Titta

UR Samtiden - Sällsynta diagnoser

UR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Om UR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Erfarna läkare berättar om sällsynta diagnoser inom hjärtsjukdom, bröstcancer, metabola sjukdomar med mera. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Till första programmet

UR Samtiden - Sällsynta diagnoser : Sällsynt bröstcancerDela
  1. Att leva med risk
    för upprepad allvarlig sjukdom-

  2. -både för egen del och släktingar,
    är en utmaning.

  3. Det går i vågor under livet.

  4. Det som går som en röd tråd
    genom den här presentationen-

  5. -kommer vara
    det sällsynta bland det vanliga.

  6. Vi kommer tala
    om Anna, Sara och Karin.

  7. Om genen TP53,
    och om Li-Fraumeni-syndromet.

  8. Om diagnoskriterier och
    betydelsen av att finna en mutation.

  9. Kontrollprogram SVEP53,
    genetisk vägledning-

  10. -och de utmaningar vi står inför.

  11. Anna är 30 år.
    Hon har insjuknat i bröstcancer.

  12. Sara är 45 år,
    och har insjuknat i bröstcancer.

  13. Hon är tidigare opererad
    för hudcancer vid 16 års ålder.

  14. Karin, 55 år, har behandlats
    för bröstcancer vid 48 års ålder.

  15. Vad är det som är gemensamt?

  16. Jo, beskedet om cancersjukdom
    och behandlingar.

  17. Oro på grund av hotande sjukdom.

  18. Omfattande cellgiftsbehandlingar,
    och funderingar om ärftlighet.

  19. Bröstcancer är en vanlig sjukdom.

  20. Det är drygt 9 400 personer varje år-

  21. -som får denna diagnos.

  22. Det är kvinnans vanligaste cancer,
    den utgör 30 %.

  23. Vad orsakar bröstcancer?
    Många gånger är den multifaktorell.

  24. Lite arv, lite miljö.

  25. Vi har de mest kända
    ärftliga genetiska förändringarna-

  26. -som ger en tydligt ökad risk
    för bröstcancer.

  27. Det är generna BRCA1 och BRCA2.

  28. Bärarfrekvensen,
    att man är anlagsbärare för mutation-

  29. -i nån av dessa två gener,
    är 1 på 400 till 1 på 500.

  30. Det är inte så väldigt ovanligt.

  31. Men sen har vi de ovanliga
    ärftliga genetiska förändringarna.

  32. Som mutation i genen TP53,
    som orsakar Li-Fraumenis syndrom.

  33. Där tror vi att siffran är
    1 på 5 000 eller 1 på 20 000.

  34. Det är ovanligt, men
    det är kunskapen som vi har i dag.

  35. Vi går tillbaka till Annas släktträd.

  36. Då har vi lärt oss att runda figurer
    är kvinnor och fyrkantiga är män.

  37. Vi ser Anna. Hon insjuknar
    i bröstcancer vid 30 års ålder.

  38. Det vi vet när vi ser släktträdet-

  39. -är att Anna har två barn.
    En pojke och en flicka.

  40. Vi ser också att det inte finns
    nån mer cancersjukdom i släkten.

  41. I alla fall inte som hon vet om.

  42. Hennes barn är små. Hennes pojke
    är tre år, hennes flicka nio månader.

  43. Så har vi Sara. Sara, ser vi här-

  44. -var hon som diagnostiserades
    med bröstcancer vid 45 års ålder.

  45. Hon är opererad för malignt melanom
    vid 16 års ålder.

  46. Hennes mamma insjuknade också
    i bröstcancer vid 38 års ålder-

  47. -men dessförinnan behandlades hon
    när hon var 13 år för sarkom.

  48. Vi ser också i släktträdet
    att det finns en kusin-

  49. -som insjuknat i leukemi
    vid 32 års ålder.

  50. Så har vi Karin, som var 48 år
    när hon insjuknade i bröstcancer.

  51. Hon är i dag 55 år.

  52. Hon har en dotter och en son.
    Hon har tre barnbarn.

  53. Det framkommer att systern insjuknade
    i bröstcancer vid 44 års ålder-

  54. -och att hennes faster insjuknat
    i bröstcancer vid 62 års ålder.

  55. Vad är det som skiljer
    de här släkterna åt?

  56. Jo, det är olika cancerdiagnoser.
    Olika insjuknandeåldrar.

  57. Vi har ungt insjuknande
    i bröstcancer-

  58. -och ingen mer cancersjukdom
    i den första släkten.

  59. Vi har olika typer av cancer hos både
    barn och vuxna i den andra släkten.

  60. I den sista har vi förekomst
    av flera med bröstcancer-

  61. -men ingen annan cancer i släkten.

  62. Alla har de olika erfarenheter
    av cancersjukdom.

  63. Det gäller också
    deras familjer och anhöriga.

  64. Det skiljer sig också i vilket skede
    i livet man befinner sig i.

  65. Vad är det då som är gemensamt?

  66. Jag tror ni har lurat ut det.

  67. Jo, det är en sjukdomsassocierad
    förändring i genen TP53.

  68. Det är gemensamt.

  69. Då kommer vi in
    på Li Fraumeni syndrom.

  70. Det kännetecknas av ökad risk
    för cancer och tidigt insjuknande.

  71. Utmärkande cancer är sarkom-

  72. -leukemi, bröst.
    Cancer i hjärna, binjure.

  73. Men också en ökad risk
    för flertal andra cancersjukdomar.

  74. Och:

  75. Om man tittar på kvinnor
    som insjuknar under 30 års ålder-

  76. -och utan familjehistoria, ser vi att
    det är 3 till 8 % av dessa kvinnor-

  77. -som faktiskt
    är bärare av mutation av genen TP53.

  78. Går man bara till de personer
    som är identifierade-

  79. -med en TP53-mutation-

  80. -oavsett vilken cancerdiagnos
    man har diagnostiserats med-

  81. -ser vi att 14 % har en nymutation,
    en de novo-förändring.

  82. Vi har också data som talar om
    att ett intensivt kontrollprogram-

  83. -ger en ökad överlevnad.

  84. Det är kostnadseffektivt...

  85. ...och det saknas tydliga
    negativa psykosociala effekter-

  86. -av ett sånt kontrollprogram.

  87. Kriterierna för genetisk testning:

  88. Historiskt
    har vi jobbat mycket med det.

  89. Vi måste ha nån typ av riktlinjer.
    När ska vi testa och inte testa?

  90. De klassiska kriterierna för
    att testa för Li Fraumeni syndrom-

  91. -har varit stränga. Det innebär-

  92. -att man ska uppfylla
    viss insjuknad i släkten.

  93. Vi kan titta på släktträdet först-

  94. -för att förstå
    vad en förstagradssläkting är.

  95. Om vi utgår för den här personen,
    så är det syskon...

  96. ...barn, föräldrar.

  97. Och andragradssläktingar, det
    ser vi här är föräldrars syskon...

  98. ...och far- och morföräldrar.

  99. Om vi har en person
    som har insjuknat i sarkom-

  100. -under 45 års ålder-

  101. -och som har en förstagradssläkting,
    barn, syskon eller föräldrar-

  102. -med cancer under 45 år...

  103. ...och en första- eller andragrads-
    släkting med cancer under 45 år-

  104. -eller sarkom oavsett ålder...

  105. Ja, då uppfyller man
    de klassiska kriterierna.

  106. Som jag sa är de stränga.
    Man har försökt revidera dem.

  107. Det finns nåt som heter
    de reviderade Chompret-kriterierna.

  108. De är lite lindrigare.

  109. Då kan man kvala in lite lättare
    för en genetisk testning.

  110. Till exempel
    räcker det bara med att...

  111. ...det finns cancer i binjurebarken-

  112. -eller cancer i hjärnan,
    plexus choroideus-tumör-

  113. -oavsett familjehistoria eller ålder-

  114. -för att få
    den här genetiska testningen.

  115. Det man har sett och lagt till, är
    att ungt insjuknande i bröstcancer-

  116. -framförallt
    om den är trippelpositiv-

  117. -det vill säga både receptor-positiv
    och HER2-positiv...

  118. Där finner man fler
    som har mutation genom TP53.

  119. Ni kanske har hört talas
    om de trippelnegativa-

  120. -att man inte uttrycker någon
    av de här faktorerna.

  121. Här talar man om de trippelpositiva.

  122. Och att man ska överväga testning
    för alla som insjuknar i sarkom-

  123. -och som är under 60 år.

  124. Den genetiska testningen för TP53-

  125. -har tidigare rutinmässigt saknats.

  126. Det är säkerligen så att det
    är på grund av att vi rör oss i...

  127. Att det gäller flera olika tumörer.

  128. Det har också att göra med
    att det är en sällsynt sjukdom.

  129. Nu finns det på...

  130. ...Svensk förening
    för medicinsk genetiks hemsida...

  131. ...riktlinjer
    för uppföljning av personer-

  132. -med medfödd variant i TP53-genen.

  133. Vad finns det då för betydelse
    att identifiera en mutation?

  134. Jo, för den person
    som insjuknat i cancersjukdom-

  135. -har det betydelse för att man ska
    försöka att undvika strålbehandling-

  136. -då strålbehandling
    inducerar tumörer. Om möjligt.

  137. Samtidigt
    måste man få en adekvat behandling-

  138. -för den cancersjukdom
    som man ska behandlas för.

  139. Det är en ökad sannolikhet
    för multipla tumörer.

  140. Till exempel är det bättre
    att ta bort hela bröstet, mastektomi-

  141. -vid insjuknande i bröstcancer. Då
    slipper man kanske strålbehandling.

  142. Och också för att det kan finnas
    ytterligare cancer i bröstet.

  143. Det är viktigt
    att identifiera cancer tidigt.

  144. Det är viktigt
    att få de här kontrollerna.

  145. Upprepad kirurgisk och onkologisk
    behandling sätter sina spår.

  146. Effekterna av
    att identifiera en TP53-mutation:

  147. För friska bärare
    är det att söka sjukvård-

  148. -om man får symptom som man
    inte kan förklara och som finns kvar.

  149. Det kan vara huvudvärk,
    skelettsmärta-

  150. -symptom från buken,
    kraftig trötthet eller viktnedgång.

  151. För kvinnor har vi
    sen en tid tillbaka MR av bröst-

  152. -och ultraljud av bröst
    årligen från 20 års ålder.

  153. Om det finns bröstcancer i yngre år,
    så justerar man för de åren.

  154. Och också få diskutera möjligheten
    till förebyggande bröstoperation-

  155. -med rekonstruktion.

  156. Sen har vi inte haft nån annan
    uppföljning över huvud taget.

  157. Förslaget
    är i alla fall undersökning årligen-

  158. -av specialintresserad läkare-

  159. -inklusive neurologstatus
    och hudstatus.

  160. Och att man får kontroller
    av de cancerdiagnoser-

  161. -som finns i släkten, om det är
    flera stycken eller ungt insjuknande.

  162. Utifrån de riktlinjer som finns.

  163. Sedan att barn med en 50-procentig
    sannolikhet att vara bärare-

  164. -också följs av barnläkare.

  165. Då är det att nån av föräldrarna
    är bärare till exempel.

  166. Barnet behöver inte vara testat.

  167. Villani rapporterade
    i The Lancet Oncology 2016-

  168. -om hur man
    med ett extensivt kontrollprogram-

  169. -med blodprov, regelbundna
    läkarkontroller och bilddiagnostik-

  170. -kunde visa att överlevnaden
    påverkades om man fick kontroller.

  171. Detta jämfört
    med de som inte gick på kontroller.

  172. Det är inte nån studie
    som är lottad eller randomiserad-

  173. -utan man tog de
    som valde att inte gå på kontroller-

  174. -och tittade hur det gick. Man ser
    att det gick betydligt bättre-

  175. -för de som gick på kontroller
    än de som inte gick.

  176. Så då har vi de här riktlinjerna-

  177. -som ligger på SFMG:s hemsida.

  178. Det är Emma Tham och Svetlana på KS,
    och Meis Omran-

  179. -som har skrivit det här dokumentet
    för kontroller.

  180. I Sverige har vi nu försökt
    under många års tid-

  181. -samla oss till en nationell studie,
    SVEP53 heter den.

  182. Det för att se om kontrollprogram
    fungerar. Har de en bättre effekt?

  183. Den består
    bland annat av en registerdel...

  184. ...en bilddiagnostisk del
    med kliniska kontroller-

  185. -en psykosocial del med enkäter,
    och även blodprovsanalyser.

  186. Det har varit väldigt svårt
    att starta. Det här är ingenmansland.

  187. Det är ingen
    som vill bekosta kontrollerna.

  188. Det är svårt att få finansiering
    för en sån här studie.

  189. Om vi då tittar på
    hur den är upplagd.

  190. Då är det för vuxna
    att man inkluderas där.

  191. Sen får man då kontrollerna.

  192. Bilddiagnostiken
    och klinisk kontroll.

  193. Om man är kvinna, så varvas MR-
    och ultraljudsundersökning av bröst.

  194. Sedan efter ett år så upprepas det.

  195. För barn
    är det ett intensivt kontrollprogram-

  196. -med dels klinisk kontroll
    och ultraljud av buk och bäcken.

  197. Sen är det urinprov och fortsatt
    ny kontroll. Så håller man på.

  198. Och planerad tid är fem år.

  199. Vi pratar om
    att hitta genetiska förändringar.

  200. Precis som Anneli var inne på,
    vad ställer det till?

  201. Hur reagerar man?

  202. Här är det jätteviktigt
    att man också har möjlighet-

  203. -till genetisk vägledning.
    Och att den är icke-direktiv.

  204. Här menar vi att vi i sjukvården-

  205. -egentligen inte ska tala om
    vad man ska göra.

  206. Det är en process att komma fram till
    vad man som person vill göra.

  207. Framförallt gäller det hos personer
    som inte har haft någon sjukdom-

  208. -och kommer till mottagningen.
    Många gånger säger man:

  209. "Jag tror att jag är frisk."

  210. Man ska ge information
    så att individen själv kan besluta-

  211. -vad den ska göra med informationen.

  212. Det kan vara att börja
    en onkogenetisk utredning-

  213. -genomgå en genetisk analys.

  214. Ta ställning till kontrollprogram,
    och informera släktingar.

  215. Hur gör jag rent konkret?

  216. Genetisk vägledning
    är en fördjupad information.

  217. Vad är det för diagnos vi pratar om?

  218. Hur är ärftlighetsgången?
    För Li Fraumeni syndrom-

  219. -är den autosomalt dominant. Det vill
    säga om man själv bär mutationen-

  220. -har var och en av ens barn
    en 50-procentig sannolikhet-

  221. -att ha ärvt förändringen,
    oavsett om man är pojke eller flicka.

  222. Hur tänker man
    utifrån sina erfarenheter?

  223. Var i livet befinner man sig?

  224. Vad vill man?

  225. Hur är man som person?

  226. Vad vill andra?
    Man kanske har två barn framför sig.

  227. Den ena vill det ena, den andra det
    andra. Själv står man mittemellan.

  228. Diskutera farhågor och val.

  229. Diskutera kontrollprogram
    och förebyggande åtgärder.

  230. Inte minst, att få diskutera
    familjebildning om det är aktuellt.

  231. Eller så är man som mor-
    och farförälder orolig för sina barn-

  232. -och sina barnbarn.

  233. Möjligheten finns
    till prenatal diagnostik.

  234. Antingen i form av PGD
    eller fosterdiagnostik.

  235. Det är en process. Det kräver tid.

  236. Det kräver förtroende och tillit.
    Och mod, även hos vårdpersonalen.

  237. Att våga ta upp och lyfta,
    att våga stå kvar-

  238. -när frågorna är svåra
    och oron jättestor.

  239. Genetisk vägledning kan...
    Man får ibland frågan-

  240. -"vad ska jag säga,
    vad ska jag fråga?".

  241. Då kan man börja enkelt.
    "Vad önskar du med dagens besök?"

  242. "Med dagens samtal?"

  243. "Berätta gärna om dig själv."

  244. "Jag är intresserad
    av att veta vem just du är."

  245. "Vad vet du om gener och kromosomer?"
    Det kan vara en molekylärbiolog-

  246. -eller... Vad ska vi hitta på?

  247. Nån annan som inte alls
    är familjär med sjukvården.

  248. "Hur tolkar du siffror?"
    "Vad tänker du om risker?"

  249. Det är en väldigt viktig fråga.

  250. "Vilka är dina upplevelser?
    Vad har du för erfarenheter?"

  251. Många gånger färgas det av vad man
    själv har varit med om i sin släkt.

  252. "Vad tänker du när jag säger det här?
    Vad väcker det för tankar hos dig?"

  253. Och då helst vänta kvar på svaret.

  254. Det kanske inte kommer nåt svar,
    men frågan är i alla fall ställd.

  255. "Har du hört talas om..."
    "Har du funderat på..."

  256. Det är väldigt viktigt
    att personen själv får sätta ord-

  257. -på de funderingar man har.
    Vi kan hjälpa till i den processen.

  258. Ibland kan det vara bra, både för
    en själv i vården och den framför-

  259. -att kunna tala om
    att det hjälper mig att förstå-

  260. -om jag kan få den här informationen,
    eller om vi kan samtala kring det.

  261. Här är några reflektioner
    som jag har fått.

  262. "Vi tycker inte riktigt samma sak
    i släkten."

  263. "Min bror
    vill inte alls prata om det här."

  264. Kvinnan som just fått beskedet att
    hon är mutationsbärare utbrister:

  265. "Detta tar aldrig slut.
    Vad ska jag göra?"

  266. "Det har alltid funnits i min släkt,
    och nu ska mina barn också få det."

  267. Det är en livssorg många gånger
    när vi möter de här släkterna.

  268. De har varit med om så mycket.

  269. Nånting som faktiskt ibland
    finns kvar i kommande generationer.

  270. Det som faktiskt ännu inte finns.

  271. Det är det man säger många gånger:
    "Jag gör det för mina barns skull."

  272. Då vänder jag på det. "Vi tar en
    generation i taget. Börjar med dig."

  273. "Jag tycker det är så orättvist.
    Varför skulle jag ärva detta?"

  274. "Jag skulle göra vad som helst
    för att jag ska ha ärvt det"-

  275. -"och inte min syster."

  276. Senast i går kväll
    fick jag lämna ett besked-

  277. -att personen
    inte var bärare av en mutation.

  278. Hon sa till mig:

  279. "Detta ändrar mitt liv
    helt och hållet."

  280. "Är det sant? Jag är så glad."

  281. Den reaktionen har jag också fått-

  282. -av personer som har visat sig
    vara mutationsbärare.

  283. Då äntligen
    finns det en förklaring nånstans-

  284. -till allt det som har varit
    så jobbigt och tungt i släkten.

  285. Det finns också en möjlighet
    till förebyggande åtgärder.

  286. Kanske inte riktigt att man är glad,
    men att det är en lättnad-

  287. -att faktiskt ha fått en förklaring.

  288. Vad är utmaningarna?

  289. Jo, att identifiera
    en mutation i TP53-

  290. -hos personer som saknar den kliniska
    bilden av Li Fraumeni syndrom.

  291. Det är en utmaning.

  292. Att tidigt upptäcka tumörer
    för bästa prognos-

  293. -och minska omfattningen
    av behandlingar.

  294. Det är en jätteutmaning.

  295. Tillgängligheten
    till genetisk vägledning.

  296. Det ska inte bara vara specialiserade
    kliniker som ska kunna det.

  297. Visst, vi ska ha en specifik kunskap-

  298. -men den allmänna kunskapen om
    genetisk vägledning behöver spridas.

  299. Vi behöver koordinera
    högspecialiserad vård-

  300. -och uppföljning av personer
    som inte har någon sjukdom.

  301. Sjukvården är inte van
    att ta hand om friska personer.

  302. Här är det faktiskt så
    att den här gruppen personer-

  303. -behöver en högspecialiserad vård.

  304. För kunskapen om den är inte allmän.

  305. Att leva med risk
    för upprepad allvarlig sjukdom-

  306. -både för egen del och släktingar,
    är en utmaning.

  307. Det går i vågor under livet.

  308. Det är nånting som följer med,
    det är ingenting som tar slut.

  309. Vi måste kunna utvärdera
    effekterna av kontroller-

  310. -och erbjuda deltagande i studier.

  311. Det är det enda sättet
    som vi kan få ny kunskap.

  312. Att vi har en organisation på det
    vi gör, och att vi kan utvärdera den.

  313. Sammanfattningsvis:
    Det sällsynta bland det vanliga.

  314. Och att leva
    med risk för allvarlig sjukdom.

  315. Då vill jag understryka "att leva".

  316. "What we keep in memory
    is ours forever."

  317. Det är nånstans det här
    att de minnen vi har, de präglar oss.

  318. Minnen kan ingen ta ifrån oss.

  319. Vi önskar
    att minnena blir så goda som möjligt-

  320. -oavsett vad vi har varit med om.

  321. Det är vi som gör skillnaden. Som
    finns bredvid och kan hjälpa till.

  322. Oavsett om vi är inom sjukvården,
    är anhöriga eller släktingar.

  323. Vi kan göra skillnad, och göra så
    att minnen ändras och blir bättre.

  324. Stort tack. Speciellt
    till alla de personer och familjer-

  325. -som jag har mött under åren,
    och som jag minns med oerhörd värme.

  326. Tack.

  327. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sällsynt bröstcancer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bröstcancer är en vanlig sjukdom, men bland det vanliga finns också det sällsynta. Li-Fraumenis syndrom är en ovanlig och ärftlig typ av bröstcancer. Onkologen Marie Stenmark Askmalm beskriver utmaningen i att hantera de känslor som omger drabbade familjer. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Bröstcancer, Cancer, Medicin, Onkologi, Tumörer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Vad är en sällsynt diagnos?

Sällsynta diagnoser drabbar individen och de anhöriga på många sätt. Här ger läkaren Maria Soller en snabb överblick. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Nya metoder för genetiska undersökningar

Idag finns ny, revolutionerande teknik som kan skanna av en människas hela arvsmassa snabbt och relativt billigt. Anna Wedell, läkare och professor i medicinsk genetik, berättar om hur tekniken kan användas på bästa sätt. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta diagnoser

En kardiologs syn på genetisk testning

När någon i familjen drabbas av hjärtsjukdom i tidig medelålder kan det finnas skäl för släktingar att göra ett genetiskt test. Anneli Svensson, kardiolog vid Linköpings universitetssjukhus, beskriver grunderna i genetik och hur hon som läkare stöter på olika tankesätt, både vad gäller beslutet att göra testet och hur man väljer att hantera resultatet. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Sällsynt bröstcancer

Bröstcancer är en vanlig sjukdom, men bland det vanliga finns också det sällsynta. Li-Fraumenis syndrom är en ovanlig och ärftlig typ av bröstcancer. Onkologen Marie Stenmark Askmalm beskriver utmaningen i att hantera de känslor som omger drabbade familjer. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta diagnoser

Genetisk testning - för vem och av vem?

Genetiska tester som man själv enkelt beställer från olika företag blir allt vanligare. Men hur ska man hantera ett testresultat som tyder på anlag för sjukdom? Ulf Kristoffersson, specialist i klinisk genetik och docent vid Lunds universitet, beskriver hur detta får följder, inte bara för den enskilde utan också för familjemedlemmar och för sjukvården. Inspelat den 28 februari 2019 på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Läkartidningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss