabetet.

  284. Ni har ingen GPS i bilen.

  285. Tänk er att nån ber er hitta närmaste...

  286. ...skomakare.

  287. Hur bär man sig åt?
    Hur hittar man dit?

  288. Hur avgör man om man är på rätt väg?

  289. Man kan testa det genom att köra runt i
    45 minuter utan att hitta nån skomakare.

  290. Man skulle ju inte ens kunna
    läsa skylten där det står "skomakeri".

  291. Så om man inte vet vad man gör
    eller vad man behöver lära sig-

  292. -så är det väldigt svårt
    att vara självstyrd i sitt lärande.

  293. Och det är på individnivå.
    Talar vi om att arbeta i grupp-

  294. -samarbete är ju en 2000-talsfärdighet-

  295. -så måste lärandet
    också vara samreglerat.

  296. Lärandet måste
    samregleras av gruppen.

  297. Det är skälet till
    att det här inte fungerar.

  298. Micki Chi har skrivit om det här,
    och dessförinnan DeGroot 1965...

  299. Nej, det var redan 1946 som det kom ut
    på holländska och 1965 på engelska.

  300. Han studerade vad
    som utmärkte en schackmästare.

  301. Det beror inte på att de är smartare,
    utan på att de känner till fler drag.

  302. De känner till fler specifika partier.

  303. De har sett massor av schackpartier
    och har dem i sitt långtidsminne-

  304. -så när de ser en spelsituation
    vet de vad nästa drag är-

  305. -eftersom deras domänkunskap
    är större.

  306. De är inte bättre problemlösare
    eller mer kreativa än andra.

  307. De vet mer. Och eftersom de vet mer
    så tänker de annorlunda. Okej?

  308. De måste inte komma ihåg
    varje steg som krävs för att göra nåt.

  309. Det sker automatiskt för att de
    har gjort det så många gånger.

  310. Automatiska processer överförs.

  311. Och de arbetar framåt.
    Det är svårt att förstå.

  312. För en nybörjare är det helt annorlunda.

  313. De har ingen strategisk
    eller automatisk kunskap.

  314. Varje steg måste kommas ihåg.
    Det tar tid och är svårt.

  315. Deras kognitiva kapacitet att lösa
    problem är liten eftersom allt är nytt.

  316. Och deras korttidsminne,
    deras arbetsminne, är litet.

  317. De arbetar bakåt. Det är svårbegripligt.

  318. Att arbeta framåt eller bakåt låter som
    raka motsatsen till det jag tänker säga.

  319. Att arbeta bakåt betyder:
    Okej, vi har en patient-

  320. -och den patienten kommer till oss
    och berättar att han har ett problem.

  321. En nyutexaminerad läkare
    gör då steg för steg en serie tester-

  322. -för att komma fram till
    vad problemet är.

  323. Man tror att de arbetar framåt,
    men det är en typ av ändamålsanalys.

  324. Men jag skulle kalla det
    att arbeta baklänges.

  325. Vad gör en expert?
    Tänk på tv-serien "House".

  326. Några känner kanske till den.
    House hittar en möjlig lösning-

  327. -och sen säger han att det finns ett par
    saker som kan bevisa om den är riktig.

  328. Ni tycker väl att han jobbar baklänges,
    men det är tvärtom i min terminologi.

  329. Men han löser problemet
    på ett helt annat sätt.

  330. Men det är barn vi pratar om. Det
    handlar ju om kunskaper för 2000-talet.

  331. Jag måste hålla koll på tiden.

  332. Det finns färdigheter
    som är specifika för 2000-talet.

  333. Först sa jag att de inte finns,
    och nu säger jag tvärtom.

  334. Först har vi informationskompetens.

  335. Varför finns det
    två 2000-talsfärdigheter?

  336. För att fram till år 2000,
    då internet formligen exploderade-

  337. -och nätrevolutionen likaså,
    så fanns det sökmotorer...

  338. Googles föregångare exempelvis.

  339. Men innan dess var det så
    att om man behövde information-

  340. -så gick man till biblioteket.

  341. På biblioteket fanns en bibliotekarie
    och där fanns uppslagsverk.

  342. Bibliotekarien var en väktare.

  343. Han eller hon gick i god för
    att informationen på biblioteket-

  344. -var relevant och pålitlig.

  345. Jag går inte in på historierevisionism,
    stalinism och sånt.

  346. Generellt sett kunde man i vår del
    av världen känna sig säker på-

  347. -att informationen vi fick
    var riktig och relevant.

  348. Med sökmotorer och sånt-

  349. -så fick vi plötsligt
    ett helt nytt problem.

  350. Vi stod inför problemet
    med informationskompetens.

  351. Att söka information är lätt,
    man skriver bara in termen man söker.

  352. Problemet är att bearbeta
    och organisera informationen.

  353. Och som jag visade
    på föregående bild...

  354. Saskia Brand har tagit fram det här.

  355. ...så måste man kunna hitta, utvärdera
    och använda informationen.

  356. Det är nåt som fram till år 2000-

  357. -inte var en nödvändig kompetens.

  358. Man behövde kunna orientera sig i ett
    bibliotek med hjälp av DDK-systemet.

  359. Och bibliotekarien kunde hjälpa en.
    Men det andra behövde man inte kunna.

  360. Sen har vi informationshantering.

  361. Det handlar om
    hur man hanterar all information.

  362. Jag vet inte om ni har stött på
    det här problemet, men det har jag...

  363. "Jag minns att jag hittade det nånstans,
    men var?" Eller:

  364. "Jag minns att jag sparade det
    i en mapp, men i vilken?

  365. Alla mappar är otroligt idiosynkratiska.

  366. Om nån annan sätter sig vid er dator
    och inte känner till just ert system-

  367. -så är de helt vilse
    när de ska använda datorn.

  368. Vi brukade alltså bara ha såna här.

  369. Allt ordnades efter Deweysystemet
    eller alfabetiskt.

  370. Nu har vi såna här.

  371. Kompetens för att hitta, lagra
    och använda information.

  372. Det är nåt som inte fanns tidigare
    - det är en 2000-talskunskap.

  373. Om ni vill läsa mer om
    att förbereda barn-

  374. -på att själva ta till sig kunskap
    så finns det tillgängligt på nätet.

  375. Ni kan leta rätt på den här artikeln.

  376. Jag och Slavi Stoyanov gjorde en studie
    om vad skolan måste göra.

  377. Svaret är: inte mycket.

  378. Jag återkommer strax till det.
    Först ska jag ta det här...

  379. Man kan använda sig av skript.

  380. Men skript är väldigt specifika.

  381. Man löser ett problem, men det är svårt
    att överföra på ett annat.

  382. Eller så kan man använda
    det vi kallar "scaffolding"-

  383. -som inte bara innebär att ge vägledning
    för att lösa ett visst problem-

  384. -utan också bidrar till att skapa
    en mer allmängiltig kompetens-

  385. -som exempelvis självstyrt lärande.

  386. Men det sker inom ramarna
    för domänspecifika problem.

  387. Så här ser det ut
    om man systematiserar det.

  388. Det är ur boken "Ten Steps to
    Complex Learning" där Jeroen och jag-

  389. -diskuterar hur det här kan se ut-

  390. -när man ska lösa
    kompletta faktiska uppgifter.

  391. Vad ska man göra?
    Jag kallar det "framtidssäkert lärande".

  392. Barn i dag måste befrias från van-
    föreställningen att allt går att googla.

  393. Glöm att det finns kunskap på internet.
    Det gör det inte, där finns information.

  394. Och det mesta av den informationen
    borde inte ges utrymme där.

  395. Man måste skapa en bred
    och djupgående kunskapsbas.

  396. Man måste ge näring åt flexibilitet.

  397. Ett enkelt exempel...
    Jag kan lära er att baka en tårta.

  398. Eller bröd. Eller smördegsbakelser.

  399. Jag har varit kock. Det var mitt yrke.

  400. Man kan vara duktig på det
    här i Haninge eller i Holland.

  401. Man tror att man
    är klar med bagarutbildningen-

  402. -och att man har lärt sig det man ska
    och nu vet hur man bakar.

  403. Men skickar jag er till min syster
    i Crested Butte i Colorado för att baka-

  404. -så kommer ni att misslyckas. Varför?

  405. För att min syster
    bor på 3 000 meters höjd.

  406. Vi har lärt ut
    hur man bakar nere vid havsytan.

  407. I utbildningen ingår inte det faktum-

  408. -att lufttrycket blir lägre ju högre upp
    från havsytan man kommer.

  409. Det är därför alla skridskorekord
    görs i Calgary och Salt Lake City.

  410. För att lufttrycket är lägre där.

  411. Men det är ett problem om nåt ska jäsa
    eller om man ska koka saker.

  412. Vattnet kokar vid 85 grader
    hos min syster.

  413. Försök att koka spagetti...
    Man behöver en tryckkokare.

  414. Det betyder
    att man måste lära ut flexibilitet.

  415. Man måste ställa epistemiska frågor:
    "Kan det här eventuellt inte fungera?"

  416. -"Varför skulle det inte fungera?"
    -"Tänk att du gör det i Chamonix."

  417. "Var ligger det? I Schweiz.
    Det är i Alperna."

  418. "Gör höjden över havet skillnad?"
    Man får hoppas att de kan lite fysik.

  419. På så sätt får man dem
    att tänka efter och förstå-

  420. -att deras kunskaper inte räcker i dag
    och ännu mindre i framtiden-

  421. -i en situation där det finns
    nya jobb vi inte kan föreställa oss än.

  422. Det bästa rådet är att inse
    hur värdefull värdelös kunskap kan vara.

  423. För de där "värdelösa" fakta vi lärt oss
    kan vara väldigt bra att ha-

  424. -när man ställs inför situationer
    man inte är utbildad för.

  425. Jag ska lyssna på David senare i dag,
    men här är David Didaus modell.

  426. Som ni ser bygger den på
    vad som finns i långtidsminnet.

  427. Där finns den kunskap man har.
    Med den kan man lösa problem-

  428. -tänka kritiskt, kommunicera,
    samarbeta och vara kreativ.

  429. Det är grunden för allt.
    Tala om för David att det är felvänt.

  430. Det ska vara grunden.

  431. Det här är ett brev från Australiens
    ledande forskare till en tioårig flicka.

  432. I det brevet nämner han de kunskaper
    som behövs på 2000-talet. Han skriver:

  433. "Inget kan ersätta kunskap,
    inte ens i internetåldern."

  434. "Man behöver inte lära sig att samarbeta
    om man inte har nåt att bidra med."

  435. Vill ni läsa om andra myter än
    2000-talskunskap, läs den här boken:

  436. "Moderna myter
    om lärande och utbildning".

  437. Casper, en av författarna sitter där.
    Pedro är inte med den här gången.

  438. En ny utgåva är på gång
    och förhoppningsvis-

  439. -ger Natur & Kultur ut den på svenska.

  440. Det var nog allt för mig. Jag beklagar
    att jag drog över med tre minuter.

  441. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Komparativ bedömning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Familjeinkomst och skolresultat

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Att öka barns intelligens

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.