Titta

Syssna

Syssna

Om Syssna

Syssna, lyssna med synen, är en programserie på teckenspråk om mod, passion, kamp och framtidshopp. I fem avsnitt delar fem personer med sig av sina starka berättelser. En kärlekshistoria som sträcker sig över halva jordklotet, den ständiga kampen i att få allmänheten att förstå att teckenspråket är ett språk, flykten från en diktatur som tar en oväntad vändning och om modet som krävs för att bryta normer.

Till första programmet

Syssna : IsabelDela
  1. Hur ska vi få bort
    det medicinska perspektivet?

  2. Hej! Jag heter Isabel Engwall
    och är 37 år gammal.

  3. Jag är född i Västerås, men familjen
    flyttade till Örebro för dövskolan.

  4. Senare flyttade jag till Stockholm
    och bor nu i den vackraste staden.

  5. Kom och syssna! Jag ska föreläsa
    om det hörselnormativa förtrycket-

  6. -och min kamp mot det. Teckenspråk
    ska bli jämställt med svenska.

  7. Runt om i Sverige finns det ungefär
    30 000 som pratar med händerna.

  8. Svenskt teckenspråk erkändes som
    undervisningsspråk den 14 maj 1981.

  9. Tiden därefter blev fantastisk och
    ledde till en stor attitydförändring.

  10. Hemvägledningen fick större resurser.

  11. -Välkomna till "Nyhetstecken".
    -Barnatro.

  12. Jag föddes på 80-talet i en hörande
    släkt, men de fick bra vägledning.

  13. De kunde gå på teckenspråkskurs.

  14. Under min uppväxt möttes jag
    bara av positiva attityder.

  15. Men i dag är det annorlunda, som om
    vi hade backat tiden till 50-talet.

  16. Ca 1,5 miljoner personer i Sverige
    har hörselnedsättning eller dövhet.

  17. Och då måste attityden förändras.

  18. Nu jobbar jag som kommunikatör och
    konsulent med olika arbetsuppgifter.

  19. Jag säljer våra tjänster,
    som föreläsningar, utbildningar-

  20. -och undervisning på teckenspråk.

  21. Vi ordnar konferenser och seminarier.
    Ja, det är väldigt spännande.

  22. Isabel har en stor förmåga att kunna
    prata med alla typer av människor-

  23. -både ute i samhället
    och inom dövrörelsen.

  24. Sen har hon också ett stort nätverk-

  25. -så hon är en viktig person
    inom företaget.

  26. Jag engagerar mig intressepolitiskt.

  27. Jag sitter med i en organisation
    som heter Teckenspråkets röst.

  28. Nu står vi här utanför riksdagshuset.
    Det är här förändringarna sker.

  29. Här finns politikerna,
    talmannen och statsministern.

  30. Politikerna representerar oss.
    De diskuterar och fattar beslut.

  31. Det är här våra frågor behöver lyftas
    för att vi ska nå en förändring.

  32. -Kameran rullar.
    -Klappa.

  33. Vad är fel i samhället? Jo, det är
    hörselnormen som är problemet.

  34. Det finns en övertro på den nya
    hörselteknik som de senaste 20 åren-

  35. -har utvecklats i en rasande fart.
    Det har fått negativa konsekvenser.

  36. T.ex. tror sig samhället spara pengar
    med hörselapparater och implantat-

  37. -och att det gör folk
    fullt delaktiga, men så är det inte.

  38. Vi tvingas kämpa för att höra.

  39. Tekniska hjälpmedel fungerar som en
    bonus, men man kan inte generalisera-

  40. -allas hörselförmåga och förmåga
    att höra och tala perfekt.

  41. Det finns en övertro på
    att hörseltekniska hjälpmedel-

  42. -ska göra folk hörande
    och normalhörande.

  43. Hörselnormen fokuserar på
    hörselförmåga, inte på teckenspråk.

  44. Många blir inte uppmuntrade att lära
    sig teckenspråk under uppväxten.

  45. I Sverige finns ungefär 1,5 miljoner
    människor med en hörselnedsättning-

  46. -och alla erbjuds inte teckenspråk.

  47. De växer upp som hörande
    och klarar sig väl okej.

  48. Men det påverkar deras psykiska hälsa
    att hela tiden kämpa i vardagen.

  49. När de upptäcker teckenspråk säger de
    att de hade velat lära sig tidigare.

  50. Att de blivit för gamla. Så varför
    får man inte båda språken samtidigt?

  51. Jag menar att de ska få lära sig
    teckenspråket så tidigt som möjligt-

  52. -även om man hör litegrann.

  53. Sen tänker jag att även hörande barn
    skulle få lära sig teckenspråk.

  54. På så sätt skulle alla
    lära sig teckenspråk.

  55. Hörselnormen skulle
    i stort sett försvinna.

  56. Folk skulle må bra, och de skulle få
    tillgång till visuell kommunikation.

  57. Men teckenspråket
    är inte jämställt med svenskan.

  58. Svenskan är vårt officiella språk.

  59. Men svenskt teckenspråk har sin egen
    grammatik och lingvistiska struktur-

  60. -så varför är det inte jämställt? Det
    är två språk som inte kan jämföras.

  61. Det ena visuellt, det andra audiellt.

  62. Så varför har svenskt teckenspråk
    en lägre ställning? Jag förstår inte.

  63. Det är ju ett språk. Teckenspråket
    öppnar upp de visuella förmågorna.

  64. I dag firar vi mitt nya jobb.

  65. Jag firar med lite mingel,
    med vänner, vd:n och min kollega.

  66. Hej!

  67. Åh, fina! Tack!

  68. Vad jag älskar med Isabel är-

  69. -att efter att man har träffat henne
    känner man sig stärkt och inspirerad.

  70. Hej!

  71. En sån här kväll
    pratar vi om livet i stort.

  72. Dövrörelsens kamp brinner jag ju för,
    samhällsfrågor som berör teckenspråk.

  73. Sen pratar vi ju självklart om annat,
    som mat, renovering, pengar-

  74. -ekonomi och nyheterna,
    om allting så klart.

  75. Jag tycker att det ska finnas ett
    språkcafé på Söder, som på Östermalm.

  76. Många andra kulturer har caféer.

  77. Isabel är så positiv. Hon uttrycker
    sig aldrig negativt om olika problem-

  78. -utan hon ser det som en utmaning
    hur man kan göra det bättre.

  79. Vi kan prata i timmar. Vi har haft
    oändligt många inspirerande samtal.

  80. När jag låg på sjukhus
    fick jag ingen tolk. Jag var så arg!

  81. Jag har rätt att kommunicera på
    mitt förstaspråk. Jag messade Isabel.

  82. Jag själv orkade inte, som jag mådde.

  83. Hon frågade om hon fick komma, något
    jag välkomnade. Jag berättade allt.

  84. Hon tyckte att det var så fel. Det
    är självklart att jag ska ha tolk.

  85. Jag ska inte behöva kommunicera
    med papper och penna eller gester.

  86. Men Isabel hjälpte till
    och gjorde en anmälan till nämnden.

  87. Skål!

  88. Hur ska vi förbättra samhället?

  89. Inom den medicinska världen jobbar de
    mycket med att bota och laga-

  90. -och där behöver vi lobba.

  91. Vad säger lagen? Vad tar politikerna
    för beslut? De måste lyssna på oss.

  92. Och i lagen borde det finnas krav.

  93. T.ex. borde det inom sjukvården råda
    informationsplikt om teckenspråk-

  94. -att det ska vara en självklarhet.

  95. Då får föräldrarna en positiv bild,
    om de får träffa döva förebilder.

  96. Att de får lära sig teckenspråk-

  97. -och att TUFF, teckenspråksutbildning
    för föräldrar, ges utan begränsning.

  98. Även en attitydförändring
    måste till från grundskolan.

  99. Att de hörande barnen får lära sig
    om dövas historia och teckenspråk.

  100. Att de redan som små får lära sig
    teckenspråk och sen får rätt attityd.

  101. Då blir det naturligt att döva
    och hörselskadade ingår i normen.

  102. Om attityden förändras
    blir språket en del av samhället.

  103. Man ska bejaka båda perspektiv
    innan man fattar beslut.

  104. Man behöver fokusera
    på utbildningsväsendet.

  105. De behöver få mer information
    om teckenspråk.

  106. Jag har ett förslag: riksdagen ska
    lagstadga så att svenskt teckenspråk-

  107. -blir ett nationellt språk.

  108. Nu tycker ni kanske att jag är galen.
    "Bara 30 000 pratar teckenspråk."

  109. Men i framtiden skulle det kunna vara
    hela 1,5 miljon eller mer.

  110. Men varför behövs en lagstiftning?
    För att det leder till andra saker!

  111. Dör eller inte,
    du skulle kunna teckenspråk.

  112. Det skulle bli
    en språklig revolution.

  113. Jag tycker att Sverige
    ska bli en förebild.

  114. Låt oss vara första landet som gör
    teckenspråk jämställt med svenska.

  115. Jag har flera drömmar.
    En är att teckenspråk ska jämställas-

  116. -med det svenska språket, att det ska
    lagstiftas som ett nationellt språk.

  117. Jag vill att staten
    ber om ursäkt till döva-

  118. -som genom historien har utnyttjats
    och kränkts under oralismens våld.

  119. Det har man inte bett om ursäkt för.

  120. Sjukvården, BVC, CI-kliniken,
    ja, hela medicinska världen-

  121. -ska ha informationsplikt när det
    gäller teckenspråk. Det är lösningen.

  122. Politikerna måste börja lyssna.

  123. De kan inte fatta rätt beslut
    utan kunskap.

  124. Om vi ser tillbaka på historien
    gör vi inte om samma misstag.

  125. Att jämställa språken är självklart.

  126. Det skulle gynna de
    som har talsvårigheter-

  127. -att i stället få prata teckenspråk.

  128. Ja, kom!

  129. Hör ni,
    nu skulle jag vilja öppna flaskan.

  130. Nej, gör det du.

  131. Isabel har en väldigt stark vilja
    och ett starkt socialt patos.

  132. Hon vill förbättra livet
    för alla som använder teckenspråk-

  133. -och få bort förtrycket.

  134. Vi har samma mål, och det är
    att teckenspråket ska spridas.

  135. Isabel är en av mina närmsta vänner
    redan från att vi var små.

  136. Det finns områden jag inte behärskar,
    och då ställer hon alltid upp.

  137. Hon förklarar för mig när det behövs.
    Det är en av hennes starkaste sidor.

  138. Hon finns alltid där,
    när som helst på dygnet.

  139. Stort som smått, hon finns
    alltid där, och det är väldig fint.

  140. Är allt det här bara en dröm?
    Nej! Vi kan uppnå det. Självklart!

  141. Vi tillsammans! Genom diskussion
    kan vi skapa möjligheter och lyckas.

  142. Samhället kan förändras, men hur?
    Jo, genom att du engagerar dig.

  143. Hej då!

  144. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Isabel

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Aktivisten Isabel Engwall föddes i Västerås. När familjen upptäckte att hon var döv flyttade de till Örebro. Isabell berättar om sin kamp för att teckenspråket ska bli jämställt med det svenska språket. Dessutom pratar hon om det hörselnormativa förtrycket. Isabell undrar också hur vi ska få bort det medicinska perspektivet på dövhet. Vi får även vara med när hon och hennes vänner firar hennes nya jobb som kommunikatör.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Teckenspråk
Ämnesord:
Döva personer, Identitet (psykologi), Normkritik, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkvetenskap, Svenska teckenspråket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Syssna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Laith

Avsnitt 1 av 5

Laith Fathulla är 27 år och döv. Han är född i Irak och har under hela sitt liv brutit normer, både kulturella och traditionella. Här delar han med sig av hur det har varit och varför det är viktigt att bryta normer. Vi möter även Laiths föräldrar, mamma Salva Jalda Ilia och pappa Foad Allaweardi, vars åsikter han inte alltid delar. Vi får även höra mer om Laiths studier vid Gallaudet University i USA och hur viktigt det är för honom att ha en dövidentitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Magnus

Avsnitt 2 av 5

Magnus Ryttervik är 43 år och har arbetat 20 år som universitetsadjunkt i teckenspråk på Stockholms universitet. I Magnus familj har alla teckenspråket som sitt modersmål. Han berättar om varför teckenspråket verkligen är ett språk och hur det är uppbyggt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Malin

Avsnitt 3 av 5

Hur gör man för att relationen ska fungera när den stora kärleken bor på andra sidan jordklotet? Malin Lindén är 26 år och kommer från Örebro. Hon berättar om hur det är att leva med Ushers syndrom och om hur hennes kärlek Ross får henne att våga mer. Exempelvis stöttar han henne på deras gemensamma vandring i Tasmanien. Hennes dövblindhet sätter inte stopp för några äventyr.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Mehdi

Avsnitt 4 av 5

Mehdi Malek berättar om varför vattenpolo har fått en så stor betydelse i hans liv. Han hade svårt att som döv få jobb eller komma in på universitetet i Iran. Detta bidrog till att han började längta efter att komma till ett annat land. När Mehdi 2001 fick delta i Deaflympics i Italien fick han uppleva en helt ny kultur och bestämde sig för att förverkliga sin dröm att lämna Iran.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Isabel

Avsnitt 5 av 5

Aktivisten Isabel Engwall föddes i Västerås. När familjen upptäckte att hon var döv flyttade de till Örebro. Isabell berättar om sin kamp för att teckenspråket ska bli jämställt med det svenska språket. Dessutom pratar hon om det hörselnormativa förtrycket. Isabell undrar också hur vi ska få bort det medicinska perspektivet på dövhet. Vi får även vara med när hon och hennes vänner firar hennes nya jobb som kommunikatör.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Att åldras

Vad tycker du om att åldras? Vad är bra och dåligt med det? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.