Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Strindberg och Mörtlund på meänkieliDela
  1. Boken handlar om sånt som vi alla
    är med om under livets gång.

  2. Sånt har vi förstås ord på,
    även på meänkieli.

  3. Vi har också blivit förälskade,
    förbannade och besvikna.

  4. Vi ska tillbaka till Tornedalen,
    nästan till de trakter-

  5. -som Björn Ylipää pratade om förut.

  6. Jag kommer också från Pajala kommun,
    från en by lite norr om Pajala-

  7. -som heter Kangos.

  8. Jag ska börja med att läsa tre dikter
    från min första diktsamling-

  9. -"Jag passerar Juhonpieti
    när rallarrosen blommar".

  10. Den här diktsamlingen-

  11. -handlar om
    att om komma tillbaka till byn.

  12. För mig har byn
    betytt väldigt mycket-

  13. -både när jag har bott där...
    Jag har inte bott där i ett svep-

  14. -och jag bor inte där nu heller.

  15. Sammanlagt har jag bott där i nästan
    40 år. Jag har återvänt många gånger.

  16. Det är landskapet och människorna
    som bor och bodde där-

  17. -och de språk som talas där
    som har format mig.

  18. Jag ska läsa de här dikterna
    på det andra av mina modersmål-

  19. -som är meänkieli.

  20. Meänkieli var tidigare
    det helt dominerande språket-

  21. -i mina hemtrakter.

  22. Jag ville resa

  23. Jag trodde att jag rest
    tills jag hittade mig själv

  24. sittande på den första barfläcken,
    såg ut över älven

  25. Såg de första svanarna
    simma i den första vaken

  26. Den dag jag kom tillbaka
    tog jag en stol under armen

  27. och gick och satte mig på södersidan

  28. Det var april och solen flödade

  29. Någonstans skällde en hund

  30. Under takkanterna
    hängde torrköttet i långa rader

  31. Rörde sig sakta i vinden

  32. Jag går ner till stranden och tar upp
    vatten i mina kupade händer

  33. Detta vatten,
    denna älvs vatten, är jag

  34. Vattnet stannar aldrig

  35. Jag är vattnet på sten i bottnen,
    på väg

  36. Den här första diktsamlingen
    handlar mycket om platsen och byn-

  37. -och landskapet och naturen.

  38. I min nästa diktsamling...

  39. ...ville jag fördjupa de här
    tankarna, vad som hade format mig.

  40. Då var det människorna i byn
    som jag tänkte mycket på.

  41. Vad det fanns för värderingar,
    vad tyckte och tänkte man?

  42. Vad sa man?

  43. Jag tycker inte själv att jag är
    en person som minns jättemycket.

  44. Men när jag går tillbaka till
    min uppväxt på 60- och 70-talet-

  45. -var det som att öppna en dörr.
    Det bara vällde fram minnen.

  46. I väldigt många av de minnena
    var det kvinnor som var med.

  47. Jag insåg att kvinnor har haft
    en jättestor betydelse i mitt liv-

  48. -och även flickkompisar. Jag ska...

  49. ...börja med en dikt
    som handlar om min bästa vän Eva.

  50. Eller där hon är med. Jag ska läsa
    några av dikterna på meänkieli.

  51. Mina diktsamlingar
    har inte kommit ut på meänkieli än.

  52. Jag har översatt många av dem själv,
    men de har inte kommit ut i bokform.

  53. Jag hoppas kunna genomföra
    det projektet i framtiden.

  54. De har däremot kommit ut på finska,
    alla tre.

  55. "Jag passerar Juhonpieti
    när rallarrosen blommar"-

  56. -är översatt av Anneli Mäkinen
    och Claire Kaustell.

  57. Mina två andra diktsamlingar kom ut
    i en samlingsvolym för några år sen.

  58. De är översatta Irene Piippola
    från finska Tornedalen.

  59. Men jag läser alltså på meänkieli
    och inte på finska.

  60. Min bästa vän Eva har mostrar
    som bor i Nyköping och Oxelösund

  61. och Eva har åkt tåg dit
    flera gånger

  62. Jag har aldrig åkt tåg

  63. och mina mostrar bor bara
    i Tuolluvaara och Korpilombolo

  64. Men min farmor
    är faktiskt född i Amerika!

  65. Det är hon faktiskt.

  66. Eva övertalar mig
    att gå på bönemöte med henne

  67. Jag ville egentligen inte,
    men Eva säger att det är roligt

  68. och man får så gott fikabröd där,
    säger hon, så vi går

  69. Min farmor är där, min stränga farmor
    går omkring och kramar folk

  70. Jag har aldrig sett henne
    kramas förr

  71. Det är otäckt
    Jag går aldrig mer på bönemöte

  72. "Vi får väl se,
    vem av oss som kommer till himmelen"

  73. säger min laestadianska farmor
    till min pingstvänsmamma

  74. "Vi får väl se då", säger hon,
    "vem av oss om hade rätt"

  75. Människan är skapt för arbete,
    säger mammas bästa vän Gun

  76. Mamma nickar och håller med
    De fortsätter att dricka kaffe

  77. och ibland skrattar de
    så att det kluckar om dem

  78. Mammas dörr
    är alltid öppen för gäster

  79. och ingen skulle komma på tanken
    att ringa och avisera sitt besök

  80. Sånt gör man bara söderut

  81. Om nån kommer och hälsar på,
    släpper hon allt hon har för händer

  82. och ägnar sig helt åt gästen

  83. Hon verkar inte alls bekymrad över
    att hon har tusen saker att göra

  84. Man får inte förhäva sig, då kan det
    gå illa för en, riktigt illa

  85. Man får inte läsa för mycket,
    då kan man bli tokig

  86. och bli skickad till Pite 55

  87. Det är fult att skratta för mycket
    och för ofta

  88. Barn ska lära sig veta hut, hut, hut

  89. Ingen ska komma och tro
    att hon är något

  90. Alla är lika mycket värda
    Speciellt de välbärgade

  91. "Det är en svensk som ringer!",
    sa vi och hämtade nån vuxen

  92. Hjärtat bultade, svetten rann
    "En svensk ringer! Kom fort, mamma!"

  93. Så kunde det vara.

  94. Innan jag började skriva dikter-

  95. -så skrev jag fem barnböcker
    på meänkieli.

  96. Tre av dem tillsammans
    med Monica Johansson.

  97. Det har varit jätteviktigt för mig
    att skriva på båda mina språk.

  98. Meänkieli är också en stor del
    av mitt liv-

  99. -och bär på mycket av min historia.

  100. Jag ska berätta lite om den första
    boken som Monica och jag skrev.

  101. Det blev vår första bok och
    den första barnboken på meänkieli.

  102. Jag hade utbildat mig till
    förskolelärare i slutet av 70-talet.

  103. När jag började jobba ville jag att
    barnen skulle få ta del av språket-

  104. -meänkieli eller tornedalsfinska
    som det också kallas.

  105. Försvenskningen
    hade då gått ganska långt-

  106. -men det var ju, och är i dag också
    ett i högsta grad levande språk.

  107. Men statusen på språket var lågt.
    Det här var i början på 80-talet.

  108. När jag skulle börja jobba
    upptäckte jag snabbt-

  109. -att det inte fanns några böcker
    med ramsor och sagor och sånger.

  110. Inga barnböcker överhuvudtaget.
    Det fanns två böcker skrivna då:

  111. En som hade kommit ut på 40-talet
    och en på 70-talet.

  112. Så jag tog kontakt
    med Socialstyrelsen-

  113. -och berättade hur det var
    och att det behövdes material-

  114. -så att man kunde låta barnen
    få ta del av språket.

  115. Jag mötte jättestor förståelse
    och blev tillfrågad-

  116. -om jag inte kunde åka
    och samla in materialet själv.

  117. Folk måste ha lekt,
    sjungit och "ramsat" här också.

  118. Då frågade jag Monica Johansson-

  119. -från Svenska tornedalingars
    riksförbund, som vi varit aktiva i.

  120. Jag frågade om hon ville följa med
    och hösten -84 reste vi runt-

  121. -i hela det området
    som man av hävd-

  122. -hade talat tornedalsfinska,
    och i Norrbotten.

  123. Det är Pajala, Övertorneå,
    Haparanda, Gällivare och Kiruna.

  124. Vi fick in massor av material.

  125. Först sa många
    att "vi har inget sånt".

  126. Ibland sa de att de inte
    hade haft tid att leka.

  127. Att man sa att man inte mindes nåt
    tror jag beror på språkförtrycket.

  128. Får man veta
    att det inte har nåt värde-

  129. -eller om det är förbjudet
    att använda-

  130. -då börjar man tycka så själv till
    slut. "Det här är värdelöst."

  131. Det som språket är bärare av-

  132. -försvinner ur medvetandet.

  133. Till slut tror man
    att det aldrig har funnits.

  134. I själva verket finns det mycket
    folkdiktning bevarad i Tornedalen.

  135. Vi fick in hundratals
    av sångerna och ramsorna och lekarna.

  136. Ett urval tog vi med i den boken
    som blev den första barnboken:

  137. "Moron, moron, ostaks' poron".
    Det är de första raderna ur en ramsa.

  138. Det betyder "God morgon,
    vill du köpa en ren?"

  139. Just den ramsan
    hade levt kvar väldigt länge.

  140. Den kände man igen.

  141. Vi fick mycket hjälp
    från förskolor och skolor-

  142. -som engagerade sig i jobbet.

  143. Även många inom äldrevården
    engagerade sig-

  144. -och frågade gamlingarna
    om de mindes nåt.

  145. Ibland kändes det som om
    halva Tornedalen var engagerad.

  146. Det kändes jättebra för oss eftersom
    det var ett gemensamt kulturarv-

  147. -som vi höll på att samla in.

  148. När vi skulle börja skriva ner
    möttes vi av farhågor.

  149. Då sa många
    att man kan prata tornedalsfinska-

  150. -men att skriva det
    trodde de inte på.

  151. Vi var för det första väldigt unga
    och kaxiga och tänkte:

  152. "Pratar ett språk
    kan man skriva det."

  153. Det fanns också de två böckerna
    som hade kommit ut då.

  154. Det var inte så lätt att skriva för
    vi hade aldrig fått nån undervisning.

  155. Vi hade väldigt stor hjälp
    av en man som hette Matti Kenttä.

  156. Han var lärare och tolk, bl.a.

  157. Han lotsade in oss skriftspråket,
    hur vi skulle skriva.

  158. För oss var det viktigt att ge ut
    boken bara på meänkieli.

  159. Vi fick frågor varför vi inte
    översatte materialet till svenska.

  160. Vi hade en pedagogisk tanke med det:

  161. Om vi skriver på svenska så kommer
    alla att läsa bara på svenska.

  162. Det har vi alla lärt oss att göra
    i den svenskspråkiga skolan.

  163. Men om vi gav ut den på meänkieli
    skulle man kliva över tröskeln-

  164. -och börja läsa och upptäcka
    att det inte var så svårt...

  165. ...och märka
    att det gick att läsa på meänkieli.

  166. Det var också viktigt
    att vårt språk fanns i skrift-

  167. -att kunna kommunicera även i skrift.

  168. Sen var det ett sätt
    att höja statusen för språket.

  169. Vi hävdade att det här var
    ett eget språk-

  170. -inte bara en finsk dialekt.

  171. Vi ville visa att det gick
    att använda i många sammanhang.

  172. Boken visade sig fylla
    ett stort behov.

  173. Den trycktes i 3 500 exemplar
    vilket är en väldigt stor upplaga-

  174. -speciellt med tanke på
    att det riktar sig-

  175. -till en grupp där i stort sett ingen
    fått undervisning i sitt språk.

  176. Förutom Socialstyrelsen stod Läns-
    skolnämnden i Norrbotten bakom boken.

  177. De bestämde sig för
    att dela ut den gratis.

  178. Den tog slut på några månader.

  179. På Länsskolnämnden blev de nedringda
    av folk som ville ha boken.

  180. Både personal i förskolor
    och skolor hörde av sig-

  181. -men också väldigt många enskilda.

  182. Jag tror att det fanns
    en stor längtan hos många-

  183. -att se språket som de växt upp med
    som inte ansetts ha nåt värde-

  184. -att det fanns mellan bokpärmar.
    Det är viktigt.

  185. Och att de lekar och sånger
    som de hade lärt sig som barn-

  186. -att man tyckte
    det var värt att bevara.

  187. Min pappa sa i åratal efteråt:

  188. "Den här ramsan kommer jag också
    ihåg. Har du skrivit ner den?"

  189. Det var roligt
    att den togs så bra emot.

  190. Efter att de 3 500 exemplaren
    var slut-

  191. -lät Monica och jag själv trycka upp
    en upplaga av boken-

  192. -som också innehåller
    väldigt fina illustrationen-

  193. -av Håkan Lundström från Vittangi.

  194. I dag finns det ett hundratal
    utgivna på meänkieli.

  195. En del av dem är översättningar
    från svenska. De blir fler och fler.

  196. Det finns ett stort behov av
    litteratur på minoritetsspråken.

  197. Flera av dem är nya som skriftspråk.

  198. Den översatta litteraturen är viktig
    för att öka utbudet av böcker.

  199. Jag har själv översatt
    ett 30-tal böcker.

  200. Hälften har kommit ut i bokform,
    hälften är inlästa-

  201. -och går att lyssna på UR:s webb.

  202. UR var tidigt ute
    med att producera program-

  203. -på minoritetsspråken, däribland
    de översatt och inlästa böckerna.

  204. De är också viktiga
    för att kunna lyssna på språket-

  205. -och stimulera språkanvändningen.

  206. De är också viktiga
    för det är väldigt fina böcker-

  207. -som barnen får tillgång
    på sitt språk.

  208. Till exempel har jag översatt
    "Adjö, herr Muffin" av Ulf Nilsson-

  209. -"Pricken", en klassisk bok
    av Margret Rey.

  210. -och "Mina och Kåge"
    av Anna Höglund, för UR.

  211. För fem år sen var jag här
    på Littfest och presenterade-

  212. -den här boken "Uninäytelmä",
    "Ett drömspel" av August Strindberg.

  213. Förlaget Podium låg bakom
    utgivningarna av boken-

  214. -och flera andra
    på de nationella minoritetsspråken.

  215. Den här finns också på
    bl.a. nordsamiska.

  216. Att visa att språket räcker till
    även för att översätta klassiker-

  217. -och att vi som talar minoritets-
    språken ska få möjlighet att läsa-

  218. -klassiker på våra ursprungsspråk
    var tanken bakom utgivningen.

  219. När "Uninäytelmä" kom ut fick jag
    frågan om det inte var svårt-

  220. -att översätta Strindberg,
    men det var faktiskt inte så svårt.

  221. Anledningen är att boken
    handlar om allmänmänskliga frågor.

  222. Den handlar om hur vi lever våra liv
    och hur vi beter oss mot varandra.

  223. Den handlar om kärlek,
    vänskap, besvikelser och glädjeämnen-

  224. -sånt som vi alla är med om.

  225. Sånt har vi förstås ord på,
    även på meänkieli.

  226. Vi har också blivit förälskade
    och förbannade och besvikna.

  227. På ett sätt är det svårare att över-
    sätta text från Försäkringskassan-

  228. -eller Arbetsförmedlingen
    då de innehåller moderna ord-

  229. -som saknas i minoritetsspråket.

  230. I de fallen får man ägna... Jag
    översätter också för tv, tv-program.

  231. Då stöter jag på såna fall.

  232. Man får ägna mycket tid åt att
    antingen låna ord från andra språk-

  233. -eller skapa nya ord.

  234. När det gäller meänkieli
    är det nära släkt med finskan.

  235. Det går många gånger att låna ord
    för moderna företeelser från finskan.

  236. Det är bra
    att vi har den möjligheten.

  237. Det går inte alltid,
    men ganska ofta ändå.

  238. Det som är värdefullt
    till ett nytt skriftspråk-

  239. -är också att man har nån att dryfta
    sina översättningsproblem med.

  240. Jag har haft turen att ha
    Irene Muskos som bollplank-

  241. -bl.a. när jag översatte
    "Ett drömspel".

  242. Jag ska läsa ett stycke så får ni
    höra hur det låter på meänkieli.

  243. Lite kort om handlingen. Guden Indras
    dotter skickas ner till jorden-

  244. -för att ta reda på om klagoropen
    från jordens barn är berättigade.

  245. Hon tvingas konstatera
    att de är berättigade-

  246. -det är synd om människorna.

  247. När hon ska lämna jorden
    håller hon ett avskedstal-

  248. -till diktaren och drömmaren som
    varit följeslagare under vistelsen.

  249. Hon säger bland annat så här:

  250. "Nu när jag går i avskedsstunden,
    när man ska skiljas från en vän"-

  251. -"hur stiger icke saknaden
    av det man älskat"-

  252. -"och ångern över det man brutit."

  253. "Nu jag känner hela varats smärta.
    Så är det då att vara människa."

  254. "Man saknar även det man ej värderat.
    Man ångrar även det man icke brutit."

  255. "Man vill gå bort
    och man vill stanna."

  256. "Så rivas hjärtats hälfter
    var åt sitt håll"-

  257. -"och känslan slits
    som mellan hästar av motsats"-

  258. -"obeslutsamhet, disharmoni."

  259. På meänkieli låter det så här:

  260. Några andra klassiker
    som jag har översatt är...

  261. ...Gunilla Woldes
    "Totte och Emma"-böcker.

  262. De här kom ut i höstas "Totte mennee
    tohturhiin" och "Emma Vastoinpäin"-

  263. -alltså "Totte går till doktorn"
    och "Emma Tvärtemot".

  264. Sex böcker kom ut i höstas och sex
    böcker kommer ut i nästa vecka.

  265. Det som är kul med de här,
    förutom att de är fina barnböcker-

  266. -är att många människor
    har en relation till dem.

  267. Det har jag själv, jag blev glad
    när jag blev tillfrågad.

  268. Jag har läst dem som förskollärare
    och för mitt eget barn.

  269. Jag märkte när de kom ut i höstas-

  270. -att folk blev glada
    när de såg Totte och Emma.

  271. Det verkar som att de stötte på
    en gammal bekant.

  272. Det var jätteroligt.

  273. De är utgivna av Natur & Kultur.

  274. Det är också roligt,
    att det kommer fler förlag-

  275. -som ser till att det översätts
    böcker till meänkieli.

  276. De är också inlästa av SR:s
    meänkieliredaktion i Pajala-

  277. -och sänds i P4 Norrbotten
    på måndagar.

  278. De har sänt tre och har tre kvar.

  279. De finns på webben också
    om man vill lyssna.

  280. För några dagar sen
    fick jag den här boken i min hand.

  281. Den översatte jag för några månader
    sen. Den heter "Regn" på svenska-

  282. -och "Sae" på meänkieli.

  283. Det är Anders Holmer som har gjort
    de jättefina illustrationerna-

  284. -och skrivit texten
    i form av haikudikter.

  285. De är underfundiga
    och underbara betraktelser-

  286. -över livet som pågår överallt
    på jorden. Och överallt regnar det.

  287. Den är också utgiven
    av Natur & Kultur.

  288. Jag ska läsa några av texterna
    så får ni höra hur det låter-

  289. -med haikudikter på svenska...

  290. ...och meänkieli.

  291. Tappar en tidning
    Den landar först i morgon

  292. Gamla nyheter

  293. Hovarna dundrar
    Under marken en mullvad

  294. Då ringer farmor

  295. Kalven och laven
    träffas för första gången

  296. och snart...fjärilar

  297. Blomregnet lockar fram
    ett litet leende

  298. Glömmer vara sur

  299. Det är en fin bok.

  300. För 10 år sen
    började jag skriva på pjäsen-

  301. -"När vinterns stjärnor lyser här".

  302. Jag hade läst en hel del
    om språkförtrycket, rasbiologin-

  303. -och skallmätningarna som bl.a.
    tornedalingar varit utsatta för.

  304. Jag hade läst om det
    på seminariet i Luleå på 70-talet.

  305. Då jobbade jag med några
    klasskamrater med projektet-

  306. -"Rätten till vårt språk".

  307. Jag hade också skrivit om frågorna,
    både i poesi och filmmanus.

  308. Jag kände att jag ville göra det igen
    i teaterform.

  309. Jag hade skrivit två pjäser
    före det här-

  310. -och kände att det här vill
    jag berätta om i teaterform-

  311. -om hur språkförtrycket och
    behandlingen av minoriteter-

  312. -har påverkat olika generationer.

  313. Dels den generation som förbjöds
    att tala sitt modersmål-

  314. -och så generationen
    som inte fick ta del av språket.

  315. Där finns mycket smärta.

  316. Sen generationen som inte längre
    kunde tala med sina barnbarn.

  317. Jag kommer från norra Tornedalen där
    tornedalingar och samer har levt-

  318. -och lever nära varandra.

  319. Jag hade mycket kontakt med samer
    under min tid på seminariet.

  320. Jag visste att många
    av våra erfarenheter var likartade.

  321. Sen finns det sånt som skiljer, men
    språkförtrycket har vi tillsammans.

  322. I början skrev jag det här som en
    pjäs om torndalningars och samers-

  323. -erfarenheter av förtrycket.

  324. Pjäsen växte till att handla om de
    hörselskadades och dövas situation-

  325. -och historia.
    De har också liknande erfarenheter.

  326. Det var regissören
    Josette Bushell-Mingos förtjänst-

  327. -att de gruppernas erfarenheter
    kom med.

  328. Hon jobbar som konstnärlig ledare
    för Riksteaterns Tyst teater.

  329. Hon arbetar med de grupperna
    och såg likheterna.

  330. På Riksteatern jobbar också
    dramatikern Ninna Tersman.

  331. Hon var med
    och skrev slutversionen av pjäsen-

  332. -med de hörselskadades erfarenheter
    av förtryck införlivade i manuset.

  333. Norrbottensteatern, Giron Sámi
    Teáhter och Tornedalsteatern-

  334. -satte gemensamt upp pjäsen. Det var
    första gången de samarbetade.

  335. Den sattes upp 2012.
    Den turnerade i Norrbotten-

  336. -och 2014 turnerade den
    i Riksteaterns regi i landet-

  337. -bland annat här i Umeå.

  338. För några år sen spelades delar av
    pjäsen upp av sydafrikanska aktörer-

  339. -på en internationell konferens
    för dramatiker i Kapstaden.

  340. De spelade upp en scen
    som utspelar sig i skolan-

  341. -där barnen inte får använda
    sina modersmål-

  342. -och straffas när de gör det.

  343. När vi diskuterade pjäsen hördes
    den ena rösten efter den andra-

  344. -från Australien, Kanada,
    Frankrike och flera andra länder.

  345. De sa alla: "Så där har det varit
    hos oss också."

  346. Så är det ju.
    Det har funnits över hela världen-

  347. -tankarna att det ska vara
    ett folk, land och språk.

  348. Det är en ideologi
    som har funnits överallt.

  349. Man har också bestraffat
    minoriteterna.

  350. De var väldigt förvånade över
    att det här hade hänt i Sverige.

  351. Det hade de aldrig trott.
    "I Sverige? Det trodde vi inte."

  352. Det var inte bara i Kapstaden
    det hördes såna röster.

  353. Det hördes också när den spelades
    i södra Sverige, bl.a. i Skåne.

  354. "Har det hänt här?"
    Det var det folk sa.

  355. "Har man förbjudit barnen
    att prata sitt modersmål?"

  356. "Har man mätt skallar
    och trott att formen visat på"-

  357. -"att tillhörde en undermålig ras som
    inte ska blandas med den svenska?"

  358. Såna frågor hördes.

  359. Sverige är ett fantastiskt land
    på många sätt.

  360. Men man har begått fel här också.

  361. Jag läste i DN häromdagen
    om barn från Grönland-

  362. -som hade tagits till Danmark
    för att fördanskas.

  363. Så det har funnits överallt.

  364. Kunskaperna om oförrätterna
    är ganska låg.

  365. Däremot tycker jag
    att när jag ute och pratar-

  366. -att det finns ett intresse
    av att ta del av vår historia.

  367. Det tycker jag är hoppingivande.

  368. Jag tror att det är viktigt att man
    pratar om det som har hänt-

  369. -och hur det har påverkat oss.

  370. Jag tänker att en del sår ska man
    peta i och försöka göra rent-

  371. -annars läker de inte.
    Det är min tanke.

  372. Jag ska avsluta med att läsa ur
    min senaste diktsamling-

  373. -som heter "Morgonnatt". Den är
    utgiven av Black Island Books.

  374. Jag har skrivit mycket om
    språkförtryck-

  375. -men det finns också annat
    som har upptagit mina tankar.

  376. Vi som tillhör minoriteterna,
    det har haft stor påverkan på oss.

  377. Vi skriver om det så länge
    det känns viktigt för oss.

  378. Förstås tänker vi också
    på andra saker i livet.

  379. De här dikterna handlar om
    andra slags sorger och förluster-

  380. -men också om en ständig förundran
    över livets mirakel.

  381. Jag läser några av de här
    också på meänkieli.

  382. När också den andra
    av dina föräldrar dör

  383. så är det som om ditt hus
    mister sin bortre vägg, sa de gamla

  384. Jag vet nu hur det är
    att stå där i korsdraget

  385. Inget skydd
    Inget lä

  386. Inget att hålla fast i
    Ingen att hålla fast i

  387. Allt är förändrat
    och det finns ingen väg tillbaka

  388. Stjärnorna har bytt plats
    och orden betyder nåt annat nu

  389. Ögonen ser inte längre det de såg

  390. och melodierna
    har inte längre samma klang

  391. Men långt därframme
    nya ord att ta i handen

  392. Nya vägar, nya gläntor

  393. Och huden,
    fastän skör och tunn nu

  394. Ljus och ny
    som morgonen

  395. Vi går ner i mörkret
    Underjorden, i Metros ateljé

  396. Med våra drömmar och vår längtan
    vår trötthet och vår uppgivenhet

  397. Neråt, neråt

  398. Då kommer de emot oss
    stråkarna och basarna

  399. cellorna och fiolerna

  400. Som Lainioälvens vatten
    när isen just släppt taget

  401. strömmar tonerna emot oss

  402. Bach och Albinoni
    Mozart och Vivaldi

  403. Och vi stannar upp
    som drabbade av en plötslig nåd

  404. Den trötta kvinnan med barnet
    hon kunde varit jag

  405. Börjar gråta
    Mannen med den fina ytterrocken

  406. och kalvskinnsportföljen
    lägger bort polityren

  407. och blir en liten gosse
    Storögd, förundrad

  408. Musiken tar oss med
    från underjorden till vidderna

  409. Till friheten
    Till källorna

  410. Och vi flyger
    Flyger

  411. Kiitos och tack så mycket.

  412. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Svenska > Skrivande, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Författare, Litteraturvetenskap, Meänkieli, Minoritetsspråk, Språkvetenskap, Översättare, Översättning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?