Titta

Fatta EU - syntolkat

Fatta EU - syntolkat

Om Fatta EU - syntolkat

Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop. Serien är syntolkad av UR.

Syfte

Syftet med serien är att ge högstadieungdomar kunskaper om det europeiska samarbetet med utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor. Programmen ger kunskaper om var beslut fattas och om individers och gruppers möjligheter att påverka beslut.

Till första programmet

Fatta EU - syntolkat : SamarbeteDela
  1. Vi ankommer strax till Malmö C.
    Avstigning sker på höger sida.

  2. Hittar vi en man i uniform här?

  3. Hur ska Sverige agera under den
    värsta flyktingkatastrofen på 70 år?

  4. De flesta kommer först till Skåne,
    antingen med tåg eller med färja.

  5. 2015 fylldes Malmö station till bred-
    den med människor som sökte skydd.

  6. Främst p.g.a. kriget i Syrien hade
    så många samtidigt flytt till Europa.

  7. För flera av dem
    blev slutstationen Sverige.

  8. Många passerade Malmö
    - porten till och från Europa.

  9. -Hej. Är du från gränspolisen?
    -Ja. Michael. Välkommen till Malmö.

  10. -Tack. Jag ska få praoa med er.
    -Det stämmer.

  11. -Var du med under 2015?
    -Det var jag.

  12. Jag vill gärna höra hur det var för
    er när EU-samarbetet inte funkade.

  13. Visst. Kom.

  14. Efter två världskrig hade
    stora delar av Europa trasats sönder.

  15. För att undvika att det skulle hända
    igen slöt sex länder ett avtal-

  16. -om ett samarbete kring vissa frågor.

  17. Det här var början till det som i dag
    heter Europeiska Unionen-

  18. -som nu består av 28 länder.
    Sverige gick med 1995.

  19. Samarbetets grundbult är att varor,
    tjänster, personer och kapital-

  20. -ska kunna röra sig fritt inom EU.

  21. Vi samarbetar även på andra områden-

  22. -som miljö, asylpolitik
    och brottsbekämpning.

  23. Vi säger ofta att vi är en del av EU.
    Vi borde snarare säga att vi är EU.

  24. Det betyder att vi måste fatta EU.

  25. Välkommen ombord!

  26. Detta stora maskineri
    är svårbegripligt.

  27. Därför ska Leila och jag, Jenny,
    hjälpa er på traven.

  28. I det här programmet
    tittar vi närmare på EU:s samarbete.

  29. Vi samarbetar inom flera områden.

  30. Det funkar oftast bra, trots att
    28 länder ska komma överens.

  31. Men nu ska vi se ett exempel
    på ett samarbete som inte fungerade.

  32. Anade ni
    att det skulle bli som det blev 2015?

  33. Ja. Vi fick underrättelsebilder
    från övriga Europa-

  34. -på att det var mycket folk på väg.
    Så var det under stora delar av 2015.

  35. Men att så många ville just till
    Sverige och Skandinavien i stort-

  36. -hade ingen förstått förrän de stod
    och knackade på dörren, tror jag.

  37. Nu är vi i Hyllie,
    där Hyllie station ligger.

  38. Första anhalten för tåget
    från Danmark till Sverige.

  39. EU startade i fredsbevarande syfte.

  40. Slagorden var
    ett fritt och öppet Europa.

  41. Gränskontrollerna togs bort
    så att vi skulle få resa fritt-

  42. -utan pass och passkontroller.
    Det kallas för Schengenavtalet.

  43. För att kunna skydda friheten inom EU
    har murarna kring oss blivit högre.

  44. Det har blivit allt svårare för
    människor utanför EU att ta sig in.

  45. Från många länder krävs det visum.

  46. Därför måste människor som flyr
    sina hemländer ta stora risker.

  47. Många smugglas in med t.ex. båtar-

  48. -men när de väl är inne i Europa
    har de rätt att söka asyl.

  49. 2015 blev det en prövning för EU-

  50. -när så många från kriget i Syrien
    sökte skydd i Europa samtidigt.

  51. Gränspoliserna i EU, som vanligtvis
    jobbar med brottslighet-

  52. -fick nu nya utmaningar.

  53. Hej, hej! Vad exalterade alla var
    över att se mig!

  54. Ni har ju häftiga uniformer på er.
    Behöver inte jag det?

  55. Du behöver en väst, så att du syns
    ute bland resenärerna - en praoväst.

  56. -Välkommen ombord.
    -Tack.

  57. -Så. Nu är jag redo att jobba.
    -Snyggt!

  58. Jag stod på en bro och tittade ner
    på tågen när de tömdes på folk.

  59. 200-300 personer kunde gå av
    och välla upp från tåget.

  60. "Herregud, hur ska det här hanteras?"
    tänkte man. Det gick ju.

  61. Ni som vill stanna i Sverige går först.

  62. De asylsökande transporterades
    till Migrationsverket.

  63. Vi lyckades hantera det, så man
    tänkte att man kunde koppla av lite.

  64. Men då stod nästa tåg på kö,
    och nästa efter det, och nästa.

  65. Det rullade bara på. Flera hundratals
    asylsökande kom hela tiden.

  66. Hur många kunde komma på en dag?

  67. Tusentals asylsökande kom varje dag
    när det var som mest.

  68. Det var ofantliga mängder människor.

  69. Kaoset som uppstod hade gått att und-
    vika om EU:s samarbete hade fungerat.

  70. EU har regler kring hur
    vi ska ta emot människor på flykt.

  71. Alla EU-stater ska ge människor som
    flyr undan krig eller förföljelse-

  72. -möjligheten
    att söka skydd i ett land-

  73. -och få en rättslig prövning
    huruvida de får stanna.

  74. Ett regelverk ska se till
    att alla EU-länder delar på ansvaret-

  75. -för dem som söker skydd i Europa.
    Det heter Dublinförordningen.

  76. Enligt den får flyktingar
    enbart söka asyl i ett land i taget.

  77. De måste registrera sig
    i det första ankomstlandet.

  78. Sen ska de fördelas jämnt mellan EU-
    staterna och få sin ansökan prövad.

  79. Under 2015 blev det snabbt problem.

  80. De flesta flyktingarna anlände
    till Grekland eller Italien.

  81. Att registrera alla blev svårt.

  82. När flyktingarna som var registrerade
    skulle fördelas ut-

  83. -ville få länder ta emot dem.

  84. Systemet havererade.
    Hundratusentals rörde sig i Europa-

  85. -för att hitta ett land
    där de kunde få skydd.

  86. -I dag ska vi ut och jobba.
    -Får jag vara med? Jag är redo!

  87. -Hur lång tid har ni på er?
    -Vi har sex minuter på oss.

  88. Hejsan, här var det gränskontroll.

  89. Hej.

  90. Han kommer från Ukraina och ska ha
    en stämpel. Det har vi en här.

  91. Utmärkt, sir. Tack. - Perfekt.

  92. Under hösten 2015 vägrade allt fler
    EU-länder ta emot fler asylsökande-

  93. -medan Sverige ännu välkomnade dem.

  94. De som behöver komma hit ska få det.
    De ska få sin asylansökan prövad.

  95. Till slut tog det stopp även för oss.

  96. Regeringen krävde att övriga
    EU-länder skulle ta sitt ansvar.

  97. Nu måste fler människor söka asyl
    och erbjudas skydd i andra EU-länder.

  98. Vi behöver hjälp och avlastning
    från andra EU-länder.

  99. Men maskineriet var trögt.
    Få ville hjälpa till.

  100. Det blev snarare tvärtom.

  101. Regeringen valde därför
    att göra om asylpolitiken:

  102. Permanenta uppehållstillstånd
    för asylsökande blev tillfälliga.

  103. Landsgränserna stängdes,
    passkontroller infördes-

  104. -och kontrollanter anställdes.

  105. Hejsan, här var det gränskontroll.

  106. -Jag har en kopia av mitt pass.
    -En kopia? Då ska vi se.

  107. -Var är ditt pass?
    -Hemma i Köpenhamn. Behövs det?

  108. Ja, dessvärre.

  109. -Det här är ingen giltig resehandling.
    -Det visste jag inte. Jag är ledsen.

  110. Du måste tyvärr kliva av tåget med mig-

  111. -så att vi kan göra en kontroll
    i systemet så att allt ser okej ut.

  112. Det är ett vanligt misstag.

  113. Jag plockar av en person
    på ett ärende.

  114. -Vad är det som pågår just nu?
    -Den här personen är från Costa Rica.

  115. Han har inte med sig sitt pass,
    men däremot ett ID.

  116. Det är ingen giltig resehandling.

  117. Jag behöver se en stämpel för att se
    hur länge han har varit i Europa.

  118. Just därför funkar inte passkopian.

  119. Precis.
    Jag vet inte om passet är förfalskat.

  120. Jag kan inte kontrollera säkringarna
    som finns i passet.

  121. Risken är att han blir vänd
    till Danmark, tyvärr.

  122. Utan giltiga resedokument
    nekas man inresa i Sverige.

  123. Men man har rätt att söka asyl.
    Då skickas man till Migrationsverket.

  124. Där måste man lämna fingeravtryck.
    De går in i ett system-

  125. -för att se om man har registrerats
    i ett annat EU-land.

  126. Är man det, skickas man tillbaka dit.

  127. Dublinförordningen
    säger ju att du ska söka asyl-

  128. -i det första EU-land du kommer till.

  129. För att slippa kontroller
    försöker vissa ta sig in obemärkt.

  130. God dag. ID, tack.

  131. Tidigare har folk försökt springa
    eller cykla över hela Öresundsbron.

  132. Folk har försökt gömma sig
    ombord tåg och bussar.

  133. Folk som uppger att de är
    nån helt annan än de egentligen är.

  134. Dublinförordningen hade
    goda intentioner men fungerade inte.

  135. Länderna ville olika saker.

  136. Flera av EU-staterna bröt mot
    överenskommelsen om ansvarsdelning.

  137. När ett EU-land bryter mot avtal
    kan det ställas inför EU-domstolen.

  138. EU:s domstol består av domare
    från alla medlemsstater.

  139. Den ska se till att regler följs,
    tolkas och används rätt-

  140. -och att EU-samarbetet fungerar.

  141. Den beslutar
    vilka spelregler som ska gälla.

  142. Ett land som bryter mot regelverk
    kan bli av med rösträtten, få böter-

  143. -eller bli uteslutet.

  144. Flera länder, såsom Polen, Tjeckien
    och Ungern, hamnade i EU-domstolen-

  145. -p.g.a. sin vägran
    att ta emot flyktingar.

  146. Migrationsfrågan är dock
    bara ett av flera samarbeten inom EU.

  147. De flesta samarbetena är lyckade.

  148. Bl.a. samarbetar polisen i olika
    EU-länder kring brottsbekämpning.

  149. Vi har gemensamma riktlinjer
    för miljö- och klimatfrågor.

  150. EU samarbetar även
    kring medicin och forskning.

  151. Det finns även en gemensam
    katastrofberedskap. Det såg vi 2018-

  152. -då flera EU-länder hjälpte till
    att släcka de svenska skogsbränderna.

  153. Man ska komma ihåg att EU och alla
    medlemsländer ständigt förändras-

  154. -och påverkas av världen vi lever i.

  155. Varken EU eller våra samarbeten
    är statiska och fasta.

  156. De behöver hela tiden stöpas om
    utifrån vad som händer i vår omvärld.

  157. Det som hände under flyktingkrisen
    är ett exempel på just det.

  158. -Vilken dag!
    -Ja, en heldag.

  159. -Hur var det?
    -Jätteintressant.

  160. Hur kommer EU-samarbetet kring
    migration att fungera i framtiden?

  161. När allt har ställts på sin spets-

  162. -har det lite varit vart land för
    sig, inte en för alla, alla för en.

  163. Jag hoppas och tror
    att EU kan komma tillbaka till det.

  164. Jag tror på tanken med Schengen.

  165. Men vi får se
    hur omvärlden ser ut i framtiden-

  166. -med flyktingströmmar och liknande.

  167. Tack för att du tog emot mig!

  168. Tack själv. Det var jättekul att ha
    dig här. Välkommen åter. Ha det bra!

  169. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten, och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Asylpolitik, EU-länderna, Europeiska unionen, Europeiskt samarbete, Flyktingar, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Gränskontroll, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Syriska flyktingar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta EU - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten, och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En sällsynt vanlig dag

Hur bemöter du det du inte är van vid? I den här novellfilmen ser du hur det sällsynta blir normen, och normen det sällsynta. Personer utan normbrytande funktionsskillnad utsätts för samma bemötande som många personer med normbrytande funktionsskillnader drabbas av i verkligheten: de förminskas, ignoreras, glorifieras för småsaker och blir ombedda att opereras mot normalitet. Manuset är verklighetsbaserat och utgår från intervjuer med personer med olika typer av normbrytande funktionalitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja.

Fråga oss