Titta

UR Samtiden - ResearchED 2019

UR Samtiden - ResearchED 2019

Om UR Samtiden - ResearchED 2019

Föreläsningar från ResearchED 2019, en internationell skolkonferens som riktar sig till alla som är intresserade av skolutveckling och den senaste forskningen inom pedagogik. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2019 : Barak Rosenshines undervisningsprinciperDela
  1. Lärarna ställer oftast bara en fråga-

  2. -söker nån slags varm känsla i rummet
    och går sen vidare.

  3. Jag heter Tom Sherrington. Det var
    ett nöje att vara här förra året.

  4. Ämnet är varför Barak Rosenshines
    undervisningsprinciper är så populära.

  5. Bilden är ett bokomslag från en bok
    som kommer ut i Storbritannien i maj-

  6. -och i USA i juli. Jag ombads skriva
    den, eftersom jag föreläste i ämnet-

  7. -i USA i oktober.

  8. Folk sa att det var nåt som många
    lärare gärna skulle vilja läsa om-

  9. -och att jag skulle skriva
    en kort bok om det.

  10. Jag lånar av Rosenshine
    och berättar om hans idéer.

  11. Jag utbildar lärare.
    Jag tillbringar mesta tiden på skolor-

  12. -och hjälper lärare bli mer effektiva.

  13. Där är Rosenshines principer
    mycket användbara.

  14. Jag ska tala om textens innehåll
    samt om nyttan med den-

  15. -gällande lärarutveckling i allmänhet.

  16. I min bok "The learning rainforest"-

  17. -skrev jag om att vi lärare
    försöker samla bevis-

  18. -om vad som ger effektiv praktik-

  19. -och kombinera det med våra
    värdesystem och utveckla en vishet-

  20. -så att vi ställer rätt frågor och
    strukturerar aktiviteterna på rätt sätt-

  21. -så att eleverna lär sig.

  22. Större visdom leder till bättre beslut
    och att fler elever lär sig.

  23. Rosenshine vill få ut
    så mycket visdom som möjligt-

  24. -ur det som forskningen visar.

  25. Träden i lärandets regnskog-

  26. -står för eleverna, men även lärarna.

  27. Under årens gång har jag märkt-

  28. -att man inte ska prata
    om mönsterlärare.

  29. Man ska arbeta med dem man har-

  30. -så att de kan bli så bra som de kan.

  31. Vi ska utforska deras möjligheter-

  32. -och det gör man
    genom att utbilda dem i lärande-

  33. -och ge en bättre modell
    för inlärningsprocessen.

  34. Därför är Rosenshines text så nyttig.

  35. Den ger tillgång till grundkunskaperna
    där ute som handlar om undervisning-

  36. -och hjälper oss lärare
    att bli bättre än vi var förut.

  37. Det är svårt med tanke på all inform-
    ation. Jag har studerat undervisning-

  38. -ganska länge, men hittar ändå...

  39. Olivers föreläsning var ett så
    intressant sätt att se det på.

  40. Hur gör jag om det till nåt användbart?

  41. Även om man läser forskning är det
    svårt att försöka utforma en ny modell.

  42. Att lärare som undervisar 20 timmar
    i veckan ska ta åt sig all information-

  43. -och sen förändra sig är mycket
    att be om. Vi måste underlätta det-

  44. -annars kommer det inte att ske.

  45. Jag bär med mig
    en kopia av Rosenshines text jämt.

  46. Här är den. Den är kort, vilket är bra.

  47. Det är bara det här.

  48. Man kan ladda ner den gratis och dela
    med sig till alla på skolan och säga:

  49. "Läs."

  50. Den här är från The American
    Educator Magazine 2012.

  51. Från början var det en broschyr-

  52. -och gavs ut av International Academy
    and Education i USA.

  53. Man får ge ut den var man vill.

  54. Det är precis samma text i båda
    dessa versioner. De är identiska.

  55. Att försöka förklara tio saker
    på kort tid är ganska svårt-

  56. -men vissa av idéerna hänger ihop.

  57. Det är fyra teman, och med hjälp
    av Oliver har vi gjort en affisch-

  58. -där folk kan se att texten
    innehåller fyra huvudteman:

  59. Genomgång av material, frågeställning-

  60. -begreppsordning och träningsstadier.

  61. Genom att sammanfatta så här
    gör man metoden mer tillgänglig.

  62. Alla de här har bevisats
    så som Rosenshine presenterar dem.

  63. Strukturen är enkel.
    Först diskuterar han-

  64. -vad forskningen säger
    och hur det ser ut i klassrummet.

  65. Detta genomsyrar hela dokumentet.
    I klassrummet tillämpas forskningen.

  66. I originalet finns alla referenser.

  67. Han säger även att mer effektiva lärare
    tenderar att göra så här-

  68. -och mindre effektiva gör så här.

  69. Det är rätt grovt, för vilka lärare
    vill inte tillhöra de mer effektiva?

  70. Så om nån uttrycker det så här,
    så vill ju jag vara som de.

  71. Då blir man intresserad.
    Det är ingen kritik, men det säger nåt.

  72. Han talar även om
    forskningens ursprung.

  73. Det är tre saker: lärarobservationer-

  74. -kognitionsvetenskap och studier
    av särskild instruktionsmedling.

  75. Hans sammanfattning är att förslagen
    som dessa ger för hur lärare ska göra-

  76. -är mycket lika,
    vilket ger dem legitimitet.

  77. Om man hade följt lärare
    som tycktes få bra resultat-

  78. -men som gjorde saker annorlunda mot
    vad kognitionsvetenskapen sa-

  79. -så skulle vi ha blivit förvirrade,
    men så är det inte.

  80. Det här ger oss tillförsikt.
    När man läser texten låter den vettig.

  81. Det låter vettigt för mig som lärare och
    som nån som har följt många lektioner.

  82. Det här känns förnuftigt och bekant.

  83. Det är viktigt, för om lärare
    inte tror på nåt, så struntar de i det.

  84. Om de litar på källan
    och känner igen sig, så köper de det.

  85. Det får genomslag.

  86. Det här behövs i forskningsvärlden.

  87. Vi måste släppa
    "hastighetskameratänket".

  88. Många skolor har hemska regler
    för hur man ska undervisa.

  89. När en formell observationsprocess
    ska påbörjas gör sig läraren beredd-

  90. -och gör det som chefen vill för att få
    högre lön, typ. Sen gör de som de vill.

  91. Men det är ju inget vidare om vi bara
    gör oss till när vi blir iakttagna.

  92. Lärare ska ge utmärkt undervisning när
    ingen tittar.

  93. Då ger det resultat.
    För var dag blir man lite bättre.

  94. Vi måste ändra på våra vanor.

  95. Jag har jobbat med lärare
    på det här sättet under lång tid-

  96. -och språket och de angreppsområden
    som Rosenshine har i sin text-

  97. -kan förändra hur vi undervisar-

  98. -eftersom den handlar om hur bra
    man gör sånt som man redan gör.

  99. Alla ställer vi frågor, men hur formu-
    lerar vi dem? Kan vi förbättra oss?

  100. Enligt kognitionsvetenskapen
    har lärare ett gäng olika särdrag.

  101. Många lärare tänker avvikande
    gällande handlingsteorin.

  102. Jag har jobbat med lärare som talar om
    att kunskap ska sjunka in-

  103. -men det funkar inte riktigt så.

  104. Rosenshine använder vetenskapliga
    termer som schema och arbetsminne-

  105. -vilket formar ett språk på vilket
    lärare kan tala om hur inlärning sker.

  106. Vi laddar inte ner kunskap,
    som på den här bilden från 1920-talet-

  107. -där böckerna liksom bara matas in.

  108. Jag var på en skola före jul där
    en lärare såg ut precis som han där.

  109. Det var lite pinsamt.

  110. Man tar ju böcker ur kursplanen, men
    vi laddar ju inte bara ner information.

  111. Inlärning är en genererande aktivitet-

  112. -och begreppet "kunskap i långtids-
    minnet" stödjer det Rosenshine säger.

  113. "Schema" -
    kunskap bygger på kunskap.

  114. Vi hjälper eleverna att bygga upp
    kunskap och att organisera den-

  115. -och bygga ett ramverk
    kring vad de förstår.

  116. Hur pass bra vi kan nånting beror på
    hur ofta vi har följt en viss väg.

  117. Idén om att träna är stark här.

  118. Schemautformning, träning och
    problemet med att man glömmer bort-

  119. -genomsyrar Rosenshines principer.

  120. Detta ska man utforska med lärarna.

  121. Vi behöver ha ett språk för schema-

  122. -och förstå
    att kunskap bygger kunskap.

  123. Vad säger han, då?

  124. Först har vi begreppsordning
    och utformning.

  125. Vi har tre principer:
    presentera nytt material i små steg.

  126. Man ska inte överbelasta eleverna.
    Kunskap måste byggas upp.

  127. Vi ska ha modeller för hur inlärning
    sker. Det finns mycket gällande detta.

  128. Tankemodeller, modeller för hur
    utmärkthet ser ut... Det finns mycket.

  129. Vi har trappmetoden, där effektiva
    lärare ställer höga krav på eleven-

  130. -visar hur de uppnås
    och sen tar bort trappan.

  131. Det betyder
    att man måste förstå läroplanen.

  132. Det handlar om att förstå läroplanen,
    och jag satte det först-

  133. -då man först av allt behöver en plan.

  134. Ta en sån sak som addition av bråktal.

  135. Det är inte EN sak, utan flera steg-

  136. -och en bra lärare
    kan bryta ner det i ett antal stadier-

  137. -och visa vad ett bråktal är och att man
    ska se en minsta gemensam multipel-

  138. -utifrån nån sorts begreppsmodell.

  139. Jag har sett tonåringar
    kämpa med matte.

  140. Ofta är deras schema för siffror mycket
    svagt.

  141. Man kan inte bara vifta bort det, utan
    man måste utgå från vad man har-

  142. -och utforma en plan
    som passar deras takt.

  143. Ibland måste man återgå
    till en grundmodell för algebra.

  144. Vad betyder "a+4"?

  145. Har vi en modell för det?

  146. Ibland är elevernas schema så trasigt
    när det gäller begreppet algebra-

  147. -och de har tappat bort ramverket för
    det och måste få konkreta exempel.

  148. Effektiva lärare ger konkreta exempel-

  149. -och utgår från vad eleven redan kan.

  150. Flera uträkningsexempel är en grej.
    Man lär sig inte genom att kopiera ett.

  151. Många forskare har visat på hur bra
    det fungerar med uträkningsexempel.

  152. Vi studerar lyckade lösningar, och när
    man har sett tre av samma sort-

  153. -börjar man se mönster
    och metoden blir tydligare.

  154. Allt det här ingår
    i utformningen av en bra läroplan.

  155. Man måste även veta hur man ordnar
    erfarenhet av underförstådd kunskap-

  156. -som till exempel den man får
    när man tittar på insekter i en burk.

  157. Man inser att insekter är riktiga,
    innan man man börjar undra över-

  158. -de vetenskapliga orden för "mage"
    och "antenn". Det är en abstrakt idé-

  159. -innan man känner till insekten.

  160. Kunskap om hur en abstrakt idé blir
    konkret ingår i läroplansutformningen.

  161. För att man ska kunna förstå
    elektriska motorer...

  162. Det här gjorde jag i måndags.
    Jag är utbildad fysiklärare-

  163. -och vi byggde faktiskt motorer.

  164. Man får så mycket erfarenhet
    genom att pilla med grejerna-

  165. -skapa kretsar och generera kraft-

  166. -vilket är viktigt innan man tar det
    abstrakta, reglerna och ekvationerna.

  167. Ekvationer är svåra att förstå om man
    inte har en konkret grund för dem.

  168. Kunskapsordningen har många sidor,
    vilket Rosenshine refererar till-

  169. -i sina principer
    om kunskap i små steg-

  170. -modeller och att bygga trappor.

  171. Det är som att lära sig cykla.
    Det går inte på en gång. Vissa kan det-

  172. -men oftast följer vi en viss ordning.

  173. Först sätter vi på stödhjul-

  174. -och när barnen är redo tas de bort,
    och så far de i väg.

  175. Jag brukar nämna
    min dotters cyklande.

  176. Vi tog bort stödhjulen,
    men det gick inte riktigt.

  177. Jag höll i sadeln,
    och så begav vi oss till parken.

  178. "Du kan släppa nu!", sa hon.
    "Det har jag redan gjort!", sa jag.

  179. Hon for i väg, och det visar på
    hur man lär sig genom ordningsföljd.

  180. Vi måste känna till ordningsföljden
    och bygga upp den-

  181. -och låta kunskap formas utifrån det.

  182. Själva kärnan i texten
    är "ställa frågor".

  183. Man har gjort många studier i det-

  184. -till exempel Nuttall och Dylan William.

  185. Att lära ut instruktioner är inter-
    aktivt. Vi måste kolla att de lär sig.

  186. I de tidigaste utkasten jag har hittat
    av Rosenshines arbete från 1982-

  187. -så skrev han
    om instruktiva funktioner.

  188. Det här var före datorernas tid.

  189. Vid det understrukna står det
    "kontrollerar förståelse".

  190. Det är det enda som är understruket,
    så det är mycket viktigt för honom.

  191. Lärare ska kolla
    att eleverna har förstått.

  192. Jag brukar dra paralleller till firning.

  193. Innan man skickar ner nybörjare-

  194. -så förvissar man sig om att de
    har förstått, och hoppas inte bara...

  195. Man visar dem bara inte,
    och säger "lycka till"-

  196. -utan man kollar att de har förstått.

  197. Att göra det är nåt som jag tycker-

  198. -är den största svagheten
    jämfört med hur viktigt det är.

  199. Lärare ställer oftast bara frågor-

  200. -söker en varm känsla i rummet
    och går vidare.

  201. Rosenshine talar tidigt om
    hur man inte ska göra.

  202. Säg inte bara: "Har alla förstått?
    Några frågor? Inte? Perfekt."

  203. Så gör lärare varje dag,
    och de frågar ofta en elev.

  204. "Vet du? Bra."

  205. "Förstår ni andra?" - "Ja..."

  206. Men bara för att din granne vet,
    så betyder inte det att du vet.

  207. Att kolla upp förståelse är viktigt.

  208. Vi har en lista. En bra lärare väljer ut
    en elev att ställa frågor till.

  209. Då kan de få alla att tänka till.

  210. De ser också till att alla är med.
    Alla elever måste vara beredda.

  211. "Undersökande frågor".
    Enligt Rosenshine-

  212. -ställer effektiva lärare fler frågor
    än de mindre effektiva.

  213. De involverar även fler elever
    och ställer mer undersökande frågor.

  214. Enligt Rosenshine ska man inte
    ställa en fråga här och en där-

  215. -utan "en, två, tre, fyra.
    En två, tre, fyra".

  216. Man för små dialoger
    och kontrollerar att alla förstår.

  217. Undersökande frågor, alltså.
    Så här kan det se ut:

  218. "Kan du ge ett exempel?
    Hur vet du det? Är du säker?"

  219. "Hur kom du att tänka på det?"
    Man undersöker och utmanar.

  220. I en fallstudie jobbade jag med lärare
    och ställde en fråga-

  221. -som man tror sig veta svaret på:
    "Varför går solen upp i öster?"

  222. Man får vuxna att diskutera,
    och de tror sig veta-

  223. -och börjar göra så här...
    "Var är solen?"

  224. Man är inte säker,
    så då kollar man upp förståelsen.

  225. Om jag vore lärare, så skulle jag inte
    be nån svara, varpå denne skulle säga:

  226. "Jorden roterar." Sen säger nästa:
    "Solen befinner sig långt borta."

  227. Efter ett par rundor
    har vi förklarat det.

  228. Det duger inte, för ett kollektiv svar-

  229. -säger inget
    om individernas förståelse.

  230. Enligt Rosenshine säger man i stället:

  231. "Jorden roterar, men i vilken riktning?"

  232. Vi samarbetar medan övriga lyssnar.
    Sen frågar jag vad nästa har förstått-

  233. -och undersöker vad den har förstått.

  234. Det går djupare, och läraren kan se vad
    alla har förstått-

  235. -och vet att förklaringen har gått hem.

  236. Att kontrollera förståelsen
    är en stor förändring.

  237. Det är stor skillnad mellan att fråga
    "Har ni förstått?"-

  238. -och "Vad har ni förstått?"

  239. Ordet "vad" är mäktigt.

  240. "Har du förstått?"
    - "Ja, fortsätt nu. Fråga inte mer."

  241. Eller det bedrägliga "jag har förstått."

  242. Men om man frågar vad de har förstått
    och om de får förklara ordentligt-

  243. -så får jag återkoppling
    och kan fortsätta fråga.

  244. Frågan "vad har du förstått" är viktig.

  245. Glömska, då? För Rosenhine är det
    viktigt att lärare ägnar tid åt detta.

  246. Daglig, veckovis
    och månadsvis översikt.

  247. Daglig översikt är lite annorlunda.

  248. Vi bygger ju upp kunskap
    utifrån några lektioner i rad-

  249. -och aktiverar
    gårdagens kunskap i dag.

  250. Det tar tid för kunskap att sjunka in.
    Det pågår en sorts befästningsprocess-

  251. -och nu vi måste aktivera den
    kunskapen och se var vi har hamnat.

  252. Om gårdagens lektion om
    soluppgången kan jag säga:

  253. "Jag vill att ni skriver ner på papper
    varför solen går upp i öster"-

  254. -"och sen kollar jag vad ni minns,
    precis som vi kom överens i går."

  255. Då får alla chansen att fundera först,
    och alla är med och måste göra det-

  256. -eller så gör man det i par, där en
    tittar på det och den andre förklarar-

  257. -och sen jämför man. Då kan eleverna
    dra nytta av varandras kunskaper.

  258. Så alla går igenom
    det man tog upp dagen innan.

  259. Det kan även handla om glosor. De här
    lärde vi oss i går - mycket användbara.

  260. Här är deras betydelse. Vi lärde
    oss dem i går eller förra veckan.

  261. De är ganska svåra, och nu ska vi ha
    ett litet genomgångsprov.

  262. Det bästa sättet att göra det på
    är genom tystnad.

  263. Man behöver inte veta vad eleverna
    tänker, men de måste veta det.

  264. Den som måste veta om den vet nåt
    är eleven.

  265. Man kan fråga så här:

  266. "Vet du svaren?"
    Då måste eleverna tänka själva.

  267. "Det här kan jag definitivt inte."

  268. De behöver inte ens berätta, utan man
    ger svaren och frågar vilka de kunde.

  269. De som var fel kan man diskutera,
    vilket ofta är mycket mer givande.

  270. Eleverna får utvärdera sina kunskaper.

  271. "Ni borde kunna använda orden nu.
    Skriv dem i en mening eller ett stycke."

  272. Det finns många sätt
    att kontrollera på över tid.

  273. En skola i London gör så här.

  274. Ibland får elever sån här information,
    men de vet inte vad de ska kunna.

  275. Så frågetest kan få elever
    att tänka igenom vad de kan.

  276. "Vet jag allt jag borde veta
    om naturligt urval?"

  277. Då ska man besvara följande frågor.

  278. Då har vi kontrollerat vår kunskap.

  279. Innan vi använder kunskapen
    ska vi kontrollera den.

  280. Kan man fortfarande svaren
    en månad efteråt?

  281. Man frågar inte om alla har koll
    på ämnet och hoppas på det bästa-

  282. -utan man ger dem frågorna och säger
    att de borde kunna det här nu.

  283. Testen är viktiga. Repetition ger
    en grund för djupare frågeställningar.

  284. Det ska man ha som rutin. Lärare
    ska förbereda för framtida repetition.

  285. Om jag undervisar
    om den historiska gudsdomen-

  286. -alltså den medeltida seden att straffa
    folk för att bedöma deras skuld.

  287. De kunde få hålla en glödhet järnbit.

  288. Om de var skyldiga blev såret varigt,
    men var de oskyldiga, så läkte det.

  289. Om vi undervisar i ämnet, så kan vi få
    folk intresserade genom berättelser-

  290. -men om vi verkligen vill
    att de lär sig, så måste vi hjälpa dem.

  291. Vi antecknar
    och lär dem organisera fakta.

  292. Gudsdomen kan innefatta eldprov,
    vattenprov och strid.

  293. Vi hjälper dem organisera sitt schema-

  294. -och repeterar det sen om
    några veckor eller på nästa lektion.

  295. "Förra gången läste vi om gudsdom.
    Fyll i vad ni minns i luckorna."

  296. "Fick ni med allt vi lärde oss?"

  297. Om man undervisar
    med repetition i åtanke-

  298. -så strukturerar man upp inlärningen.
    Man organiserar sina tankegångar.

  299. Då kan eleverna organisera kunskapen
    och minnas den.

  300. Man ska vara precis i undervisningen-

  301. -och inte bara hoppas att det går in.

  302. "Jag förväntar mig att ni ska veta att
    gudsdomen ersattes av juryer 1215."

  303. Att vara precis
    ger eleverna ett bra fotfäste.

  304. Man kan även skapa en berättelse
    och säga:

  305. "Tänk dig att du är en vattenmolekyl."

  306. "Berätta historien om dess resa
    genom vattnets kretslopp för grannen."

  307. "Ta med de här orden."

  308. Att berätta en historia
    är också en sorts repetition.

  309. Det finns många sätt.

  310. Inom "Frågeställning" talar Rosenshine
    även om processfrågor.

  311. Förutom att kolla förståelsen
    och att ställa frågor-

  312. -ska man även ställa processfrågor.

  313. Så ska vi också arbeta kring repetition.

  314. Vi ska göra en modell över
    hur vi lyckas i såna här frågor:

  315. "Varför är pulsen högre under träning?"

  316. Det är en process att förklara det och
    man måste veta hur man ska besvara.

  317. Det Rosenshines säger
    är mycket användbart.

  318. "Hur vet du att du vet det?"

  319. När man svarar på frågor
    ska man berätta hur man visste det.

  320. Den metakognitiva tankenivån är viktig.

  321. Om man till exempel undervisar
    i de här frågorna, som verkar svåra-

  322. -men vi måste hjälpa eleverna
    att förstå dem.

  323. När helst man har en cirkel,
    så verkar det svårt, så vad man gör är-

  324. -att man anger diagrammet.

  325. Vi lär eleverna strategin,
    så när de stöter på en sån här fråga-

  326. -så lär de sig den svåra strategin.

  327. Detta ingår i byggandet
    av en kunskapsordning.

  328. De ska lära sig strategin
    och kunskapen.

  329. Ibland måste man kontrollera att de har
    lärt sig strategin och att de minns den.

  330. "Vilken strategi används vid frågor
    utan angivelse? Vi anger diagrammet."

  331. Först måste vi komma ihåg
    att vi ska beteckna figurernas sidor-

  332. -och att vi sen minns strategin.

  333. Sist ut
    har vi träning, träning, träning.

  334. Man blir aldrig bra på nåt utan träning.
    Därför älskar jag Rosenshine-

  335. -för han ger träningen status
    i undervisningen.

  336. Under åren
    har lärarna hämmats av sånt som-

  337. -att memorering är dåligt
    och att repetition är dåligt.

  338. "Drilla" är fult, men om man säger
    "träna", så blir det genast normalt.

  339. Han beskriver hur lärare går från
    vägledd träning, där läraren är med-

  340. -och visar hur man gör och ser tidiga
    fel, till att de sakta drar sig undan-

  341. -så att eleverna får träna själva.
    Jag visar och hjälper dig-

  342. -men nu får du göra det själv.
    Så ska man undervisa.

  343. Det ger lyckat resultat. I den tidiga
    träningsfasen behöver man det.

  344. Det finns studier som säger att 80
    procents lyckat resultat i matematik-

  345. -leder till fler lyckade resultat
    i framtiden.

  346. Om eleverna tycker att nåt är svårt,
    så anstränger de sig mindre-

  347. -och tränar på fel sak.

  348. Om träningen ger låga resultat,
    så tränar man mycket på fel.

  349. Att träna på lyckade strategier är
    bättre. I fotboll delar man upp spelet-

  350. -i särskilda färdigheter som man kan
    träna på. Det gäller mycket annat.

  351. Här är saker man kan träna på
    för att bygga upp automatik.

  352. Ändra vokabulär. På grundskolor har
    jag sett lärare kämpa med elever-

  353. -som bara säger "bra, dåligt, fint".

  354. Det är de adjektiv som barn använder.
    Allt är bra, dåligt eller fint.

  355. Om vi vill att de säger
    "elak" eller "skrämmande"-

  356. -så kommer de bara att göra det
    om de tränar på det.

  357. "Vi beskriver häxan. Hon var elak och
    skrämmande. Nu upprepar vi det."

  358. Om barnen inte använder orden ofta,
    så blir de inte en del av ordförrådet.

  359. Flyt får man genom repetition. Min
    sons favoritexempel har jag med här:

  360. "Himlen var grå och enformig."
    Han använde det nog för ofta-

  361. -men han sa att han gillade det.

  362. "Himlen var grå och enformig."

  363. Han övade, och det blev hans fras.

  364. Han tog examen i franska förra året,
    och fick högsta betyg-

  365. -och han gick omkring före provet
    och sa:

  366. "Où que j'aille, quoi que je fasse."

  367. Det betyder
    "vart jag än går, vad jag än gör".

  368. Det är konjunktiv, en ovanlig verbform,
    men han kunde säga det flytande.

  369. "Où que j'aille, quoi que je fasse,
    le soleil brille."
    "Vart jag än går..."

  370. Genom att träna fick han högsta betyg.

  371. Repetition och träning. Självsäkerhet.

  372. Meningar som "snabb som blixten"...

  373. En favorit är "vid första anblick".

  374. Lärare har skapat utmärkta analytiker,
    för frasen får en att säga:

  375. "Vid första anblick
    tycks dikten skapa den här bilden"-

  376. -"men det här är vad den betyder."

  377. "Vid första anblick"
    gör att man skriver i en särskild stil.

  378. Men man måste lära sig frasen
    och träna-

  379. -och vid ett prov måste den sitta där.

  380. Det gäller allt, även att förklara
    saker. Det kan man träna på.

  381. Hur funkar en högtalare?
    Hur funkar en elmotor?

  382. Man börjar förklara,
    men man kanske kan förklara bättre.

  383. Efter tre-fyra gånger kan man enkelt
    förklara hur en högtalare fungerar.

  384. Man kan träna på att förklara saker.
    Träning är viktigt.

  385. Till sist måste vi få
    många lyckade resultat.

  386. Det finns mycket laminerat skräp
    på skolorna, som det här.

  387. När man undervisar i bråktal-

  388. -så är inte varje misstag ett framsteg.
    Där måste man undvika misstag.

  389. Skolan hyllar nederlag, konstigt nog.

  390. Vi måste i stället lära barnen
    att nå lyckat resultat.

  391. Motiverande budskap betyder bara nåt
    om de leder till lyckat resultat.

  392. "Du kan bättre. Du lyckas ju."

  393. Tränaren säger inte bara åt idrottaren
    att kämpa på-

  394. -utan man analyserar det de gör,
    säger exakt vad de måste förbättra-

  395. -och får dem att träna hårt på det.

  396. När de ser att det funkar, så inser de
    att de nog kan bli ännu bättre.

  397. Elever måste få känna sig
    framgångsrika för att kunna gå vidare-

  398. -och övervinna sina svårigheter.

  399. Lärare måste få fram lyckade resultat,
    vilket Rosenhine hjälper oss med.

  400. Handlingsteorin som jag nämnde,
    samt schemautformning och träning-

  401. -ingår i tankemönstret som tar form när
    man ser allas hjärnor utvecklas-

  402. -och som lärare alltid ska ha i åtanke.

  403. Rosenshine har ett slags flöde.

  404. Man ser över material, ställer bättre
    frågor, ordnar materialet bättre-

  405. -och har vägledd samt självständig
    träning. Lärarna uppskattar det här.

  406. "Så här har jag alltid tänkt"
    hör jag jämt.

  407. "Det är inget skitsnack,
    inga konstigheter, inga trick"...

  408. "Det är bara sunt förnuft." Så är det.

  409. Man ska bara göra det här bättre.

  410. Om lärarna tycker det kommer de att
    anamma det och förändra sina rutiner-

  411. -och bli mer effektiva.
    Det är bra att ha en sån här resurs-

  412. -som släpper in forskningen i klass-
    rummet och förbättrar för eleverna.

  413. Har ni inte läst den, så gör det nu.
    Tack så mycket.

  414. Översättning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Lärare, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Komparativ bedömning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Familjeinkomst och skolresultat

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Att öka barns intelligens

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärandet

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.