Titta

Syssna

Syssna

Om Syssna

Syssna, lyssna med synen, är en programserie på teckenspråk om mod, passion, kamp och framtidshopp. I fem avsnitt delar fem personer med sig av sina starka berättelser. En kärlekshistoria som sträcker sig över halva jordklotet, den ständiga kampen i att få allmänheten att förstå att teckenspråket är ett språk, flykten från en diktatur som tar en oväntad vändning och om modet som krävs för att bryta normer.

Till första programmet

Syssna : LaithDela
  1. Hej! Det är jag som är Laith.

  2. Jag är 27 år och från Irak.
    Nu bor jag i Stockholm.

  3. Det finns så oerhört många normer.

  4. Under min resa
    har jag brutit normer många gånger.

  5. Det gäller att våga ta steget.
    Bryt normen!

  6. Min föreläsning kommer att handla
    om dövidentitet, dövkultur-

  7. -och varför det är så viktigt
    för mig.

  8. Glöm inte att syssna på mig!

  9. Såg ni
    att jag tecknade ordet "syssna"?

  10. En kvinna som hette Ulla-Bell Thorin
    kom på det ordet.

  11. En författare till sju böcker.
    I en bok använde hon ordet "syssna".

  12. Hon skickade en skrivelse
    till Svenska Akademien-

  13. -och bad om att få ordet
    i Svenska Akademiens ordlista.

  14. Hon fick nej, då ordet inte hade
    tillräcklig spridning i samhället.

  15. Därav var det inte skäligt
    att skriva in det.

  16. Ulla-Bell var
    en fantastisk dövkämpe.

  17. En av många.

  18. Det är dessa dövkämpar
    som jag ser upp till.

  19. De har gjort så mycket,
    och de har inspirerat mig.

  20. Deras kamp, kultur och identitet
    är nu en del av mig.

  21. När jag var tio år gammal förlorade
    jag hörseln på grund av sjukdom.

  22. Mina föräldrar visste inte vad de
    skulle göra. De flydde till Sverige.

  23. De hade hört att man här
    har bra förutsättningar som döv.

  24. Mammas kusin bodde redan här.

  25. Mamma ringde för att kolla om hon
    trodde att jag skulle trivas här.

  26. Det trodde hon.
    Hon tyckte att vi skulle komma.

  27. Det bestämdes att jag, min mamma och
    min syster skulle åka till Sverige.

  28. Det var i december 2001.

  29. Det var så oerhört kallt i Sverige
    när vi kom.

  30. Jag började på Manillaskolan. Det
    var en ny värld. Det blev en chock.

  31. Självklart välkomnades jag,
    men allt var inte lätt.

  32. Klasserna var sammansvetsade.
    Jag kom inte in i gruppen.

  33. Jag kände mig utanför,
    och blev ofta mobbad.

  34. De sa att jag liknade Saddam Hussein,
    och jag kommer ju från Irak.

  35. Det var kluvet att bli mobbad mitt
    i glädjen att finna sin dövidentitet.

  36. Min dövidentitet växte
    och blev starkare.

  37. Jag lärde mig ett nytt språk
    och kunde uttrycka mig obehindrat.

  38. Samtidigt blev jag mobbad ibland.

  39. Hemma hade jag svårt att prata om det
    med mina föräldrar.

  40. Mina föräldrar är hörande, och
    hemma pratade vi inte teckenspråk.

  41. I skolan tecknade jag,
    så det var helt olika världar.

  42. Vänta, mamma är här nu!

  43. Jag måste gå ner och släppa in henne.

  44. Under tiden på Manillaskolan
    hände det en del kulturkrockar.

  45. Hej.

  46. Vad det dröjer med pappa!
    Kan han inte betala parkeringen?

  47. Svenskar har sina värderingar,
    och jag kommer från Irak.

  48. Mina föräldrar har bott länge i Irak,
    och har irakiska värderingar.

  49. Det uppstod en hel del krockar.

  50. Min mamma kan inte teckenspråk. Hon
    fick inte chansen att lära sig det.

  51. Du var upptagen
    när vi kom hit till Sverige.

  52. Du besökte mig i skolan och pluggade
    svenska så du hann inte lära dig.

  53. Hemma pratade vi arabiska. Men nu har
    du lärt dig lite grann i alla fall.

  54. Jag försöker...

  55. ...lära...mig...teckenspråk.

  56. Men det är svårt
    när Laith inte är hemma.

  57. Sen var det dags för mig
    att flytta till Örebro.

  58. Det enda gymnasiet för döva i Sverige
    ligger där.

  59. Det var det enda naturliga för mig
    att göra-

  60. -men mina föräldrar fick spel
    när det kom på tal.

  61. Jag var bara sexton år. De tyckte att
    jag skulle gå i Stockholm i stället.

  62. Men nej.
    Jag ville i väg och bli självständig.

  63. Ha en egen lägenhet och allt det där.

  64. De måste till sist acceptera
    att jag skulle flytta till Örebro.

  65. I början var det ovant och jag åkte
    hem på helgerna. Sen vande jag mig.

  66. Mina föräldrar ligger mig varmt om
    hjärtat, men jag väljer min egen väg.

  67. -Du måste. Det stämmer.
    -Nej, mamma!

  68. Under min tid i Örebro,
    i den här teckenspråkiga miljön-

  69. -som gav mig så fantastiskt mycket-

  70. -kände jag att jag ville ha mer-

  71. -eftersom jag missat den döva kultur-
    en och identiteten i så många år.

  72. Då upptäckte jag Gallaudet University
    i USA-

  73. -som erbjuder studier på högskolenivå
    för döva och hörselskadade elever.

  74. Det är ett statligt universitet och
    jag är inte amerikansk medborgare-

  75. -så jag hade varit tvungen
    att betala full avgift.

  76. Jag bestämde mig för att söka fonder.

  77. Jag sökte en massa olika fonder.
    Totalt 60 stycken.

  78. Ungefär femton till tjugo beviljades.

  79. Skönt!
    Då hade jag äntligen råd att åka.

  80. Redan första dagen på Gallaudet
    upplevde jag ännu en kulturkrock.

  81. Majoriteten tecknade. Nästan alla
    tecknade på raster och lektioner.

  82. Till och med innan man gick i säng
    tecknade man med sina rumskamrater.

  83. Det var 24 timmar om dygnet,
    sju dagar i veckan teckenspråk.

  84. Äntligen kände jag
    att jag fick min identitet påfylld-

  85. -om man kan säga så. Jag kände mig
    otroligt hemma i Gallaudet.

  86. Här har vi beviset för det.

  87. Jag tog examen i internationella
    relationer och samhällsvetenskap.

  88. De är undertecknade av Obama,
    USA:s första svarta president.

  89. Han är en riktig förebild. Kolla!

  90. När Laith föddes
    var han mycket busig.

  91. Busig.

  92. I skolan var han mycket busig.

  93. Varannan vecka ringde de:

  94. "Selwa, kom!
    Laith har klippt sitt hår i skolan!"

  95. "Laith har ramlat
    och brutit sina tänder!"

  96. Men nu är Laith stor.

  97. Han är klar med studierna.

  98. Studier.

  99. Han har ett bra jobb.

  100. Jag jobbar med marknadsföring på Tyst
    Teater som ligger under Riksteatern.

  101. Tidigare sökte RFSU
    ett projekt som hette Teckensex.

  102. Jag blev intresserad av det,
    och har besökt en hel del.

  103. Det har blivit mindre dock,
    på sistone.

  104. Vet ni vad det här är för nåt?

  105. Jag visade den. Det är en klitoris.

  106. Min mamma blev alldeles upprörd:
    "Vad pratar du om?!"

  107. Det kanske är lite grovt,
    lite för mycket-

  108. -men det är bättre att släppa bomben
    direkt än att dra ut på det.

  109. Det här är min första lägenhet. Jag
    har flyttat ut från mina föräldrar.

  110. Enligt min kultur brukar man inte
    flytta hemifrån så tidigt.

  111. Man brukar vänta tills man gift sig.
    Men jag flyttade innan jag gift mig.

  112. Vi äter! Vi äter!

  113. -Du har redan ätit, eller?
    -Du sa till mamma att vi ska äta.

  114. Mamma sa att vi ska äta här.
    Var är maten?

  115. Jag förstod som att du
    skulle bjuda oss på middag?

  116. Jag skulle ha sagt
    att mamma skulle ta med sig mat.

  117. Men vi gör så
    att jag lagar maten i stället.

  118. Ska jag äta vegetariskt?

  119. Nej, jag går och köper pizza.

  120. Pappa äter inte vegetariskt. Det blir
    dubbla och trippla kulturkrockar här.

  121. -Varför äter du inte vegetariskt?
    -Jag kan inte äta vegetariskt.

  122. Varför skulle du inte kunna det?

  123. Han är starkt traditionsbunden. Det
    måste alltid vara kött till maten.

  124. Jag är vegetarian.
    Vi har haft en liten konflikt där.

  125. Jag försökte få honom att äta vege-
    tarisk nötfärs, men det hjälpte inte.

  126. Men jag försökte.

  127. Jag ska hämta en pizza.
    Vegetarisk, okej?

  128. Okej, köp pizza till mig också så
    slipper jag laga mat. Pappa betalar.

  129. Pappa gick ut för att köpa pizza.
    Hoppas han kommer snart.

  130. Dövidentitet, vad är det egentligen?

  131. Det är alltid en komplicerad process
    bakom en identitet.

  132. Vem man är, och så vidare.

  133. Nåt som är generellt vad gäller
    dövidentitet är teckenspråket.

  134. Man har samma kultur
    som har gått i arv i många år.

  135. Det är en del av dövidentiteten.

  136. För mig handlar det om att känna sig
    trygg och säker i sig själv.

  137. Om man inte har dövidentiteten känns
    det som om man har ett öppet sår.

  138. Man har inte låtit det läka.

  139. Man känner sig bättre rustad
    i kommunikationen och i samhället.

  140. Många i samhället tittar på
    det medicinska perspektivet:

  141. Att man inte hör. Att man är döv.

  142. Med dövidentitet står man sig bättre
    mot den typen av fördomar.

  143. Därför är det viktigt att ha döv-
    identitet som en sköld omkring sig.

  144. En mental sköld, naturligtvis.

  145. Mina föräldrar är fantastiskt fina.
    De tänker på mig i första hand.

  146. Men de har lite konservativa värde-
    ringar som jag lärt mig att leva med.

  147. Det är inte bara
    den där klitorisen jag har.

  148. Jag har andra saker, till exempel
    Pridetåget och Pridedagarna.

  149. Han måste köpa ett hus.

  150. Han måste ta körkort.

  151. Han måste ha en bil.

  152. Och han måste ha fru, familj
    och bebisar.

  153. Punkt slut.

  154. Pappa sa att jag måste köpa lägenhet,
    ett hus, ta körkort-

  155. -gifta mig och skaffa familj.

  156. Jag försöker lära dem modernt tänk.

  157. Det leder till konflikter men det är
    en förändring på väg, det märks.

  158. Det är inte helt förändrat,
    men det är på väg.

  159. Och vi har bara bott i Sverige
    i sexton år.

  160. Hej då! Trevligt att träffa dig!

  161. Jalla.

  162. Normer finns det otroligt många av.

  163. Normen är osynlig. Den syns inte.

  164. Hur vågar man bryta normen? Under
    min
    resa har jag brutit den många gånger.

  165. Jag flyttade hemifrån tidigare
    än min kultur brukar tillåta.

  166. Det är ett sätt att bryta normen.

  167. Jag åkte till Gallaudet och pluggade.
    Det är ett sätt att bryta normen.

  168. Det är bättre att bryta normer,
    våga vara den man är-

  169. -och se det som nånting positivt.

  170. Dövgruppen är härlig och fantastisk.
    Det är en stor gåva att vara döv.

  171. Hej då! Tack för att jag fick komma.

  172. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Laith

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Laith Fathulla är 27 år och döv. Han är född i Irak och har under hela sitt liv brutit normer, både kulturella och traditionella. Här delar han med sig av hur det har varit och varför det är viktigt att bryta normer. Vi möter även Laiths föräldrar, mamma Salva Jalda Ilia och pappa Foad Allaweardi, vars åsikter han inte alltid delar. Vi får även höra mer om Laiths studier vid Gallaudet University i USA och hur viktigt det är för honom att ha en dövidentitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Teckenspråk
Ämnesord:
Döva personer, Identitet (psykologi), Normer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Svenska teckenspråket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Syssna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Laith

Avsnitt 1 av 5

Laith Fathulla är 27 år och döv. Han är född i Irak och har under hela sitt liv brutit normer, både kulturella och traditionella. Här delar han med sig av hur det har varit och varför det är viktigt att bryta normer. Vi möter även Laiths föräldrar, mamma Salva Jalda Ilia och pappa Foad Allaweardi, vars åsikter han inte alltid delar. Vi får även höra mer om Laiths studier vid Gallaudet University i USA och hur viktigt det är för honom att ha en dövidentitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Magnus

Avsnitt 2 av 5

Magnus Ryttervik är 43 år och har arbetat 20 år som universitetsadjunkt i teckenspråk på Stockholms universitet. I Magnus familj har alla teckenspråket som sitt modersmål. Han berättar om varför teckenspråket verkligen är ett språk och hur det är uppbyggt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Malin

Avsnitt 3 av 5

Hur gör man för att relationen ska fungera när den stora kärleken bor på andra sidan jordklotet? Malin Lindén är 26 år och kommer från Örebro. Hon berättar om hur det är att leva med Ushers syndrom och om hur hennes kärlek Ross får henne att våga mer. Exempelvis stöttar han henne på deras gemensamma vandring i Tasmanien. Hennes dövblindhet sätter inte stopp för några äventyr.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Mehdi

Avsnitt 4 av 5

Mehdi Malek berättar om varför vattenpolo har fått en så stor betydelse i hans liv. Han hade svårt att som döv få jobb eller komma in på universitetet i Iran. Detta bidrog till att han började längta efter att komma till ett annat land. När Mehdi 2001 fick delta i Deaflympics i Italien fick han uppleva en helt ny kultur och bestämde sig för att förverkliga sin dröm att lämna Iran.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Isabel

Avsnitt 5 av 5

Aktivisten Isabel Engwall föddes i Västerås. När familjen upptäckte att hon var döv flyttade de till Örebro. Isabell berättar om sin kamp för att teckenspråket ska bli jämställt med det svenska språket. Dessutom pratar hon om det hörselnormativa förtrycket. Isabell undrar också hur vi ska få bort det medicinska perspektivet på dövhet. Vi får även vara med när hon och hennes vänner firar hennes nya jobb som kommunikatör.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Rädslor

Berätta vad du inte vågar! Vad är det som gör att vi räds att göra eller säga saker? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.