Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Musikens roll i barns utvecklingDela
  1. Barn som gick på dans
    och hade mödrar med högre utbildning–

  2. –hade bättre ordkunskap än andra
    i samma ålder. Det är inte förvånande.

  3. Barn från mer välutbildade hem
    som deltar i många aktiviteter–

  4. –brukar prestera bättre
    på kognitiva test.

  5. Hej, allihop!

  6. Jag heter Tanja Linnavalli
    och arbetar på Helsingfors universitet.

  7. Jag är kognitionsforskare
    och tidigare utbildad musikpedagog.

  8. Men jag koncentrerar mig mer
    på forskning nu.

  9. Jag ska först prata lite
    om hur musikträning formar hjärnan–

  10. –och sen om
    hur musiken påverkar språkförmågan.

  11. Och om vi har tid över
    tänker jag beröra–

  12. –hur musiken kan påverka
    andra kognitiva förmågor–

  13. –som exekutiva funktioner
    och sociala beteenden.

  14. Musikträning förknippas med plastiska
    förändringar i hjärnans struktur.

  15. Det beror främst på mycket övning.

  16. Hörseln är viktig
    när man lär sig spela ett instrument–

  17. –och hörselområdena i hjärnan
    påverkas särskilt av musikträning.

  18. Förändringarna
    ger bättre och snabbare bearbetning–

  19. –av hörselinformation i hjärnan.

  20. Musikkunnandets effekter
    är oftast tydligast–

  21. –när hörselmaterialet är invecklat
    eller musikrelaterat.

  22. Dessutom förändrar musikträningen
    strukturen i motorbarken.

  23. Förändringarna är olika
    beroende på instrumentet.

  24. Här ser ni motorbarken
    hos en violinist och en pianist.

  25. Medan violinisten uppvisar större
    motoriska områden för vänster hand–

  26. –för att kunna styra
    förändringarna i tonhöjd–

  27. –uppvisar pianisten större
    motoriska områden för bägge händer.

  28. All träning gör att musiker har mer
    grå hjärnsubstans än icke-musiker.

  29. I motorbarken, i ljudbarken
    och i visuospatialbarken.

  30. En studie visar att dessa områden
    är störst hos musiker–

  31. –näst störst hos amatörmusiker
    och minst hos folk utan musikträning.

  32. Musicerande barn uppvisar liknande
    förändringar i hjärnplasticiteten–

  33. –som man ser hos musicerande vuxna.

  34. Förändringarna syns efter kort tid.
    Enligt en studie–

  35. –förändras motor- och ljudbarkens
    struktur efter 15 månaders pianoträning.

  36. Även hjärnbalkens struktur förändras.

  37. En struktur som kopplar ihop
    vänster och höger hjärnhalva.

  38. Musikträningen förbättrar strukturernas
    funktion och ökar neuronkopplingarna.

  39. Dessa områden är viktiga
    för all hörsel och finmotorik.

  40. Vissa studier har visat
    att hos vuxna finns det samband–

  41. –mellan förändringarnas omfattning och
    vid vilken ålder musikträningen börjat.

  42. Ju tidigare träningen börjar,
    desto större är förändringarna.

  43. Ytterligare evidens för förändringarna–

  44. –kommer från en finsk studie
    där man följde barn i flera år.

  45. Vid sju års ålder började vissa spela
    ett instrument. Vissa gjorde inte det.

  46. De brukade i stället snarare ha
    en idrottsaktivitet.

  47. Man följde dem i flera år.
    När det hade gått en tid...

  48. Inte efter två år,
    utan snarare efter fyra år–

  49. –började förändringarna att framträda.

  50. I början fanns det inga skillnader
    i hörselresponsen hos de olika barnen.

  51. Men efter dessa år
    framträdde förändringarna.

  52. Musikträningen förbättrade den neurala
    hörselurskiljningen för musikljud.

  53. På denna bild innebär det ackordbyten.
    Men det var också tydligt–

  54. –när man lyssnade på falska noter
    eller...

  55. Det fanns vissa med modulation
    och rytmisk modulation också.

  56. Nu huvudtemat: Överföringseffekterna
    hos musiken på språkförmågan.

  57. En överföring sker när uppövning av en
    förmåga påverkar en annan förmåga–

  58. –som inte är den som är uppövad.

  59. De senaste femton åren
    har man i en rad studier undersökt–

  60. –kopplingarna mellan musik och språk.

  61. I studierna har man antingen jämfört–

  62. –vuxna musiker
    med vuxna utan musikträning–

  63. –eller så har musiktränade barn
    jämförts med ej musiktränade barn.

  64. I de publicerade studierna har
    musiktränade grupper presterat bättre–

  65. –i t.ex. uppfattning av tonhöjd i tal–

  66. –talbearbetning i buller,
    taluppfattning av prosodi i tal–

  67. –uttal av främmande språk,
    läsförmågan och verbalt minne.

  68. Man måste dock komma ihåg
    att studierna främst är tvärsnitt.

  69. De påvisar inga orsakssambands-
    effekter mellan musik och språk.

  70. Som tur är
    finns det även longitudinella studier–

  71. –där man följer två
    eller flera barngrupper.

  72. En grupp brukar få
    nån sorts musiklektioner.

  73. Den andra gruppen får nån idrottslig
    aktivitet eller nån bildaktivitet.

  74. I en studie minns jag
    att man fick utökad NO-undervisning.

  75. Enligt publicerade studier ger musik-
    träning bättre fonologisk medvetenhet–

  76. –ordurskiljning, ordsegmentering–

  77. –verbal intelligens, verbalt minne,
    snabb automatiserad benämning m.m.

  78. Musiklektionerna i studierna har varat
    i allt från 20 dagar till 18 månader.

  79. Intensiteten har varierat kraftigt.

  80. Vissa får fem timmar musik i veckan.

  81. Vissa får
    en eller två timmar musik i veckan.

  82. Det har innefattat instrumentträning,
    datoriserad musikträning–

  83. –eller timmar i grupp med fokus
    på melodisk och rytmisk förmåga.

  84. Vissa av er är specialpedagoger
    och säkert intresserade av att höra–

  85. –att barn med dyslexi, lässvårigheter
    och hörselproblem–

  86. –har gagnats
    av att få de här musikinsatserna.

  87. Det förekommer ofta rytmfokuserad
    träning, men det är inte nödvändigt.

  88. Musikträningen har förbättrat fonem-
    bearbetningen, läs- och skrivförmågan–

  89. –och andra hörselförmågor
    hos barn med dyslexi.

  90. Man har gjort jämförelser–

  91. –där man har jämfört musikträning
    med bokstavs- och fonemträning.

  92. Man har funnit att de förbättras
    likvärdigt, dessa språkförmågor.

  93. Även barn med hörselnedsättning
    har gagnats av det här.

  94. Hörselnedsatta barn med cochlea-
    implantat som är födda som döva...

  95. Min kollega Ritva Torppa
    upptäckte i sin studie–

  96. –att även de barnen gagnades
    av att sjunga med föräldrarna.

  97. Deras hörselförmåga förbättrades.

  98. Enligt tidigare studier
    kan man nu hävda–

  99. –att bearbetning av språk och musik
    aktiverar delvis samma hjärnområden.

  100. Musikträningen förbättrar
    hörselsystemets utveckling.

  101. Det verkar också som om
    ju intensivare musikträningen är–

  102. –desto snabbare syns
    överföringseffekterna.

  103. Många av dessa insatser är emellertid
    svåra att införa i barnens vardag.

  104. Det kräver stora ansträngningar
    från föräldrar, förskolor och skolor.

  105. Vi ville undersöka om nån enkelt
    genomförbar musikaktivitetsinsats–

  106. –också kunde förbättra
    barnens språkförmågor.

  107. I Finland har vi som tur är
    musiklekskolor.

  108. Det har erbjudits av musikinstitut
    ända sen 1960-talet.

  109. Det erbjuds numera också
    av andra ideella organisationer–

  110. –och privata musikskolor.

  111. De finns i hela Finland, som bebissim–

  112. –vilket föräldrar också tar sina barn på
    när barnen är mycket små.

  113. Kostnaden för musiklekskolan är låg,
    eller gratis för låginkomsttagare.

  114. Dessutom är lärarna
    högutbildade musiklärare–

  115. –med en kandidat eller master i musik
    med fokus på undervisning av små barn.

  116. Det finns musiklekskolor för barn upp
    till två år där de går med föräldrarna.

  117. Barn från tre till sex år brukar gå där
    utan sina målsmän.

  118. Det finns grupplektioner,
    för det mesta med åtta till tolv barn.

  119. 45 minuter i veckan en gång i veckan,
    vanligen runt 30 gånger om året.

  120. Där förekommer lekfulla aktiviteter
    som sång, att spela på små instrument–

  121. –och att spela med till musiken.

  122. Vi ville undersöka om dessa lektioner,
    som redan är ganska vitt spridda–

  123. –kan ha nån påverkan på barn.

  124. Vi organiserade en studie.

  125. Från början rekryterade vi
    84 barn med typisk utveckling–

  126. –från 14 olika kommunala förskolor.

  127. De var fem år gamla när vi började.
    Vi följde dem i tjugo månader.

  128. De var sex eller sju
    när vi avslutade studien.

  129. Det var våren innan de började skolan.

  130. Vi mätte deras EEG fyra gånger–

  131. –och vi genomförde
    neurokognitiva tester fyra gånger.

  132. Alla dessa tester och mätningar
    gjordes i förskolans lokaler på dagtid.

  133. Detta var bra på så sätt
    att vi inte fick så många avhopp.

  134. Det brukar bli problemet
    med en longitudinell studie.

  135. På vissa förskolor
    stod musikinstituten för musiklekskolan.

  136. En lärare från musikinstitutet kom
    alltså till förskolan en gång i veckan–

  137. –och hade lektion där.

  138. Här finns det en skillnad.

  139. Föräldrar i Finland brukar sluta jobba
    tidigt på eftermiddagen–

  140. –och hämtar sina barn på förskolan
    vid 14.30–

  141. –och kör dem till musiklekskolan
    som börjar vid 15.00.

  142. Det här resulterar förstås i...

  143. Det brukar bara vara föräldrar–

  144. –som har arbeten
    där de kan styra över arbetstiden–

  145. –som kan göra det.

  146. Så vi tänkte att på förskolan kan vi
    samla in ett mer heterogent urval.

  147. På andra förskolor förekom det också...

  148. ...danslektioner som dansinstitut gav.

  149. De hade ett liknande upplägg.
    45 minuter i veckan 30 veckor om året.

  150. Vi hade också förskolor
    där ingen av dessa aktiviteter förekom.

  151. Ingen annan extraaktivitet heller.

  152. Vi valde våra s.k. passiva kontrollbarn
    från dessa förskolor.

  153. Under EEG-mätningarna
    lyssnade barnen på en rad språkljud.

  154. Närmare bestämt stavelser.

  155. Ljuden var halvsyntetiserade
    för att de är lättare att kontrollera.

  156. Tanken är att små fonemförändringar
    uppstår i ljudströmmen.

  157. När vi tittar på barnens respons–

  158. –kan vi se hur väl de uppfattar
    fonemförändringarna neuralt.

  159. Jag försöker spela det här för er.
    Vi ska se om det fungerar.

  160. Så där. Men de lyssnar på det
    i omgångar om fyra, fem minuter–

  161. –medan de tittar på en film utan ljud.

  162. De skulle inte koncentrera sig
    på ljuden. Det skulle ha blivit tråkigt.

  163. Vi utförde även neurokognitiva tester
    fyra gånger under uppföljningen.

  164. Fonembearbetningstest samt auditiva
    helhets- och vokabulärtest är språktest.

  165. Inhiberingstestet mäter förmågorna
    hos de exekutiva funktionerna.

  166. Blockprovet och matriser kombinerades
    till perceptuellt funktionsindex (PFI)-

  167. –som är en indikation
    på icke-verbal intelligens.

  168. Hypotesen i studien var att musik-
    lekskolan förbättrar språkutvecklingen–

  169. –och att musiklekskolan förbättrar
    barnens neurala språkljudsurskiljning.

  170. Dessutom ville vi se–

  171. –hur barnens hörselrespons mognar
    under dessa år.

  172. Just denna del är inte så beforskad.

  173. Vi hade vissa problem med studien.
    Det får man alltid.

  174. Främst var det att vi inte arrangerade
    musik- och danslektionerna själva.

  175. Så vi kunde inte begränsa
    barnens deltagande på nåt sätt.

  176. Så det visade sig–

  177. –att vissa barn hade börjat
    på musiklekskola eller dans–

  178. –ett, två eller rentav tre år
    innan vår uppföljning började.

  179. Vissa av dem slutade med det
    innan uppföljningen var klar.

  180. Det fanns också barn
    som hade musiklekskola på förskolan–

  181. –och gick på dans utanför förskolan.

  182. Det här blandade förstås
    den statistiska analysmetoden.

  183. Som tur är finns det statistiska metoder
    som kan ta med sånt här i beräkningen.

  184. Vi fick analyser där vi tittade på
    om det totala antalet månader–

  185. –som barnen haft musiklekskola och
    danslektioner i slutet av uppföljningen–

  186. –hade nån effekt på språkförmågan,
    uppmätt med språktest.

  187. Utbildningsnivån hos barnens mödrar–

  188. –representerade barnens
    socioekonomiska status i analyserna.

  189. Vi blev mycket glada och lättade–

  190. –efter två, tre års hårt arbete–

  191. –att resultaten visade att fonem-
    bearbetningen och ordkunskapen–

  192. –förbättrades mer
    hos barn som hade musiklekskola–

  193. –jämfört med barn
    som hade danslektioner–

  194. –och barn som inte deltog
    i nån av dessa aktiviteter.

  195. Dessutom kopplades förbättringen
    till antalet månader som de deltagit.

  196. Vi fann ingen sån effekt för dans.

  197. Det betyder så klart inte
    att dans inte är en bra hobby.

  198. Men danslektionerna påverkade inte
    de här mätningarna.

  199. Linjerna i graferna
    representerar individer–

  200. –för vilka vi har valt
    ett godtyckligt antal månader.

  201. Så den gröna linjen representerar–

  202. –en individ som inte har gått alls
    på musiklekskola.

  203. Den röda linjen representerar en individ
    med arton månaders musiklekskola.

  204. Vi fann också att barn som gick på dans
    och hade mödrar med högre utbildning–

  205. –hade bättre ordkunskap
    än andra i samma ålder–

  206. –när poängen snittades
    för alla testomgångar.

  207. Barn som varken hade musiklekskola
    eller danslektioner–

  208. –och hade mödrar med lägre utbildning
    fick i allmänhet lägre PFI–

  209. –än jämnåriga som deltog i bägge akti-
    viteter och hade högutbildade mödrar.

  210. Dessa resultat är inte förvånande.

  211. Barn från mer välutbildade hem
    som deltar i många aktiviteter–

  212. -burkar prestera bättre
    på kognitiva test.

  213. Musiklekskolan hade ingen effekt på
    utvecklingen av icke-verbal intelligens–

  214. –eller inhiberingspoäng.

  215. En nackdel med studien var–

  216. –att vi ville få med barn som inte hade
    finska som modersmål i studien.

  217. Vi hade gärna velat undersöka om deras
    språkförmåga förbättrats med musik–

  218. –men vi fick inte tillräckligt många
    såna barn.

  219. Så vi fick utesluta dem ur analyserna
    helt och hållet.

  220. I en separat analys hade musiklekskolan
    eller danslektioner inte nån effekt–

  221. –på mognanden hos barnens
    neurala respons på språkljud.

  222. När vi såg på barnens respons
    på språkljudsförändringar–

  223. –var det uppenbart att mognaden
    ännu pågick från fem till sex års ålder.

  224. Den största förändringen tycks ske
    under den andra uppföljningen.

  225. Den ifyllda svarta linjen
    är de fjärde mätningarna–

  226. –som är på våren
    precis innan barnen börjar skolan.

  227. Det här kan antyda att det är
    nån sorts utvecklingsfas som pågår–

  228. –i barnens hörselutveckling.

  229. Men det kan också betyda
    att på finska förskolor...

  230. I den åldern
    får barnen lära sig bokstäver.

  231. De får inte lära sig att läsa.

  232. Men de blir mer medvetna om
    fonem och bokstäver.

  233. Det kan påverka
    deras språkljudsrespons.

  234. Men vi vet inte.
    Det behöver fortfarande beforskas mer.

  235. Sammanfattning och implikationer:
    Musiklekskolan har en positiv effekt–

  236. –på förskolebarns
    beteendelingvistiska förmåga.

  237. Studiens resultat uppmuntrar till
    att använda fysiska musikinsatser–

  238. –för att stödja barns språkutveckling.

  239. Den neurala språkljudsurskiljningen,
    som syns i hörselresponsen–

  240. –är fortfarande under utveckling
    just då.

  241. Vi har tid över. Jag kan berätta om
    musiken och andra kognitiva funktioner.

  242. Som exekutiva funktioner,
    intelligens och sociala beteenden.

  243. Exekutiva funktioner känner ni nog till.

  244. Det är en paraplyterm
    för flera förmågor.

  245. T.ex. arbetsminnet
    och kognitiv flexibilitet.

  246. De här förmågorna är helt avgörande
    för högre kognitiva funktioner–

  247. –som planering,
    resonerande och beslutsfattande.

  248. Enligt vissa tvärsnittsstudier–

  249. –brukar musikaliskt tränade barn
    prestera bättre på dessa tester.

  250. Där mäts t.ex. kognitiv flexibilitet.

  251. Men det här är förstås
    ett sambandsresultat.

  252. Så vi vet inte
    om musiken är orsaken eller inte.

  253. Men det finns studier om kopplingarna
    mellan musik och exekutiva funktioner–

  254. –och musikens effekt
    på dessa funktioner.

  255. Man har fått vissa resultat.

  256. Det ser ut
    som om musikträningen förbättrar-

  257. –inhiberings-, arbetsminnes-
    och planeringsförmågan.

  258. I dessa studier
    genomförs musiklektionerna i skolan–

  259. –och jämförs med samma insatser–

  260. –som när man har studerat
    språkförmågor.

  261. Det finns en idrottsgrupp
    och en musikgrupp–

  262. –eller en bildgrupp och en musikgrupp.

  263. Så om vi jämför en musikgrupp med en
    grupp som inte får extra undervisning–

  264. –vet vi inte om vissa effekter
    hos dem i musikgruppen...

  265. Om effekterna beror på musiken–

  266. –eller om det beror på
    nån extra aktivitet som de får.

  267. Det finns också en intressant fråga
    om musik och intelligens.

  268. Vissa studier
    visar på kopplingar mellan dem.

  269. Men problemet med dessa sambands-
    studier är att vi bara kan säga–

  270. –att barn som spelar instrument
    brukar ha mer privilegierade familjer–

  271. –än jämnåriga
    som inte spelar nåt instrument.

  272. Att de presterar bättre
    på intelligenstest–

  273. –betyder inte
    att musiken gör dem intelligentare.

  274. Det finns en pionjärstudie
    som visar på effekten hos en insats–

  275. –i grupper med pianospel, sång,
    teater och en passiv kontrollgrupp.

  276. Men det är i princip den enda.

  277. Det finns andra studier,
    men i dem finns det problem.

  278. Dessutom finns det
    väldigt lite evidens–

  279. –för musikens orsakssambandseffekt
    på matematiska förmågor.

  280. Musiken har vissa kortvariga effekter
    på sociala förmågor.

  281. Och jag vill... Jag tror att jag hinner.

  282. Jag vill visa er en fin video
    om ett år gamla barn.

  283. Man ville se–

  284. –om synkronisering till musik
    förbättrade deras sociala beteenden.

  285. Vi ska se om det fungerar. Ja!

  286. Jag vill berätta om en artikel
    som jag har skrivit med Kate Einarson–

  287. –och Laurel Trainor.

  288. "Mellanmänsklig synkronism
    ökar socialt beteende hos spädbarn".

  289. Vi utforskar hur rörelser till musik kan
    vara en social upplevelse för spädbarn.

  290. När vuxna rör sig i takt tillsammans–

  291. –t.ex. genom dans, uppvisar de senare
    anknytningsbeteenden mot varandra.

  292. Så är inte fallet
    om rörelserna inte är i takt.

  293. Mellanmänsklig synkronism
    är viktigt i musikaliskt beteende.

  294. Forskningen visar hur små barn
    hör på och rör sig till musik.

  295. Men vi är först med att undersöka–

  296. –musikens sociala natur
    under spädbarnsåren.

  297. Under experimentets första fas läggs
    barnet i en bärsjal som assistenten bär.

  298. Experimenteraren står framför barnet,
    och musik spelas över högtalare.

  299. Assistenten gungar i takt till musiken.
    Experimenteraren gungar också.

  300. Antingen i takt med hur barnet studsar
    eller i otakt.

  301. T.ex. snabbare eller långsammare.

  302. Vi mäter sen hur hjälpsamt barnet är.
    Experimenteraren försöker göra nåt.

  303. Som att rita
    eller fästa kökshanddukar på en lina.

  304. Under varje försök tappade
    experimenteraren nåt som hon behövde.

  305. Barnet fick 30 sekunder på sig
    att reagera.

  306. Så där!

  307. Det var mer sannolikt att spädbarn som
    gungat i takt med experimenteraren–

  308. –plockade upp det som tappats
    och gjorde det snabbare–

  309. –jämfört med spädbarn som hade gungat
    i otakt till den personens rörelser.

  310. Det var
    ett fint exempel på hur musik kan...

  311. ...ha kortvariga effekter
    på ettåringars sociala beteenden.

  312. Det finns också andra experiment
    med fyraåringar och med skolbarn–

  313. –som visar att musik
    kan förbättra sociala beteenden.

  314. Det här är bara en påminnelse
    så här på slutet–

  315. –att om ni läser om studier i tidningen
    är resultaten bara gruppens genomsnitt.

  316. Det säger ingenting om individerna.

  317. Om en enda studie visar nånting
    slår det inte entydigt fast nåt.

  318. Vi behöver fler studier
    som pekar åt samma håll.

  319. Kom också ihåg att göra skillnad
    på samband och orsak. Tack!

  320. Översättning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Musikens roll i barns utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barn och musik, Musikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Specialundervisning, Språk, Undervisning, Undervisning i konst, musik, teater och film
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Sångaren, rösten och näsan

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.