Titta

UR Samtiden - Lära med berättande

UR Samtiden - Lära med berättande

Om UR Samtiden - Lära med berättande

Föreläsningar från konferensen "Lära med berättande" som vänder sig till verksamma inom förskola, grundskola, gymnasium, SFI, folkbildning eller i andra lärande miljöer. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lära med berättande : Muntligt berättande som konstart och metodDela
  1. Berättande är inte skådespeleri.
    Det är att vända sig till publiken.

  2. Historieberättaren skapar en film
    i ens huvud, och man minns bilderna.

  3. God eftermiddag. Det är alltid roligt
    att vara dagens sista talare.

  4. Jag hoppas att jag är värd
    att stanna för.

  5. I Belgien har 50 % av publiken gått
    efter den sista kafferasten.

  6. Så är det inte här i Sverige,
    så tack för er disciplin.

  7. Jag heter Guy Tilkin och jobbar
    på Alden Biesen, som ni ser här.

  8. Det är landets största slott.

  9. Vi är belägna nära Maastricht,
    om ni vet var det ligger.

  10. Ungefär 80 km öster om Bryssel.

  11. 200 km söder om Amsterdam,
    nära Nederländerna och Tyskland.

  12. Slottet byggdes av Tyska orden.

  13. Nu är det ett statligt kulturcenter.

  14. Det tillhör regeringen, men det är
    ett ganska komplext koncept i Belgien.

  15. Det tillhör Flamländska gemenskapen.

  16. Jag är flamländsk, men mitt modersmål
    är nederländska, som i Nederländerna.

  17. I det här slottet...

  18. För ungefär 25 år sen, 1995, startade
    jag en internationell berättarfestival.

  19. Från första början
    byggde den på främmande språk.

  20. Vi började i våra skolor.

  21. Vi lär ut nederländska, engelska, tyska
    och franska från och med årskurs 7.

  22. Under festivalens första år-

  23. -hade vi historieberättande
    på fyra olika språk.

  24. Alltid av modersmålstalare.
    Inga översättningar.

  25. Eleverna lyssnar
    på det främmande språket.

  26. Det var jättepopulärt
    och växte något enormt.

  27. Efter tio år
    inkluderade vi vuxenutbildning.

  28. I mitt land är språk en hobby.

  29. Folk besöker Italien, gillar språket
    och tar kvällskurser där hemma.

  30. Samma med spanska, portugisiska
    o.s.v.

  31. Vi ville erbjuda modersmålstalande
    historieberättare till den publiken.

  32. Det blev också succé.

  33. Vi har berättare från olika länder -
    åtta språk.

  34. Vi berättar på nederländska, engelska,
    franska...

  35. Vad mer? Tyska, italienska, spanska,
    portugisiska och...svenska.

  36. Vi har också grupper
    som lär sig svenska.

  37. Alltid modersmålstalare,
    och det fungerar jättebra.

  38. Det är till för elever, vuxna
    och familjer från andra länder.

  39. För lärarstudenter också.

  40. En lärarhögskola
    besöker festivalen varje år.

  41. Under en dag lyssnar de på berättelser
    som vi har för grundskoleelever-

  42. -och på berättelser på sin egen nivå,
    oftast på engelska.

  43. Den lärarhögskolan har workshops
    för historieberättande-

  44. -genomför praktik
    med historieberättande och så vidare.

  45. Så jobbar vi alltså med utbildning.
    Det är väldigt språkorienterat.

  46. På så sätt är det unikt.

  47. Jag vet hur det ser ut världen över.

  48. Det finns ingen annan festival
    som gör samma sak.

  49. Unikt med festivalen är också att man
    vanligtvis når ut till barn och vuxna.

  50. Språksektionen däremellan,
    något i stil med 12-18-åringar-

  51. -når man sällan, men vi gör det.

  52. Jag tror att vi har över 10 000 elever
    från årskurs 7 och uppåt på festivalen.

  53. Det är en stor framgång.

  54. 2018 hade vi 45 historieberättare.

  55. Det håller på i nio dagar -
    från en måndag till nästa tisdag.

  56. Vi har 200 pass under nio dagar
    och når 19 000 människor.

  57. Det är Europas
    klart största berättarfestival.

  58. Det gör att jag kan berätta
    om historieberättandets kraft.

  59. Det är populärt, inte bara bland lärare.

  60. Eleverna kommer inte för att de måste.

  61. När de kommer in kan man se...

  62. Ibland säger studenter:
    "Varför måste vi lyssna på berättelser?"

  63. 17-åringar på yrkesinriktade
    utbildningar vet inte vad som väntar.

  64. När de kommer ut, speciellt efter
    ett engelskt pass: "Jag förstod allt!"

  65. De älskar det, och den kraften
    i berättelser ska inte underskattas.

  66. Det är ett rent språk.
    Berättaren pratar med dig.

  67. Historieberättande är inte skådespeleri.
    Man vänder sig till publiken.

  68. Historieberättaren skapar en film
    i ens huvud, och man minns bilderna.

  69. Vi hörde berättelsen om fisken i morse.

  70. Ni kommer alltid att minnas fisken
    bara genom att göra så här.

  71. Nu kan ni berättelsen.

  72. Inte för att ni minns orden,
    utan tack vare bilden i huvudet.

  73. Den kraften har berättelser hos unga.

  74. Det är viktigt att vi börjar med
    historieberättande för ungdomar igen.

  75. Med den kunskapen
    har vi anordnat festivalen sen 1995.

  76. Vi började ju bli ett berättarslott -
    därav "berättarslottet" i programmet.

  77. Vi ville göra mer än bara festivalen.

  78. Vi nådde många,
    men kunde vi stödja berättande?

  79. Kunde vi nätverka, utbilda
    och anordna workshops?

  80. Jag jobbade med utbildningsprojekt
    som livslångt lärande och Erasmus+.

  81. Vi började med utbildningsprojekt
    kring historieberättande.

  82. Europeiska projekt
    med tillämpat historieberättande.

  83. Vi lärde oss mycket om det fältet-

  84. -och försökte sprida det
    i Flandern och Europa.

  85. Sen 2012 är Alden Biesen säte
    för Fest.

  86. Federation for European Storytelling.

  87. Det som händer här... Inte precis här,
    men det händer mycket i Europa.

  88. Det finns många problem rörande
    berättande, och jag ska prata om dem.

  89. Bra. Till att börja med:
    Vad är historieberättande?

  90. Här är några fina citat.
    "Vi omges av berättelser."

  91. Jag menar att historieberättande
    är mycket mer än att berätta historier.

  92. Berättande är en del av våra liv.
    När ni kommer hem i morgon-

  93. -pratar ni med partner, barn, föräldrar
    eller någon annan-

  94. -och berättar vad som hände här.

  95. Någon som kommer hem från jobbet
    eller skolan berättar historier.

  96. Vad innebär det?
    De berättar vad som har hänt.

  97. Vad de har lärt sig och sett,
    inbakat i en berättelse.

  98. Den kommer att ha en plats,
    karaktärer, känslor o.s.v.

  99. Berättande är en del av våra liv.

  100. Det är så vi växer som vuxna.

  101. De handlar om vardagen, glädje, sorg,
    ilska och rädsla.

  102. Det är viktigt att vi ser berättelser
    som sättet vi tänker på.

  103. Vi ska gå in på narrativt tänkande.

  104. Det är något mycket viktigare
    än vad vi tror att det är.

  105. Jean-Paul Sartre skrev: "Un homme,
    c'est toujours un conteur d'histoires."

  106. "Il vit entouré de ses histoires
    et des histoires d'autrui."

  107. "ll voit tout ce qui lui arrive
    à travers elles."

  108. "Il cherche à vivre sa vie
    comme s'il la racontait."

  109. "Människan berättar historier."

  110. "Han lever omgiven
    av sina egna och andras berättelser."

  111. "Han betraktar allt som händer
    som en berättelse."

  112. "Han försöker att leva sitt liv
    som om han berättar det."

  113. Mer om det sen.

  114. Här ser ni vikten av historieberättande
    i livet.

  115. Vi berättar inte bara -
    vi tänker genom berättelser.

  116. Sen har vi inledningen
    på Shakespeares dikt:

  117. "Hela världen är en skådebana,
    och alla spelar på den."

  118. Vi lever våra liv som om vi lever i
    och berättar en historia.

  119. Den första viktiga saken: Berättande
    är mycket mer än att berätta historier.

  120. Vi pratar både om berättandet
    och scenkonsten.

  121. Yrket. Historieberättarna.

  122. För mig är historieberättande
    en sorts scenkonst.

  123. Er organisation jobbar förstås
    med precis samma beståndsdelar.

  124. Berättande som scenkonst-

  125. -men vi pratar också
    om tillämpat historieberättande.

  126. Sektorer där man tillämpar berättande,
    berättartekniker o.s.v.

  127. Det är inom utbildning, inom
    inkluderande arbete med migranter-

  128. -inom turism, inom marknadsföring och
    inom läkande berättande och terapi.

  129. Jag går inte in på alla.
    Jag är inte expert på allt det där.

  130. Jag pratar om det jag kan
    och stryker de två sista.

  131. Marknadsföring är ett specialfall.

  132. Läkande berättande
    har vi redan hört en del om-

  133. -men det är inte heller mitt fält.

  134. Jag ska försöka
    ge er vettiga beskrivningar-

  135. -av de andra delarna.

  136. Historieberättande som scenkonst.
    Vad är speciellt med det?

  137. Jag har ju talat om varför berättande
    fungerar så bra med ungdomar.

  138. Man talar direkt till publiken.

  139. Historieberättaren pratar med en.

  140. Det är något speciellt,
    även för ungdomar.

  141. Bilderna. Bilderna finns inte
    på en scen, utan i ens huvud.

  142. Det handlar inte bara
    om att förmedla en berättelse.

  143. Det handlar om att skapa en
    gemenskap och nå fram till publiken.

  144. Det handlar om vad man känner också.

  145. Historieberättaren iscensätter
    på sätt och vis publikens fantasi.

  146. På så sätt
    är berättande samskapande.

  147. Folk säger alltid, när man säger
    att det här är en konstform:

  148. "Berättaren är konstnären."

  149. Men berättaren gör något med dig.

  150. Du som lyssnare
    skapar bilderna i ditt huvud.

  151. Berättaren har bilder i sitt huvud.

  152. Berättaren rör sig genom
    och förmedlar berättelsen-

  153. -men du har egna bilder,
    och de är inte likadana.

  154. Du ser andra saker.

  155. Du har annorlunda bakgrund,
    referensramar, värderingar o.s.v.

  156. Det finns ett samspel,
    och man pratar om berättande-

  157. -som en sorts
    samskapande deltagarkonst.

  158. Historieberättande
    skapar en gemenskap.

  159. Det finns fina citat om det också.

  160. "Berättande är interaktivt,
    direkt och personligt."

  161. "En förhandling mellan berättaren
    och publiken just här och nu"-

  162. -"som aldrig kan återskapas."

  163. Det är unikt.
    Berättaren bygger upp sin berättelse.

  164. Du tar emot den, och något händer.
    Det är unikt.

  165. Ett till:
    "Att se till enbart berättelsen"-

  166. -"och bortse från samspelet
    med lyssnaren är att missa poängen."

  167. Berättandet handlar inte bara om:

  168. "Det här är min berättelse,
    och så här förmedlar jag den."

  169. Det handlar om att nå fram.

  170. Arbetar man inte med publiken...

  171. Inte som i att fråga
    vad publiken tycker-

  172. -eller be dem att avsluta berättelsen.

  173. Det handlar om vad som händer
    mellan berättare och publik-

  174. -och hur berättaren
    utvecklar berättelsen-

  175. -tack vare samspelet med publiken.

  176. Det är viktigt för berättande
    som scenkonst betraktat.

  177. Sen har vi andra beståndsdelar
    av berättande, som narrativt tänkande-

  178. -och berättande som ett verktyg för
    att skapa mening, minnen och identitet.

  179. Jag vet att vissa...
    Jag hade en väldigt bra tolk.

  180. Jag vet på ett ungefär
    vad som har hänt under dagen.

  181. Vissa saker blir upprepningar,
    men jag tycker att det är intressant-

  182. -att lära sig om det på ett annat språk
    och i ett annat paket, så att säga.

  183. Bra. Hur är det med tänkande?

  184. Ni har redan fått höra
    att vi har två sorters tänkande.

  185. Paradigmatiskt, logiskt tänkande.

  186. Det letar efter kausala samband
    och fokuserar på fakta och sanningar.

  187. Det är viktigt för oss.

  188. Fakta, siffror och ekonomi. Allt som...

  189. Vi förhåller oss inte till sådant
    med berättelser-

  190. -med känslor och ställen.

  191. Vi har den sortens
    logiskt, paradigmatiskt tänkande.

  192. Det är förstås viktigt,
    framför allt i västvärlden.

  193. Narrativt tänkande handlar om avsikter,
    känslor och hur händelser hör ihop.

  194. I västvärlden och utbildningssystemet
    ses det paradigmatiska som bättre.

  195. Det här var det Jerome Bruner som sa.

  196. I morse åt jag frukost med en kvinna
    som sa att några forskare hade sagt-

  197. -att skolan borde ta bort
    kreativt skrivande ur läroplanen.

  198. Var det du? Ja.

  199. Det är ett exempel på hur viktigt
    det paradigmatiska tänkandet är i väst-

  200. -men det visar också
    vilken trångsynt syn människor kan ha-

  201. -på hur man ska förhålla sig
    till världen och tänkande.

  202. Vi har två sätt att tänka på: narrativt
    och logiskt eller paradigmatiskt.

  203. Narrativt tänkande är vårt sätt
    att förstå upplevelser på.

  204. I början sa jag att ditt barn
    kommer hem och börjar berätta.

  205. "I dag hörde jag det här."

  206. "I dag var jag och den personen där,
    och det här hände."

  207. Det är en berättelse,
    även om den är liten.

  208. Det handlar inte bara om legender och
    myter, utan om saker du varit med om.

  209. Det är så vi fungerar.
    Det är så vi förstår världen.

  210. Det är så vi skapar mening.
    På båda sätten, förstås.

  211. Vi behöver logiskt tänkande, men vi
    behöver även narrativt tänkande.

  212. Narrativ utgör grunden
    för meningsskapande-

  213. -och det är vad vi är med om varje dag.

  214. Man kopplar samman ny information
    med redan existerande tankar.

  215. Vi kopplar ihop ny och gammal
    information och samlar den i grupper.

  216. Att den kopplas till gammal information
    gör att den får en mening.

  217. Det erbjuder mening, och den
    skiljer sig åt mellan olika människor.

  218. Sambanden kan vara känslor, bilder
    eller metaforer.

  219. Nya inslag bakas in i ett narrativ
    och kopplas till de befintliga.

  220. Sambandet och den plats narrativet
    får i huvudet definierar dess mening.

  221. Det är narrativt tänkande.

  222. Man kopplar ihop beståndsdelar
    och små narrativ med andra narrativ.

  223. Det är så vi gör saker begripliga.

  224. Där kommer berättelserna in,
    för de är viktiga.

  225. Berättelser har ofta ett
    narrativt mönster som vi känner igen.

  226. Berättelser är narrativ och återspeglar
    hur vi ger våra upplevelser mening.

  227. Berättelser och berättandetekniker
    ger enkel tillgång till ett antal saker.

  228. Till lärande, relationsbyggande,
    sociala kompetenser o.s.v.

  229. Det handlar om en
    igenkänningsbar väg in i våra sinnen.

  230. Det är vad det handlar om.

  231. En sak angående minnet: det jag sa om
    berättelsen om fisken vi hörde i morse.

  232. Ni minns fisken
    och därmed berättelsen.

  233. Inte i detalj, men berättelsen finns där
    tack vare bilderna.

  234. Det här är ett citat från Paul Harris.

  235. "När vuxna hör en berättelse bygger
    de upp en mental bild eller modell"-

  236. -"av situationen eller händelsen
    som beskrivs."

  237. "Det är den modellen de behåller över
    längre tid snarare än själva orden."

  238. Ni kan omedelbart tänka på utbildning.

  239. Vi minns inte orden. Vi minns bilderna.

  240. Tack vare bilderna kan vi minnas orden,
    om det görs på ett bra sätt.

  241. Än en gång:
    Det gäller både berättare och lyssnare.

  242. Bra lyssnande är också en konstform.

  243. Mer om minnet: Berättelser
    är inte bara fakta och narrativ.

  244. Det är också känslor,
    och känslor hjälper oss att minnas.

  245. Känslorna är viktiga.
    Berättelser talar till hjärtat.

  246. "Berättelser drar in oss i en upplevelse
    på mer än en kognitiv nivå."

  247. "De engagerar anden, fantasin
    och hjärtat."

  248. "Tack vare det stannar berättelser
    kvar längre i sinne och hjärta."

  249. Ett citat av Rossiter.
    Det blir mer av henne.

  250. En annan sak, som är viktig när vi
    arbetar med migranter och liknande:

  251. Att skapa mening och tänka narrativt
    är en socialkonstruktiv handling.

  252. Att skapa mening och förståelse är
    både personligt och socialt konstruerat.

  253. Vi bygger våra narrativ med våra
    medmänniskor - familj, kollegor o.s.v.

  254. De har narrativ och skapar mening.

  255. De berättar saker för dig, och tack vare
    hur berättelserna kopplas samman-

  256. -skapar du din egen mening.

  257. Processen är inte bara en själv med en
    sådan där glassak man har på huvudet.

  258. Stolp, på mitt språk.

  259. Man hör ihop med andra
    och har sitt sociala sammanhang.

  260. Det är en konstruktiv process,
    och det är väldigt viktigt.

  261. Vilka är dina medmänniskor?

  262. Vi får narrativ från vår omgivning och
    delar in dem i grupper utifrån modeller.

  263. Vi kan gå längre än så:

  264. Narrativ är vår identitet. Vi kan se
    identitet som en narrativ konstruktion.

  265. Vi är summan av narrativen
    i vårt huvud.

  266. Det är så vi är.

  267. "Att skapa ett godtagbart livsnarrativ
    är centralt i en vuxens utveckling."

  268. Vår identitet är summan av våra
    berättelser, men det är dynamiskt.

  269. Vi är tillbaka vid Sartre.

  270. Tänk på det första citatet:

  271. "Man berättar historier och
    lever sitt liv som om man berättar det."

  272. Det var Sartre,
    och han var ingen scenkonstnär.

  273. Om vi tittar på
    vad forskarna skriver nu...

  274. Det finns förstås olika inriktningar.

  275. Vår identitet är summan av våra
    berättelser, vilket för oss till Sartre.

  276. Det är en sak som jag vill ha sagt:

  277. Berättande och narrativ
    är väldigt viktigt för oss.

  278. Mer än vad vi förstår-

  279. -i den moderna västvärlden.

  280. De som jobbar
    med flyktingar och nyanlända-

  281. -märker att narrativa metoder
    fungerar bättre än logiska.

  282. De tänker på ett annat sätt,
    och vi tvingar in dem i logiken.

  283. De har ett annat sätt att tänka på-

  284. -som är mycket enklare för dem
    att acceptera och förstå än för oss.

  285. Att berätta och lyssna
    förbättrar de narrativa mekanismerna.

  286. Meningsskapande, minne, fantasi,
    identitet och socialt konstruerande.

  287. Det utvecklar även
    ett antal kompetenser.

  288. Vi har det viktiga narrativa tänkandet,
    och berättandet förstärker det.

  289. Berättelsens struktur utnyttjar det.

  290. Å andra sidan: När vi tittar
    på berättandet som handling-

  291. -kommer vi in på ett antal kompetenser
    som är användbara i vårt samhälle.

  292. Ni kanske känner till nyckel-
    kompetenserna för livslångt lärande.

  293. Några av dem är kommunikation
    på modersmål och främmande språk-

  294. -fantasi, kreativitet, social kompetens
    och kulturell medvetenhet.

  295. Det är nog uppenbart att berättelser,
    vilket vi har hört i dag...

  296. Att framföra en berättelse-

  297. -handlar om att tala, att nå fram
    och sociala kompetenser o.s.v.

  298. Ett stort antal kompetenser
    kommer till användning vid berättande.

  299. Jag minns att det ställdes en fråga
    i stil med:

  300. "Om man jobbar med utbildning
    och ägnar mycket tid åt berättande"-

  301. -"kommer man
    kunna nå lärandemålen?"

  302. Ja, men kanske via en omväg -
    eller mer direkt än annars.

  303. Det beror förstås på målen.

  304. Vi har den här diskussionen nu
    i mitt land.

  305. Sen 1,5 månad tillbaka,
    varje torsdag i Bryssel-

  306. -demonstrerar ungdomar för klimatet.

  307. I Flandern
    har vi 60 000-90 000 ungdomar-

  308. -i årskurs 7 och uppåt.

  309. Varje torsdag uteblir de från skolan.

  310. De åker till Bryssel och demonstrerar
    mot klimatförändringen.

  311. De vill tvinga politikerna
    att skapa bättre lagar.

  312. Det diskuteras förstås
    varför föräldrar och skolor-

  313. -låter eleverna åka till Bryssel.

  314. Hur blir det med lärandemålen?

  315. Det finns folk som är för och emot.

  316. Kommer de lära sig mycket
    och hinna i kapp?

  317. Det är en stor diskussion för och emot,
    men det är samma sak.

  318. Självklart lär de sig något.

  319. Kanske är den diskussionen
    viktigare just nu-

  320. -än matte, historia eller något annat.

  321. Det här är samma diskussion.

  322. Hur når du dina mål,
    och vilka är målen?

  323. Jag tycker att det är viktigt.

  324. Jag kursiverade "digital kompetens".

  325. Det finns digitalt berättande
    och andra tekniker-

  326. -och sådant är på frammarsch
    nu för tiden.

  327. Det sades i morse, av Ola tror jag-

  328. -att berättande är mycket mer
    än att kunna läsa, skriva och tala.

  329. Vi har berättelsen,
    dess innehåll och dess budskap.

  330. Värderingar förmedlas via berättelsen.

  331. Vi har meningsskapande,
    narrativt tänkande-

  332. -och skrivande, redigering, bilder,
    struktur och digitalisering.

  333. Vi har sociala aspekter, grupparbete
    och samspelet med publiken.

  334. Vi har röst, intonation, uttal
    och klarspråk.

  335. Vi har interaktiva aspekter
    och känslan av tillhörighet.

  336. Tänk er att allt det
    finns i historieberättandet.

  337. Det gör det.
    Det här är inte bara tomt prat.

  338. Allt det här finns i berättandet.

  339. Fråga er igen: Når vi våra lärandemål
    med historieberättande?

  340. Fråga er det och titta här.

  341. Jag skulle säga: "Ja, men vi kanske
    måste anpassa vissa mål."

  342. Margaret Rossiter igen: "Utifrån hur
    centrala narrativ är för människan"-

  343. -"kan vi förstå berättelsernas kraft
    vid inlärning."

  344. "Vi kan se att ett narrativt perspektiv
    på utbildning"-

  345. -"handlar om mer
    än berättande i klassrummet."

  346. Vi pratar inte bara om att läraren
    inleder lektionen med en berättelse.

  347. Det är mycket mer än så.

  348. Vad menar vi
    när vi pratar om utbildning?

  349. Vi pratar förstås om läraren
    som berättar historier-

  350. -och förmedlar budskap
    och värderingar eller bara underhåller.

  351. För att skapa en bra atmosfär i början.
    Berättelser är en del av det.

  352. Vi pratar förstås också
    om elever som berättar.

  353. Då får vi alla kompetenser och all nytta
    - om de lär sig att berätta bra-

  354. -som finns i berättande.

  355. Sociala kompetenser, tal och annat.

  356. Man gör också berättelser av innehåll.

  357. Det kom en fråga om det
    i eftermiddags.

  358. Hur börjar man?

  359. Man börjar inte med
    att bli en berättare under lektionerna.

  360. Man är ingen scenkonstnär.
    Man behöver i alla fall inte vara det.

  361. Börja smått, som
    med att göra berättelser av innehållet.

  362. Gå igenom läroplanen.
    Jag vänder mig till lärare nu.

  363. Försök att hitta de delar i läroplanen-

  364. -du kan berätta som en historia.

  365. Alltså att du kan lägga till platser,
    karaktärer och känslor.

  366. Du bakar in det i en liten berättelse.

  367. Du behöver inte
    stå på en scen och berätta.

  368. Man förmedlar helt enkelt innehåll...

  369. Det kan vara matte, fysik, historia
    eller vad som helst. Religion.

  370. Berätta det som en historia.

  371. Så kan du börja.

  372. Jag vill citera Arkimedes.

  373. Vi vet att han satt i badet och skrek:
    "Heureka! Jag har funnit det!"

  374. "Hur mycket vattennivån stiger
    motsvarar min kropps volym."

  375. Jag vet inte om det är sant, men det
    spelar ingen roll. Alla känner till det.

  376. Samma sak med Newton,
    och det är definitivt inte sant.

  377. Äpplet han fick i huvudet
    i sin mors trädgård.

  378. Äpplet... Gravitationen. Äpplet faller,
    och jorden faller lite mot äpplet.

  379. Vi kommer alltid att minnas bilden.

  380. Det är att erbjuda information
    i form av en berättelse.

  381. Du kan gå igenom läroplanen
    och lista ut-

  382. -hur du kan förmedla kunskapen
    på det här sättet-

  383. -genom lärare och elever.

  384. Muntligt,
    och nu för tiden även digitalt.

  385. En grundläggande fråga vi hörde i dag
    handlade om lärarutbildning.

  386. Finns historieberättande
    i lärarutbildningens läroplan i Sverige?

  387. Gör det det i Belgien? Nej.

  388. Våra lärare måste lära sig att spela
    blockflöjt, och de lär sig om musik.

  389. De har musik i läroplanen,
    men inte berättande.

  390. Det finns helt enkelt inte där,
    och då undrar man varför.

  391. Ett stort problem med berättande
    är synen människor har på vad det är.

  392. Hur kan vi ha det i läroplanen?

  393. Vi behöver inte göra lärare
    till historieberättare-

  394. -men vi borde hjälpa lärare
    att lära ut med hjälp av berättelser.

  395. Det är väldigt viktigt
    och något vi borde göra.

  396. Vi har historieberättare i Flandern
    som besöker lärarhögskolor och säger:

  397. "Borde vi inte prata om berättande?"

  398. De får tre dagar.

  399. En sorts modulutbildning i berättande
    på lärarhögskolorna.

  400. Det är allt.
    Det finns inte med i läroplanen.

  401. Jag kan säga att det fungerar så
    i nästan alla länder i Europa.

  402. Vad menar vi med tillämpat berättande
    för inkludering?

  403. Det är en lång lista.

  404. Man kan göra mycket, men konceptet...

  405. Narrativ konst nedifrån och upp,
    samskapande och deltagarkonst.

  406. Man måste se historieberättande
    som inkluderande narrativ konst.

  407. Vi pratar om att skapa konst,
    men också om att involvera.

  408. Vi har sett exempel på det.

  409. Att involvera människor i skapandet.

  410. Det kan vara att lyssna och berätta,
    men det är också samskapande.

  411. Det samskapandet,
    när man jobbar med flyktingar-

  412. -handlar inte om
    att få upp människor på en scen.

  413. Att hjälpa människor att uttrycka sig
    är viktigt, men inte på en scen.

  414. Marianne pratade ju om att prata
    ansikte mot ansikte och så vidare.

  415. Se det som narrativ deltagarkonst
    utförd nedifrån och upp som...

  416. Hur säger man? Den frigör människors
    kreativa och konstnärliga sidor-

  417. -för att skapa något
    och att skapa samskapande.

  418. Berättande och deltagarkonst
    handlar inte bara om att skapa något.

  419. Det handlar också om
    att skapa något tillsammans.

  420. Framför allt för nyanlända, flyktingar
    och liknande är det väldigt viktigt.

  421. Att lyssna och bli lyssnad på
    är också viktigt.

  422. Att känna tillhörighet.

  423. Vi har samarbetat i en del
    europeiska projekt som jag varit med i-

  424. -och med Region Västerbotten.

  425. Vi har skapat enkla övningar-

  426. -som man kan använda i arbetet
    med flyktingar, migranter o.s.v.

  427. Berättelser... Med en flykting.

  428. Om man frågar om arv -
    vad tror ni att han har med sig?

  429. Inte sitt arv, om han eller hon
    inte har det i huvudet.

  430. De bär med sig sitt arv.

  431. Man kan uttrycka det arvet
    genom historieberättande.

  432. Då blir de lyssnade på
    och kan prata om sitt förflutna.

  433. Man skapar också metaforer
    för att ta sig runt det onämnbara.

  434. Många av dem klarar inte av
    att prata om vad de upplevt.

  435. Det kan bero på ett trauma-

  436. -eller ha kulturella skäl -
    att de inte får prata om det.

  437. Med hjälp av metaforer och berättelser
    kan man ta sig runt det.

  438. Man kan hjälpa dem att blottlägga
    trauman, vilket du pratade om.

  439. De här aspekterna är viktiga,
    och sådan är berättandets kraft.

  440. Berättandet
    kan sänka tröskeln till konst-

  441. -och dra in folk i en upplevelse
    så att de kan gå vidare.

  442. Och gällande flyktingar...

  443. Jag nämnde inte ens
    de andra kompetenserna.

  444. De får det också.
    Kommunikationsfärdigheter o.s.v.

  445. Så kan vi bidra till inkludering.

  446. Vad menar vi med arv?

  447. För två år sen
    var jag i Burgos i Spanien.

  448. De har en vacker katedral.

  449. Jag besökte den
    och hyrde en ljudguide.

  450. I nästan en timme bombarderades jag
    med fakta, siffror, datum och namn.

  451. Jag kan lova att jag inte minns
    ett enda datum eller namn.

  452. Det är logiskt, paradigmatiskt tänkande.

  453. Var var berättelserna?

  454. Det handlar om arvstolkning.

  455. Hur kan man släppa fakta, siffror,
    datum och namn?

  456. De räknas för folk
    med de referensramarna.

  457. Om man är historiker
    har man andra referensramar.

  458. Är man matematiker
    kan man relatera till matte.

  459. Är man historiker kan man relatera
    till fakta, siffror och datum.

  460. En normal... Ursäkta uttrycket.

  461. Andra människor
    har andra referensramar.

  462. Andra människor behöver berättelser
    och referenser till deras liv.

  463. Det är vad arvstolkning är.

  464. Man...

  465. Det man ser -
    föremålet, parken eller vad det nu är-

  466. -relateras på något sätt till...

  467. "Vad är det här? Vad betyder det?
    Vad betydde det då?"

  468. "Vad betyder det för oss?"

  469. Det i en narrativ struktur
    blir en tolkning.

  470. Då kan man relatera det till människors
    referensramar och värderingar.

  471. Det är alltså skillnaden mellan
    paradigmatiskt och narrativt tänkande.

  472. En tolkning är narrativt tänkande.
    Fakta är paradigmatiskt och logiskt.

  473. Med arv... Arvstolkare arbetar mycket
    med berättelser och berättande-

  474. -och drar paralleller till livet nu.

  475. Vad innebär det?

  476. Man erbjuder plats, tid, karaktärer
    och känslor, inbakat i en berättelse.

  477. Det var mitt första budskap.

  478. -Hur mycket tid har jag kvar?
    -Ett par minuter.

  479. Ett par minuter? Två?

  480. Okej. Det får gå snabbt.

  481. Jag vill prata lite om Fest.

  482. Det finns mycket berättande i Europa.

  483. Där nere till vänster ser ni Guadalajara
    i Spanien.

  484. Där har man berättarmaraton.

  485. Vanliga människor berättar historier
    under 24 timmar.

  486. Till höger har vi Beyond the Border -
    en stor berättarfestival i Wales.

  487. Där uppe har vi oss - Alden Biesen.

  488. Fest står för
    European Federation for Storytelling.

  489. Vi har samlat organisationer
    som jobbar med berättande.

  490. Vi har i nuläget 70 medlemmar.

  491. Inte enskilda berättare,
    utan t.ex. det här huset, Alden Biesen-

  492. -festivalarrangörer och
    professionella berättarorganisationer.

  493. Det är vad Fest är.

  494. Vi försöker att tackla de problem
    som berättandet står inför-

  495. -och synliggöra de möjligheter
    som berättandet kan föra med sig.

  496. Jag får erkänna att vi var en liten,
    internationell, ideell organisation-

  497. -men för två år sen ansökte vi -
    jag beklagar - om pengar från EU.

  498. Vi fick ett nätverksanslag
    från Creative Europe.

  499. Det är ett fyraårigt anslag,
    och med det kan vi göra ett antal saker.

  500. Jag skulle helt kort vilja prata
    om de olika delarna i det projektet.

  501. Det hjälper er att förstå-

  502. -vilka problem och möjligheter
    berättandet har.

  503. Den första delen är en strukturell
    utveckling av berättarsektorn.

  504. Det är precis det som händer här.
    Ni skapar ett berättarcentrum.

  505. Det är en struktur som kan göra saker
    och föra upp berättandet till ytan.

  506. Marianne är ju berättarantikvarie.

  507. Vi betonar de möjligheter
    som historieberättande för med sig.

  508. Vi vill växa som nätverk-

  509. -och få fler medlemmar
    och fler sorters medlemmar.

  510. Inte bara...

  511. Till exempel högskolor och universitet.
    Mer om det sen.

  512. Organisationer o.s.v.

  513. Ett större, mer mångfaldigt nätverk
    i Europa och fler tjänster att erbjuda.

  514. Vi jobbar för berättandets synlighet
    och erkännande.

  515. Man måste inse...
    Någon sa en vanlig sak i morse.

  516. "Vad är du?"
    "Berättare."

  517. "Vad gör du?"
    "Berättar."

  518. "Vad jobbar du med?"
    "Berättar."

  519. Så låter det i hela Europa. Folk
    vet inte vad en historieberättare är-

  520. -och de kan inte tänka sig
    att man kan försörja sig på att berätta.

  521. Och sen... Folk frågar
    hur man blir historieberättare.

  522. Det är en problematisk aspekt.
    Hur blir man historieberättare?

  523. Man kan vara det,
    men man kan inte bli det.

  524. Man kan vara det,
    men det finns ingen formell utbildning.

  525. Man kan inte ta en examen
    i historieberättande.

  526. Vissa universitet och högskolor jobbar
    med det, så det pågår en utveckling-

  527. -men universitet och högskolor
    i Europa har ingen berättarinstitution.

  528. Man har drama, skådespeleri o.s.v.,
    men inte berättande.

  529. Det är ett av problemen vi har.

  530. Skådespelare kan man vara och bli-

  531. -men man måste förklara
    vad berättande är.

  532. Berättande är vad som helst för alla.

  533. Jag har samarbetet i ett projekt med...
    Ska jag nämna landet?

  534. En italiensk organisation.

  535. En internationell berättarskola i Turin.

  536. Mer säger jag inte.

  537. En berättarskola,
    och vi hade ett projekt.

  538. De hade aldrig hört talas
    om en historieberättare.

  539. Det var en skola inriktad på manuskript,
    böcker och marknadsföring.

  540. Det var vad de gjorde -
    den internationella berättarskolan.

  541. Det är det tragiska med berättande.

  542. Alla tror att de berättar en historia.

  543. Författare och filmskapare
    berättar förstås historier.

  544. De har berättelser, och på sätt och vis
    presenterar de berättelser-

  545. -men en historieberättare
    är något annat, och det vet inte folk.

  546. Man måste förklara det tre gånger.

  547. Det är ett problem inte bara här
    och i Flandern, utan i hela Europa.

  548. Det är det vi försöker lösa.

  549. Jag säger inte att vi kan,
    men vi försöker.

  550. Del tre är att utbilda berättare och en
    läroplan med fokus på unga berättare.

  551. Hur blir man berättare?

  552. Man är gatukonstnär, lärare
    eller skådespelare-

  553. -och man tar någon - ursäkta -
    sommarkurs i berättande.

  554. Sen är man en berättare, för ingen...

  555. När jag pensionerar mig... Snart.

  556. Jag kan gå en sommarkurs
    och sen kalla mig historieberättare.

  557. Ingen kan hindra mig.

  558. Det finns inget erkännande eller skydd
    för historieberättaryrket.

  559. Ingenstans i Europa.

  560. Erkännandet uteblir,
    för det finns ingen läroplan.

  561. Det finns inga standarder
    eller något annat för berättande.

  562. I relation till det försöker vi få fram-

  563. -till exempel en kompetensprofil
    och en läroplan.

  564. Vi försöker att skapa band till
    andra konstformer och digitala medier.

  565. Berättande och berättanderelaterad
    konst över olika medier.

  566. Hur arbetar vi då? Vi har pengar.

  567. Vi säger till medlemmar och andra:
    "Det här prioriterar vi."

  568. Det kan vara samarbeten
    med moderna medier.

  569. "Vill ni arrangera något?"

  570. Vi kontaktar organisationer i Europa
    och ger dem pengar för att göra det.

  571. Så arbetar Fest i nuläget.

  572. Berättande i andra delar av samhället
    är det jag har pratat om.

  573. Fler berättarevenemang i Europa
    och ökat samarbete länder emellan.

  574. Vi samarbetar med europeiska
    kulturhuvudstäder - tyvärr efter Umeå-

  575. -som Malta och Leeuwarden.
    Vi samarbetar med dem.

  576. Vi försöker att ta oss in.

  577. Vi försöker organisera
    berättaraktiviteter på andra ställen.

  578. Andra ställen än skolor.

  579. På "riktiga" teatrar o.s.v.

  580. Det är vad vi gör.

  581. Jag vill inte avsluta i moll, men...

  582. Tänk om vi dör.

  583. Vad finns kvar av oss när vi har dött?
    Tänk på saken.

  584. Vad säger ni? Våra berättelser.

  585. Föremål som man har
    efter sina föräldrar-

  586. -är mindre värda
    om de inte involverar en berättelse.

  587. Det är berättelserna som överlever.

  588. Kanske är jorden
    bara en berättelsegenerator.

  589. Tack så mycket.

  590. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Muntligt berättande som konstart och metod

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Storytelling är mycket mer än att berätta historier, säger Guy Tilkin, koordinator och konstnärlig ledare för Europas största berättarfestival i Alden Biesen, Belgien. Här talar han om berättelsens kraft att skapa ett narrativt tänkande och om berättelsen som meningsskapande verktyg, minnesverktyg och konstform. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Berättande, Berättande konst, Berättarteknik, Muntligt berättande, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lära med berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande för kunskap och bildning

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ger en historisk överblick över berättande som kunskapsbärare och bildningsskapande metod. Hur har man i historien använt sig av berättelser för att skaffa sig makt, bli ihågkommen eller för att forma en nation? Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Varför muntligt berättande i förskola och skola?

Ola Henricsson, forskare och grundskollärare, föreläser om effekterna av muntligt berättande. Om hur lärare erfar att berättande tränar lyssnandet, väcker lust att använda språket, skapar gemenskap, väcker nyfikenhet och intresse för ämnet samt väcker frågor som öppnar för samtal. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande som kunskapsförmedlare

Hur kan man använda berättande och berättelser som metod och verktyg för att kommunicera kulturhistoria? AnnCristin Winroth och Katarzyna Wolanik Boström, båda etnologer vid Umeå universitet, forskar om berättande. Museipedagog Ingela Wall och berättarantikvarie Marianne Folkedotter arbetar vid Västerbottens museum. Här berättas både om museets verksamhet och forskningen kring metoden. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Muntligt berättande som konstart och metod

Storytelling är mycket mer än att berätta historier, säger Guy Tilkin, koordinator och konstnärlig ledare för Europas största berättarfestival i Alden Biesen, Belgien. Här talar han om berättelsens kraft att skapa ett narrativt tänkande och om berättelsen som meningsskapande verktyg, minnesverktyg och konstform. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Allt du behöver veta om källkritik

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om källkritik och redogör för fem viktiga kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källas trovärdighet. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Kampen om sanningen

Med internet och den digitala tekniken har kampen om vem som äger "sanningen", vilket narrativ som får styra, blivit tydlig. Vi har idag en uppsjö av narrativ, säger Dick Harrison, professor i historia. Han menar att ur ett historiskt perspektiv är detta väldigt intressant - ingen har längre monopol på att berätta. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Vart går utvecklingen?

Hur fungerar OER i Norge? Jens Breivik från Norgesuniversitetet berättar. En panel med bland andra Agneta Stark, rektor för Högskolan i Dalarna, Thomas Lundén, Högskolan i Malmö och Torsten Fransson från KTH diskuterar under ledning av Alastair Creelman från Linnéuniversitetet hur framtiden för OER ser ut i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss