Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lekDela
  1. Att visa hur det funkar när man delar
    med sig och vad som händer-

  2. -när man inte delar med sig.

  3. Barn tycker om
    att kolla om fröken gör rätt.

  4. Fantastiskt att vi har fått
    en dag som har fokus på lek.

  5. Vår presentation
    kommer att innehålla-

  6. -en bakgrund och svaret på frågan-

  7. -varför vi har jobbat
    med Play Time/Social Time.

  8. Sam kommer att introducera oss i det.

  9. Efter det
    kommer Maria att berätta om-

  10. -hur hon har jobbat och jobbar
    med ett observationsinstrument-

  11. -som heter Teacher Impression Scale.

  12. Vår TIS, i svensk version.

  13. Jag kommer att avsluta den här delen-

  14. -med att berätta
    om ett projekt som vi har gjort-

  15. -tillsammans med studenter
    på Specialpedagogiska institutionen-

  16. -och förskollärare på fältet,
    som handlar om Play Time/Social Time-

  17. -och lite andra saker.
    Till slut, glädjande nog-

  18. -kan jag hänvisa till att vi har
    fått pengar att fortsätta arbetet-

  19. -genom medel
    från Skolforskningsinstitutet.

  20. Jag lämnar över till Sam. Varsågod.

  21. -Det är din tur.
    -Tack.

  22. Jag ska starta min klocka.
    Under två år-

  23. -har jag haft nöjet
    att vara gästprofessor-

  24. -på Stockholms universitet.

  25. Jag vill tacka specialpedagogiska
    institutionen för den möjligheten.

  26. Det har varit fantastiskt
    att få veta mer om ert arbete här-

  27. -som påverkar barnens
    och deras familjers liv.

  28. I dag ska jag ge er en introduktion
    till Play Time/Social Time.

  29. Det är ett program som nu används
    här, och det ska ni få höra mer om.

  30. Runt år 2000 var jag och några
    kollegor redaktörer för en bok-

  31. -om tidiga insatser
    i olika länder i världen.

  32. Vi bad två professorer här-

  33. -doktor Björck-Åkesson
    och doktor Granlund-

  34. -beskriva hur de tidiga insatserna
    såg ut i Sverige.

  35. Och de beskrev
    på ett väldigt bra sätt lekens roll-

  36. -i tidiga interventioner
    för spädbarn och små barn-

  37. -med funktionsnedsättningar,
    och för deras familjer.

  38. Jag ska ge er en kort bakgrund-

  39. -till hur leken utgör grunden
    för Play Time/Social Time.

  40. Vi människor är programmerade
    att vara sociala varelser.

  41. Det var så
    vi utvecklades och överlevde.

  42. Spädbarn och föräldrar är skapta-

  43. -för att interagera med varandra
    och leka med varandra.

  44. Det är en väsentlig del
    av den tidiga utvecklingen.

  45. Barnens gråt
    för föräldrarna närmare sina barn-

  46. -och barnens sociala leenden-

  47. -påverkar föräldrarna starkt,
    och liknande sociala samspel.

  48. Ofta ses det i tidiga lekar-

  49. -mellan barnen och deras föräldrar.

  50. Ta en lek
    som vi i USA kallar "peekaboo"...

  51. Ni kallar det säkert samma sak här.

  52. Den börjar med
    att en förälder inleder leken-

  53. -men snart
    överförs ofta kontrollen till barnet-

  54. -som då engagerar föräldern i leken.

  55. När barnen blir äldre -

  56. -börjar de i 2-3-årsåldern
    intressera sig för kamratlek.

  57. Kamraterna utgör nu fokus
    för barnens uppmärksamhet.

  58. De utvecklas från att vara betraktare-

  59. -som tittar på när andra barn leker-

  60. -till att leka närmare andra barn -
    bredvidlek-

  61. -och till att börja leka tillsammans,
    i den associativa leken.

  62. Sen börjar de så småningom leka
    allt mer organiserat-

  63. -tillsammans med sina kamrater.
    Organiserade spel-

  64. -eller mer sofistikerad låtsaslek.

  65. I USA började vi lära oss mer
    om kamratlek på 1930-talet.

  66. Det var så att säga vår guldålder-

  67. -inom barns utveckling
    och kamratsamspel.

  68. Mildred Parten
    beskrev hur barn utvecklades-

  69. -från betraktare till deltagare
    i associativ lek och kamratlek.

  70. Boyd McCandless och Willard Hartup
    bidrog tidigt-

  71. -till arbetet kring kamratrelationer.

  72. Sara Smilansky förde in
    den piagetiska låtsasleken i analysen.

  73. Hur den blir en del av-

  74. -det tidiga kamratsamspelet
    och den tidiga kamratleken.

  75. Och två kollegor på Duke University,
    Ken Dodge och Martha Putallaz-

  76. -beskrev på 80-talet
    barnens inre grupperingar.

  77. Hur de blir en del av dessa
    under pågående lek.

  78. Forskningen kring primater har visat-

  79. -att tidig kamratlek-

  80. -kan ha rehabiliterande egenskaper.

  81. Rhesusapor
    som har vuxit upp i ensamhet-

  82. -och som inte
    har blivit sociala varelser-

  83. -kan tillägna sig vissa sociala
    färdigheter genom att paras ihop-

  84. -med lekfulla kamrater.

  85. Jane Goodalls arbete
    och andra etologers arbete i Afrika-

  86. -har visat på lekens centrala roll
    i primatsamhällena.

  87. Och att inte lyckas etablera
    goda kamratrelationer-

  88. -kan leda till negativa effekter
    på lång sikt för barnen.

  89. Etablerandet
    av dessa tidiga kamratkontakter-

  90. -utgör en grund för utvecklingen
    av en social kompetens.

  91. Problemet är att vissa barn inte deltar
    i den sociala kamratleken.

  92. Tillbakadragna barn,
    barn med funktionsnedsättningar-

  93. -son kanske inte har de färdigheter
    som krävs för kamratleken.

  94. Michael Guralnick
    har dokumenterat detta genom åren.

  95. Funktionsnedsatta barns svårigheter
    att komma in i lekgrupper-

  96. -tillsammans med
    typiskt utvecklade barn.

  97. Funktionsnedsatta barn
    och tillbakadragna barn-

  98. -missar de lärdomar som barn
    på ett naturligt sätt tar till sig-

  99. -under dessa kamratlekar.

  100. Den sociala kompetensen
    som utvecklas under kamratleken-

  101. -skapar ett slags buffert mot andra,
    mer negativa relationer.

  102. De...

  103. För funktionsnedsatta barn...
    På 1970-talet-

  104. -såg vi ett behov
    av att utveckla program-

  105. -som kunde fånga upp
    det naturliga intresset-

  106. -som finns i den sociala kamratleken-

  107. -och använda det
    för att bygga upp möjligheter-

  108. -för tillbakadragna och
    funktionsnedsatta barn-

  109. -att lära sig lekfärdigheter
    under sina förskoleår.

  110. Phil Strain och Richard Shores arbete
    på Peabody College på 70-talet-

  111. -fick oss att börja tänka på
    hur vi skulle kunna...

  112. Hur kan vi involvera typiskt utvecklade
    kamrater, i inkluderande miljöer-

  113. -för att främja det sociala samspelet
    hos funktionsnedsatta barn?

  114. Phil Strain, min kollega
    Howard Goldstein och jag-

  115. -gjorde en del av det tidiga arbetet-

  116. -kring
    kamratförmedlade interventioner-

  117. -där kamraterna aktivt deltog
    i att skapa möjligheter-

  118. -för socialt samspel och social lek.

  119. Den kamratförmedlade tekniken-

  120. -används nu även
    på grundskole- och gymnasienivå-

  121. -genom arbetet
    som Eric Carter nu utför i USA.

  122. Ända upp i grundskolan och i
    gymnasiet kan funktionsnedsatta barn-

  123. -bli isolerade i en kamratgrupp.

  124. Som en del av arbetet
    som vi gjorde i USA tidigare-

  125. -på 1990-talet, så samarbetade vi...

  126. Jag var på Peabody College
    vid Vanderbuilt University-

  127. -och vi samarbetade med kollegor
    på University of Minnesota-

  128. -för att ta fram ett forskningsmaterial-

  129. -som skulle leda till ett program-

  130. -som förskolelärare kunde använda
    för att främja kamratrelationer-

  131. -och kamratlek.

  132. Mina kollegor ser ni här uppe.

  133. Scott McConnell
    på University of Minnesota-

  134. -ledde det här projektet
    tillsammans med mig.

  135. Vi dokumenterade aktiviteter
    som vi trodde skulle främja social lek.

  136. Låtsaslek eller sociodramatisk lek
    var en bra aktivitet.

  137. Konstruktionslek,
    där barnen bygger saker tillsammans-

  138. -och där man skapar ett tema
    kring den aktiviteten-

  139. -var en bra plats-

  140. -där socialt samspel
    uppstår på ett naturligt sätt.

  141. Vi tog fram ett utvärderingsverktyg,
    Observer Impression Scale-

  142. -som senare blev
    Teacher Impression Scale-

  143. -som lärare kan använda
    för att dokumentera relationerna som...

  144. Det sociala samspelet som kan uppstå
    för barn med funktionsnedsättningar.

  145. Vi utformade program
    för att främja kamratsamspel.

  146. Gruppinlärningsaktiviteter,
    lärarledda övningar-

  147. -och kamratsamspel under rutiner
    översedda av lärare.

  148. Så de...

  149. Dessa aktiviteter och inlärningsverktyg-

  150. -publicerades
    i Play Time/Social Time-handboken-

  151. -via University of Minnesota. Syftet
    var att få en vän att leka med en.

  152. Läraren skapade en situation
    som lärde barnen-

  153. -olika saker som leder till positiva
    sociala samspelssituationer.

  154. Färdigheterna vi jobbade med var
    att dela med sig och be om saker-

  155. -att organisera leken
    och att vara enveten-

  156. -när kamraten till en början
    kanske inte vill leka med en.

  157. Att svara på
    och acceptera en inbjudan till lek.

  158. Att hjälpa sin kamrat när denne-

  159. -har problem att komma in i leken,
    eller har svårt med en uppgift.

  160. Och att be om hjälp-

  161. -om man har svårt
    att utföra en uppgift.

  162. Man övar på dessa färdigheter
    i små grupper-

  163. -där läraren beskriver färdigheten
    i fråga, t.ex. att dela med sig.

  164. "Titta på din vän,
    säg hans eller hennes namn"-

  165. -"och ge denne nåt att leka med."

  166. Läraren demonstrerar
    vad vi menar med att dela med sig-

  167. -för den lilla gruppen barn
    som deltar i lekstunden.

  168. Och när de demonstrerar färdigheten
    kan de även ge barnen-

  169. -det vi kallar för icke-exempel.

  170. Sen kan de fråga barnen
    i den lilla lekgruppen:

  171. "Lekte jag? Delade jag med mig?"

  172. Och då kanske de kan få svaret
    att de inte gjorde det.

  173. Barnen berättar för läraren
    vad de glömde göra-

  174. -i dessa kontrasterande exempel.

  175. Sen får barnen öva på dessa
    färdigheter i ett leksammanhang-

  176. -direkt efter den lilla grupplektionen.

  177. Läraren bidrar med stöd, idéer, förslag-

  178. -men blandar sig inte i för mycket.

  179. För när lärare blandar sig i leken-

  180. -så vänder sig barnen till läraren.
    Så läraren försöker minimera sin roll.

  181. Sammanfattningsvis
    så har det genomförts flera studier-

  182. -både i USA och i Polen-

  183. -av Play Time/Social Time,
    och man har påvisat positiva effekter.

  184. Ni ska få höra mer
    om den forskningen i dag.

  185. -Nu lämnar jag över.
    -Tack.

  186. På bilden bakom mig,
    två barn bredvid varandra.

  187. De är djupt inbegripna i lek-

  188. -och är vända mot ett leksaksgarage
    i flera våningar.

  189. De verkar knappt uppfatta
    oss som betraktare-

  190. -och det går blixtsnabbt
    när en social färdighet manifesteras.

  191. Be om hjälp.

  192. "Kan du sätta ihop den igen?",
    säger det ena barnet till det andra.

  193. Ja, dags att leka,
    dags att vara social.

  194. Ja, nu pratar vi om den leken,
    den som upplevs tillsammans.

  195. Jag heter Maria Glad, doktorand
    vid Specialpedagogiska institutionen.

  196. Jag ska berätta
    om min första studie som doktorand-

  197. -i det forskningsprojekt
    som Mara berättade om-

  198. -och som Eva
    kommer att berätta mer om efter mig.

  199. Som första steg, innan vi undersökte
    förskollärares användande-

  200. -av programmet Play Time/Social Time,
    som Sam berättade om-

  201. -ville vi undersöka
    Teacher Impression Scale-

  202. -som vi kallar för TIS.

  203. Ett instrument för strukturerade
    observationer av lek och samspel-

  204. -som kan användas
    för att kartlägga behov av stöd-

  205. -för barns interaktioner
    och delaktighet i lek.

  206. Lite om bakgrunden till studierna.

  207. Mara nämnde lite om detta
    inledningsvis.

  208. Jag vill ge en liten bakgrund
    i det svenska sammanhanget.

  209. Svensk policy för utbildning
    för barn i de lägre åldrarna-

  210. -betonar, liksom
    internationell policy, betydelsen-

  211. -av socialt samspel och lek för barns
    välbefinnande och utveckling.

  212. Och i Sverige framhålls också
    som bekant-

  213. -betydelsen av relationer
    och kamratskap mellan barn-

  214. -med olika förutsättningar,
    och som vi alla vet-

  215. -så är de flesta förskolor i Sverige
    inkluderande.

  216. Som Mara också nämnde i inledningen-

  217. -så finns det nu också
    många svenska studier som visar-

  218. -att barn som av olika skäl är
    i behov av specialpedagogiskt stöd-

  219. -oavsett om det beror
    på en funktionsnedsättning-

  220. -riskerar att vara mindre involverade
    i lek än andra barn-

  221. -om förskolan inte anpassar miljön-

  222. -och har förhållningssätt
    som stödjer samspel mellan alla barn.

  223. Vad finns det fler för skäl
    att studera detta?

  224. Om vi går till nya läroplanen
    för förskolan-

  225. -så understryks
    att lek är särskilt viktigt-

  226. -för att barn ska utveckla
    motoriska, kommunikativa-

  227. -kreativa och kognitiva färdigheter-

  228. -och för att utveckla sociala
    färdigheter och social kompetens.

  229. Arbetslagen i förskolan förväntas
    kontinuerligt och systematiskt-

  230. -följa, dokumentera och analysera-

  231. -varje barns utveckling och lärande,
    för att göra det möjligt-

  232. -att följa barnets förändrande
    kunnande i enlighet med läroplanen-

  233. -och har ett särskilt ansvar
    för barn i behov av stöd.

  234. Ytterligare incitament för att
    bedriva den här typen av studier-

  235. -är att
    det i förskolan inte finns tillgång-

  236. -till gemensamt vedertagna metoder-

  237. -för att kartlägga
    behov av, analysera-

  238. -och utvärdera stödinsatser.

  239. Men i Skollagen står att utbildningen
    ska vila på vetenskaplig grund-

  240. -och beprövad erfarenhet.

  241. För att kunna planera
    och utvärdera stödinsatser-

  242. -som främjar lek och samspel
    måste förskollärare ha instrument-

  243. -som är tillförlitliga och användbara
    i det sammanhang som de verkar.

  244. Här kommer Teacher Impression Scale,
    eller TIS, in i bilden.

  245. TIS kan användas
    för strukturerade observationer-

  246. -av barns samspel i lek.

  247. Det utvecklades ursprungligen för
    programmet Play Time/Social Time-

  248. -och följer de olika färdigheter
    som det programmet stimulerar.

  249. Men det kan också användas
    oberoende av det här programmet-

  250. -för att identifiera
    behov av stöd i lek och samspel-

  251. -och för att planera
    och utvärdera sådant stöd.

  252. TIS omfattar sexton områden-

  253. -som beskriver grundläggande sociala
    färdigheter, som till exempel:

  254. Barnet klarar turtagning i leken.

  255. Barnet leker i samarbete med andra.

  256. Barnet är uthålligt
    i sina försök att leka med andra.

  257. Det vänder sig
    till barn i åldrarna 3-5 år.

  258. Vid observationer med TIS kartlägger
    förskolläraren i vilken utsträckning-

  259. -de olika färdigheterna
    kommer till uttryck.

  260. Ett motsvarar "Barnet
    visar aldrig den beskrivna förmågan"-

  261. -och fem motsvarar "Barnet
    visar ofta den beskrivna förmågan".

  262. Det ena syftet med vår studie av TIS-

  263. -var att pröva tillförlitligheten-

  264. -i en svensk version av instrumentet,
    som vi kallar TIS-S.

  265. Det vill säga, hur väl stämmer
    de sexton olika områdena ihop-

  266. -med det de avser att mäta?
    Social kompetens-

  267. -som den kommer till uttryck
    i barns lek.

  268. Det andra syftet var att utvärdera
    om TIS-S kunde användas-

  269. -för att identifiera behov av stöd i
    lek och samspel i en svensk kontext-

  270. -och studera dess acceptans,
    det som vi kallar social validitet-

  271. -hos svenska förskollärare.

  272. Hur gick vi tillväga? Sexton
    förskollärare i fyra kommuner-

  273. -och vid tolv förskolor
    observerade 32 barn i lek-

  274. -med stöd av TIS-S.

  275. Observationerna utfördes
    vid tre tillfällen under tre veckor-

  276. -och sen gjorde förskollärarna-

  277. -en sammanfattande bedömning
    av observationerna.

  278. Sexton av barnen bedömdes behöva
    stöd i lek och samspel-

  279. -och sexton bedömdes vara drivna i
    lek och samspel.

  280. Förskollärarna fick sen besvara en
    enkät med slutna och öppna frågor-

  281. -och datan har vi bearbetat
    både kvantitativt och kvalitativt.

  282. Så lite om resultatet.

  283. Tillförlitligheten
    visade sig vara stark.

  284. Det vill säga den interna
    konsistensen. De olika områdena-

  285. -beskrev väl
    det de var tänkta att beskriva.

  286. Observationerna stödde
    identifieringen av stödbehov-

  287. -hos barn.

  288. Och för observationer av barn i behov
    av stöd så blev genomsnittet 43-

  289. -med en variation på 37-49.

  290. För barn utan behov av stöd
    blev genomsnittet 70-

  291. -med en variation på 65-75.

  292. Det framgick
    att TIS uppfattades som användbar-

  293. -för observationer
    av barns interaktioner i samspel-

  294. -men också för att få syn på
    barns styrkor och behov av stöd.

  295. Det fanns en överensstämmelse
    mellan förskollärarnas förförståelse-

  296. -av barnens sociala färdigheter
    och resultatet-

  297. -av observationerna med TIS-S.

  298. TIS-S erbjöd även ny information
    om barns styrkor i samspel-

  299. -och en mer detaljerad bild av hur
    barnen kunde behöva stödjas i lek.

  300. Förskollärarna uppfattade
    att TIS-S var användbar-

  301. -inte bara för att kartlägga
    enskilda barns behov av stöd-

  302. -utan även stödbehov för barngruppen
    och anpassningsbehov i lärandemiljön-

  303. -för att optimera lek och samspel
    mellan alla barn.

  304. Slutligen vill jag visa
    lite citat från förskollärarna-

  305. -som vi här kallar PST -
    Preschool teacher.

  306. De speglar olika dimensioner
    av social validitet.

  307. Första citatet handlar om betydelsen
    av målet med observationer.

  308. "Mycket har vi anat, men nu vet vi."

  309. "Vi kommer att fortsätta använda
    observationsschemat för att se"-

  310. -"hur, var och när
    vi ska stödja barnet i leken."

  311. Det andra citatet kan illustrera
    huruvida observationsproceduren-

  312. -uppfattades vara praktiskt
    genomförbara i en svensk kontext.

  313. "Observationsguiden
    underlättade arbetet"-

  314. -"så det gick inte åt så mycket tid."

  315. "Tre observationer på en vecka kräver
    inte mer än en kvart", sa en av dem.

  316. Den tredje aspekten
    handlar om relevansen av resultatet-

  317. -från observationerna.

  318. "Med observationsfrågorna
    kunde jag lättare identifiera"-

  319. -"barnens styrkor
    och/eller behov av stöd"-

  320. -"samt upptäcka att det varierade
    mycket beroende på vilket samspel"-

  321. -"som ägde rum just då."

  322. Nu lämnar jag över ordet till Eva.
    Jag hoppas-

  323. -att ni håller utkik efter artikeln
    när den publiceras. Tack för mig.

  324. Bra, Maria.

  325. Ja. Vi fortsätter naturligtvis
    på temat lek.

  326. Och...jag ska berätta om vårt
    projekt, som vi har jobbat med-

  327. -och som Sam
    och även Maria var inne på.

  328. Och där också specialpedagogen
    och förskollärarna-

  329. -har en särskild funktion, och
    då inte minst specialpedagogerna.

  330. Lite kort om bakgrunden,
    som vi har hört tidigare.

  331. Jag fokuserar främst på att
    rapporterna som vi får i dag-

  332. -från Skolinspektionen visar-

  333. -att vi numer
    har stora skillnader-

  334. -mellan förskolorna i landet,
    och också mellan förskolor.

  335. Även inom förskolan kan det vara
    stora kvalitetsskillnader.

  336. Och att vi har brist
    på utbildade pedagoger.

  337. Och det är knepigt
    att få tid till fortbildning-

  338. -inom förskolan,
    för förskolans personal.

  339. Och att barngrupperna
    fortfarande är ganska stora.

  340. Det här innebär i rapporteringen
    att barn i behov av särskilt stöd-

  341. -behöver få extra uppmärksamhet.
    Igen.

  342. Det här är inget nytt.
    Vi hade samma rapportering-

  343. -under både 70-, 80- och 90-talet.

  344. Därför har vi tyckt
    att de här projekten-

  345. -med att jobba för lek
    och lekrelationer-

  346. -kamrater emellan på förskolan,
    är relevant.

  347. Vårt syfte med projektet har varit-

  348. -dels att få igång igen-

  349. -samarbetet mellan fältet,
    utbildning och forskning.

  350. Och vi vill knyta samman
    de här tre delarna.

  351. Det har vi jobbat med länge,
    för det har varit svårt att få till.

  352. I det här projektet
    har vi använt några olika-

  353. -kunskapsbaserade verktyg.

  354. Ett värderingsverktyg som värderar-

  355. -graden av inkludering i förskolan-

  356. -som heter
    Inclusive Classroom Profile.

  357. Flera av er har säkert hört talas
    om det. Vi förkortar det som ICP.

  358. ISP består av flera olika områden-

  359. -som är direkt knutna
    till förskolans verksamhet.

  360. Det bygger på arbete
    från England och USA-

  361. -och vi har de senaste åren
    arbetat med det här verktyget-

  362. -och ser att det stämmer väl överens
    med den svenska skolans läroplan.

  363. Vi har också jobbat med interaktions-
    programmet Play Time/Social Time.

  364. Så.

  365. Vad är det då för knepigheter,
    det här med leken?

  366. Vad är det för utmaningar?

  367. Ja, leken har ju en särskild rytm,
    det vet alla här i rummet.

  368. Den består av en ständig växelverkan.

  369. Den har en uppslukande kvalitet.

  370. Den får barn och ungdomar,
    och vuxna också-

  371. -att släppa taget om verkligheten
    och komma in i en speciell rytm.

  372. Frågor från fältet och i
    undersökningar som vi tagit del av-

  373. -och som vi ständigt får
    från våra studenter är-

  374. -att förskollärare och övrig personal
    gör väldigt mycket-

  375. -för att få till ett leksamspel,
    på flera plan.

  376. Men till slut
    kommer ändå den här frågan-

  377. -hur vi gör när en del barn,
    som Sam var inne på-

  378. -viker undan, försvinner-

  379. -och leker ensamma
    upprepade gånger över tid.

  380. Och av olika anledningar inte
    riktigt blir delaktiga.

  381. Vi bestämde oss då för att... Vi
    fick intresserade specialpedagoger-

  382. -inom programmet
    för specialpedagogik.

  383. Studenter med förskollärarbakgrund-

  384. -som var intresserade av
    att samla in data från förskolorna-

  385. -om hur man skulle kunna använda sig
    av Play Time/Social Time-

  386. -och vilka iakttagelser man gjorde.

  387. Det gällde också
    det här kvalitetsverktyget ICP-

  388. -som vi också provade på det viset.

  389. De här studenterna gjorde det,
    tillsammans med förskollärarna.

  390. Studenterna observerade
    och hade upprepade intervjusamtal-

  391. -med de här förskollärarna.

  392. Vad fick vi då för resultat? När
    det gällde kvalitetsverktyget ICP-

  393. -så visade det sig
    att de här förskolorna-

  394. -som vi var inne på, ett visst antal-

  395. -fick ganska låga poäng på
    hur jag som pedagog-

  396. -eller som personal
    eller förskollärare-

  397. -supportar kamratrelationerna.

  398. Det man fick högre poäng på
    var att jag som pedagog-

  399. -gärna ger support till ett barn.

  400. Alltså relationen vuxen-barn.

  401. Men att pedagogerna
    ger support till kamrater emellan...

  402. Och då är vi inne
    på området barn i behov av stöd-

  403. -och deras kamrater. Den relationen
    såg vi inte så mycket av.

  404. Det var intressant.
    Vi såg också att vi...

  405. Det var en avsaknad
    av att ge feedback till barnen.

  406. Inte i meningen
    "bra" eller "duktig" eller så-

  407. -utan i meningen att man ger feedback
    på det barnen gör.

  408. Till exempel det som Sam beskrev,
    att man får feedback på att...

  409. "Tänk, nu delade ju med dig
    en av dina leksaker till Olle."

  410. Den typen av feedback såg vi lite av.

  411. En annan sak som vi såg väldigt lite
    av, som finns med i ICP-

  412. -var böcker och material som
    associerar till funktionsvariationer-

  413. -funktionsnedsättning, och så vidare.

  414. Och resultaten
    från Play Time/Social Time visade-

  415. -att det är ett utvecklingsområde,
    detta att försöka få till-

  416. -särskilda lekinterventioner
    i förskolan.

  417. När det handlar
    om det här leksamspelet.

  418. Där vi arbetar med
    både guidning och instruktioner-

  419. -för att ge support till samspelet.

  420. Och att det här särskilda programmet-

  421. -som handlar
    om Play Time/Social Time...

  422. Själva upplägget har vi kallat för
    att man jobbar med-

  423. -en liten församling först,
    och sen kommer en lekstund efter det.

  424. Det här var förskollärarna
    väldigt måna om-

  425. -att få öva vidare på.
    Man upplevde att man behövde det.

  426. Och att bli bekväma med ett program,
    vet ni.

  427. Det krävs att man får det innanför
    västen för att det ska bli naturligt.

  428. Det gav också uppmärksamhet-

  429. -till att
    i en sån här liten lekstund-

  430. -så kunde barn hitta varandra
    som annars inte lekte varandra.

  431. Som annars inte alltid
    valde varandra.

  432. Det var också positivt och intressant
    att iaktta.

  433. Några ytterligare reflektioner
    från den här studien-

  434. -som kom fram från specialpedagogerna
    och förskollärarna-

  435. -det var att många olika val-

  436. -inom programmet
    som man behövde fundera över innan-

  437. -och planera och tänka till om.

  438. Bland annat val av barn.

  439. Vilka barn är med i lekstunden?

  440. Till exempel med hjälp av TIS-

  441. -så blev förskollärarna
    uppmärksammade på att de kunde-

  442. -synliggöra samspel mellan barnen
    som de tidigare inte hade sett.

  443. De kunde få bekräftelse
    på det de redan visste.

  444. Det gav stöd till att välja ut barn
    till lekstunder.

  445. Så kallade fokusbarn
    och stödjande lekkamrater.

  446. Valet av lek och valet av material
    uppmärksammade man också.

  447. Till exempel valet av lek behöver
    som ni alla vet-

  448. -ta grund i barnens intressen
    och erfarenheter.

  449. Det är inget konstigt med det, men
    när man jobbar med en liten grupp-

  450. -i den stora gruppen,
    inom den ordinarie verksamheten-

  451. -och inte i nåt extra rum, utan allt
    sker inom den ordinarie verksamheten.

  452. Leken man väljer ska vara spännande
    både för de stödjande barnen-

  453. -och för fokusbarnen.

  454. Leken behöver också få guidning
    från förskollärarna, upptäckte vi.

  455. Det är inte heller nåt nytt. Den
    måste bli berättad och få en story-

  456. -en röd tråd, och så vidare.
    Detta för att känna sig...

  457. Så att det blir en riktig lek.

  458. En reaktion på valet av material
    var att...

  459. Om man ska få till
    ett samspel mellan barn-

  460. -så sker ett ömsesidigt
    givande och tagande-

  461. -som Sam var inne på,
    med de här olika lekfärdigheterna.

  462. Då kan inte materialet vara
    obegränsat. Ett begränsat material-

  463. -var en erfarenhet
    som framkom tydligt.

  464. Och det var intressant att upptäcka
    den korta tiden för lekstunden.

  465. Själva lekstunden
    är avgränsad till 5-6 minuter.

  466. Det betydde också... När man har
    med barn i behov av stöd att göra-

  467. -och i ett sånt här sammanhang-

  468. -så krävs det
    mycket koncentration av barnet-

  469. -och då är den avgränsande tiden
    väl behövlig.

  470. Man har en liten klocka eller nåt
    annat som säger att leken är slut.

  471. Då kan barnen fortsätta leka,
    eller så kan de göra nåt annat.

  472. Det blir en positiv upplevelse
    av en lekstund, med såna här ramar.

  473. Och det är vi måna om.
    Så vad skulle vi kunna säga-

  474. -när vi har analyserat
    det här projektet?

  475. Ja, att en
    inkluderande förskolemiljö-

  476. -behöver stimulera kamratsamspel.

  477. Vi i Sverige jobbar med
    inkluderande förskolemiljöer.

  478. Det går Play Time/Social Time ut på.

  479. Och att vi som förskollärare och
    specialpedagoger är intresserade av-

  480. -att lära oss mer om ett lekprogram-

  481. -för att komma åt frågan hur vi gör
    när vi har provat allting-

  482. -som vi tycker att vi har provat.

  483. Och att öva på ett lekprogram-

  484. -var också en sak som vi tänkte över,
    som jag sa tidigare.

  485. Att, som Sam var inne på,
    ha en liten minisamling först-

  486. -eller en församling
    med barnen i gruppen-

  487. -där man talar om det. "I dag
    ska vi lära oss att dela med oss."

  488. "Vad betyder det? Vad innebär det?"

  489. Det tar programmet upp
    som en väsentlig del. Att öva det.

  490. Att visa hur det funkar när man delar
    med sig, och vad som händer-

  491. -när man inte delar med sig.

  492. Barn tycker om
    att kolla om fröken gör rätt.

  493. Barnen emellan får också öva.

  494. Till exempel en lekfärdighet, som att
    dela med sig. Sen kommer lekstunden.

  495. Och det här behövde man
    uppmärksamma-

  496. -och planera
    och sätta sig in i som pedagog.

  497. När och hur ska en guidning
    och en instruktion komma?

  498. Att det blir en balans
    och en växelverkan i det.

  499. Så vad har vi lärt oss?

  500. Ja, att ICP,
    den här Inclusive Classroom Profile-

  501. -var till stor hjälp
    när vi granskade kvaliteten-

  502. -hos inkluderingsaspekter i
    förskolan. Den arbetar vi vidare med-

  503. -och vi hoppas få den översatt
    till svenska framöver.

  504. Och att medvetna
    och kunniga pedagoger är avgörande-

  505. -för att barn i behov av särskilt
    stöd ska kunna få guidning-

  506. -i sitt leksamspel.

  507. Det är inget nytt. Men också
    att förskollärare uppmärksammade-

  508. -att det var roligt
    att leka tillsammans med barnen.

  509. Det gör vi, men det var roligt att
    göra det utifrån det här programmet.

  510. Barnen upplevde det också
    som roligt och positivt.

  511. Det kunde upplevas ovant och svårt
    att följa ett program.

  512. Därav uppmärksamheten
    till att man behövde öva.

  513. Och vi fortsätter nu...

  514. Just det.
    Vi fortsätter nu med vårt projekt-

  515. -för vi har fått pengar
    från Skolforskningsinstitutet.

  516. Det har vi gratulerat oss själva till
    flera gånger.

  517. Det betyder
    att projektet som jag har pratat om-

  518. -och som inkluderar Maria också,
    kommer att fortsätta.

  519. Vi har gjort en egen hemsida.
    Är inte det jättebra?

  520. Visst är vi duktiga?

  521. Ja, det är Mara Allodis förtjänst.

  522. Hon älskar att hålla på med bilder
    och sånt. En sån himla tur.

  523. Den här bilden... lekochsprak.com.

  524. Skriv upp det,
    så kan ni följa vårt arbete.

  525. lekochsprak.com

  526. Här är vi då...

  527. Det här kan man gå in och titta på
    med alla de här kända glasögonen.

  528. Förskollärare och specialpedagoger
    vet att vi byter glasögon.

  529. Och här har vi gänget som jobbar
    med Skolforskningsinstitutet.

  530. Det är Mara, Sam, vår Susan-

  531. -och Sven och två doktorander.
    Rasmus och Maria, som ni har träffat.

  532. Och kollegan Mina
    från vår institution.

  533. Men framför allt vill jag visa
    vårt arbete tillsammans med fältet-

  534. -med våra specialpedagoger från Sund-
    bybergs och Sandvikens kommuner-

  535. -och företaget Tellusbarn,
    som har engagerat sig i det här.

  536. Då förstår ni att deras chefer
    har skrivit avsiktsplaner-

  537. -som vi har fått bekräftade
    från Skolforskningsinstitutet.

  538. Vi kommer att jobba med detta
    till 2021-

  539. -så vi kommer att se alla er
    på den här hemsidan i tre år.

  540. Här kan ni följa vår blogg,
    där vi skriver om-

  541. -när vi har jobbat
    med Play Time/Social Time-

  542. -och med Dialogic Book Reading,
    ett språkprojekt-

  543. -i det här forskningsprojektet
    som vi håller på med.

  544. Jag skulle vilja avsluta
    med att säga att utan Sam-

  545. -och utan forskningen
    tillsammans med Sams kollegor-

  546. -så hade vi inte kommit hit i dag.

  547. Och vi är jätteglada för att vi har
    kunnat involvera våra doktorander.

  548. Tack för att ni kom hit
    och drog bakgrunden för oss.

  549. Och du har jobbat hårt
    med dina kollegor-

  550. -på det här med Play Time/Social Time.

  551. Och tack till dig, Maria.
    - Och tack till alla er!

  552. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Lek, Lekmetodik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Psykologi, Social interaktion, Socialt samspel, Specialundervisning, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.