Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Jörn och Rafael Donner - mellan far och sonDela
  1. När du börjar tala om cyberrymden
    och vad du nu säger-

  2. -så brukar jag nog rulla på ögonen.

  3. Rulla på bara.

  4. Välkomna till Finska Föreningen.

  5. Samtalet skulle kanske kunna ha
    underrubriken "Finlands sak är svår".

  6. Vi ska prata om tre böcker. Den bok
    som nämndes - din debut, Rafael-

  7. -boken som ni har skrivit tillsammans
    och Jörns splitternya bok.

  8. Men jag vill börja med nåt annat.

  9. Jag är inte säker på att jag är född
    i Åbo. Det bara skrevs in så.

  10. Men jag är sprungen
    ur den finländska myllan.

  11. Därför, Rafael, blev jag imponerad
    när jag förstod att du har blodsband-

  12. -till 1963 års finska mästare
    i mjölkning.

  13. Jag är imponerad på riktigt. Har du
    nåt diplom eller nåt som du har ärvt?

  14. Tyvärr inte. Mamma sa bara att hennes
    mamma är finsk mästare i mjölkning.

  15. Jag vet inte om det var 1963. Jag kan
    ha skrivit just det året på skämt-

  16. -så det är möjligt
    att det är nåt annat årtal.

  17. Men hur har det präglat dig?
    Jag är nyfiken.

  18. Jag vet inte om min mormors
    mästerskap har präglat mig så mycket-

  19. -men man tänker kanske på mig
    som en borgarbracka-

  20. -eller Jörns son, men jag är också
    son till Bitte från landsbygden.

  21. Jag är uppvuxen på landsbygden,
    och jag har jobbat på en bondgård-

  22. -så landsbygden är väldigt nära
    mitt hjärta.

  23. Ja, jag delar det med dig.

  24. Misstänk inte mig för att vara bonde.

  25. -Det tror jag inte att nån gör.
    -Bra.

  26. Men från 1960-talets handmjölkning-

  27. -ett då hundraprocentigt kvinnoyrke,
    till den finländska manligheten.

  28. Du skriver om det.
    Jag lämnade Finland när jag var nio-

  29. -och jag har tänkt: "Skulle jag ha
    klarat av att bli en man i Finland?"

  30. Vilka är dina tankar? Du skriver om
    hur det var i skolan och fostran.

  31. Jag vet inte var jag ska börja nu.
    Det här känns som ett så stort ämne.

  32. Vad förväntas av en finländsk man?

  33. Jag är uppvuxen på landsbygden-

  34. -så min verklighet är inte densamma
    som för många andra.

  35. Jag gick i en liten byskola
    med 30 elever ungefär-

  36. -och där var det
    ett "normativt" samhälle, enögt.

  37. Man skulle vara på ett visst sätt.

  38. Det fanns inga olika kretsar.
    Det fanns bara en krets.

  39. -Hur var sättet man skulle vara, då?
    -Det är ganska svårt att sammanfatta.

  40. Men...

  41. Stark, inte visa sina känslor, inte
    gråta, förakta sånt som är kvinnligt.

  42. Sen finns det andra maskulinitets-
    normer som är vanliga överallt.

  43. De är ju också vanliga i Sverige.

  44. Sånt som handlar om
    sexualitet eller...

  45. När jag talar om att vara stark så är
    det både fysisk och psykisk styrka.

  46. Man ska inte klaga
    eller visa känslor-

  47. -hur man förhåller sig till känslor
    eller ens ha tankar om känslor.

  48. Det är därför som jag i boken,
    "Människan är ett känsligt djur"-

  49. -säger nåt som inte var
    så uppenbart för mig.

  50. Men hur var det för dig att känna
    de här kraven? "Så här ska du bli"-

  51. -"när du går från pojke till man,
    och det här förväntas av dig."

  52. För mig var det kanske svårt, för...

  53. Jag vet inte.
    Jag har ett visst genetiskt arv.

  54. Jörn, när du var liten grät du hela
    tiden, och du är väldigt känslig.

  55. Jag skämtar att jag är
    en professionell lipsill.

  56. Jag kan gråta
    i de mest opassliga situationer.

  57. Nästan varje gång i nån sån här
    situation blir jag lite gråtfärdig.

  58. Det finns väldigt nära mig
    på nåt vis-

  59. -och jag har starka känslor i mig-

  60. -så att växa upp i en omgivning
    där känslor inte var tillåtna-

  61. -var väldigt svårt för mig.

  62. Jag brukade räkna hur många dagar
    det hade gått sen jag senast grät.

  63. Det var kanske min barndoms största
    problem att jag grät för mycket.

  64. Jag kände mig inte manlig när jag
    grät. Jag kände att jag misslyckades.

  65. Jag har ju senare fått lära mig-

  66. -att jag egentligen kvävde
    mina känslor.

  67. Kanske min mänsklighet, till och med.

  68. -Fortfarande?
    -Inte längre.

  69. Nu gråter jag till och med på scenen.

  70. Nu gråter jag för mycket, så jag
    kanske borde kväva mina känslor igen.

  71. Men, Jörn... En finländsk man.

  72. Jag tror att många skulle kanske...

  73. "Välj en bild på en person som är
    den typiske finländske mannen."

  74. -Många skulle välja en bild på dig.
    -För det första...

  75. Jag har ju haft en helt annan uppväxt
    än Rafael.

  76. Jag har vuxit upp i Helsingfors,
    på finska mer än på svenska-

  77. -så jag är inte
    speciellt finlandssvensk.

  78. Vad ska jag säga om den finländske
    mannen? Det är ju alltid en kliché.

  79. -På vilket sätt?
    -Alla dessa begrepp är klichémässiga.

  80. Man har en föreställning om...

  81. ...från krigstiden.

  82. Det är den mer krigiska bilden
    av den finländske mannen.

  83. Man måste komma ihåg att det är
    över 70 år sen vi var i krig-

  84. -men det har satt en skugga
    över historien.

  85. -Men varför lever då mansbilden kvar?
    -Den har nog försvagats.

  86. -Den är inte så stark som tidigare.
    -Kan finska män tala om känslor?

  87. Det här...
    Jag har ett intressant exempel.

  88. När jag var tjugo år gammal
    så var jag i Dragsvik.

  89. Alltså, jag tjänstgjorde i försvar...
    Hur säger man?

  90. -Du gjorde lumpen.
    -Jag gjorde lumpen, på svenska.

  91. Vi intervjuades av en finlandssvensk
    programvärd som heter Bettina Sågbom.

  92. -En "far och son"-intervju.
    -Jo, visst...

  93. Fy fan. Det var för jävligt.

  94. I intervjuns slut frågade Bettina
    Jörn: "Vad tycker du om din son?"

  95. Då sa Jörn: "Han är helt okej."

  96. Efter att Bettina stack sa Jörn:

  97. "Det här med att tala om sina känslor
    är sånt som svenskar sysslar med."

  98. Att tala om sina känslor
    offentligt...

  99. Det blev ju offentligt
    med den här tv-journalisten.

  100. Att tala om känslor privat...

  101. Att tala ut i offentligheten gillar
    jag inte, men jag kan ju säga...

  102. Jag är ingen typisk finländsk man.
    Jag har ju skrivit mycket om känslor-

  103. -men det finns ett område
    av privatlivet som är privat-

  104. -och förblir privat. Du ville veta
    nåt om den finländske mannen.

  105. Alla uppfattningar är
    klichéuppfattningar, så att...

  106. -Tystlåten?
    -Nej... I och med...

  107. Jag måste säga en sak.

  108. Bertolt Brecht var i landsflykt
    i Finland.

  109. Alltså den tyska författaren. 1940.

  110. Då skrev han en dikt
    där det ingår två rader-

  111. -som handlar om ett folk
    som tiger på två språk.

  112. Han avsåg alltså
    finnar och finlandssvenskar.

  113. Men nu är det fem miljoner finnar
    som pratar i ett.

  114. De är alla ägare av mobiltelefoner.

  115. Antingen pratar de eller skriver,
    eller stirrar på den.

  116. I Sverige också. Man kan inte säga
    att fem miljoner människor tiger-

  117. -utan de håller på och "prättlar"
    som fan. Det är ett liv utan like.

  118. Det har förändrats. Denna verklighet
    har förändrat människors vardag.

  119. Det konstiga är att man kan se en man
    och en kvinna sitta på en restaurang-

  120. -men de stirrar på sin mobiltelefon
    och snackar inte med varandra.

  121. Antagligen har de kontakt
    med nån annan människa.

  122. -Är det konstigt, Rafael?
    -När Jörn börjar tala om...

  123. Vad brukar du säga? "Cyberrymden".
    Då brukar jag nog rulla på ögonen.

  124. Rulla på bara.

  125. Jörn, du har skrivit om känslor.

  126. Rafael, du skriver att det går inte.

  127. -Har jag skrivit det?
    -Ja.

  128. Nu förstår jag vad jag menade. Det
    var ju ett tag sen jag skrev boken.

  129. Jag skrev ju den när jag var 26 år.
    Numera är jag 29 år och...

  130. -Det har hänt mycket.
    -...en världsvan resenär.

  131. Jag har säkert skrivit det
    eftersom jag menar...

  132. Att skriva är bara en kommunikations-
    form bland många andra.

  133. Det baseras på ord, men ord är inte
    känslor, utan billiga översättningar.

  134. Att förmedla känslorna
    med hjälp av ord är väldigt svårt.

  135. Jag tror inte att det nånsin går
    till hundra procent.

  136. Är du bra på att skriva om känslor?

  137. Jag är bättre på att skriva
    än på att prata, faktiskt.

  138. Det beror på att jag har svårt-

  139. -att så här snabbt formulera
    nåt dräpande eller intressant-

  140. -men om ni ger mig en dator
    så kan jag nog försöka formulera mig.

  141. Jag har svårigheter med detta,
    och de har ökat med åren-

  142. -så jag vill inte gärna framträda i
    offentligheten annat än som skribent.

  143. Jag har dragit mig från
    sån typ av offentlighet-

  144. -för jag tycker att jag är obegåvad
    när jag ska uttrycka mig verbalt.

  145. Jag har inget att komma med.

  146. -Men ni är här. Det är vi glada för.
    -Nåt säger jag ju, som ni märker.

  147. Apropå det, Rafael...

  148. Du har sagt att du egentligen bara
    har fått ett enda råd från din far.

  149. -Hur lyder det?
    -Tacka aldrig nej till en gratisresa.

  150. -Så nu är ni här.
    -Ja.

  151. Men jag har till och med
    börjat tacka nej till gratisresor.

  152. Oj, då har det gått långt. - Resandet
    har varit en viktig del av ditt liv.

  153. -Varför det? Det är det ju för många.
    -Det är inte längre en viktig del.

  154. Jag tror inte att jag varken vill
    eller kan resa så värst mycket-

  155. -annat än i arbetets tecken, men när
    jag var ung kanske det berodde på...

  156. "När jag var ung..."
    Varför säger jag så? Yngre.

  157. I Finland har jag alltid haft
    en kontext - också här i Sverige-

  158. -där jag är Jörn Donners son.
    Folk presenterar mig så.

  159. I min kompis telefon... I stället för
    mitt namn står det "Donners pojke".

  160. Jag är alltid Jörn Donners son,
    men om jag reser så är jag mig själv.

  161. Då kanske jag hittar mig själv,
    helt enkelt.

  162. Har du hittat
    nåt sätt att hantera det?

  163. Jag har lärt mig att acceptera det,
    en kontext som jag inte kan förneka.

  164. Jag tror att ganska många försöker
    fly sin egen kontext eller bakgrund.

  165. Det gäller att acceptera det. Det är
    kanske ett tecken på individualismen-

  166. -att vi ska vara fria individer,
    men vi har ju alla vår kontext.

  167. Du kan ju inte heller fly det faktum
    att du är född i Finland.

  168. Jörn, kan du se det här
    ur Rafaels synvinkel?

  169. Vart han än är i Finland och Sverige
    så är han kanske främst din son.

  170. Nu var det så här att min far dog
    när jag var två år gammal.

  171. Jag har ingen bild av honom, men han
    spelade en stor roll i familjens liv-

  172. -också efteråt,
    så jag kan känna igen det här.

  173. Han var på sitt sätt ganska känd
    i Finland, min far Kai.

  174. Att komma bort
    från skuggan av en far-

  175. -om man nu tror att man är i skuggan,
    har Rafael klarat alldeles utmärkt-

  176. -utan min hjälp, och dessutom är jag
    ju inget föredöme för nån.

  177. Min så kallade karriär
    har gått mycket upp och ner.

  178. Mest ner.

  179. Det innebär
    att det inte är mycket att ta efter.

  180. Det är en sak som man kan ta efter,
    men Rafael behöver inte göra det.

  181. Jag har varit - fram till nu -
    förbannat flitig, uppriktigt sagt.

  182. Jag har gjort mycket, men inte
    tvingar det dig att göra lika mycket.

  183. Du såg ut att reagera på nåt.

  184. Jag tänkte påpeka att jag är här
    på grund av Jörn. Det är alltid så.

  185. Jag har varit på tv i Sverige,
    och det har varit samma sak.

  186. Jag sitter här på grund av min pappa,
    inte på grund av mig själv.

  187. Du har helt fel.

  188. Nu är ju din debutroman nominerad
    till ett fint pris i Finland.

  189. Det hade du väl inte fått bara för...

  190. Nej, det där tycker jag nog är
    att tala illa om sig själv.

  191. Den där boken
    som Rafael skrev på egen hand-

  192. -har jag inget att göra med, och
    vår brevsamling är en brevsamling.

  193. Inte var det nån brevroman,
    utan det får stå för sig självt.

  194. I vissa sammanhang kan man ju inte
    undvika det här sambandet med mig.

  195. Men det är väl inte så jäkla farligt?

  196. Det här är antagligen sista gången
    vi uppträder kring den här boken.

  197. "Innan du försvinner".

  198. Rafael, du beskriver ditt...

  199. Alla har vi väl nån sorts dialog
    i huvudet, röster som säger saker.

  200. Du beskriver ditt inre som nån sorts
    torgmöte med diverse förfäder-

  201. -som är mer eller mindre högljudda.
    Det låter lite läskigt.

  202. Det är väl bara en omformulering
    av det som jag sa tidigare.

  203. Att vi inte är fria individer.
    Jag tror inte att...

  204. Vi är inte villiga att acceptera-

  205. -i vilken mån
    vi har blivit påverkade-

  206. -av vår familj eller våra vänner
    eller vår uppväxt.

  207. Man skulle kunna tro
    att jag talar nu-

  208. -men det är torgmötet i mitt huvud
    med olika tankar.

  209. En del av tankarna kommer kanske
    från min pappa eller från nån annan.

  210. Från familj och släkt till kanske
    motsatsen. Du skriver om ensamhet.

  211. Att det fortfarande skulle vara lite
    tabu i Finland att tala om ensamhet.

  212. Jag vet inte om det är tabu, men
    det är svårt att tala om ensamhet.

  213. Just som jag skriver är det som
    en grop. Det är nåt som inte finns.

  214. Det är nåt som saknas. Att beskriva
    nåt som saknas är utmanande.

  215. Om vi talar om andra sjukdomar,
    cancer till exempel-

  216. -så trots att man kanske inte ser
    tumörer är de ändå fysiska-

  217. -men ensamhet är som en grop.

  218. Det existerar inte. Det är en brist.

  219. Därför är det svårt att i medierna
    skildra det och diskutera det.

  220. Skulle man behöva göra det mer?

  221. Kanske. Jag vet inte.
    Det var så längesen jag skrev boken.

  222. Jörn, ensamhet har väl aldrig varit
    nåt problem för din del? Eller?

  223. Jo... Jag har skrivit en hel del
    om detta i den andra boken-

  224. -som vi nu onödigt talar om
    och som kommer i dessa dagar.

  225. -"Sista striden".
    -Några exemplar lär finnas till salu.

  226. Den heter
    "Suomi/Finland II: sista striden".

  227. Den handlar om ensamhet. Att hantera
    ensamhet är ett jätteproblem.

  228. Varför?

  229. Det är ju... Om man är ensam
    så har man bara en partner.

  230. Den partner man ser i spegeln:
    man själv.

  231. -Och hur känns det?
    -Motbjudande. Mycket motbjudande.

  232. Att tro att det är den enda
    som man kan tala med är vidrigt.

  233. I synnerhet
    när man ser allt sämre ut, tyvärr.

  234. Du skriver i boken att trots
    de fysiska tillkortakommandena-

  235. -så har du den mentala nyfikenheten.

  236. Jo, men somliga av er...

  237. Det är säkert ingen här
    som är lika gammal som jag-

  238. -men när man blir äldre så kommer ju
    krämporna och svårigheterna.

  239. Svårt att gå och sånt.

  240. Det finns mycket humor i din nya bok,
    tycker jag.

  241. -Den röda?
    -Ja, Björns lilla röda.

  242. Jag kan ha missuppfattat det,
    men jag väljer ändå att citera...

  243. Den är bättre än "Maos lilla röda".

  244. Det får stå för dig. Det här är en
    dagboksanteckning från februari 2017:

  245. "Enligt uppgift i Aftonbladet
    mår jag bra. Vem påstår det?"

  246. Ja, vem påstår det? Inte vet jag,
    för jag mådde ganska dåligt-

  247. -men kvällspressen innehåller ju
    en massa skit, så det är sånt där.

  248. Sen har vi cyberrymden
    och sociala medier där man...

  249. -Jag är inte med.
    -Nej, men du får höra talas om saker.

  250. Jag bara hör. Jag ser det inte.
    Det är bara hörsägen genom andra.

  251. Man kan tro att ditt förhållande till
    samtliga dina barn är mindre än bra.

  252. Jo, det har stått en massa skit-

  253. -men jag tänker inte inkalla
    en domstol här-

  254. -där jag skulle be Rafael att vittna-

  255. -med hans bror Daniel,
    som bor i Bryssel.

  256. "Har de blivit illa behandlade
    av sin far?"

  257. Inte behöver jag såna vittnen.

  258. Det är lite meningslöst och sorgligt,
    men sånt händer.

  259. Du tycker om
    att ha barnen omkring dig.

  260. Jag har ju en massa andra barn.

  261. Det är egentligen dessa två...

  262. ...som är fallna av min hustru Bitte,
    kan man säga-

  263. -så det är dem jag umgås med,
    inte andra.

  264. -Men hur har du varit som pappa?
    -Det vete fan.

  265. Jag har inte försökt påtvinga barnen
    nåt. Det påstår jag.

  266. Jag har inte försökt få Rafael
    att börja gå i handelshögskolan-

  267. -för att bli ekonom
    och komma in i bankvärlden-

  268. -för det är ju lukrativt, sägs det.

  269. Vi har en vän som Rafael känner till,
    en konstnär.

  270. Han är inte särskilt rik.
    Han är ganska fattig, men hans son...

  271. Han har en son och en dotter.
    Sonen blev student-

  272. -och började gå i handelshögskolan
    i Helsingfors, så kallade "Hanken"-

  273. -och nu är han i London
    och tjänar fem gånger mer-

  274. -än pappan, konstnären,
    nånsin har tjänat.

  275. Det är rätt karriär för somliga,
    men jag har inte försökt tvinga nån.

  276. Rafael, när du växte upp blev du
    presenterad som "Donners pojke"-

  277. -men jämförde du när du såg
    vad kompisarna hade för pappor...

  278. Fanns det nåt annat som du sökte där?

  279. Hur kändes det? Att ha den far
    du hade och sen jämföra det.

  280. För det gör man väl i en viss ålder?
    Ser vad man har för föräldrar.

  281. Ja... Jag vill inte få det att låta
    som att det har varit en enorm börda-

  282. -att ha Jörn som min pappa.

  283. Av alla olika pappor man kan ha-

  284. -så är kanske Jörn
    en av de bättre papporna.

  285. -Tack så mycket.
    -När jag jämförde med...

  286. När jag jämförde mig själv
    med andra barn drömde jag aldrig om-

  287. -att jag skulle ha en annan pappa.

  288. Det fanns ju privilegier också.

  289. Er gemensamma bok börjar med att du
    arbetar med en dokumentär om Jörn-

  290. -och du ser väldigt mycket material,
    för det finns enormt mycket att se.

  291. Hur kändes det? Det kanske fanns
    sånt som du inte hade sett.

  292. Det är mer fascinerande att träffa
    människor som känner Jörn-

  293. -och det är ju väldigt många.

  294. Väldigt många här
    har känt Jörn mycket längre än jag-

  295. -så det är alltid intressant att höra
    nya aspekter och lära sig nåt nytt.

  296. Kommer du på nåt
    som har förvånat eller chockat dig?

  297. Folk har en massa åsikter om Jörn.

  298. I samband med att vi visade
    "Perkele 2" kom en gumma fram och sa:

  299. "Hälsa till din pappa att han inte
    ska skriva om att knulla hela tiden."

  300. -"Kan han inte skriva mer om kärlek?"
    -Har du skrivit mycket om att knulla?

  301. Jag har uppfattningen att
    den där personen nog överdriver lite.

  302. Jag har skrivit ganska lite om det.

  303. Nog har jag skrivit om kärlek,
    men ibland blir man missförstådd.

  304. När man skriver om kärlek,
    så tror de att man skriver om knulla.

  305. Det ligger en dokumentär på SVT Play
    om dig, med dig.

  306. Den är gjord av ett antal apor.

  307. Den kom på svensk tv
    för några dagar sen.

  308. Den är gjord av två personer-

  309. -som har
    en medelmåttig apas intelligens-

  310. -och det är inte nåt vidare. Jag
    gillar apor, men inte människoapor.

  311. Det framgår väldigt tydligt att du
    inte tycker att de gör ett bra jobb.

  312. Nej, de gjorde ett skitjobb. Saken
    var den att jag fick ett förskott-

  313. -och jag är inte snål-

  314. -men jag tänkte att om jag lägger av
    så måste jag betala tillbaka.

  315. Det var ju jävligt dumt.
    Jag borde ha betalat tillbaka.

  316. -Du gjorde det inte lätt för dem.
    -Men de tog ju bara såna bitar...

  317. Jag vet inte.
    Jag tänker aldrig se den.

  318. Jag är förskonad från att se den.
    Den var skit från början till slut.

  319. En del kan tro att under ditt liv...

  320. Det har varit mycket provokation
    för provokationens skull.

  321. Jag har haft så många liv.

  322. Ett liv som politiker
    i riksdagen och Europaparlamentet-

  323. -ett liv som diplomat,
    ett liv som vd för Filminstitutet-

  324. -ett liv som författare, filmare...

  325. -Och ett som pappa.
    -Pappa också, kanske.

  326. Men vad ska man välja sen?

  327. Man får välja nåt av det här,
    men man kan inte välja allt.

  328. Det är ju lite råddigt, på finlands-
    svenska, att ha gjort så många saker-

  329. -men det är slut nu.

  330. Nästa bok som Rafael skriver
    heter "När du har försvunnit".

  331. Den är utgiven efter min död, men jag
    är ju här nu. Han får vänta med den.

  332. Apropå att leva sitt liv...
    Jag vill citera dig, Rafael.

  333. "Jag vet ingen annan sanning
    som är lika solklar som denna."

  334. "Att människan i sin vilja att leva
    måste blunda för sin egen död."

  335. Ja...

  336. Jag har slutat röka nu, så jag tänker
    inte lika mycket på min dödlighet.

  337. Därför är det ibland svårt för mig
    att diskutera såna här äldre tankar.

  338. -Förlåt. Jag ber om ursäkt.
    -Alltså...

  339. Det är väl en gammal sanning
    att vi...

  340. ...att vi har en odödlighetsillusion.

  341. Vi accepterar inte
    att vi kommer att dö-

  342. -och det är det enda sättet som vi
    kan leva. Allt annat vore omöjligt.

  343. Jörn, du har till och med sett till-

  344. -att du har
    en gratis kremering som väntar.

  345. Det berodde på att en så kallad
    krematorieförening...

  346. Det finns många såna i Finland.

  347. Den äldsta i Finland ville att jag
    skulle bidra med en publikation-

  348. -som de skulle ge ut på nån fest.
    Jag frågade: "Vad får jag betalt?"

  349. "Vi är en fattig förening,
    men vi kan erbjuda gratis kremering."

  350. Det är det enda jag fick av dem.

  351. Jag undrar om jag
    borde ha betalat skatt för det.

  352. Finns här ännu ett fadersråd? Tacka
    aldrig nej till en gratis kremering.

  353. Du tycker att man ska bry sig om
    varandra medan man lever-

  354. -och att begravningar är meningslösa.

  355. Begravningar är inte särskilt roliga.

  356. Den enda man är tvungen att gå på är
    sin egen. Dit släpas man ju av andra.

  357. Vederbörande har ju ingen glädje
    av det, utan bara släkten-

  358. -så jag är selektiv med begravningar.

  359. Ytterligare ett citat apropå det:

  360. "Jag måste skriva om mitt frånfälle,
    så folk slipper dessa fånigheter."

  361. Det är ju bara att se till
    att själva... Det är ointressant.

  362. Jag fick ett gott exempel
    från Harry Schein-

  363. -som hade skrivit en beskrivning
    om hur det ska gå till.

  364. Inte själva begravningen, ceremonin-

  365. -utan hans vänner som var inbjudna
    till Skeppsholmskyrkan i Stockholm-

  366. -som ju inte mera är kyrklig. Det var
    tal av Ingvar Carlsson och andra-

  367. -och sen var det en riklig servering
    av whisky och andra starka drycker.

  368. Folk blev berusade. Sen blev somliga
    av oss bjudna på en praktmiddag-

  369. -av den frånfallna Harry Schein.

  370. Det var bra.
    Det måste skötas på nåt vettigt sätt.

  371. Om du skulle skriva din nekrolog-

  372. -vad skulle du då ta med
    av alla dessa liv som du har levt?

  373. Ja...
    Nej, det ska nog vara nån sån här...

  374. Det ska nog vara nåt grekiskt eller
    latinskt och kort, men det får vi se.

  375. Er gemensamma bok är brevväxling
    er emellan. Skriver folk brev?

  376. -Skriver du brev annat än dem?
    -Nej.

  377. Man ser så mycket av varandra nu,
    så det behövs inte några brev.

  378. Men däremot...

  379. Jo, vi skrev ju brev, så det finns
    så klart en orsak att skriva brev.

  380. Jag upplevde att det fanns mycket
    som jag ville diskutera med Jörn-

  381. -men som var svårt att... Jörn säger
    själv att han är dålig på att tala.

  382. När man talar är det svårt att vara
    exakt. Det blir lätt missförstånd.

  383. Det är svårt att diskutera
    ämnen som är komplicerade-

  384. -så det kändes som en bra metod
    att lyfta fram sånt som är viktigt-

  385. -men som lätt kan missförstås.

  386. Tove Jansson skrev en roman där
    karaktärerna nästan börjar gräla.

  387. "Nu skriver jag ner vad jag tycker.
    Sen läser du och skriver ett svar."

  388. Det är synd
    att folk inte skriver brev-

  389. -men jag har några människor, vänner
    till mig, som jag korresponderar med-

  390. -med riktiga brev med frimärken på.

  391. Hur förhåller ni er till dagböcker?

  392. Jag har ju en kollega i samma ålder,
    Per Wästberg-

  393. -som jag känner sen ungefär 60-65 år.

  394. Han har skrivit dagbok
    sen han lärde sig skriva-

  395. -och jag är ledsen över att jag kom
    på relativt sen att skriva dagbok-

  396. -men sen dess har jag skrivit dagbok.
    Jag vet inte om Rafael...

  397. Jag skriver sällan dagbok,
    men ibland.

  398. Visst har det en funktion.
    Mer för andra, och mindre för andra.

  399. Det är ett sätt att påminna sig om,
    när man tittar i dagboken-

  400. -vad man har gjort vid nåt tillfälle.
    Det är mer sakliga upplysningar.

  401. Till exempel att jag var i Umeå
    i dag. Annars skulle jag glömma det.

  402. För dig är det kanske ett sätt
    att komma ihåg var du har varit.

  403. Google har sparat var jag har varit
    varje dag de senaste tre åren.

  404. Jag kan se vilken rutt jag har gått
    och vilka butiker jag har besökt.

  405. Det är ganska fascinerande.

  406. -Tycker du att det är fascinerande?
    -Fascinerande och skrämmande.

  407. Vi hinner med ett par frågor.

  408. Är det nån som vill fråga herrarna
    om nåt, så kommer det en mikrofon.

  409. Det kan ju hända att ni liksom jag-

  410. -lider av höggradig syrebrist,
    för här är det ganska instängt.

  411. Jag förstår mycket väl om somliga
    av er håller på att svimma.

  412. Samma händer mig som har så kallad
    kronisk obstruktiv lungsjukdom.

  413. Det är svårt att andas
    i den här luften.

  414. Det var många som ville komma.

  415. Vi har pratat om era böcker,
    men tipsar ni varandra om böcker?

  416. -Det gör vi.
    -Det händer.

  417. -Nåt exempel?
    -Den senaste boken handlar om...

  418. Jag vet inte termen på svenska.
    Den handlar om medierna.

  419. "Post-truth" - "postsanning".
    Hur säger man det på svenska?

  420. Tyvärr är boken på finska, så jag
    kan nog inte rekommendera den här.

  421. Jag sysslar ju i det privata
    mest med utrikespolitik.

  422. Därför läser jag rätt mycket böcker
    om världspolitik och historia.

  423. Du säger i den där dokumentären-

  424. -att du hoppas att du
    kan betrakta dig som en tänkare-

  425. -och att ambitionen är att varje
    morgon tänka åtminstone en tanke.

  426. Den första tanken är: "När kan jag
    dricka kaffe eller äta frukost?"

  427. Nej, nog försöker jag utveckla tankar
    varje dag.

  428. Du sa att det här är det sista ni gör
    med boken, men vad har ni lärt er?

  429. Har ni lärt er nåt om varandra
    under arbetet med boken?

  430. Jag tycker mig förstå Rafael
    bättre än tidigare på grund av boken.

  431. -Hur då? Varför?
    -Hans sätt att tänka, helt enkelt.

  432. -Inget exempel som du kommer på?
    -Nej, jag har glömt dem.

  433. Jag tror att jag främst har lärt mig-

  434. -att också min pappa är
    tvivlande och svag och rädd-

  435. -och att inte heller min pappa vet
    vad han håller på med.

  436. Allt är nu lite liksom...

  437. Bra slutord. Tack ska ni ha. Tack.

  438. Tack så mycket.

  439. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Far-sonrelationer, Finland , Författare, Föräldraskap, Generationer, Kreativt skrivande, Litteraturvetenskap, Manlighet, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Fråga Miffo

Ta chansen och fråga Miffo om sådant du vill ha svar på! Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.