Titta

UR Samtiden - ResearchED 2019

UR Samtiden - ResearchED 2019

Om UR Samtiden - ResearchED 2019

Föreläsningar från ResearchED 2019, en internationell skolkonferens som riktar sig till alla som är intresserade av skolutveckling och den senaste forskningen inom pedagogik. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2019 : Familjeinkomst och skolresultatDela
  1. Varför använda evidens?

  2. Varför ska lärare, skolledare och
    beslutsfattare använda sig av evidens?

  3. Det finns faktiskt många goda skäl.

  4. Mitt föredrag handlar
    om EEF:s verktygslåda för lärande.

  5. Jag ska prata om Education
    Endowment Foundations arbete.

  6. Jag ska gå in på de verktyg för evidens
    som vi har-

  7. -och titta närmare
    på ämnen som feedback.

  8. Vi ska titta på ett projekt med
    Dylan Wiliam, som vi är bekanta med-

  9. -och hur EEF i England har mobiliserat
    evidens och delat det med lärare-

  10. -och byggt upp en infrastruktur
    i engelska skolor-

  11. -för att kunna sprida
    den expertis vi har i dag.

  12. Sen ska jag avsluta med lite om
    den intressanta globala utvecklingen.

  13. En snabb presentation.

  14. Jag har varit lärare i mer än 15 år.

  15. Jag gick med i EEF
    på grund av att jag ägnat mycket tid-

  16. -åt att förmedla forskning till lärare,
    utbilda lärare-

  17. -och skriva för lärare om sånt
    som feedback och forskningsevidens.

  18. Min roll har blivit
    att jag är lite av en mellanhand-

  19. -mellan skolor och forskare
    och att överbrygga gränsen.

  20. Forskare skriver ofta för en annan
    målgrupp - för andra forskare.

  21. Lärare vill läsa om forskningsevidens,
    men de vill ha praktiska strategier.

  22. Jag utgör ett mellanled.

  23. Vi på EEF jobbar väldigt hårt
    med vad vi kallar kunskapsmobilisering.

  24. Med att dela forskningsevidens
    på sätt som lärare kan använda sig av-

  25. -i klassrummet och i styrelserummet
    där vi fattar beslut om skolan.

  26. Det är min roll, och det finns en poäng
    här som kanske är underförstådd.

  27. Den här frågan:
    Varför använda evidens?

  28. Varför ska lärare, skolledare och
    beslutsfattare använda sig av evidens?

  29. Det finns faktiskt många goda skäl.

  30. Främst barnens inlärning
    och att vi ska göra rätt satsningar-

  31. -och fatta de bästa besluten
    utifrån den evidens som finns.

  32. Vi behöver det stödet.
    Ingen kan vara expert på all forskning.

  33. Särskilt inte upptagna lärare
    och skolledare.

  34. Jag har en snabb fråga.

  35. Läs om de här två EEF-projekten,
    som jag ska gå in närmare på.

  36. Både handlar om att förbättra
    läsförståelsen och läsförmågan-

  37. -hos grundskoleelever.

  38. Diskutera med den som sitter bredvid-

  39. -vilket projekt ni tror fungerade bäst
    och varför.

  40. Var det projekt 1 eller projekt 2,
    och framför allt varför?

  41. Ni får en stund för att fundera på det
    och läsa om projekten.

  42. Okej.
    Nu tänker jag be om lite feedback.

  43. Inte personligt - oroa er inte.

  44. Räck upp handen
    för respektive projekt.

  45. Räck upp handen
    för det projekt ni tror fungerade bäst.

  46. Räck upp handen om ni tror att
    projekt 1 var det som fungerade bäst.

  47. Ganska många.

  48. Räck upp handen för projekt 2.

  49. Intressant. Ungefär lika många.

  50. Det visar att det nog är en gissning.

  51. När det händer i klassrummet
    vet man att de inte är helt säkra.

  52. Man får nog lära ut det igen.

  53. Det är rimligt att ni är osäkra
    - det är mycket vi inte får veta här-

  54. -men hur ofta gör vi som skolledare
    eller lärare en kvalificerad gissning-

  55. -och väljer en strategi
    som vi tror kan fungera?

  56. Vi hinner inte tid att titta på evidens,
    projekt eller skolor i närheten-

  57. -så vi måste fatta snabba beslut
    så gott vi kan.

  58. Nu tar vi svaret.
    Delen som studenterna gillar.

  59. Jag ska förklara begreppen lite.

  60. "FSM" är gratis skolmåltider, vilket
    ges till barn från sämre förhållanden.

  61. "Framsteg i månader" är ett sätt
    att försöka uttrycka effektstorleken-

  62. -så att lärare och föräldrar kan förstå.

  63. "2 månader" visar att de gör framsteg.

  64. "Minus 2 månader" innebär-

  65. -jämfört med att fortsätta som vanligt
    och bara gå till skolan-

  66. -att de faktiskt utvecklas sämre.

  67. Alla ni som räckte upp handen
    för projekt 1...

  68. En randomiserad kontrollerad studie
    visade...

  69. Vi gjorde en slumpmässig uppdelning
    av ett stort antal barn och skolor.

  70. I skolorna som genomförde
    det här projektet - Chatterbooks-

  71. -blev barnen sämre på att läsa-

  72. -jämfört med barn i kontrollskolan,
    som bara fortsatte som vanligt.

  73. Nu går vi tillbaka till det här.

  74. Projekt 1 ser inte dåligt ut.

  75. Det ser ut som vettiga saker -
    saker vi känner igen.

  76. Motivation - vi vet att det är viktigt.

  77. Det kan ge stöd åt barns inlärning.

  78. Om de är motiverade
    blir de mindre benägna att ge upp.

  79. Ändå gjorde sättet det här projektet
    genomfördes på att det inte fungerade.

  80. Det är nåt med att enbart motivation
    inte förbättrar läsandet.

  81. Man behöver mer strategiskt stöd.

  82. Chatterbooks var ett projekt som
    utbildningsdepartementet i England-

  83. -gillade så mycket att man lade
    5 miljoner på att införa det i skolorna.

  84. Evidensen för Chatterbooks visar dock-

  85. -att det i genomsnitt
    hade en negativ effekt.

  86. Det innebär inte att vi aldrig
    ska göra nåt liknande igen.

  87. Det borde få oss att titta närmare
    på vad som gör nån bättre på att läsa.

  88. "Vi ser till att noggrant
    implementera det i vår skola."

  89. "Vi ser till
    att använda de bästa metoderna."

  90. Chatterbooks har problem.
    Man kan inte bara ge barn böcker.

  91. Vi vet från USA, England
    och världen över-

  92. -att vi älskar att ge bort böcker.

  93. Jag säger inte att det är dåligt.

  94. Jag äskar böcker.
    Det var därför jag blev lärare.

  95. Men att bara ge barn böcker-

  96. -oavsett om de ska på skollov
    eller bara har dem längst ner i väskan-

  97. -så verkar det här att ge barn böcker
    i sig inte påverka läsandet.

  98. Det har ingen påverkan på motivation
    eller läsförmåga.

  99. Vi kan fortsätta ge bort böcker, men vi
    ska tänka på vilket stöd som krävs-

  100. -om vi ger barn böcker
    som de ska läsa självständigt.

  101. Vilka lässtrategier har de övat på?

  102. Har föräldrarna strategier för att
    stötta läsande utanför klassrummet?

  103. Det visar inte vad vi inte ska göra,
    men det väcker frågor.

  104. Nu tittar vi på projekt 2 -
    Switch-on reading.

  105. Vilka beståndsdelar hade det
    som verkade fungera-

  106. -och vad kan man använda i sin skola?

  107. Det var nåt med det här online-
    systemet som skapade mål för barnen.

  108. Datorn och programmet
    tog hänsyn till deras läsförmåga.

  109. Det utmanade dem och
    utvecklade deras läsande på kort tid.

  110. Vi måste dock ta reda på mycket mer-

  111. -innan vi genomför projekt 2
    och utgår från att det ska fungera.

  112. Alltför ofta när det gäller utbildning-

  113. -tänker regeringar, beslutsfattare
    och skolledare - jag var en själv:

  114. "Det fungerade i den skolan, som
    påminner om min. Vi gör samma sak."

  115. Vi missar de viktiga beståndsdelar
    som fick det att fungera i den skolan.

  116. Evidens kan utmana våra antaganden -
    och bör göra det.

  117. Evidens kan få oss att sakta ner
    och ändra på våra beslut.

  118. Det borde få oss att tänka efter.

  119. Evidens kan aldrig ge oss alla svar.

  120. Beroende på skolan, elevernas behov
    och lärarnas utbildning-

  121. -kan projekt 1 fungera bra i din skola.

  122. Det vi gör är att väcka frågor.

  123. En nedslående sak vi har lärt oss
    efter utvärderingar och många försök-

  124. -är att i verkligheten misslyckas
    det mesta, trots miljoninvesteringar.

  125. Det innebär inte att vi ska gå hem
    nedslagna och ledsna.

  126. Att vi är dömda att misslyckas -
    det är inte vad det innebär.

  127. Det innebär att förändringar i skolan
    är svåra.

  128. Vi måste lägga mycket tid och energi
    på att stötta lärare.

  129. Vi måste tänka på stödfaktorer
    för lärare, studenter och familjer.

  130. Vi behöver sannolikt göra färre saker
    väldigt bra-

  131. -och utvärdera om de fungerar
    i vår skola.

  132. EEF erbjuder ingen magisk lösning.

  133. Det finns inga nya svar
    som ni inte har hört tidigare.

  134. Men i verktygslådan som ni snart får se
    finns det saker som visar-

  135. -att vissa saker är bättre än andra.

  136. Implementeringen är dock viktig, liksom
    hur vi för in det i skolkontexten.

  137. Vi kan ha ett fantastiskt läsprogram,
    men tar man bort en beståndsdel...

  138. Det kan vara möten med lärarna
    varje vecka om hur det går.

  139. Tar vi bort den lilla biten
    faller allt samman.

  140. Där kan evidensen
    få oss att tänka mer på vad vi gör.

  141. Som lärare vill man få stöd för sina
    förändringar och tänka igenom dem.

  142. Vi har ont om tid
    och ett för viktigt jobb för att gissa-

  143. -och bara ta saker från andra håll
    och hoppas att de ska fungera.

  144. Lite snabbt, så att ni kan värdera
    och ifrågasätta evidensen jag visar:

  145. EEF är en oberoende organisation.

  146. Vi fick ett stort startanslag
    på 125 miljoner pund-

  147. -av utbildningsdepartementet
    för sju år sen.

  148. Nu försöker vi fokusera på barn
    från sämre förhållanden i England-

  149. -och skapa en infrastruktur i England-

  150. -där evidens och barns involvering
    i projekt blir normalt.

  151. Vi har mer än 160 projekt.

  152. Vi har den där enorma mängden barn
    involverade.

  153. Fler än 10 000 skolor är involverade.

  154. I England
    finns det lite drygt 20 000 skolor.

  155. Vi vill skapa en infrastruktur för att
    stötta skolor till att göra det här bra-

  156. -från stora projekt
    till små förändringar de vill genomföra.

  157. Vi kan besöka ResearchED
    och bli inspirerade och få idéer-

  158. -men på måndag
    räcker det inte med en person.

  159. Vi behöver grupper och en infrastruktur
    som sprider evidensen vi inspireras av-

  160. -översätter den och hjälper lärare
    att förstå den och arbeta med den.

  161. Vi är bara en aktör av flera i England
    som jobbar med den processen.

  162. ResearchED är ett annat stort namn.

  163. De kommande lördagarna tillbringar jag
    i Blackpool och Birmingham-

  164. -med 500 lärare
    som får den här kunskapen.

  165. De måste prata med sina skolledare
    och rektorer-

  166. -och ha en dialog om vilket stöd
    som behövs för att komma vidare.

  167. Annars går alla på cirkusen,
    och sen åker den vidare.

  168. Lärarna står kvar där de där,
    med kunskap de inte kan använda.

  169. Det vi gör finns lite förenklat
    i det här diagrammet.

  170. Vi tar fram evidens och låter
    universitet göra forskningsöversikter.

  171. Jag var involverad i en översikt
    om metakognition.

  172. Vi ska inleda en stor översikt
    om feedback.

  173. Vi har frågor från t.ex. Dylan Wiliam,
    för att få bra feedback - om feedback.

  174. Vi tar fram evidens,
    och vi syntetiserar den.

  175. Verktygslådan
    är ett av våra viktigaste verktyg-

  176. -för att skapa ett sätt för lärare
    och skolledare att inleda samtalet-

  177. -runt saker de kan fokusera på
    när de fattar beslut.

  178. Mer om verktygslådan snart.

  179. Vi vet att mobiliseringen av evidens-

  180. -är den stora klyftan i våra skolor.

  181. En skola kan vara med i ett projekt,
    men alla lärare är inte med.

  182. Lärare kan besöka ResearchED-

  183. -och sen återvända till skolan och
    känna att de skriker ut i tomma intet.

  184. Andra i skolan
    har inte samma kunskap.

  185. Vi måste skapa stöd
    för att mobilisera evidensen.

  186. Vi behöver människor i våra skolor
    som kan översätta.

  187. Ofta är forskningen för svår att koka
    ner till nåt vi kan göra i klassrummet-

  188. -en regnig torsdagseftermiddag
    när folk är trötta.

  189. Vi måste tänka praktiskt.

  190. Vi måste se till
    att saker bedöms professionellt.

  191. Poängen med de två projekten i början
    var inte att påpeka att nån har fel.

  192. I era skolor
    hade ni kunnat få båda att fungera-

  193. -med rätt beståndsdelar,
    som gör att det blir så.

  194. Men som Dylan Wiliam sa i morse
    i videon: Allt fungerar inte överallt.

  195. Också nåt som verkar bra-

  196. -kan misslyckas i våra skolor
    och klassrum.

  197. Feedback är ett bra exempel på nåt
    som generellt verkar vara väldigt bra-

  198. -men vi vet också när det misslyckas.

  199. Vi kan lära oss saker
    om när och varför det misslyckas.

  200. Därav professionell bedömning.

  201. Man kan inte bara plocka fram nåt
    och koppla in det i läroplan och lärare.

  202. Det måste förstås, delas, utövas
    och provas.

  203. Vi måste ha den dialogen
    på en professionell nivå.

  204. Före verktygslådan
    har vi information längst ner.

  205. På EEF:s sajt, som förhoppningsvis
    snart får en översättning...

  206. Den är redan översatt
    till bland annat spanska.

  207. Ni har rubriken "Feedback", och det
    kan förstås innebära olika saker.

  208. Ni ser den uppskattade kostnaden -
    här symboliserad av pundtecken.

  209. Ju mer effektivt det är,
    desto fler pundtecken.

  210. Det är viktigt.

  211. Om vi hade obegränsat med pengar
    skulle vi göra en hel del.

  212. Med några miljoner extra
    kan vi ha mycket enskild undervisning.

  213. Vi vet att det sannolikt får god effekt,
    men vi har inte oändligt med pengar.

  214. Vi får välja - man kan säga att vi
    satsar pengar på vad vi tror fungerar.

  215. Om vi inte behöver investera mycket
    i det kan vi göra andra saker också.

  216. Vi har också
    den uppskattade effektstorleken.

  217. Det är cirkeln till höger.
    Plus åtta månader för feedback.

  218. Feedback står högst upp-

  219. -och det är ett genomsnitt
    av alla studier och metaanalyser.

  220. Vi har sammanställt det
    och skapat en effektstorlek.

  221. Effektstorleken är en standardiserad
    genomsnittlig avvikelse.

  222. Här har vi en kurva med de skolor
    som har jobbat med feedback-

  223. -och här en annan - och sen skillnaden.

  224. En skola jobbar inte med feedback
    och en annan gör det.

  225. Skillnaden är effektstorleken,
    och när den är åtta månader...

  226. Vi mäter i månader för att
    göra det lätt att förstå för lärare.

  227. Det är en effektstorlek på 0,65.

  228. En vinst på en eller två månader
    är en effektstorlek på 0,1 eller 0,2-

  229. -men en effektstorlek på 0,1
    över längre tid blir en betydande vinst.

  230. Det handlar inte
    om att jaga stora effektstorlekar.

  231. Det handlar om att förstå
    en del av statistiken.

  232. Hänglåsen visar evidensens kvalitet.

  233. Alla projekt genomförs inte som de ska.

  234. Alla utvärderingar är inte perfekta.

  235. Vi måste sätta hänglås på ämnena
    för att visa hur stark evidensen är.

  236. Styrkan för feedback är tre hänglås,
    vilket är rätt bra.

  237. Annat, som gemensam undervisning
    för barn med olika kunskapsnivåer-

  238. -har färre hänglås,
    eftersom evidensen inte är lika stark.

  239. Det är en översikt.

  240. Verktygslådan,
    inklämd på en enda bild...

  241. Ni kommer att se bättre på nästa bild.

  242. Verktygslådan
    samlar alla de här områdena.

  243. Feedback, hemläxor i olika årskurser-

  244. -inlärningsmetoder, bemästrande,
    mentorskap, metakognition.

  245. Vi tittar på nästa bild, som är
    en lite förenklad version av grafen.

  246. Det jag har gjort här...

  247. Vi har pengarna på axeln där nere.

  248. Från sånt som inte kostar så mycket
    för skolan-

  249. -till sånt som är rätt dyrt.

  250. På den andra axeln har vi effekten.

  251. Som ni kan se bildas det en grupp
    med rubriker och områden-

  252. -som verkar vara mer lovande.

  253. Nu måste vi vara noggranna.

  254. Vi kan inte bara säga:
    "Vi gör mer av allt som är längst upp."

  255. Vi måste titta på detaljerna,
    men det ger oss vissa indikationer.

  256. Vi tittar på ett par exempel.

  257. Längst ut till höger: mindre klasser.

  258. Att minska klasserna är väldigt dyrt.

  259. Som Dylan Wiliam sa i morse
    får det oavsedda följder.

  260. Med mindre klasser behövs fler lärare-

  261. -och sämre lärare
    försämrar inlärningen.

  262. Det är ingen magisk lösning.

  263. Om vi minskar klasstorleken
    från 30 till 25 elever-

  264. -blir det sannolikt
    ingen större skillnad.

  265. Läraren kanske trivs bättre,
    och det blir lite mer individanpassat.

  266. Med 20 elever i stället för 25
    kanske läraren kan ge mer feedback-

  267. -men evidensen tyder på
    att klasstorlek inte ger stora vinster-

  268. -förrän minskningen är mycket större.

  269. Om man minskar klasserna
    från 30 till 15 elever-

  270. -så blir det mer sannolikt
    att man får en betydande effekt.

  271. För lärare är klasstorlek
    nåt väldigt personligt.

  272. Vi vill alltid ha mindre klasser.

  273. Vi känner att vi kan ge dem
    mer uppmärksamhet och feedback.

  274. Vi kan ge deras hemuppgifter
    mer uppmärksamhet-

  275. -men vi måste ha rätt förutsättningar.

  276. Lärare undervisar inte
    nödvändigtvis bättre i en mindre klass.

  277. När vi ser "mindre klasser"
    så kan det låta bra-

  278. -och vi har en effekt här
    på ett par månader.

  279. Det fungerar dock inte alltid och måste
    kombineras med annat för att få effekt.

  280. När beslutsfattare och politiker,
    som i Texas-

  281. -lägger miljardtals pund på mindre
    klasser så gör de det av en orsak.

  282. Politiker gör saker utifrån övertygelse,
    men också för att få röster.

  283. Föräldrar gillar mindre klasser
    och röstar på sånt.

  284. Man bör tänka sig för
    angående att minska klasserna.

  285. Jag menar inte
    att vi ska ha 60 elever per klass-

  286. -lassa in dem i hörsalar
    och aldrig individanpassa nåt.

  287. Jag menar att evidensen pekar på-

  288. -att mindre klasstorlekar i sig
    inte gör nån större skillnad.

  289. Det är dessutom dyrt.

  290. Ta en minut och titta på ämnena
    i det lovande området.

  291. Vissa begrepp kan behöva förtydligas.

  292. "Högstadiet" inom parentes
    innebär hemläxor för äldre barn.

  293. Hemläxor för yngre barn
    hamnar längre ner.

  294. För yngre barn ger hemläxor
    en mindre effekt på inlärningen.

  295. Vi anar varför.

  296. Yngre barn har sämre självreglering,
    kunskap och färdigheter-

  297. -och kan inte dra nytta av läxor
    lika bra som äldre barn.

  298. Titta på de här och diskutera.

  299. Är nåt förvånande?
    Varför är saker där de är?

  300. Enskild undervisning
    är effektivt men dyrt.

  301. Kan ni ha enskild undervisning, eller är
    feedback mer genomförbart i er skola?

  302. Ta nån minut och
    diskutera verktygslådan och rubrikerna.

  303. Okej.

  304. Ni kanske tänker att feedback,
    hemläxor och kamratundervisning...

  305. Det är när barn undervisar varandra.

  306. Det är effektivare när äldre barn
    undervisar yngre, men inte enbart.

  307. Ämnena har vissa beståndsdelar.

  308. Tittar ni på dem så är det nåt med
    att få barn att styra sitt eget lärande.

  309. Metakognition handlar om att barn
    tar sig an matteuppgifter strategiskt.

  310. Att vara organiserad vad gäller läxor.

  311. Att organisera sitt utrymme
    och sin tid effektivt.

  312. Feedback handlar om responsen de får
    från lärare och kamrater-

  313. -för att göra förbättringar.

  314. De här sakerna verkar vara billiga
    och handlar om att få barnen-

  315. -att lära sig självständigt.

  316. Självständig inlärning
    missförstås ibland av lärare-

  317. -som nåt som utvecklas naturligt
    med åldern.

  318. I själva verket måste det struktureras,
    vägledas och stöttas av läraren.

  319. Verktygslådan handlar om
    att komma åt de specifika sakerna.

  320. Annars är det bara rubriker som säger
    att nåt fungerar utan att vi vet varför.

  321. Vi måste gå på djupet.
    Vi tar feedback som exempel.

  322. Det står högst upp, så för några år sen
    var feedback väldigt inne i England.

  323. Folk hade dock rätt olika syn
    på vad det var.

  324. På verktygslådans sida
    har vi några frågor - inga enkla svar.

  325. Vi har frågor. Vad ska man tänka på
    angående feedback?

  326. Att ge bra feedback är en utmaning.

  327. Den måste vara specifik, noggrann
    och tydlig.

  328. Att säga "Det var jättebra", "Rätt"
    och att ge beröm-

  329. -är inte tillräckligt med information
    för att bli bättre.

  330. Är man specifik, noggrann
    och tydlig...

  331. Om jag som engelsklärare ägnar
    20 minuter åt att bedöma en uppsats-

  332. -vill jag att de
    ägnar 20 minuter av sina liv-

  333. -på att målmedvetet reflektera
    över min feedback.

  334. Jag måste vara specifik. Vad var bra?

  335. De kanske inledde stycken med tydliga
    meningar som stärkte resonemanget.

  336. Det viktigaste är hur de kan bli bättre.

  337. De kanske inte använde tillräckligt
    med källor eller citerade i uppsatsen.

  338. Jag måste vara specifik
    och återanvända feedbacken-

  339. -och ta upp den
    vid nästa liknande uppgift.

  340. Om de bara tar feedbacken och går...
    "Toppen. Jag fick beröm."

  341. Om de aldrig använder feedbacken
    försvinner den bara.

  342. Vi måste ta oss ner till det specifika,
    och den stora frågan är...

  343. Feedback lyckas eller misslyckas inte.

  344. Först måste vi ha
    en gemensam definition bland lärarna.

  345. Vad menar vi med feedback?
    Hur ser den ut?

  346. Ser den olika ut för matte,
    naturvetenskap och historia?

  347. Det ska den nog göra.

  348. Feedback på matematiska svar-

  349. -ska nog skilja sig från
    hur jag ger feedback på en uppsats.

  350. Det är väldigt olika uppgifter.

  351. Ett stort problem med att bara
    titta på evidens och rubriker...

  352. "Feedback är bra, enligt Dylan Wiliam.
    Det kommer lösa allt."

  353. Dylan Wiliam har själv visat det här.

  354. Sett till all evidens så påverkar
    feedback generellt inlärningen.

  355. Ändå försämrar en tredjedel
    av alla feedback-insatser inlärningen.

  356. Man vill inte att ens klassrum och skola
    tillhör den tredjedelen.

  357. Vi måste förstå vad vi menar med ordet
    och ha gemensamma strategier.

  358. I England hade vi ett problem
    med att det inte blev muntlig feedback-

  359. -med frågor, avsikter och dialog.

  360. Det blev kommentarer i barns böcker,
    som barnen knappt läste.

  361. Eller så skrev man
    en massa saker för syns skull.

  362. Det tröttade bara ut lärarna.

  363. De ägnade mer tid åt att rätta uppgifter
    utanför och i skolan-

  364. -och mindre tid
    åt att planera bra lektioner.

  365. Oxford University fick göra
    en litteraturöversikt om rättning.

  366. "A Marked Improvement".

  367. Den visade att rättning
    oftast inte gör nån större skillnad.

  368. Vissa inslag behövs
    för att det ska bli meningsfullt-

  369. -men generellt ska man inte lägga för
    mycket tid på det, för det hjälper inte.

  370. Man fick ifrågasätta mycket man gjorde
    i engelska skolor, och det är bra.

  371. Vi kan be lärare att göra saker
    som är slöseri med tid-

  372. -när de i stället kan göra saker
    som har större chans att lyckas.

  373. Vi tar ett exempel.

  374. Ett projekt vi nyligen utvärderade
    är inbäddad formativ bedömning.

  375. Det var Dylan Wiliams lärargrupper
    för gemensamt lärande kring feedback.

  376. Två månaders effekt låter inte mycket-

  377. -men lyckas vi upprepa det
    med alla barn i England...

  378. Deras kunskaper ökade generellt
    med ett betygssteg.

  379. Det är en enorm effekt
    för några utbildningstillfällen.

  380. Men vad var det för projekt? Det var
    nog mer än att bara ge feedback.

  381. För Dylan Wiliam sker feedback
    inte bara mellan lärare och studenter.

  382. Det handlar också om välstrukturerad
    dialog mellan klasskamrater.

  383. Det handlar om att eleverna lär sig
    att utvärdera hur bra de har lyckats-

  384. -bli bättre över tid
    och bygga upp sitt lärande.

  385. Det kräver färdigheter.

  386. Att låta barn reflektera både över sina
    provresultat och hur de förberedde sig-

  387. -kan vara en strategi
    för att ge barn bättre feedback.

  388. Vilka var beståndsdelarna som gjorde
    det här projektet framgångsrikt?

  389. Vi vet inte precis -
    ingen utvärdering ger en alla svar-

  390. -men här är några nyckelaspekter
    av projektet.

  391. Man hade arton månatliga träffar.
    Det är nåt som sker över en längre tid.

  392. Evidensen på området
    tyder på att det behövs.

  393. Lärargruppen var ganska liten -
    8-14 personer.

  394. Den involverade flera ämnen,
    vilket gav intressanta perspektiv.

  395. Den var lagom stor -
    lite som "Guldlock"-gruppen.

  396. Lärare var tvungna att prova saker
    och rapportera om det.

  397. Det blev deras ansvar
    att ta till sig utbildningen.

  398. Intressant nog
    hade varje grupp en utmanare.

  399. En lärare fick ta på sig rollen
    som utmanare och vara lite kritisk.

  400. Det är lätt hänt att alla berömmer
    varandra och säger att alla gör rätt.

  401. Det här verkar förbättra dialogen,
    och man hade en gemensam struktur.

  402. Jag ställer de här frågorna, eftersom
    inga svenska skolor var med i projektet.

  403. Ändå bedrivs det arbete i Sverige
    kring formativ bedömning.

  404. Vilka beståndsdelar hade vi?

  405. Vilka är de viktiga aspekterna som
    får feedback att fungera i vår skola?

  406. Vi ställer bättre frågor nu,
    när vi har viss evidens.

  407. Vi vet att inbäddad formativ bedömning
    nog är bra, men det förutsätter stöd.

  408. En enda insats är aldrig tillräckligt.
    Vi måste gå på djupet-

  409. -men vi kan börja med feedback,
    eftersom evidensen visar att det är bra.

  410. Vad gäller EEF så behöver ni stöd.

  411. Ni kan inte åka hem och bara förmedla
    allt till era kollegor utan stöd.

  412. Vi har vägledningsrapporter för skolor.

  413. Vi har vägledningsrapporter för att
    använda personal som stöttar lärare-

  414. -läskunnighet, matematik, meta-
    kognition, föräldraengagemang o.s.v.

  415. Alla är gratis,
    inklusive hur det ska implementeras.

  416. De har lärarvänliga rekommendationer
    som ni kan diskutera och använda.

  417. Vi har även ett nätverk
    av forskarskolor.

  418. Kunskapsmobilisering bygger
    på lärare som pratar med lärare.

  419. Inte forskare på en scen
    som förmedlar sin expertis.

  420. Det är en dialog i lärarrummet.

  421. Vi kan göra nytta
    genom att lära lärare att göra det.

  422. En spännande utveckling
    som vi hoppas ska intressera svenskar-

  423. -är att vi vill lansera
    den här modellen globalt.

  424. Vi får in pengar från Australien.
    Ni kan läsa mer om det här.

  425. Vi har en global fond
    för att genomföra studier världen över.

  426. Det kan vara i Florida med Dylan
    Wiliam, i Sverige eller i Australien.

  427. Vi tar in all information om feedback
    och får bästa möjliga resultat.

  428. Vi utvecklar det,
    liksom verktygslådan i olika länder.

  429. Det otroliga nu är alla samtal man har
    med personer man träffat tidigare-

  430. -som ger nya perspektiv.

  431. Inte bara från grannstaden eller skolan
    på samma gata, utan hela världen.

  432. Såna givande erfarenheter får man nu.

  433. Förhoppningsvis har det gjort er nyfikna
    och visat vad vi gör.

  434. Vad gör man redan bra i Sverige,
    och vad behövs för att komma framåt?

  435. Det är tankar ni kan diskutera
    med era kollegor.

  436. Tack för uppmärksamheten.

  437. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Familjeinkomst och skolresultat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Fattiga barn, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Komparativ bedömning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Familjeinkomst och skolresultat

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Att öka barns intelligens

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.