Titta

UR Samtiden - ResearchED 2019

UR Samtiden - ResearchED 2019

Om UR Samtiden - ResearchED 2019

Föreläsningar från ResearchED 2019, en internationell skolkonferens som riktar sig till alla som är intresserade av skolutveckling och den senaste forskningen inom pedagogik. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2019 : Att öka barns intelligensDela
  1. Att veta var man hittar nåt är
    ett dåligt substitut för att veta det.

  2. Okej, på engelska heter min nya bok:
    "Making Kids Cleverer".

  3. Jag tänker prata lite
    om några av argumenten i den boken.

  4. Till att börja med:
    tanken på fördelsklyftan.

  5. Den finns inte,
    är det första jag vill säga.

  6. Det är ingen absolut sanning.
    Problemet med klyftor-

  7. -är att vi tittar på dem
    som ligger högst upp och längst ner-

  8. -och vi glömmer det faktum
    att alla andra ligger i mitten.

  9. Klyftan är där vi alla befinner oss.

  10. Det är det första jag vill säga,
    men det här är också sant:

  11. När vi tittar på elevers framgångar-

  12. -så är den viktigaste faktorn
    för hur bra det går för barn i skolan-

  13. -deras socioekonomiska profil.

  14. Jag vågar säga att det är nåt
    som vi inte borde vara så nöjda med.

  15. Vi skulle kunna tro att det är
    ofrånkomligt, men det borde vi inte.

  16. Eftersom mitt argument är-

  17. -att det sätt
    på vilket skolor brukar organiseras-

  18. -systematiskt vrider allt som händer-

  19. -till fördel för de barn
    som redan har det bättre ställt-

  20. -och till nackdel för de barn
    som har det sämre ställt.

  21. Så om man kommer från en bakgrund-

  22. -med högre socioekonomisk profil-

  23. -kommer det som händer i skolan
    spela mindre roll för dig.

  24. Om du då är framgångsrik i skolan-

  25. -kan skolan ta åt sig
    en mindre del av äran.

  26. Det är ganska lätt för barn med högre
    socioekonomisk profil att lyckas bra.

  27. Det innebär också att om du har
    en mer missgynnad bakgrund så...

  28. Skolans påverkan blir då
    större och viktigare och betyder mer.

  29. En sak som vi kan sluta oss till-

  30. -är att skolan inte gör så stor skillnad
    som den kanske borde.

  31. Det borde vi kanske fundera över.

  32. Men det är inte ödesbestämt.
    Det måste inte vara så.

  33. Åtminstone hävdar jag det, och ni kan
    fundera över om jag har rätt eller fel.

  34. Med det i åtanke, den här tanken
    om fördelsklyftan och problemen där-

  35. -så vill jag påstå nånting
    som förhoppningsvis är oomtvistat-

  36. -och som vi alla kan skriva under på,
    som gäller syftet med utbildning.

  37. Jag hävdar att syftet med utbildning-

  38. -är att vi ska försöka
    göra människor lyckligare, friskare-

  39. -tryggare, mer kreativa,
    bättre på problemlösning och så vidare.

  40. Jag har träffat väldigt få
    som inte tycker att det är viktigt-

  41. -men om ni inte håller med om det
    får ni gärna säga till.

  42. Det är inte kontroversiellt, men nåt som
    kanske är det är hur vi kommer dit.

  43. Vad är mer eller mindre sannolikt
    att göra det möjligt?

  44. När jag har tänkt på det har jag
    tillbringat mycket tid med att läsa om-

  45. -och försöka ta reda på mer
    om begreppet intelligens.

  46. Jag ska komma till
    ett antal anledningar till varför.

  47. Intelligens verkar vara en ganska viktig
    faktor, men man kan undra vad det är.

  48. Jag ska ge en definition,
    som ni kan se är ganska komplicerad.

  49. Intelligens är inte ett begrepp-

  50. -som går att fånga in
    med korta, kärnfulla definitioner.

  51. Det jag gillar med den här definitionen
    är att den försöker säga nånting-

  52. -om våra vardagsupplevelser.

  53. Definitionen antyder att intelligens-

  54. -handlar om saker
    som vi alla värdesätter och erkänner-

  55. -även om vi inte bryr oss om
    akademiska färdigheter.

  56. Att hänga med,
    förstå och räkna ut är saker-

  57. -som en definition av intelligens
    borde få med. Låter det okej?

  58. Det råder inte konsensus.
    Det finns absolut forskare inom fältet-

  59. -som inte håller med, men det är
    så nära konsensus som jag har hittat.

  60. Om ni inte gillar den här definitionen
    så är ni inte ensamma, men...synd.

  61. En intressant sak... Det finns
    många myter och missuppfattningar-

  62. -om intelligens, särskilt när det
    handlar om mätning och IQ-tester.

  63. Många som jag har pratat med
    och diskuterat med-

  64. -tycker inte om tanken på IQ,
    och jag måste säga att jag håller med.

  65. Jag har många problem
    med IQ-begreppet.

  66. Vi måste vara tydliga och säga att
    IQ och intelligens inte är samma sak.

  67. När man tänker på intelligens,
    trots min definition-

  68. -så är det kanske
    mest rättvist att säga:

  69. Man känner igen det när man ser det.

  70. Lite som den berömda definitionen
    av pornografi.

  71. Man känner igen det när man ser det,
    utan nån beskrivning.

  72. Men IQ är bara en siffra för hur bra
    man har klarat ett antal olika prov-

  73. -och det är relativt meningslöst.

  74. Men en sak som vi människor
    gärna gör är att vi ser siffror-

  75. -och börjar ge dem
    nästan magiska egenskaper.

  76. Så snart man har en siffra
    kan man dela den och gånga den-

  77. -och göra den till en procentsats,
    och den blir verkligare än den är.

  78. Jag vill vara tydlig med det.

  79. Det intressanta med IQ-resultat-

  80. -som ställföreträdare för att mäta
    intelligens, med alla dess problem-

  81. -är att i motsats
    till den allmänna opinionen-

  82. -att det enda IQ-tester mäter
    är hur bra man är på IQ-tester-

  83. -i motsats till det
    så verkar IQ-resultat korrelera-

  84. -ganska starkt
    med saker som nästan alla värdesätter.

  85. Jag ska bara visa
    några av sambanden-

  86. -mellan IQ
    och andra mått på andra saker.

  87. Jag borde säga
    nåt litet om de här sambanden-

  88. -eftersom vi har de här siffrorna:
    0,4, 0,7...

  89. En perfekt korrelation
    skulle ge siffran ett.

  90. Det händer aldrig inom ett område
    som socialpsykologi. Det finns inte.

  91. Det bästa som man kan få är runt 0,8.
    Det är det starkaste sambandet.

  92. Ett intressant fynd
    när det gäller IQ-resultat-

  93. -är att om man skulle göra
    ett IQ-test i dag-

  94. -och göra ett till om en månad-

  95. -så skulle korrelationen
    mellan resultaten bli ungefär 0,8.

  96. Man skulle inte få
    exakt samma resultat.

  97. När vi tittar på det här
    och ser längst ner-

  98. -att IQ korrelerar så starkt
    med utbildningsresultat-

  99. -så är det ett väldigt viktigt fynd.

  100. Om barn får göra ett IQ-test
    när de är elva-

  101. -och vi ser på deras skolresultat
    när de är sexton-

  102. -så finns det ett starkt samband.
    Det är inte perfekt.

  103. Det finns andra saker som påverkar
    och som gör att det inte blir ett-

  104. -men det har mer prediktiv kraft
    än nåt annat mått som vi ännu har sett.

  105. Om man ser på de lägre sambanden-

  106. -som till exempel kreativitet,
    vad det nu än är, eller ledarskap-

  107. -så är korrelationerna mycket mindre,
    men mycket större än bara slump.

  108. Som ni säkert vet innebär inte
    korrelation ett orsakssamband.

  109. Det kan vara så
    att alla de här sakerna på olika sätt-

  110. -orsakar högre IQ-resultat-

  111. -eller så kan det vara så att det finns
    en tredje faktor som ingen vet om-

  112. -som orsakar både detta
    och IQ-resultaten.

  113. Men eftersom pilen pekar åt samma
    håll för väldigt många olika faktorer-

  114. -så är det sannolikt så
    att IQ-resultaten orsakar-

  115. -eller har ett orsakssamband
    med de här andra sakerna.

  116. Jag ska bara prata om några stycken.

  117. Samvetsgrannhet är intressant,
    mellan 0,4 och 0,6.

  118. Det varierar beroende på
    vilken miljö man befinner sig i.

  119. Om man befinner sig
    i ett väldigt komplext yrke-

  120. -där man sysslar med olika slags
    beslutsfattande och problemlösning-

  121. -lite som lärare gör, så har
    ditt IQ-resultat större prediktiv kraft.

  122. Det ger 0,6. 0,4 är om man har
    ett jobb med låg komplexitet.

  123. Det antyder att ju högre IQ-resultat-

  124. -desto troligare är det
    att du dyker upp och gör ett bra jobb.

  125. Det är intressant, och kanske inte
    det man skulle förvänta sig.

  126. Under det handlar det om våld.
    Där finns också en spridning.

  127. Det antyder
    att ju högre IQ-resultat man har-

  128. -desto mindre troligt blir det
    att man utsätts för våldsbrott.

  129. Det kanske har att göra med att man
    kan snacka sig ur en svår situation-

  130. -eller undvika den helt och hållet.

  131. I andra änden, 0,6, handlar om-

  132. -att ju högre IQ-resultat, desto mindre
    troligt att man begår ett våldsbrott.

  133. Man kan begå andra brott, men det är
    mindre troligt att man använder våld.

  134. Lycka är väldigt intressant.

  135. Det finns en allmän bild
    att människor med hög IQ mår dåligt.

  136. Det stämmer inte.
    Det är väldigt svårt att mäta lycka-

  137. -och den här korrelationen utgår från
    självskattningar av egenupplevd lycka.

  138. Man har frågat: "Är du lycklig?"
    Självskattningar är väldigt opålitliga.

  139. Men trots det upplever människor
    med högre IQ att de är lyckligare.

  140. Man kanske inte hade förväntat det.

  141. Dessutom verkar människor med
    högre IQ även ha bättre mental hälsa.

  142. Där finns också en missuppfattning
    att hög IQ leder till-

  143. -att man blir en depressiv,
    självmordsbenägen typ-

  144. -som är knäpp på ett eller annat sätt.
    Det finns inga belägg för det, tvärtom.

  145. Det finns mycket data,
    särskilt på schizofreni-

  146. -men det är inte mer troligt
    att man får schizofreni.

  147. Fynden när det gäller schizofreni
    är såna att ju högre IQ man har-

  148. -desto mindre allvarliga symtom
    får man om man får schizofreni.

  149. Det är intressant
    och kanske förvånande.

  150. Sen har vi livslängd. Ju mer intelligent
    man är, desto längre lever man.

  151. Det kan vara för att man
    fattar bättre beslut, man äter bättre-

  152. -eller man kanske tränar mer, vem vet?

  153. Sen har vi ett starkt samband
    med skolresultat.

  154. En väldigt viktig, öppen fråga här är:

  155. Orsakar IQ-resultat skolresultat,
    eller orsakar skolresultat IQ-resultat?

  156. Jag tänker utforska de två olika sätten
    som det kan fungera.

  157. Det finns väldigt få negativa samband
    med IQ-resultat och andra saker.

  158. Ett av de få negativa sambanden är
    att man har större risk att få glasögon.

  159. Så ni som har glasögon
    sitter och känner er ganska belåtna-

  160. -men det finns
    en fullständigt rimlig möjlighet-

  161. -att ni har glasögon men är korkade,
    så bli inte för självbelåtna.

  162. Så...

  163. Den stora frågan, om allt det här...

  164. Det behöver inte vara sant,
    bara sannolikt.

  165. Om det är mer troligt att folk
    med högre IQ får de här fördelarna-

  166. -måste vi ställa frågan: är det möjligt
    att göra barn intelligentare?

  167. Går det att göra det?

  168. En populär idé för tillfället-

  169. -och några av er kanske lyssnade
    på Caspers föreläsning-

  170. -handlar om growth mindset och att
    man är så smart som man själv tror-

  171. -att man blir intelligent om man
    tror det, att hjärnan är som en muskel.

  172. Hjärnan är inte som en muskel.

  173. Rent bokstavligt är den inte en muskel
    som drar ihop sig och utvidgas.

  174. Hjärnan gör inte det.

  175. Om hjärnan kunde växa skulle man få
    problem, eftersom skallen inte växer.

  176. Det skulle ge alla möjliga problem.

  177. Men även på ett bildligt plan, på ett
    metaforiskt plan, så är det inte sant-

  178. -för när man använder en muskel-

  179. -vi kan säga att vi använder
    benmusklerna och vill träna dem-

  180. -och jag börjar göra squats...
    Jag ska sluta. Det kan vara stötande.

  181. Om jag tränar benen
    blir musklerna i benen bättre-

  182. -på allt som jag använder benen till.
    Jag kan springa snabbare och längre-

  183. -jag kan hoppa högre och såna saker.

  184. Att träna hjärnan
    fungerar inte på det sättet.

  185. Minns ni hjärnträningsspel?

  186. Minns ni dem? De var populära
    på Nintendokonsoler och sånt.

  187. I stora drag visade forskningen
    att om man spelar hjärnträningsspel-

  188. -så blir man bättre
    på att spela hjärnträningsspel.

  189. Det är ju trevligt.

  190. Det går inte att överföra.
    Man blir inte bättre på nåt annat-

  191. -vilket ju var varför man spelade dem.

  192. Om man tränar en särskild kognitiv
    förmåga blir man bättre på just den-

  193. -men man blir inte bättre
    på andra kognitiva förmågor.

  194. På det sättet är hjärnan
    inte heller som en muskel.

  195. Om vi är skeptiska till de påståendena-

  196. -kan vi tro att barn
    kan bli intelligentare?

  197. När vi tänker på det
    vill jag introducera ett nytt begrepp-

  198. -som först postulerades
    av Raymond Cattell på 60-talet.

  199. Han pratade om
    att intelligens har två egenskaper:

  200. Den är både flytande och kristalliserad.

  201. Det är lite kontraintuitivt att den
    flytande delen är fast, eller inte helt.

  202. Den ökar under livet
    tills man är i 20-årsåldern.

  203. Sen går den ner. Från 20-årsåldern
    och framåt minskar flytande intelligens.

  204. Det som man har funnit är
    att vi inte verkar kunna öka-

  205. -människors flytande intelligens.

  206. Förutom den kurva man har i sitt liv
    när man växer upp och åldras-

  207. -så kan man inte få mer än man har.

  208. Flytande intelligens
    är ens råa tankeförmåga.

  209. Om du inte vet nåt
    om ett ämne och ett problem-

  210. -så säger den hur troligt det är
    att du kan lösa problemet.

  211. Kristalliserad intelligens
    är din förmåga att använda det du vet-

  212. -för att lösa problem.
    Den ökar under hela livet.

  213. Den fortsätter öka
    när man lär sig mer om världen.

  214. Det är faktiskt sant att man blir visare
    ju äldre man blir, i genomsnitt.

  215. Det kan finnas vissa som det inte
    stämmer för, men för de flesta.

  216. Ju äldre man är desto mer
    kristalliserad intelligens har man.

  217. Det här är intressant,
    för det säger att vi inte ska slösa tid-

  218. -på den flytande intelligensen,
    den som inte går att påverka utifrån.

  219. Det finns de som inte håller med mig-

  220. -men i stora drag är det så
    om man vill öka flytande intelligens-

  221. -att då och då dyker det upp en artikel-

  222. -som säger att nån har lyckats,
    men genast hittar nån fel i forskningen-

  223. -och säger att det inte fungerar.

  224. För oss lärare är det viktiga här-

  225. -att inget som nån har kommit på
    hittills har en påverkan i klassrummet.

  226. Det är väldigt specialiserade
    mekanismer som folk hävdar-

  227. -skulle kunna öka den flytande
    intelligensen, men inte alls säkert.

  228. Det skulle inte vara lönsamt för er
    att lägga tid på att försöka göra det.

  229. Det vore mycket bättre att försöka öka
    barns kristalliserade intelligens-

  230. -eftersom det är ganska enkelt,
    och vi vet väldigt väl hur man gör.

  231. Om man visar folk fler saker, berättar
    fler saker, ger fler upplevelser-

  232. -så lär de sig mer och ökar
    sin kristalliserade intelligens.

  233. Det är där jag tycker
    att vi borde lägga våra resurser.

  234. Jag hävdar att genom att
    öka kvaliteten och kvantiteten-

  235. -på det som barn vet
    så gör vi dem smartare-

  236. -och därigenom troligen
    lyckligare, friskare och tryggare.

  237. Det är det jag hävdar.

  238. Jag tänker också hävda
    att den viktigaste skillnaden-

  239. -mellan barnen i era klassrum-

  240. -är kvaliteten och kvantiteten
    hos barnens kunskap.

  241. Det finns förstås
    alla möjliga skillnader-

  242. -men de flesta skillnaderna
    mellan barn kan man inte göra nåt åt-

  243. -men kvantiteten och kvaliteten
    hos deras kunskap går att förändra.

  244. Det går lätt att förändra, och därför
    är det den viktigaste skillnaden.

  245. Låter det vettigt? Okej.

  246. Jag ska inte prata länge om det här,
    men det är bra att få lite grepp om-

  247. -och få en grundläggande förståelse
    för hur vi verkar lära oss saker.

  248. Det verkar finnas ett trevägssamband
    mellan miljön utanför oss-

  249. -och arbetsminnet och långtidsminnet.

  250. Jag vill inte att ni gör misstaget
    att tro att det här är sant.

  251. Det är inte sant. Det är en modell.

  252. Det är ett sätt att tänka
    kring hur vi lär oss.

  253. Alla modeller
    är med nödvändighet felaktiga.

  254. Modeller är förenklingar
    av verkligheten-

  255. -men vissa modeller är användbara,
    trots att de har fel.

  256. Det här är en modell med vilken
    vi kan göra användbara förutsägelser.

  257. Den är inte sann,
    men den är användbar.

  258. Arbetsminnet är där vi tänker.
    Allt tänkande, all uppmärksamhet-

  259. -äger rum i det
    som vi kallar arbetsminnet.

  260. Du lägger märke till miljön,
    just nu är det jag som pratar-

  261. -men det är också om du är kissnödig-

  262. -om du åt för mycket semla i pausen
    och känner dig lite för mätt-

  263. -kanske den förföriska doften
    hos personen bredvid-

  264. -allt det här utgör din miljö.
    Du kan inte uppmärksamma allt-

  265. -utan bara lite av det som händer,
    på grund av det begränsade utrymmet.

  266. När du uppmärksammar saker
    lär du dig och kommer ihåg-

  267. -det som du uppmärksammar,
    men du minns också-

  268. -och utnyttjar sånt som du redan vet.

  269. Du kanske upplever
    att jag säger nånting och du tänker:

  270. "Jaha, jag har hört nåt liknande,"
    eller "Det får mig att tänka på..."

  271. Det är en användbar process.
    Närhelst vi gör det-

  272. -när vi svarar på nånting
    som väcker upp ett minne-

  273. -så hjälper det oss
    att förstå den nya informationen.

  274. Vårt minne är kontextberoende,
    så om jag säger "bröd" säger ni...

  275. -Smörgåsar.
    -Okej. Eller smör, eller rostbröd.

  276. Nån tänker tydligen på smörgåsar.

  277. Långtidsminnet är ett svårt begrepp-

  278. -eftersom ingen kan undersöka
    sitt eget långtidsminne.

  279. Om vi försöker jobbar vi i arbetsminnet.

  280. Vi vet att det finns,
    eftersom man kan tänka på nånting-

  281. -och sen sluta tänka på det,
    och börja tänka på det igen senare.

  282. Det måste parkeras nånstans,
    och vi kallar det långtidsminnet.

  283. Känner nån igen bilden
    som jag har valt för långtidsminnet?

  284. Bra gjort! En scen från slutet
    av "Jakten på den försvunna skatten".

  285. Indiana Jones har tagit med
    förbundsarken till USA-

  286. -men myndigheterna har tagit den
    för att förvara den tryggt.

  287. De sätter den i en trälåda
    som de märker med "topphemligt"-

  288. -och ställer den i en lagerbyggnad
    full med likadana trälådor.

  289. Den är säker, men ingen
    kommer nånsin att hitta den.

  290. Det är som vissa saker i minnet.

  291. De finns där,
    men man kommer inte åt dem.

  292. En teori om hur det här fungerar
    är schemateorin.

  293. När man bara vet en sak om ett ämne-

  294. -så är det väldigt svårt
    att komma ihåg det-

  295. -eftersom minnet fungerar
    genom ledtrådar.

  296. Sannolikheten att du får rätt ledtråd
    för att få upp ett visst minne-

  297. -är ganska liten när du bara vet en sak.

  298. Jag ska förklara hur det kan fungera.

  299. Jag ska lära er ett ord
    från ett annat språk-

  300. -som jag hoppas att vissa av er kan
    och andra inte kan.

  301. Ordet som jag ska lära er,
    frasen, är Ni hao.

  302. Säg inget. Okej.

  303. Upp med händerna
    om ni vet vad det betyder. Tack.

  304. Jag återkommer till er. Upp med
    händerna ni som inte vet. Perfekt.

  305. Om ni inte vet vad det betyder,
    som är hur ert långtidsminne ser ut-

  306. -så har ni bara ett meningslöst ljud.

  307. Om jag kommer tillbaka om en vecka
    och frågar om ordet-

  308. -tror jag att det skulle vara svårt
    att minnas det, ganska osannolikt.

  309. Men ni har lagrat informationen om det
    ljudet med dess betydelse, eller hur?

  310. Vill ni säga vad det betyder?
    Utmärkt. Det betyder "hej".

  311. Bokstavligen
    "Hur mår du?" på mandarin.

  312. Så i ert långtidsminne
    har nu det där hänt.

  313. Ljuden Ni hao har länkats
    till den semantiska informationen-

  314. -att det betyder "hej" på mandarin.

  315. Det har ökat sannolikheten
    för att ni ska komma ihåg det.

  316. Nu finns där två komponenter.

  317. Om jag skulle fortsätta
    lära er ord på mandarin...

  318. Det ska jag inte.
    Tyvärr. En annan gång.

  319. Då skulle varje ord på mandarin göra
    det enklare att komma ihåg de andra.

  320. Ju mer mandarin ni kan, desto lättare
    är det att komma ihåg allt ni kan.

  321. Som ni vet blir lär man sig
    till sist ett språk flytande-

  322. -och om man talar mandarin flytande
    kommer man aldrig att glömma Ni hao.

  323. Det händer aldrig att kineser
    stöter på varandra i Beijing och säger:

  324. "Det finns ett ord som man säger,
    men jag har glömt det..."

  325. På samma sätt glömmer ingen svensk
    hur man säger "hej!" Man bara gör det.

  326. Vi gör det här automatiskt. När vi talar
    ett språk flytande kommunicerar vi-

  327. -utan att använda hjärnan.

  328. Har ni nånsin varit med om
    att det är er födelsedag-

  329. -och nån säger
    "Grattis på födelsedagen"-

  330. -och ni säger "Tack, detsamma"?

  331. Och sen inser ni
    att det är nåt som inte stämmer.

  332. Vi har talat... Vi talar så flytande att
    vi talar utan att medvetet tänka på det.

  333. Det är viktigt.

  334. Ju mer vi vet och ju mer hopknutna
    de här informationsnätverken blir-

  335. -desto mer utrymme får vi
    i arbetsminnet att tänka på nya saker.

  336. Om vi kommer så långt
    att nåt blir automatiskt-

  337. -så är det ganska lätt för oss
    att tänka på det som en helhet-

  338. -och det tar inte upp nån plats alls.

  339. Så nu ska jag bara berätta varför
    det är viktigt att ha kunskap om saker.

  340. Det jag hävdar är att kunskap om saker
    ökar den kristalliserade intelligensen-

  341. -och gör dig troligtvis
    lyckligare, friskare och tryggare-

  342. -och rikare och gör att du får glasögon.

  343. Förlåt.

  344. Varför är det viktigt?

  345. Förmågan att tänka
    är avhängig av att man vet saker.

  346. Vi vet detta eftersom ingen kan tänka
    på nåt som man inte känner till.

  347. Försök. Tänk på nåt
    som du inte vet nånting om.

  348. Det går inte. Man kan tänka på saker
    som man inte vet så mycket om-

  349. -och säga att du inte vet så mycket
    om kvantfysik, och att det är tråkigt-

  350. -men du kan göra det, men du kan inte
    tänka på nåt som du inte vet nåt om.

  351. Förmågan att tänka
    är avhängig av att man vet saker.

  352. Nu vill jag hävda att ju mer man vet-

  353. -desto bättre blir kvaliteten
    på ens tänkande.

  354. Ju mer man vet, desto troligare
    är det att man ser samband och tänker:

  355. "Jaha, jag kan använda det här,"
    eller "Det här är ju som det här."

  356. Man tänker mer intressanta tankar
    ju mer man vet.

  357. Jag tänker återkomma till det,
    för det är viktigt.

  358. Den viktigaste skillnaden
    mellan barn i våra klassrum-

  359. -och den som vi kan göra mest åt,
    är hur mycket kunskap de har.

  360. Då så.

  361. Några av motargumenten som folk
    använder mot de här idéerna är:

  362. Vi lever på 2000-talet, vi har Internet
    och det är smockfullt med saker.

  363. Vi kan slå upp saker när vi behöver.

  364. Varför ska man
    trycka in dem i långtidsminnet?

  365. Varför skulle man vilja göra det?

  366. Det finns en viss poäng där.

  367. Jag vill verkligen säga att både
    Internet och böcker är fantastiska-

  368. -och en stor källa till kunskap-

  369. -men det som finns på nätet och det
    som finns i böcker är information.

  370. Kunskap är bara kunskap om det finns
    i ditt långtidsminne i din hjärna.

  371. Vi kan ju inte tänka på saker
    som vi inte vet nåt om.

  372. Man kan inte tänka på saker på nätet
    som man inte har slagit upp.

  373. Man kan bara tänka
    på sånt som man vet nåt om.

  374. Kunskap är en funktion
    hos vår organiska vävnad.

  375. Internet och böcker är lagringsmedier-

  376. -för saker som man
    kanske aldrig får kunskap om.

  377. De är användbara, men de räcker inte.
    Att veta var man hittar nåt-

  378. -är ett dåligt substitut
    för att veta det.

  379. Du kan tänka på att leta upp nåt
    men det är begränsande.

  380. Att tänka på saken i sig
    är mycket mer intressant.

  381. Jag vill visa några exempel
    på hur kunskap gör allt mycket lättare.

  382. För att göra det tänker jag
    sätta ert arbetsminne på prov.

  383. För att göra det ska jag visa
    en rad med tolv siffror i fem sekunder.

  384. Om ni orkar kan ni försöka
    komma ihåg dem. Är ni med?

  385. Okej. Fem sekunder med början...nu.

  386. Hoppsan! Hur gick det?
    Vill nån försöka?

  387. Var...? Var så god.

  388. Vad säger du?

  389. Det var inte helt fel...
    - Vill nån annan försöka? Ja!

  390. Ja...

  391. Ja...

  392. Ja...

  393. En stor applåd.

  394. Mycket bra. Nu tror jag
    att du delade upp dem i grupper om tre.

  395. Det visar sig att talet 601 tar upp
    lika mycket utrymme som siffran 6.

  396. Det tar upp mindre plats
    än siffrorna 6, 0 och 1 var för sig.

  397. Jag gjorde det här med en grupp lärare
    i en skola i London och alla hade rätt.

  398. Jag frågade hur de gjorde.
    De sa att det var deras busslinjer.

  399. Det är...

  400. Där finns en poäng.
    Nu ska ni få samma uppgift.

  401. Jag ska visa samma siffror
    i en annan ordning.

  402. Den här gången kommer alla... Många
    av er kommer att tycka att det är lätt.

  403. Är ni redo?

  404. Det blir lätt
    om de talen betyder nåt för er.

  405. Om man är från England betyder de
    nog mer än om man är från Sverige.

  406. Jag kan förlåta er om ni inte kommer
    ihåg slaget vid Hastings 1066-

  407. -där kung Harald fick en pil i ögat.

  408. 1812 kanske ni hör kanonmuller...

  409. 1966 har ni Bobby Charlton...
    Nånting hände, eller hur?

  410. Gjorde inte England nåt bra...?
    I alla fall.

  411. Eftersom de sakerna har betydelse,
    och ni vet nånting om de talen-

  412. -så blir uppgiften lättare.

  413. Jag har ett annat exempel.

  414. Om ni tittar på den meningen...

  415. Den är väldigt svårt att förstå.

  416. Det är för att några av orden är på...
    jag tror att det är montenegrinska.

  417. Som ni kanske inte kan. Därför blir det
    nog svårt att förstå den meningen.

  418. Men titta hur lätt det blir
    att förstå den meningen-

  419. -när man vet vad som pågår.

  420. Som lärare vet ni antagligen
    vem OECD är och vad PISA betyder.

  421. Plötsligt är det inte konstigt alls.
    Det blir mycket lättare.

  422. Att veta saker gör allt som har att göra
    med det man vet mycket enklare.

  423. Det påverkar också
    hur man ser världen.

  424. Jag ska visa en bild-

  425. -och utifrån det ni vet
    kommer ni att se lite olika saker.

  426. Några av er... Jag vågar säga att alla
    här ser att det är en fotbollsmatch.

  427. Alla ser nog också
    att det är två lag som spelar.

  428. Några av er
    vet ganska mycket om fotboll-

  429. -och kanske känner igen
    den taktik som används här.

  430. Vill nån säga vad det är? Ja?
    Just det. En offsidefälla.

  431. Om ni inte vet vad det är ser ni det
    inte, för ni vet inte vad det är.

  432. Det ni vet påverkar
    hur ni interagerar med omvärlden.

  433. Jag hävdar alltså
    att mer kunskap gör barn smartare-

  434. -eftersom det ökar
    deras kristalliserade intelligens-

  435. -och gör det mer troligt att de blir
    lyckligare, friskare och allt det där.

  436. Jag ska bara lite kort diskutera tanken-

  437. -på vad det är
    som vi kanske borde lära ut.

  438. Det är en viktig diskussion,
    eftersom vi inte kan lära barn allt.

  439. Vi kan inte det. Tiden är ändlig.
    Särskilt lektionstiden är ändlig.

  440. Ben Newmark sa i morse
    att barn bara är i klassrummet-

  441. -ungefär nio procent av tiden
    som de går i skolan.

  442. Vi har en begränsad tid
    att lära dem saker, så vi måste välja.

  443. Jag menar att medan man kan hävda
    att all kunskap är värdefull...

  444. ...oavsett hur nyttig den är, så är
    viss kunskap mer nyttig än annan.

  445. Viss kunskap gör att man kan göra
    intressantare saker än annan.

  446. Viss kunskap leder till kvalitetsmässigt
    bättre tankar än annan.

  447. Det här är en diskussion som man kan
    fundera kring och lägga tid på...

  448. Poängen är att för oss som lärare-

  449. -som bestämmer vad vi ska lära ut-

  450. -så måste vi fatta beslut,
    som alltid kostar.

  451. Om vi väljer en sak kan vi inte också
    välja att göra nåt annat samtidigt.

  452. När tiden har gått är den borta.

  453. Det vi sällan gör... Det vi brukar göra
    är att säga vad vi har valt att göra-

  454. -och det verkade ganska bra-

  455. -men det vi borde göra är att fråga
    oss själva om det vi valde att göra-

  456. -mer eller mindre bra
    än det vi valde att inte göra.

  457. Vi gör inte så tillräckligt ofta.

  458. Så en idé som jag tycker är användbar-

  459. -är begreppet "kraftfull kunskap".

  460. Jag ska berätta vad det kan betyda.

  461. Det finns en skillnad
    mellan kunskap om vardagliga saker-

  462. -och kunskap som gör att man kan
    tänka djupare kring olika saker.

  463. Jag skyndar på lite,
    för tiden är snart ute.

  464. Det är såna här saker som gör
    att vi kan tänka mer kraftfullt.

  465. Om viss kunskap gör
    att man ställer intressanta frågor-

  466. -och förklarar saker på nya sätt, så är
    den kunskapen nog värd att lära ut.

  467. Vi hoppar över ett par andra saker,
    men det är ett område att tänka på.

  468. Några av er kanske kommer ihåg,
    på sent 80-tal eller tidigt 90-tal-

  469. -så kom den kontroversiell boken
    "The Bell Curve"-

  470. -som i princip sa att det inte finns
    nåt hopp eller nån chans-

  471. -och att människor på fel plats
    på kurvan aldrig kan bli smartare.

  472. Vi kan lika gärna lägga ner.

  473. Det var väldigt kontroversiellt,
    och man kan hålla med eller inte.

  474. Jag skulle vilja göra
    ett tankeexperiment-

  475. -och fundera på
    om vi skulle göra alla barn smartare-

  476. -om vi kunde flytta
    hela kurvan åt höger-

  477. -vem skulle tjäna mest på det?

  478. Här har vi klockkurvan.

  479. Jag menar att medan...

  480. Här måste vi
    verkligen skilja på IQ och intelligens.

  481. IQ är en siffra, men intelligens,
    särskilt kristalliserad intelligens-

  482. -representerar kunskap och förmågan
    att utnyttja kunskap på olika sätt.

  483. Om vi ökar mängden kristalliserad
    intelligens hos alla barn-

  484. -oavsett bakgrund,
    vem tjänar mest på det?

  485. För att hjälpa oss
    tänka på vem som tjänar mest-

  486. -kan vi byta ut intelligens
    mot välstånd.

  487. Intelligens distribueras enligt en kurva
    som den där, men inte välstånd.

  488. Välstånd har en asymmetrisk
    distribution. Det ser ut så här.

  489. Den kommer inte ner igen. Om vi
    skulle ge alla människor i Sverige...

  490. ...10 000 kronor, vem skulle
    tjäna mest på att vi gjorde det?

  491. De rikaste eller de fattigaste?

  492. För de rikaste
    skulle det inte göra nån skillnad alls.

  493. För de fattigaste skulle det kunna
    förändra hela deras liv.

  494. Om vi tänker på intelligens
    på samma sätt-

  495. -och ser kunskapen som en gåva-

  496. -och vi ger alla barn kunskapens gåva
    för att de ska bli smartare-

  497. -så spelar det inte så stor roll för dem
    som ligger till höger på kurvan-

  498. -men det kan förändra livet
    för dem till vänster-

  499. -och låta dem göra saker
    som de annars hade varit omöjliga.

  500. Där tycker jag
    att vi borde tänka så här:

  501. Ja, de rika blir ännu rikare-

  502. -men att de fattiga också blir rikare
    är mycket viktigare-

  503. -och gör en mycket större skillnad.

  504. Här är det några saker
    som jag hoppas ni tar med er härifrån.

  505. Det här handlar om social rättvisa.

  506. Om vi prioriterar viss slags kunskap
    får barnen större möjligheter.

  507. Goda avsikter räcker inte. Vi ger
    de mest privilegierade alla fördelar-

  508. -och inte de som behöver dem. Det är
    varken rätt, rättvist eller acceptabelt.

  509. Vi måste börja tänka annorlunda
    när det gäller de sakerna.

  510. Jag hoppas att ni tyckte att nåt av
    det här var intressant och användbart.

  511. Annars ber jag om ursäkt.
    Jag gjorde så gott jag kunde. Tack.

  512. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att öka barns intelligens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barns utveckling, Intelligens, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Komparativ bedömning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Familjeinkomst och skolresultat

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Att öka barns intelligens

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Sveriges ledarskola

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?