Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Samisk feelgoodDela
  1. En feelgood-roman-

  2. -som utspelar sig i Vilhelmina,
    med start 2011...

  3. -Det är bra.
    -Jättebra.

  4. Härifrån åkte en kvinna skidor
    till Stockholm på 1850-talet.

  5. Det var Maria Magdalena.

  6. Hon ville starta en skola för samebarn,
    sade Lisa.

  7. Åkte skidor till Stockholm?
    Det var något nytt, svarade Mikael.

  8. Lisa började berätta
    om den unga kvinnan-

  9. -som lovade sin syster,
    på hennes dödsbädd-

  10. -att hon skulle starta
    en skola på vinterlandet.

  11. Nomadbarnen gick i kåtaskola vintertid.

  12. Undervisningen var dålig
    och det var renligheten i kåtan med.

  13. Barnen blev sjuka.

  14. Bybarnen hade ett skolhus
    och bra undervisning.

  15. Maria Magdalena tänkte att nomadbarn
    och bybarn kunde gå i samma skola-

  16. -och tillsammans lära sig
    att läsa, skriva och räkna.

  17. De kunde samtidigt
    lära sig Guds ord och psalmer.

  18. Hon fick ekonomisk hjälp
    av en fransk präst.

  19. Rika stockholmare gick med på
    att betala några ören i månaden-

  20. -för samebarnens frälsning.

  21. Lisa härmade yttrandet med grov röst
    och gjorde narr av dåtidens politik.

  22. Varför skulle samebarnen gå i skolan?
    De fick ju bara arbeta med renskötsel.

  23. Guds ord har aldrig medfört
    något gott för samerna.

  24. Kyrkan krossade samernas religion
    och utplånade jojken.

  25. I vårt område jojkar ingen längre,
    sade Lisa till Mikael.

  26. Inte? Jojkar inte Sofia Jannok,
    och den där mannen, Simon?

  27. Mikael sneglade på Lisa.

  28. Ja, Simon Marainen.

  29. Simon Issát Marainen, upprepade Lisa.

  30. Men de är ju artister.

  31. Och de är inte från vårt område,
    utan norrifrån, förklarade hon.

  32. Mina föräldrar har berättat
    att deras föräldrar inte jojkade-

  33. -eftersom det hörde ihop med
    trummandet i den gamla tron.

  34. Nåjder och sånt.

  35. Tänk dig farfar och farmor
    och mina föräldrar på jojkkonsert nu.

  36. Då hade nog himlen rasat in.

  37. Jag var på ett bröllop norröver,
    och där jojkade allihop.

  38. Norröver jojkar de.
    men i vårt område jojkar ingen.

  39. Jag har i alla fall inte hört nån jojka,
    inte ens på bröllop, sade Lisa.

  40. Jojkar de på bröllop? frågade Mikael.

  41. Nja, inte på det viset.
    Men när gästerna börjar bli fulla-

  42. -då brukar de jojka, sade Lisa.

  43. Jojka när man är full? Märkligt.

  44. Kan man inte göra det nykter?
    frågade Mikael.

  45. Fattar du inte? Jojk har varit förbjuden
    och bara räknad som skrål.

  46. Därför jojkar folk inte längre,
    försökte Lisa förklara.

  47. Men är det bättre att jojka på pub
    eller på bröllop, frågade Mikael.

  48. Han verkade inte alls förstå.

  49. När du är full bryr du dig inte om
    vad som passar sig, du gör det du vill.

  50. Som att jojka. I fyllan är det lättare,
    man struntar i om man får eller inte.

  51. Plötsligt kom Lisa ihåg Elias kyssar.

  52. Och händer. Och kroppens former
    och värmen som...

  53. Hon sköt bort de tankarna.
    Trängde undan minnena.

  54. Orden ekade inne i Lisa:
    Man struntar i om man får eller inte.

  55. Men inget otillåtet skedde ju,
    tröstade hon sig själv.

  56. Tack, Anne.
    Det är härligt att få höra språket.

  57. Det vi hörde är ett avsnitt
    ur din debutroman, Anne.

  58. Jag kan inte uttala det på samiska.
    Kan du säga?

  59. På svenska ungefär: "Inte längre tid
    för ignorans, skärp dig!"

  60. -Jättelång titel.
    -Ja.

  61. Det var våren 2018 som boken kom ut-

  62. -på H:ström förlag här i Umeå.
    Den är utgiven på nordsamiska.

  63. Det finns ett kapitel på svenska som
    jag har kunnat läsa. Och jag har...

  64. Genom recensioner kan man... Jag tror
    mig ha fått en bild av hela boken-

  65. -fast jag inte kan läsa den. Vi ska
    prata om den, men vi börjar med dig.

  66. Du är uppvuxen i en renskötarfamilj
    utanför Narvik.

  67. Du flyttade till Oslo
    för att plugga till journalist.

  68. -Sen blev du kvar och jobbade där.
    -Ja.

  69. Jag var 13 år, och ville jobba
    som renskötare. Det var det jag ville.

  70. Då var renpolitiken, eller vad man
    ska säga... Det fanns begränsningar.

  71. För att etablera sig måste man ha
    70 renar. Jag sa till pappa-

  72. -att jag kunde ha lite färre. Han
    försökte säga att reglerna var såna.

  73. På den tiden var min farbror
    chef över rennäringen.

  74. Jag ringde honom och sa
    att jag ville bli renskötare.

  75. Med en 13-åring på telefon, ska han
    försöka förklara vad regeringen tycker-

  76. -och att det finns begränsningar, o.s.v.

  77. När jag hade lagt på, så sa jag
    till pappa: "Då blir jag journalist."

  78. Jag vet inte var det kom ifrån. Jag
    jobbade stenhårt i skolan och kom in.

  79. Så jag gick på
    journalisthögskolan i Oslo.

  80. Mitt examensarbete handlade om Akers-
    elva. Jättekonstigt, tyckte mina bröder.

  81. Jag som kom från renskötsel, valde
    norska huvudstadens största stolthet-

  82. -nämligen Akerselva. Så jag gjorde
    mitt examensreportage om den.

  83. Jag fortsatte att jobba som journalist.

  84. Nu är jag kulturjournalist
    och recenserar böcker...

  85. Du är modersmålslärare.
    Och författare.

  86. Du har blivit publicerad tidigare med
    noveller, och har skrivit dramatik.

  87. Du har gjort textutställningar,
    vunnit kulturpriser, och var med-

  88. -och startade Bágo, samiska för-
    fattarföreningen. Är du ordförande?

  89. Nej, vi har nyligen haft årsmöte.
    Nu är jag vanlig medlem.

  90. -Det kommer ständigt fler medlemmar?
    -Ja.

  91. När man är del av en solskenshistoria
    är det kul att kunna berätta-

  92. -att vi startade med åtta medlemmar,
    precis så många som behövdes.

  93. Vi var på en författarskola i Jokkmokk.

  94. I dag har vi
    över 60 betalande medlemmar.

  95. För mig betyder det en enda sak:

  96. Att Sápmi vill skriva.
    Det är så jag förstår det.

  97. Människor tänker att här kan de vara
    medlemmar och här kan de skriva.

  98. Den vanligaste frågan när de blir
    medlemmar är: "Har ni skrivkurser?"

  99. Du går före och visar vägen.

  100. Det är så roligt, tycker jag,
    att du har gett ut en feelgood-roman.

  101. Jag har läst att du är trött på
    att bara höra historiska berättelser.

  102. Du vill
    att det ska handla om samtiden.

  103. När jag blev mamma upptäckte jag-

  104. -att mina barn är födda för sent
    för att vara samer.

  105. Bilden vi ska ha, är att...

  106. 1900-talet är nästan inte med i Sápmi.

  107. Vi vet vad som hände på 1800-talet.
    Det bilderna är kvar.

  108. Sen hoppar man till samen som
    kör snöskoter. Fler bilder finns inte.

  109. Jag berättar gärna om historien,
    men jag lever 2019.

  110. Mina ungdomar kan det moderna livet.

  111. På sociala medier skriver de samiska
    och utvecklar sina samiska nätverk.

  112. De har samiskundervisning i skolan
    och går med gákti.

  113. Så jag tänker att vi är här och nu.

  114. Den här bilden
    som man krampaktigt håller fast vid-

  115. -är jag väldigt trött på.

  116. Därför tänkte jag att en feelgood-roman-

  117. -som utspelar sig i Vilhelmina
    med start 2011...

  118. Det är bra.

  119. Och det är en genre
    som många tycker om.

  120. Om man skulle fråga många människor
    om vad de framför allt läser-

  121. -så är det nog flest feelgood.

  122. -Ja, men vi skryter inte om det...
    -Nej, men det är inte lika fult längre.

  123. Det kan hända, men det är ju
    ingen genre man skryter om...

  124. Man säger hellre att man har
    försökt läsa Kafka eller Shakespeare-

  125. -inte att man har plöjt igenom
    "Sagan om Isfolket" tre gånger.

  126. "Hurra!" Man får ingen cred av det.

  127. Det förändras. Du har översatt Tomas
    Tranströmer och skriver feelgood.

  128. -Varför inte göra både och?
    -Ja, varför inte?

  129. Men för mig var feelgood
    också en genre med...

  130. Det är en bra genre för att spegla
    samtidshistorien och kulturen.

  131. Det kan vara nutid, med dess problem,
    och människor som ska hantera dem-

  132. -på ett snyggt sätt. Det passar
    feelgood-genren till, tycker jag.

  133. Och jag ville skriva
    nåt lättillgängligt.

  134. Dels språkligt, men också historien.

  135. En kärlekshistoria är alltid bra
    som motor, så jag valde det.

  136. Det var spännande och svårt-

  137. -men också väldigt givande.
    Jag har själv läst mycket feelgood.

  138. Jag tycker mycket om Marian Keyes,
    den irländska författaren.

  139. Hon tar upp ämnen
    som är svåra på Irland, t.ex. abort.

  140. Det har hon med i sina romaner.

  141. Jag tänkte att hon gillar smarta läsare.

  142. Läsare som både följer med i samtiden
    och vill bli underhållna.

  143. Bra tänkt. Om vi ska säga nåt...

  144. Jag kan göra ett kort intro,
    och sen kan du berätta om romanen.

  145. Den utspelar sig mest i Vilhelmina.

  146. Huvudpersonen heter på svenska Lisa.
    Lisa Fjell.

  147. Hon bor i Sundsvall, men hon
    bestämmer sig för att flytta hem.

  148. Hon har sina föräldrar i Vilhelmina,
    men även hennes fästman Lars är där.

  149. Lars är många saker. Han är dels den
    snyggaste i samebyn. Det är viktigt.

  150. Han är också son till samebyns
    ordförande. Det är ännu viktigare.

  151. Han är en god älskare, om jag
    förstår det hela rätt. Så att...

  152. Det börjar i nån slags väldigt...
    Det börjar lyckligt.

  153. Men genren kräver att det ska hända
    nåt. Man måste övervinna nånting.

  154. Jag har ju bara läst ett kapitel,
    men jag har läst några recensioner.

  155. Kan du berätta nåt mer om Lisa Fjell?
    Vem är hon?

  156. Jag tror att hon är en av många
    unga samiska kvinnor i Sápmi-

  157. -som växer upp i en miljö, där samer
    och icke samer har växt upp naturligt.

  158. Hennes samiska identitet är trygg,
    men också ett resultat av-

  159. -att hon inte orkade läsa samiska
    i skolan. Det var tråkigt.

  160. Vad skulle hon med språket till?

  161. Det var före sociala mediers tid
    och det som finns nu.

  162. Det gör att hon kan det så där,
    och det är helt okej för henne.

  163. Men tillsammans med renskötarsonen,
    så krävs det vissa saker av henne.

  164. Språket, kanske, och ett
    annat sorts engagemang för hembyn-

  165. -och för det lokala livet
    i Vilhelminafjällen.

  166. Jag har kallat platsen de bor på
    för "Fjellbyen", det är en fiktiv plats.

  167. Jag behöver en plats
    där jag kan plocka in det jag behöver.

  168. Men om jag säger att den ligger
    och flyter ovanför Saxnäs, så...

  169. -Där nånstans? Väldigt vackert.
    -Ja, det är jättevackert där.

  170. När hon återvänder så har platsen
    förändrat sig. Så är det nog.

  171. Även om man åker och hälsar på,
    så förändras människor och saker.

  172. Plötsligt tränger sig storsamhällets
    etablering av gruvor-

  173. -eller vindkraftverk på.

  174. Kommunen vill ha arbetsplatser.
    Ortsbefolkningen har olika åsikter.

  175. Det finns renskötsel
    som redan är en etablerad näring-

  176. -som kan leva
    av det som finns i fjällvärlden.

  177. Men den är också en konkurrent vad
    gäller ekonomi. Om de stora miljonerna.

  178. Du är smart, för vilket yrke har hon?
    Hon jobbar på tekniska kontoret.

  179. Hon har hand om bygglov, och alla de
    som älskar att komma upp hit ibland-

  180. -och vara i den här vackra miljön,
    och bygger enormt stora fritidshus.

  181. Som ibland inte godtar ett nej till
    bygglov för att man måste ta hänsyn.

  182. Hon blir utsatt för
    att man försöker muta henne.

  183. Hon drabbas av påtagliga konflikter.

  184. Vem kan vara här? Hur kan man
    finnas här, både som fritidsboende-

  185. -men framför allt
    om man lever av marken?

  186. Jag tänkte som så
    att fjället är renskötarens kontor-

  187. -medan andra har det som lekplats.
    Hur skulle jag reagera-

  188. -om nån kom in på mitt kontor och lekte
    medan jag försökte jobba.

  189. Jag tänkte
    att det som kanske ser öde ut...

  190. Orörd natur kan vara andras arbetsplats.

  191. Inte bara renskötare,
    men även andra som lever där.

  192. Som har det som sin plats
    att hämta mat.

  193. Man samlar in och jagar
    som ett sätt att överleva på.

  194. Så jag har tänkt mycket på diskussionen
    mellan det urbana och glesbygden.

  195. Jag känner att den kunskap
    som finns i glesbygden-

  196. -egentligen är
    lite diskvalificerad kunskap.

  197. Så många människor i romanen
    diskuterar detta, för och emot.

  198. Jag kunde säga mitt hjärtas mening
    via karaktärerna.

  199. Det var fantastiskt att kunna använda
    personerna till att säga saker och ting.

  200. Jag tänkte att Læjsa, eller Lisa,
    skulle vara en person som är som jag.

  201. Man tycker på ett sätt, men man flyter
    lite ovanpå och vill inte ta ställning.

  202. Men när man bor i glesbygd,
    så kan det finnas andra lösningar.

  203. Vi har t.ex. tillgång till
    Systembolaget och Ikea, och allt sånt.

  204. Allt kommer med posten.
    Så jag har med ett postombud-

  205. -med en fantastisk paketutlämning,
    där folk hämtar möbler och annat.

  206. Det är ett irritationsmoment,
    för vi vill ha en affär-

  207. -inte det här paketsystemet.

  208. Jag har försökt fånga det moderna livet
    i den här byn genom det.

  209. Av det lilla jag har läst av boken,
    så lyckas du göra det här.

  210. Men kärlekshistorien...
    Det vore ingen feelgood utan den-

  211. -och mycket sexscener. Hur var det
    att skriva? Var det lätt eller svårt?

  212. Språkmässigt, fick du uppfinna nya
    ord? Eller fanns alla ord du behövde?

  213. Det är lite roligt, nästan mytomaniskt,
    att det är så "jättemycket" sexscener.

  214. Men det får uppmärksamhet i alla fall.
    Jag kan säga så här...

  215. Jag ville följa med in i sovrummet
    och in under täcket.

  216. Som författare ville jag det.
    Några ord om det, bara...

  217. I dag är det viktigt att kunna skriva
    om sex eller sexuella handlingar-

  218. -på ett annat sätt än pornografin.

  219. Det kan vara mitt lilla bidrag till
    en annan form av förmedling.

  220. Och när jag skulle börja...
    Jag var uppe på fjället och tänkte-

  221. -att nu ska jag skriva om att kyssas.

  222. Hur är en kyss?
    Hur smakar den? Är den mjuk, och så?

  223. Jag letar efter de rätta orden.

  224. Det borde finnas en viss sensualitet,
    eftersom det är ett kärleksmöte.

  225. Så jag måste hitta ord, och plötsligt
    hör jag mig själv göra så här.

  226. Vad är det för slags ljud, tänkte jag.
    Hur ska jag beskriva det?

  227. Och det var intressant
    att skriva om underlivet.

  228. För underliv
    består av ganska många grejer.

  229. Jag funderade på
    hur medicinskt det skulle vara.

  230. Vi har en samisk medicinsk fickordbok.

  231. Det är ganska konkreta saker
    som står där.

  232. Hur konkret skulle jag vara? För jag
    ville ju att det skulle vara sensuellt.

  233. Det var spännande att ta reda på
    vad allt i underlivet heter-

  234. -och få det romantiskt och tilltalande
    att läsa om.

  235. Det har varit spännande.

  236. Som språkmänniska har det
    varit jättekul att hålla på med det här.

  237. Jag har fått reaktioner från en del
    läsare. De tycker att jag fulpratar.

  238. -De tycker att...?
    -Det är fulprat. Det passar sig inte.

  239. Jag borde ha stannat när de la sig
    i sängen, och sen var de klara.

  240. -Med vad vet jag inte.
    -Och så spelas nån slags musik.

  241. Jag borde inte beskriva
    hur man klär av varandra...

  242. -Jag tycker att du gjorde helt rätt.
    -Ja. Alltså... Men så är det.

  243. På så sätt kan man tänka sig
    att ny mark bryts i samisk litteratur.

  244. Att man vågar sig på det.

  245. Somliga har beskyllt den för att vara
    en barn- och ungdomsroman.

  246. Men nej. Den är för unga vuxna.

  247. Och jag är ju gift och har två barn,
    så jag vet hur det går till.

  248. Men att skriva sexscener,
    eller sexuella möten, är ganska svårt.

  249. -Jag tycker det skulle vara jättesvårt.
    -Ja, det är det.

  250. Det pågår en vild debatt
    om vem som lyckas och inte lyckas.

  251. Här på Littfest
    ska ni väl diskutera det.

  252. Men det har varit spännande.
    Och jag tänkte en del på-

  253. -att det inte skulle bli pornografi.
    Det var viktigt.

  254. Jag läste en recension i Nuorat,
    ungdomstidningen.

  255. Recensenten skrev att det var som om
    allting i Lisas och Lars liv-

  256. -var så lyckat och positivt,
    men så kunde det ju inte fortsätta.

  257. Tack och lov gjorde det inte det,
    skrev recensenten.

  258. Allt ser ut att gå så bra,
    inledningsvis. Sen händer det nåt.

  259. Jag vet inte hur mycket du vill
    berätta, men hennes två liv möts.

  260. Hon bodde i Sundsvall, med en annan
    vänkrets och ett mer svenskt liv.

  261. När hon flyttar tillbaka blir det
    en krock mellan liven. Stämmer det?

  262. Oj, hur låter man bli att spoila...?
    Jag kan säga att jag inleder med en...

  263. ...otrohetsscen. Och det är väl där...

  264. Det förstår man kanske
    i slutet av kapitel...tre-

  265. -när hon blir friad till.

  266. Då förstår man att det inte är så bra.

  267. Men jag vill prata lite
    om Lisa och Læjsa.

  268. När hon träffar den här mannen,
    så presenterar hon sig som Lisa-

  269. -och han säger sitt svenska namn.
    De väljer att ha det så.

  270. Men på fjället har båda samiska namn.

  271. Det är då det förflutna kommer i kapp.

  272. För mig var det intressant
    att leka med idén om-

  273. -att man går ut och in i kulturer, och
    man träffar människor i olika miljöer.

  274. Nu handlar det om kärlek, men det kan
    ju vara så att allt inte är så enkelt.

  275. Det förflutna kan komma i kapp
    på olika sätt. Och hur man hanterar det.

  276. -Kan du avslöja om det är happy ending?
    -Ja. Och det tyckte jag var viktigt.

  277. Lyckligtvis var jag författare och kunde
    göra så att det blev ett lyckligt slut.

  278. Kanske inte en sån happy ending
    som man tror, men det slutade lyckligt.

  279. Några väninnor sa: "Anne, du måste ha
    ett lyckligt slut." Ja, det var viktigt.

  280. Det är ett kontrakt mellan författare
    och läsare när det gäller feelgood.

  281. Det måste vara happy ending.

  282. Eller att man avslutar positivt,
    åtminstone.

  283. Det behöver inte vara
    ett sockersött slut-

  284. -men att man avslutar med ett hopp
    eller nåt positivt. Det tycker jag.

  285. När du beskrev Lars, hur vacker han
    var, så tänkte jag på hur bra det är-

  286. -att vara författare. Man kan välja
    hur människorna ska vara.

  287. Vem är vacker, och vem är snäll, och så.
    Men det...

  288. Det hände också nåt
    som många författare skriver om.

  289. Jag har alltid tänkt att det är...

  290. Det är lite...hokuspokus,
    eller mystiskt.

  291. Men det blev faktiskt så att de här
    karaktärerna levde sitt eget liv.

  292. Jag höll dem i strama tyglar,
    men de tog över utvecklingen.

  293. Det var därför det lyckliga slutet
    blev lite annorlunda än jag trodde.

  294. Så det var en fin erfarenhet att göra.

  295. Att jag startar här, historien
    rullar på, och så blir det nåt annat.

  296. Som också är bra,
    men som jag inte har under kontroll.

  297. Det tycker jag är spännande. Så nu
    tror jag på dem som säger att det är så.

  298. Lever karaktärerna vidare?
    Blir det en fortsättning?

  299. -Nåt i stil med "Sagan om Lisa"?
    -Ja.

  300. -Typ 47:e boken?
    -Men åtminstone två.

  301. Ja, det vore väl bra att kunna göra det.

  302. Jag har lite andra skrivprojekt just nu-

  303. -men det ligger liksom och väntar där.

  304. Marian Keyes har valt att ha fyra
    eller fem systrar som hon skriver om.

  305. Jag kan göra så.
    Utifrån de här karaktärerna-

  306. -så kan jag fortsätta med nån annans
    historia, men på samma plats.

  307. Du var inne lite på skrivprocessen.
    Man kan ha olika sätt att skriva.

  308. Antingen med en total disposition,
    då man vet exakt vad som ska hända.

  309. Men du
    har låtit karaktärerna ta över.

  310. Du visste inte riktigt
    hur det skulle bli. Hur jobbar du?

  311. Jag bestämde mig snabbt för
    att ha en kvinna.

  312. Att det skulle vara en kärlekshistoria.
    Men det som kanske var...

  313. Det jag vill säga är att när jag valde
    2011, så var det ingen tillfällighet.

  314. De samiska förvaltningskommunerna
    hade etablerats då-

  315. -och jag bodde i Lycksele.

  316. Det hände nåt i Lycksele kommun-

  317. -när det offentliga
    skulle ta hand om det samiska.

  318. Barnomsorg, äldreomsorg
    och synliggöring av språket.

  319. Att offentlig sektor
    ska lyfta det samiska.

  320. För det som också hände, var att det
    blossade upp rasism i tidningarna.

  321. Då var det vanligt
    med kommentarfält i digitala tidningar.

  322. En kvinna i Vilhelmina, t.ex.
    kunde fråga-

  323. -varför hon inte fick en plats
    på samiska förskolan.

  324. Och kommentarerna handlade bara om
    att samer gnäller-

  325. -och att de lever på bidrag.

  326. Det hade inget med den här kvinnans
    plats på förskolan att göra.

  327. Och det fick pågå...
    de här rasistiska skriverierna.

  328. Jag kallar det rasism. Den fick frodas.

  329. Den andra diskussionen som uppstod
    var att samer plötsligt är samer.

  330. De syns, och bor i en samisk kommun.
    Vad händer med dem?

  331. Det finns en del stigman som krossas
    nu. Men vi har ingen erfarenhet av det.

  332. I Sápmi har vi ingen erfarenhet av
    att man inte ska-

  333. -behöva utsättas för rasism.

  334. Den brytningspunkten var en bra fond
    och spännande att fånga upp i boken.

  335. Det är den
    som Lisa och renskötaren studsar mot.

  336. De förhåller sig till det. Vilhelmina
    är också samisk förvaltningskommun.

  337. Jag fick insikt i hur de tänkte
    och hur allt fungerade.

  338. -Bara detta med samiska vägskyltar...
    -Men du bor i Lycksele.

  339. -Har du samma erfarenheter?
    -Ja, jag använde mig av dem.

  340. Men det är otroligt att vägskyltar är
    så provocerande att man skjuter på dem.

  341. Man målar över dem, man tar ner dem...
    De ska bara bort.

  342. Vad är det med det här samiska
    ortsnamnet som driver folk så långt?

  343. I Lycksele diskuteras om det ska heta
    Likssjoe, Likssjuo eller Liksjoe.

  344. Det skrivs olika på tre samiska språk.

  345. Runt omkring finns många samiska
    skyltar, men inte vid Lycksele.

  346. Jag är inflyttad till Lycksele, och
    har inte hela den historiska ballasten.

  347. Men jag tycker
    att det är mycket märkligt-

  348. -att ett ortsnamn på samiska
    är det värsta man kan tänka sig.

  349. Man kan säga
    att språket har stor betydelse.

  350. Om det nu väcker
    så mycket reaktioner...

  351. Man kan också säga att det
    är helt rätt att ha språket synligt.

  352. Det väcker
    enormt mycket tankar och känslor.

  353. Lycksele heter inte mindre Liksjoe
    bara för att det inte syns.

  354. Och det heter inte mindre Lycksele
    bara vi får upp Liksjoe.

  355. För mig är det en obegriplig debatt.

  356. Jag tänker på Lisa och Læjsa...?
    Læjsa, ja. Det är lite samma sak.

  357. Lisa, i sin svenska identitet,
    och i sin samiska Læjsa...

  358. -Båda finns ju.
    -Ja.

  359. Det kan man varken ha nån synpunkt på
    eller göra nåt åt, för det är ju så.

  360. Så är det.

  361. Det var viktigt för mig att placera det
    hela i en samisk förvaltningskommun-

  362. -i sydsamiskt område, i Västerbotten.

  363. Då kunde jag fånga upp
    hur man diskuterade där.

  364. Det är ganska spännande. Jag har inte
    fått så många kommentarer om det.

  365. Har jag missat helt i min analys...
    eller funkar det?

  366. Vilka kommentarer och recensioner
    har du fått? Jag har läst en-

  367. -men jag kan inte
    läsa alla recensioner.

  368. Det är nåt med genren, som gör att...

  369. Jag varit på en del författarträffar.

  370. När det är författare
    som skriver viktiga och fina saker-

  371. -så är det: "Hej. Jag har läst din bok."

  372. Till mig säger de: (Hej.
    Jag har läst din bok. Den var bra.)

  373. I början trodde jag att de
    inte ville störa genom att prata högt.

  374. Men när person 20 gör det-

  375. -så misstänker jag feelgood-genren.
    Då kontrar jag med:

  376. (Ja, bra.
    Du och jag vet vad det handlar om.)

  377. Man är nästan en hemlig läsare.

  378. -Alla läser, men få vågar berätta.
    -Ja.

  379. Jag tror att det förändras.
    Tänk på deckargenren.

  380. Ingen fnyser åt den, men det
    gjorde man kanske för ett tag sen.

  381. Feelgood-genren är så stor och bred,
    och så läst.

  382. Men jag tänker att min ålder, och det
    att jag är kvinna blir så typiskt...

  383. -Vad heter det? Tantsnusk, eller...?
    -Ja, det finns.

  384. Så den har många fina namn,
    den genren.

  385. Men... Jag står för det!

  386. En del författare skriver "gubb lit".
    Det finns både chic lit och gubb lit.

  387. Apropå ett könsperspektiv.
    Men inte bara kvinnor läser feelgood.

  388. De är inte bara kvinnor
    som viskar till mig.

  389. I höstas reste jag runt
    med två andra feelgood-drottningar.

  390. Vi var "drottningar" i en hel vecka.

  391. -Solja Krapu-Kallio, Anna Degerman...
    -Holmström Degerman.

  392. Det var fantastiskt att åka runt till
    bibliotek och prata om den här genren-

  393. -och det vi skriver om.

  394. I publiken var det
    hälften män och hälften kvinnor-

  395. -så det är nog många som läser det.

  396. Jag hade en dröm om, eller mitt mål var,
    eftersom det är pocket...

  397. Jag valde att gå till pocket direkt.
    "Tänk om folk tar med sig boken."

  398. Folk verkar nästan ha hört min tanke,
    för jag får bilder från läsare-

  399. -där de läser boken i Turkiet
    på nåt spahotell-

  400. -eller så läser de nere på stranden.

  401. Då tänker jag: "Wow, den blir läst
    ute i världen." Det är fantastiskt.

  402. Vore det omöjligt att översätta den
    till svenska och norska?

  403. Det är inte omöjligt.
    Det får vem som helst göra.

  404. Jag har försökt med det. Jag skriver nog
    en ny bok om jag gör det själv.

  405. Min man har översatt ett kapitel,
    för att man ska få en känsla av-

  406. -hur jag skriver, vad historien
    kan handla om, och tonen...

  407. Alltså, hur jag är som berättare.

  408. -Jag vill gärna läsa...
    -Ja, du ska avsluta med att läsa.

  409. Då tänkte jag
    att jag skulle läsa den delen-

  410. -som faktiskt finns...på svenska.

  411. Det jag kan säga är
    att Læjsa har flyttat ihop med Lars.

  412. De har ett hem.
    Men det blir liksom inget hem.

  413. Flyttlådorna står kvar,
    för nu är det renskiljning och frakt-

  414. -och renar och renar.

  415. Læjsa börjar undra om-

  416. -det här har blivit som hon har tänkt.

  417. Læjsa tömde koppen
    och teet hade kallnat.

  418. Hon väckte katten,
    reste sig och bar ut koppen i köket.

  419. Hon gick fram till spisen
    och lade på mer ved.

  420. Hon såg att det fanns lite ved.

  421. Hon måste ta in mer ved och tändved
    till imorgon, tänkte Læjsa.

  422. Jobbigt.

  423. Hon såg tomkartongerna längs väggen
    och suckade.

  424. Det var alltid så mycket att göra.

  425. Och Lars kom bara hem för
    att sova och byta kläder numera.

  426. De första veckorna hade de hjälpts åt
    och fått huset i ordning.

  427. Lars hade ordnat ved och mat.

  428. Hon hade hämtat sina saker
    från föräldrahemmet.

  429. Læjsa masserade nacken
    och sträckte ut ryggen.

  430. Det kallare vädret kändes i musklerna
    och gjorde en trött, kände hon.

  431. Det var nästan morgon
    när Lars kröp i säng.

  432. De hade blivit färdiga i gärdet
    mitt i natten.

  433. Nu skulle de vakta fram till morgonen
    och sen transportera ner hjorden.

  434. Allt det berättade Lars när
    han la sig och smög sig intill Læjsa.

  435. Hon var inte riktigt vaken.
    Hon bara lät Lars berätta.

  436. Lars drog henne närmare sig
    och lade handen över midjan.

  437. Kroppen var varm. Varligt började han
    smeka Læjsas mage.

  438. Han trevade sig ner
    längs låret ner till knäet.

  439. Där fann han
    naken hud under nattlinnet.

  440. Lika försiktigt smekte han benet
    uppöver låret mot magen.

  441. Han tryckte sin mage
    mot Læjsas korsrygg och bakdel.

  442. Andningen blev tyngre.

  443. Hans utandningsluft kittlade
    baksidan av örat.

  444. Våta kyssar trycktes mot
    halspulsådern.

  445. Læjsa kved till och vred sig i Lars
    famn.

  446. Hon vred huvudet
    och sökte hans mun med läpparna.

  447. När de fann vad de sökte
    öppnade Læjsa munnen.

  448. Tungorna dansade runt
    och retade varandra.

  449. Læjsa älskade Lars lukt nu,
    svett och rök.

  450. Hon strök över Lars ansikte,
    på hakan började skägget sticka fram.

  451. Bara så pass att hon kände det.

  452. Lars händer hade funnit brösten.

  453. Han kramade dem, och lät fingrarna
    leka med hennes bröstvårtor.

  454. De blev styva och reste sig.

  455. En pirrande känsla spred sig
    genom hela hennes kropp.

  456. Læjsa sökte Lars hand
    och ledde den in mellan benen.

  457. Tack så jättemycket, Anne Wuolab.

  458. Översättning: L. Hjorth/P. Wollberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samisk feelgood

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Författare, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Minoritetsspråk, Nordsamiska, Samiska språk, Skönlitteratur, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Romska liv - förr och nu

Ett samtal om hur livet var för romer i Sverige under 1900-talet fram till idag. Samtalet leds av Fred Taikon och de medverkande är Hans Caldaras, Allan Demeter och Marianne Demeter. De har alla erfarenhet av att bo i läger och berättar om hur de bemöttes av svenska myndigheter och majoritetssamhället. Sverige gav inte romer medborgerliga rättigheter, som tillgång till bostad och skola, förrän på 1960-talet. Inspelat den 10 december 2018 i studio 11, Sveriges Utbildningsradio i Stockholm. Arrangör: UR Samtiden.