Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Nathacha AppanahDela
  1. När jag skrev min första bok blev jag
    helt knäckt. Jag var väldigt ung-

  2. -men min huvudperson dog
    efter tjugo sidor. "Va?!"

  3. Tack.

  4. -Jag är så glad att du är här, Nathacha!
    -Tack.

  5. Äntligen kom du till Littfest!
    Två av dina böcker finns på svenska:

  6. "Den siste brodern", "Le dernier frère"-

  7. -och "Våldets vändkrets",
    "Tropique de la violence".

  8. -Ja.
    -Och... Nu ska vi se...

  9. "Våldets vändkrets" handlar om Moïse-

  10. -en ung pojke
    som lever på ön Mayotte.

  11. För de flesta av oss är Mayotte
    bara en liten prick på kartan-

  12. -väster om Madagaskar.
    Vi vet inte så mycket om Mayotte.

  13. Kan du berätta
    varför du ville skriva om Mayotte?

  14. Mayotte är ett franskt departement.

  15. Det är Frankrikes 101:a departement.

  16. Det är en del av Frankrike-

  17. -precis som ön Réunion
    och några öar i Västindien.

  18. Jag har levt i Frankrike i tjugo år nu-

  19. -och min man blev förflyttad
    till den här ön.

  20. Vi hade ett två månader gammalt barn
    och sa: "Okej, toppen! Vi åker dit!"

  21. Vad jag visste om ön-

  22. -var att det rådde
    en komplicerad situation där.

  23. Ön var på väg att officiellt bli
    ett departement-

  24. -och jag bodde där i två år.

  25. Jag ville ge min dotter
    samma erfarenhet-

  26. -av att växa upp på en ö, som jag.
    Men jag hade ingen aning om-

  27. -att den här platsen
    skulle chockera mig så här.

  28. -På vilket sätt då?
    -Jag trodde att jag visste allt om öar.

  29. Jag trodde jag visste allt om Indiska
    oceanen och att allt skulle bli enkelt-

  30. -så jag åkte dit med en känsla av
    att redan ha sett allt det där.

  31. "Varit där, gjort det" - den attityden.

  32. Men allt jag trodde var sant...

  33. Det fanns till exempel så många barn
    på gatorna jämt som skrattade.

  34. Och jag hade ett mangoträd
    i trädgården dit de kom, och jag tänkte:

  35. "Det här är verkligen barnens ö."

  36. Men en dag när jag pratade
    med min granne sa hon:

  37. "Nej, inte alls.
    Barnen är föräldralösa."

  38. Så undan för undan-

  39. -visade det sig att allt jag trodde
    att jag visste om den här ön var fel.

  40. Och jag började intressera mig
    för varför barnen hängde på gatan-

  41. -och om de hade någonstans
    att ta vägen.

  42. Men jag ville fortfarande inte alls
    skriva om det.

  43. Jag skriver skönlitteratur och ville
    inte skriva nåt dokumentärt om det.

  44. -Men du har ju jobbat som journalist.
    -Inte vid den här tiden.

  45. Det ville jag inte, för jag tyckte
    att alla artiklar om den här ön-

  46. -var för kortlivade och summariska.

  47. Det blev bara nåt av en karikatyr-

  48. -så jag ville inte skriva om det,
    det skulle bli för personligt.

  49. När jag sen kom tillbaka till Paris
    var ön det enda jag kunde tänka på-

  50. -så jag tänkte skriva
    en kvinnoberättelse om ön-

  51. -men så blev det
    Moïses berättelse om ön.

  52. Jag förstår. Hur...?

  53. Vad gjorde dig så fascinerad av Moïse
    och barnen?

  54. Du sa att du såg alla gatubarn
    och trodde att det var ett barnparadis.

  55. Ja, men jag minns
    att jag hade en vän som sa-

  56. -att det inte fanns nåt för de här
    barnen när de blev fjorton, femton år.

  57. Han pratade om nåt
    som låg i framtiden, om tio år.

  58. Men jag fick en känsla av-

  59. -att tiden krympte på den här ön.

  60. När jag kom tillbaka till Paris började
    jag skriva om sjuksköterskan Marie-

  61. -som kommer till den här platsen
    av kärlek till en man.

  62. Men när hennes kärlekshistoria dör-

  63. -dör också hennes kärlek till landet,
    och hon kan inte få egna barn.

  64. Så såg min historia ut.
    Men när man skriver-

  65. -befinner man sig som i en bulle...
    Bubbla, förlåt.

  66. Vi förstår vad det betyder,
    oroa dig inte.

  67. I en bubbla.

  68. Jag kunde bokstavligt talat höra
    hur nyheterna spreds på ön.

  69. Mina vänner sa att situationen
    höll på att bli alltmer komplex.

  70. Och att det förekom alltmer våld,
    men jag höll fast vid min berättelse:

  71. "Nej, jag ska skriva en kvinnoberättelse
    eller en intim berättelse."

  72. När jag var klar med den här versionen
    av boken-

  73. -handlade den om Marie och Moïse,
    och alla karaktärer som finns med nu.

  74. Men så fick jag ett stipendium
    från Centre national du livre-

  75. -som är ett franskt litteraturcentrum-

  76. -och åkte tillbaka till Mayotte
    i två veckor.

  77. Jag åkte tillbaka och tänkte...

  78. Jag var inte nöjd med det jag hade
    skrivit. Det var nåt som inte stämde.

  79. Redan tre, fyra timmar efter att jag
    hade landat visste jag vad som var fel.

  80. Jag hade skrivit nåt
    som var väldigt enkelt.

  81. Men det hade varit bättre
    att skriva en komplex berättelse-

  82. -där alla har sin egen röst.

  83. Därför valde jag att skriva
    den här "flerstämmiga" berättelsen.

  84. När det gäller Moïse
    ville jag försöka sätta mig in i-

  85. -hur det är
    att vara en femtonårig pojke-

  86. -som har uppfostrats
    som om han vore vit-

  87. -för hans mamma är
    en fransk, vit sjuksköterska.

  88. Hon uppfostrade honom som en vit
    pojke. Han läste fransk vit litteratur.

  89. Han lyssnade på vit musik.

  90. Och han uppfostrades
    som en fransk pojke-

  91. -men också som vit.

  92. Mamman brydde sig aldrig om
    att berätta varifrån han kom.

  93. När mamman dör befinner han sig
    plötsligt i en underlig situation.

  94. Han är en svart pojke
    med två olika ögonfärger.

  95. Och han ger intryck av
    att vara en av de här gatupojkarna-

  96. -men det är han inte.
    Jag ville utforska det.

  97. Och ge honom en sorts...

  98. En öm röst, i motsats till Bruce-

  99. -som är gängledare, och som är
    väldigt... Hur ska man säga?

  100. Han har en väldigt stark,
    politisk och auktoritär röst.

  101. Jag pratade lite med de här barnen-

  102. -men jag ville inte skriva
    nåt reportage.

  103. Jag gav mig ut och jobbade
    tillsammans med brandmän-

  104. -sjuksköterskor och socialarbetare-

  105. -men när jag lämnade mitt hotell
    på morgonen-

  106. -lämnade jag min telefon,
    anteckningsbok och penna-

  107. -och bara var med dem.

  108. Jag visste att jag redan hade allt:
    Moïse, Marie och alla karaktärer.

  109. Jag hade redan allt,
    och visste hur deras barndom såg ut.

  110. Jag visste vad de tyckte om att äta
    och dricka-

  111. -men jag visste inte hur de rörde sig
    eller hur de pratade.

  112. Så den här två veckor långa vistelsen
    på Mayotte-

  113. -gjorde att jag kunde fånga
    hur de pratade-

  114. -och lite av deras kroppsspråk,
    hur de rörde sig.

  115. Det där var ett långt svar
    på en kort fråga.

  116. Vi älskar långa svar, eller hur?

  117. Vi har nu pratat lite om din stil också.

  118. Du skriver berättelsen utan omsvep.
    - Ni har läst den, så ni vet.

  119. Det här är väl en ganska rå berättelse
    om att vilja passa in, om utanförskap-

  120. -och om hur det är att leva nära döden.

  121. Trots att själva temat är väldigt rått,
    är din prosa så vacker och poetisk-

  122. -så kontrasten blir slående,
    och går rakt in i läsarens hjärta.

  123. -Ska vi inte läsa en bit ur den?
    -Okej, javisst.

  124. För att ge er som inte läst boken än en
    uppfattning om hur Nathacha skriver.

  125. Okej, tack.
    Då börjar jag läsa i den franska...

  126. Jag försöker läsa den svenska
    översättningen av Maria Björkman-

  127. -som är
    en av våra främsta översättare-

  128. -från franska till svenska. Ja.

  129. -Det här är ett litet stycke om Moïse.
    -Berätta lite om vad som har hänt.

  130. Mamman har precis dött-

  131. -och han försöker hitta nånstans
    att tillbringa natten.

  132. Han har tillbringat ett år
    tillsammans med gänget-

  133. -men har nu flytt från gänget.

  134. Nu är han äntligen tillbaka
    där han levde tidigare.

  135. "Bordet var ett bra ställe att sova på."

  136. "Högt uppe i skydd för gnagarna och
    hundarna på den släta, svala ytan."

  137. "Jag la ner huvudet på ryggsäcken
    och sträckte ut mig."

  138. "Nattmörkret var tyst, tätt och varmt.
    Det tryckte sig mot mig"-

  139. -"som om det skulle kunna svälja mig,
    smärtfritt, mjukt och varligt."

  140. "Jag gjorde några figurer i luften
    med kniven"-

  141. -"som om jag kunde skära nattmörkret
    i bitar och föra dem till munnen."

  142. "Jag tänkte på kvällarna, hemma, när
    Marie satte på sin skiva med Barbara."

  143. "Då höll sig nattmörkret utanför. Det
    var för hundar, flyghundar och tjuvar."

  144. Moïse är alltså alldeles ensam,
    hans mamma är död.

  145. Hans adoptivmamma, för han
    övergavs av sin biologiska mamma.

  146. Hon gav honom
    till sjuksköterskan Marie-

  147. -för att han har ett öga som är grönt
    och ett öga som är brunt.

  148. Ett dåligt omen.
    Det vilar en förbannelse över barnet.

  149. Hon vill inte ha honom och ger honom
    till Marie, som dör plötsligt.

  150. Han hamnar då hos ett gatugäng,
    som är extremt våldsamt.

  151. Ja, extremt våldsamt,
    men även extremt välorganiserat.

  152. Varje barn har sin egen roll.

  153. En del av dem är småtjuvar.

  154. Andra överfaller folk.

  155. Och gängledaren kallas för Bruce-

  156. -för att jag observerade
    många av dem...

  157. De är inte barn längre, utan tonåringar.
    Det är viktigt. De är femton, sexton år-

  158. -och befinner sig i den åldern
    då allt är så rörigt och förvirrat.

  159. Och de gillar-

  160. -att titta på våldsamma videoklipp.

  161. Amerikanska videoklipp.

  162. De klär sig på samma sätt
    som gängen i Los Angeles på 90-talet.

  163. Och de säger aldrig
    sina riktiga förnamn.

  164. De uppkallar sig
    efter moderna superhjältar.

  165. Som Bruce, efter Bruce Wayne.

  166. Ön är nämligen full
    av chauves-souris...

  167. Hur säger man det? Ja, fladdermöss,
    tack. Ön är full av fladdermöss-

  168. -så Bruce har utnämnt sig själv
    till fladdermössens kung.

  169. Jag träffade många
    som kallade sig som i Superman.

  170. En tror jag hette Peter, så jag frågade:
    "Heter du verkligen Peter?"

  171. "Ja, mitt riktiga namn är Peter",
    sa han.

  172. Men senare berättade han
    sitt riktiga namn för mig.

  173. Så det är nåt visst med deras barndom.

  174. De försöker alltid gömma sig
    bakom nåt.

  175. Och de uppvisar en sorts attityd...

  176. ...av att de tillhör en gemenskap.

  177. Moïse lockas av den här attityden,
    för han vet inte var han hör hemma-

  178. -och dras till Bruce.
    Och Bruce känner en sorts hatkärlek-

  179. -för han tycker att Moïse är...

  180. ...ett privilegierat barn-

  181. -som har haft allt som han önskar
    att han själv hade haft.

  182. Han är också ett barn som läser,
    och Bruce kan inte läsa-

  183. -för han har haft
    en problematisk skolgång.

  184. Så de känner en sorts hatkärlek,
    för de är samtidigt lite lika.

  185. Men de har helt olika maktpositioner,
    inte sant?

  186. Bruce är gängledare i en del av stan,
    som han mer eller mindre styr över-

  187. -trots att han är tonåring. Hans gäng
    finns överallt och gör en massa saker.

  188. Så de vuxna ser upp till Bruce
    eller låter honom hållas.

  189. Ja, för att han är starkast
    och vet var drogerna finns.

  190. Droghandeln utgör en stor del
    av gängets verksamhet.

  191. Och de har också rituella slagsmål,
    som Bruce alltid vinner-

  192. -så han har en unik position. Sen dyker
    oskyldige Moïse upp med sin hund.

  193. Han vill verkligen besegra
    den här pojken-

  194. -men det lyckas han aldrig riktigt med,
    för Moïse har också alltid...

  195. Hur ska jag säga?
    Han har en oåtkomlig värld inom sig.

  196. Hans barndom, boken han läser...

  197. Det är som en plats där han hör
    hemma, där ingen annan når honom.

  198. Bruce blir hela tiden lockad av det.
    Han vill också ha det.

  199. Jag tyckte att den här motsatsen
    var viktig för boken-

  200. -för det är ett land
    fullt av motsatsförhållanden.

  201. Det är en fantastiskt vacker ö-

  202. -men samtidigt händer det
    så mycket fult där.

  203. Ibland står allt i kontrast till döden:

  204. Ibland kommer det
    papperslösa flyktingar med båt-

  205. -som dör i havet.

  206. Och samtidigt har man liv,
    för det finns så många barn där.

  207. Och så finns det här
    motsatsförhållandet att ön är fransk-

  208. -och samtidigt afrikansk och muslimsk.

  209. Därför spelar motsatserna
    en viktig roll i boken.

  210. -Det är ett väldigt komplext samhälle.
    -Som alla samhällen är.

  211. Vi förenklar ofta mycket när vi pratar
    om samhällen som vi inte känner till.

  212. Det är lätt att säga: "Så här är det.
    Det är svart eller vitt."

  213. Jag ville skriva nåt
    som var lite grått och komplext.

  214. Det är inte grått!
    Det är mer av en regnbåge.

  215. Ja, men du vet vad jag menar.
    Gråzonerna.

  216. Jag ville låta läsaren ha sin egen röst.

  217. Och själv få avgöra.

  218. Ibland säger folk till mig
    att de inte vet vad jag tänker.

  219. Vad jag som författare tänker.
    Det tycker jag är bra.

  220. När man läser en bok-

  221. -lägger man ju in sin egen barndom
    och sina erfarenheter-

  222. -men jag vill att varje bok ska...

  223. ...ge upphov till empati, i det här
    fallet för Moïse, men även för Bruce.

  224. -Det lyckas du med.
    -Tack.

  225. Jag har bara läst dina två böcker
    som finns på svenska-

  226. -men båda de här böckerna är gåtfulla.

  227. Man vet inte alltid riktigt vad som
    kommer att hända eller har hänt.

  228. Och min son läste "Våldets vändkrets",
    och den slutar...

  229. Jag säger inte hur den slutar.
    Det får ni läsa.

  230. Men den slutar med ett frågetecken.
    Man kan tolka det på flera sätt.

  231. Jag tolkade det på ett sätt
    och min son på ett annat, och sa:

  232. "Hälsa Nathacha att jag är så glad
    över att det slutade så."

  233. Tack.
    Slutet har blivit väldigt omdiskuterat-

  234. -för det är ett öppet slut.

  235. Inte för mig,
    för jag visste exakt vad jag ville säga-

  236. -men det tänker jag inte berätta
    för nån.

  237. Ibland när jag träffar
    framför allt high school-elever-

  238. -vill de klämma ur mig det:
    "Snälla, berätta vad du ville säga."

  239. Och jag säger alltid
    att bokens slut inte är slutet.

  240. Boken slutar inte här.
    Man måste leva med den.

  241. Man måste växa med den.

  242. Jag gillar såna här slut, där...

  243. Jag gillar att läsa böcker
    där jag som läsare kan slå igen boken-

  244. -men där den fortfarande är öppen för
    mig och jag fortfarande tänker på den.

  245. Dina böcker bär man med sig
    inombords väldigt länge-

  246. -efter att man läst dem. Jag undrar...
    När du skriver, hur skriver du då?

  247. När du skrev "Våldets vändkrets"
    trodde du att du skulle skriva om Marie.

  248. Att det skulle bli en berättelse om
    en kvinna och hennes liv på Mayotte.

  249. Men så dök plötsligt Moïse upp.

  250. När du skriver,
    har du då en sorts schema?

  251. "Det och det ska hända
    och det ska kanske sluta så här", eller?

  252. Jag vet hur det börjar-

  253. -och jag vet på ett ungefär
    hur det ska sluta.

  254. Men jag vet inte alls
    vad som ska hända där emellan.

  255. Det svåraste är
    att försöka skapa en balans-

  256. -mellan berättelsen-

  257. -och hur den berättas.

  258. Även i min första bok var jag besatt av
    hur berättelsen berättas.

  259. Ibland har man en historia och nåt
    att säga, men jag är väldigt noga med-

  260. -att berätta den på bästa möjliga sätt.

  261. På det sätt som passar berättelsen.

  262. Och jag ägnar mycket tid
    åt att försöka hitta rätt röst.

  263. I "Våldets vändkrets"
    trodde jag att Marie var rätt röst-

  264. -men det var inte bara en person
    som berättade historien, utan flera.

  265. Så när jag väl har hittat den...

  266. Och då önskar jag att jag kunde säga
    att det tar en vecka-

  267. -men ibland tar det två år att hitta
    den, så jag jobbar med utkast.

  268. Jag jobbar ibland
    med två, tre, fyra utkast.

  269. Ibland är de 70–80 sidor långa när jag
    slutar, för att jag vet att det är fel.

  270. Det hemska är att det känns väldigt
    sorgligt för mig, och jag blir...

  271. Det svåraste med det här jobbet är-

  272. -att jag fram till femtionde sidan
    är så hoppfull:

  273. "Det här är helt rätt!"

  274. Och sen, två sidor senare-

  275. -när jag kommer till sidan 52,
    vet jag att det är fel.

  276. Och i det där ögonblicket när jag inser
    att det är fel stänger jag av datorn.

  277. Sen öppnar jag ett nytt dokument och
    ser hur markören står där och blinkar.

  278. Det här är min sjätte roman
    och det har alltid varit så här.

  279. Jag har en instinkt,
    som kommer av själva arbetet.

  280. Inte av sig själv,
    utan för att jag jobbar varje dag.

  281. Och jag får grepp om karaktärerna-

  282. -och för hur de vill vara.

  283. Men ibland
    kommer det överraskningar.

  284. Till exempel...
    Nej, det borde jag nog inte berätta.

  285. Nej. Men det slutar bra...

  286. I "Den siste brodern"...

  287. ...inträffade det ett dödsfall i boken
    som överraskade mig.

  288. Okej, det där var inte så tydligt...

  289. Jag var inte beredd på
    att dödsfallet skulle inträffa.

  290. Jag trodde att karaktären
    skulle vara med ända till slutet-

  291. -men när jag skrev tänkte jag:
    "Nej, han måste dö."

  292. Det känns sorgligt för mig,
    men det är rättvist.

  293. "Rättvist" är fel ord. Det känns rätt,
    så ibland blir jag själv överraskad.

  294. När boken tar slut
    och jag börjar jobba med nåt annat-

  295. -känns det alltid bra,
    även om det känns sorgligt.

  296. Men när jag skrev min första bok
    blev jag helt knäckt.

  297. Jag var väldigt ung, men min
    huvudperson dog efter tjugo sidor.

  298. "Va?!" Det var hemskt!

  299. Men jag visste att jag var tvungen
    att berätta min historia så.

  300. Jag visste att historien måste berättas
    på det sättet.

  301. Men jisses, han dog!

  302. Jag är så glad nu att han...
    Jag är glad att han försvann ur bilden-

  303. -för det gjorde att jag kunde göra
    nåt annat med berättelsen.

  304. Så är det nog med skrivande.
    En del planerar precis allt.

  305. Men jag gillar att känna att karaktären
    utvecklas medan jag jobbar med den.

  306. Genom mig, genom mitt arbete,
    genom det jag lägger till:

  307. Folk han möter, saker han säger...

  308. Den utvecklas också genom det liv
    man lever och de böcker man läser-

  309. -medan man skriver
    och berättar historien.

  310. Så jag försöker ha ett öppet sinne
    under tiden.

  311. Som läsare känner man det.

  312. De här två böckerna som har översatts
    till svenska är till exempel helt olika.

  313. "Våldets vändkrets"
    är nästan som ett körverk.

  314. Det finns så många röster.
    Huvudsångaren är förstås Moïse-

  315. -men det finns så många fler.
    Tillsammans ger de en bild av Mayotte-

  316. -som ett väldigt komplext samhälle,
    vilket ju Mayotte är.

  317. Men "Den siste brodern"
    är helt annorlunda.

  318. Det är en familjehistoria eller...
    Jo, en familjehistoria-

  319. -för den handlar om en pojke
    som förlorar två älskade äldre bröder.

  320. -Och hittar en ny.
    -Ja, det är det fantastiska.

  321. För den här pojken är det ett mirakel
    att han får en bror nånstans ifrån.

  322. Vi som är vuxna vet att brodern är
    en judisk pojke som är föräldralös-

  323. -och ville åka till Palestina,
    men inte släpptes in.

  324. Ja, 1940 var det många båtar-

  325. -som ville åka till Palestina-

  326. -som då var under brittiskt kommando.
    Jag vet inte hur man säger...

  327. -Brittiskt styre.
    -Och Mauritius var en brittisk koloni.

  328. Båten hade legat i Haifas hamn
    under en lång tid-

  329. -när de beslutade att skicka den
    till Mauritius.

  330. Och när den anlände
    till Mauritius hamn-

  331. -fanns det drygt 1 500 judar ombord-

  332. -från Polen och Tjeckoslovakien.

  333. Och Mauritius myndigheter, det vill
    säga de brittiska myndigheterna-

  334. -visste inte vad de skulle göra
    med dem, men så hittade de...

  335. Det är inte roligt, men ironiskt. De sa:

  336. "De här personerna från Europa som
    kommer till Mauritius saknar papper"-

  337. -"så vi sätter dem i fängelse." Så de
    satt i fängelse i 4,5 år på Mauritius-

  338. -bara för att de var papperslösa.

  339. Det är en del av historien
    som man inte pratar om så ofta.

  340. Nej, för det hände på Mauritius,
    men invånarna kände inte till det.

  341. När jag läste om kriget i skolan-

  342. -trodde jag att mitt land hade stått
    helt utanför andra världskriget.

  343. Men det finns en kyrkogård
    på Mauritius med 127 gravar.

  344. Några av dem dog av sjukdom-

  345. -eller av hjärtesorg, för att de inte
    visste varför de fängslats.

  346. Och kyrkogården ligger vid en väg-

  347. -som leder till
    en väldigt populär strand.

  348. Jag har säkert åkt den här vägen
    200 gånger-

  349. -utan att veta
    att det låg en kyrkogård där.

  350. Nåt som verkligen gläder mig är att de
    nu läser "Den siste brodern" i skolan-

  351. -så nu kan unga på Mauritius inte säga
    att de inte visste.

  352. Så nu kommer de kanske att gå dit
    och hedra dem lite.

  353. Känner du som författare,
    som kommer från en del av världen-

  354. -som inte är så omskriven... Känner du
    ett visst ansvar för att skriva om det?

  355. -Får jag säga nej?
    -Ja.

  356. Okej.

  357. Nej, jag är ledsen,
    jag vet inte vad det säger om mig-

  358. -men det finns redan mycket litteratur
    om Mauritius:

  359. Poesi,
    fransk litteratur, engelsk litteratur...

  360. Det finns också litteratur
    på indiska språk, på hindi.

  361. Så jag känner inte...
    Jag har skrivit två böcker:

  362. En bok om indiska immigranter-

  363. -som är en roman, men som är löst
    baserad på mina förfäders berättelser.

  364. Och så "Den siste brodern", som
    utspelar sig på Mauritius, om fängelset.

  365. Men jag tror att mauritiska författare
    är ganska så fria.

  366. Vi skriver om vad som helst,
    och jag är...

  367. Det liv jag lever i dag
    är jag väldigt nyfiken på.

  368. Vad som händer i världen, och hur jag
    kan uttrycka sånt som intresserar mig-

  369. -genom mitt sätt
    att se på skönlitteratur.

  370. Och jag har inte bott på Mauritius
    på tjugo år-

  371. -så jag vet inte så mycket
    om landet längre.

  372. Bara för att jag föddes där betyder
    det inte att jag har rätt att säga...

  373. Jag försöker vara...

  374. Jag tror att jag är bäst
    när jag pratar om det jag kan nåt om-

  375. -och inte när jag pratar om nåt
    jag inte kan nåt om.

  376. De här två böckerna utspelar sig
    på Mayotte och Mauritius-

  377. -men de är framför allt böcker
    om människans villkor.

  378. Vad som gör oss mänskliga
    och omänskliga-

  379. -och hur vi går över en tunn gräns
    från det ena till det andra.

  380. Ja, det som också intresserar mig
    är vår känsla av tillhörighet.

  381. Hur man hittar sin plats här i världen,
    och inte så mycket om identitet.

  382. Ens plats är nåt annat.

  383. Det är nåt som förändras med tiden-

  384. -beroende på vilka man träffar.

  385. Att skriva skönlitteratur
    är ett sätt att leva tusen liv.

  386. Att leva liv
    som ligger långt från en själv-

  387. -och ändå försöka hitta nån liten sak
    som man kan identifiera sig med.

  388. När jag var trettio-

  389. -skrev jag en bok om en ensamstående
    mamma som gifter bort sin dotter-

  390. -men jag hade ingen egen dotter då.

  391. Och jag minns
    när jag var på såna här seminarier-

  392. -och folk sa: "Du verkar väldigt ung
    för att ha en 25-årig dotter."

  393. Och jag sa:
    "Nej, jag har ingen 25-årig dotter."

  394. Folk sa: "Det är inte möjligt?!"
    Och då tänkte jag-

  395. -att nu för tiden är fiktiva platser-

  396. -och vad fiktion egentligen är,
    något av en gråzon.

  397. Vi lever i en tid-

  398. -då det som vi kallar "sanning"
    måste sägas.

  399. Och i sociala medier måste man vara...
    Jag tror att vi pratade om det.

  400. Man måste tänka på ett speciellt sätt
    för att kunna skriva-

  401. -så jag måste förklara
    vad skönlitteratur är-

  402. -och att man kan vara nån annan,
    en man, en 70-årig man.

  403. Det är det som är det bästa med det.

  404. Vad är det som får dig att vilja skriva?

  405. Vad är det som får dig att skriva
    om ett visst tema?

  406. -Ibland är det bara en detalj.
    -Som vad?

  407. När det till exempel gäller
    "Våldets vändkrets"-

  408. -berodde det på
    att jag träffade en pojke-

  409. -som hade väldigt konstiga ögon.

  410. De hade inte olika färger,
    men ögonen såg väldigt konstiga ut.

  411. Och han bar mörka glasögon.
    Det var så det började.

  412. Jag visste att det måste vara svårt
    för en sån pojke att bo på en sån ö.

  413. Så det kan vara väldigt små saker.

  414. Det kan också vara nåt
    som jag vill utforska.

  415. När jag skrev min tredje bok
    om kvinnan som gifter bort sin dotter-

  416. -var det inte en bok om just den dagen-

  417. -utan jag ville skriva en bok
    som utspelar sig under en enda dag.

  418. Boken börjar när solen går upp
    och slutar när solen går ner-

  419. -så ibland är det själva formen
    som får mig att skriva.

  420. När det gäller nya boken var det också
    formen som fick mig att skriva den.

  421. -Vi kan väl inte prata om din nya bok?
    -Nej.

  422. -Men man skulle gärna vilja det...
    -Nej.

  423. Men jag är klar med den.
    Den kommer ut i september.

  424. Mina damer och herrar,
    Nathacha Appanah!

  425. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nathacha Appanah

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Ämnen:
Samhällskunskap, Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Författare, Författaryrket, Litteraturvetenskap, Skönlitteratur, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med ALMA-priset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta HBTQ i ungdomsboken

Samtal mellan författarna Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om homosexuella karaktärer i ungdomsböcker. Behöver det vara någon skillnad mellan homosexuella och heterosexuella karaktärer? Här diskuteras bland annat att fiktiva karaktärer kan fungera som förebilder. Moderator: Erik Titusson. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och BTJ Förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Mål i livet

Har du några mål i livet? Hur ser de i så fall ut? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss