Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Lek, lärande och berättarförmågaDela
  1. Frågan våra elever fick utifrån boken
    var: "Hur ser era kritor ut?"

  2. Den frågan öppnar upp både för
    gemensamt och enskilt byggande.

  3. Heidi och jag
    ska hålla en kort introduktion.

  4. Sen är det Maria Ingvarsdotter
    och Anna Walter-

  5. -som kommer att berätta om projektet
    som vi gör tillsammans.

  6. Det har rubriken "Lek, lärande och
    berättarförmåga". I dag, i alla fall.

  7. Vi säger ofta "Playful writing
    and narrative skills"-

  8. -när vi pratar om det program
    som vi utvärderar.

  9. Vi ska rama in berättarförmåga
    specialpedagogiskt-

  10. -och varför vi fokuserar på det.

  11. Berättarförmåga är en förutsättning
    för skolframgång.

  12. Först den muntliga berättarförmågan,
    och sen den skriftliga.

  13. Den skriftliga berättarförmågan
    är du beroende av-

  14. -högre upp i åldrarna,
    i princip i alla ämnen.

  15. Det är också en viktig aspekt
    socialt i vuxenlivet efter skolan.

  16. Berättarförmåga är en grund för
    hur det går i skolan och i livet.

  17. Till det kommer det
    att berättarförmågan är-

  18. -negativt kopplad till NPF-diagnoser-

  19. -socioekonomisk status
    och tvåspråkighet.

  20. Utsatta grupper har större utmaningar
    kring berättande.

  21. Därav har vi valt att fokusera
    på just det här området.

  22. Det som vi tittar på är-

  23. -en lärarhandledning från
    forskningscentret Pedal i Cambridge.

  24. Pedal är en centrumbildning
    där förkortningen står för-

  25. -"play, education, development and
    learning". De har stort fokus på lek.

  26. Och då inte den fria leken,
    utan hur vi kan lära genom lek.

  27. Strukturerad lek som gagnar lärandet.

  28. Metoden har utvecklats
    i samarbete med lärare i Cambridge.

  29. Den ska stödja utvecklingen-

  30. -av språk, självreglering,
    problemlösning och kreativitet.

  31. Man använder byggmaterial,
    jobbar strukturerat, bygger-

  32. -och utgår från byggena
    i berättarförmågan.

  33. Det ska du berätta mer om, Heidi.

  34. Man har utvecklat en manual
    för det här.

  35. Grunderna var att barn har lättare-

  36. -att skriva berättelser
    om de har fått träna muntligt.

  37. Har man gjort ett bygge,
    och pratar om sitt bygge-

  38. -så har man tränat ord och får
    struktur innan man börjar skriva.

  39. Om vi har lekt med nåt tillsammans,
    har vi sen lättare att skriva om det.

  40. Preliminära resultat från Cambridge
    visar att berättandet blir bättre.

  41. Särskilt hos barn som är sårbara
    har man sett gynnsamma effekter.

  42. Och man ser att sociala relationer
    i klassen blir bättre.

  43. Vi vill pröva det här i Sverige,
    och vi vill göra det inkluderande.

  44. Att alla barn kan vara med
    i den här metoden från början.

  45. Kan vi fånga alla barn i klassrummet
    med det här?

  46. Passar det svensk skolkontext?

  47. Vi vill börja med elever i årskurs 2
    för att kunna följa upp dem.

  48. Det vi har på gång är en avhandling
    vid specialpedagogiska institutionen.

  49. Vi pilottestar Plans i samarbete med
    Sundsvall och Skellefteå.

  50. Där är det bland annat
    Maria och Anna.

  51. Varför ska vi jobba med Plans?

  52. Jo, för att barnen inspireras
    till berättelser.

  53. De får en stimulans och en struktur
    för sitt berättande.

  54. Man synliggör strukturerna
    i berättelsens form-

  55. -på ett väldigt pedagogiskt sätt
    för barnen.

  56. Men det är dags
    att lämna över till er-

  57. -så att får ni lyssna på
    vilka resultat de har.

  58. Tackar.

  59. Så.

  60. Varmt välkomna, alla ni som väntar på
    att få höra mer om "playful writing".

  61. Ja, vilka är vi då? Det blev lite
    strul. Jag heter Anna Ingvarsdotter-

  62. -och jobbar i Sundsvall
    som special- och tekniklärare.

  63. Jag heter Maria Walter och arbetar
    på Medleskolan i Skellefteå.

  64. Jag har tidigare arbetat
    som sjukgymnast-

  65. -och har varit tretton år
    inom skolans värld.

  66. Då vet ni lite mer om oss, och vill
    kanske veta mer om vår presentation.

  67. De flesta av er vet nog inte
    vad "playful writing" är.

  68. Maria och jag ska börja med
    en kort bakgrund om metoden.

  69. Jag ska prata om vår resa
    till Cambridge.

  70. Där fick vi träffa lärare
    som har jobbat med metoden från 2011.

  71. Vi ska prata om vår enkätundersökning
    om svenska pedagogers uppfattningar-

  72. -om hinder och möjligheter
    för metoden "playful writing"-

  73. -som vi gjorde hösten 2018
    i samband med vårt examensarbete.

  74. Vi ska koppla resultaten
    i enkätundersökningen-

  75. -med SPSM:s delaktighetsmodell.

  76. Och vi ska berätta om det projekt
    som vi bedriver med bidrag från SPSM.

  77. Metoden "playful writing" är ny.

  78. Den engelska handledningen
    lades ut på nätet 2016.

  79. Den är skriven av David Whitebread
    och Marisol Basilio-

  80. -vid Cambridges universitet.

  81. Whitebread har forskat länge
    kring lekens betydelse för lärande.

  82. "Playful writing" handlar om
    hur leken kan användas i skolan-

  83. -för att ge stödjande strukturer
    för inlärning till alla elever.

  84. Bar Hill Community School
    i Cambridge-

  85. -deltog i forskningen kring "playful
    writing" som gjordes redan 2011.

  86. Handledningen som vi utgått från
    ser ut så här och finns på nätet.

  87. Nu ska Maria beskriva
    metodens delmoment.

  88. Syftet med konceptet
    är att genom lekfullt lärande-

  89. -förbättra 5-10-åringars
    berättar- och skrivförmåga.

  90. "Playful writing" bygger på
    flera moment.

  91. Först är det gemensam högläsning.

  92. Sen byggs det med 3D-material, i vårt
    fall lego. Sist kommer skrivandet.

  93. Utifrån boken "Kritorna protesterar"
    gjorde vi i årskurs 2, hösten 2018-

  94. -en omgång "playful writing".

  95. Den här boken
    följer ett visst mönster.

  96. Pojken Hugo får brev
    från sina kritor i kritasken.

  97. Alla brev följer samma modell.
    Kritorna vill berätta vad de känner.

  98. Och de flesta vill få hjälp av Hugo,
    för de har olika problem.

  99. Det gör att barnen får en tydlig ram
    inför det egna skrivandet.

  100. De lärdomar jag och Anna tog
    av det här arbetet-

  101. -användes sen i workshops
    till vårt examensarbete.

  102. Det centrala innehållet
    som vi jobbade med var:

  103. Strategier för att skriva texter.
    Skapande av texter-

  104. -där ord och bild samspelar,
    med och utan digitala verktyg.

  105. Och kopplingen
    mellan ljud och bokstav.

  106. En hörnsten i "playful writing"
    är den multimodala undervisningen-

  107. -med ett vidgat textbegrepp
    där både gester och bilder får plats.

  108. En annan hörnsten
    är kooperativt lärande.

  109. I den engelska handledningen
    finns tydliga bilder-

  110. -som man kan prata om med eleverna.

  111. Enligt handledningen ska man göra det
    flera veckor i förväg.

  112. Men det beror på hur mycket man har
    jobbat med kooperativt lärande innan.

  113. I vår läroplan, Lgr 11,
    betonas också vikten av samarbete.

  114. Eleverna ska fatta gemensamma beslut,
    och hantera konflikter konstruktivt.

  115. Det menar vi görs
    i det kooperativa lärandet.

  116. Nu till själva byggandet.

  117. Eleverna var indelade tre och tre-

  118. -i heterogena grupper
    med gemensamt lego.

  119. I handledningen betonas att det
    är guidad lek. Pedagogen styr.

  120. Frågan våra elever fick utifrån boken
    var: "Hur ser era kritor ut?"

  121. Den frågan öppnar upp både för
    gemensamt och enskilt byggande.

  122. I "playful writing" är också
    byggdelen strukturerad.

  123. Berättelserna tar plats, och elever
    ska tillägna sig ord från andra.

  124. Vi har hört om lekens betydelse
    för lärande.

  125. Symbolisk lek, som språklekar,
    har påverkan på barns skrift.

  126. Rollekar passar yngre barn
    i de tidiga skolåldrarna.

  127. Whitebread har forskat mer om lek.

  128. Det har visat sig
    att rollekar med fantasiroller-

  129. -påverkar förmågan att lära sig
    att lära, och till självreglering.

  130. Högläsning och byggande
    gjordes under samma skoldag.

  131. Däremot fick eleverna skriva
    dagen efter.

  132. Då är det viktigt med repetition.
    Vad skulle vårt brev innehålla?

  133. Vi återkopplar till breven i boken.
    Vad var det kritorna tänkte?

  134. Hur hjälpte de Hugo
    att kanske lösa problemet?

  135. Utifrån de specifika läromål
    vi har valt-

  136. -ska pedagogerna välja en bra bok
    och en bra uppgift som eleverna får.

  137. I vårt fall var det
    "Hur ser era kritor ut?"

  138. Vi gjorde sen en gemensam text
    utifrån en krita-

  139. -som inte alls var lika kreativ,
    för jag hade byggt den.

  140. Men vi gjorde en gemensam text så att
    alla kunde delta via projektorn.

  141. Därefter kommer
    det enskilda skrivandet.

  142. Eleverna tog kort på sina legokritor,
    och sen skrev de på lågstadiepapper.

  143. De här texterna
    är bara ett första utkast.

  144. Jag ska inte läsa breven,
    men jag vill lyfta fram-

  145. -att kritorna berättar om problem
    som inte finns i originalberättelsen.

  146. Den ena är en ledsen stridskrita
    som aldrig får rita stridsleksaker.

  147. Den andra kritan är alldeles för stor
    och ryms inte i kritasken.

  148. Eleverna har använt
    sin kreativitet och fantasi.

  149. Det var hur vi tolkade handledningen.

  150. Maria och jag reste till Cambridge
    för att se hur de arbetade där.

  151. Vi såg fram emot att få möta våren-

  152. -för det var tjugo grader kallt
    hemma.

  153. Men... "Coldest day for seven years."

  154. Det finns en sång, "You always bring
    the weather with you".

  155. Vi misstänker
    att det var det vi gjorde.

  156. Och med tanke på vädret i dag
    kanske vi har en "bad luck charm".

  157. Trots det kyliga vädret
    besökte vi Bar Hill Community School.

  158. Där fick vi vara med när läraren
    hade en "playful writing"-lektion-

  159. -med sina elever i "Year 5".

  160. Innan vårt besök hade de jobbat
    med dikten "Jabberwocky"-

  161. -av Lewis Carroll, som skrev
    "Alice i Underlandet".

  162. Jag hade ingen koll på den här
    dikten, men jag har läst på efteråt.

  163. Det visar sig att dikten är en
    av de stora i engelsk litteratur.

  164. För att ge er en kontext kan jag
    berätta att dikten handlar om-

  165. -ett monster som bor i ett träsk,
    en pojke som ska dräpa monstret-

  166. -vilket han lyckas med, och hans
    faders glädje när han kommer hem.

  167. De hade arbetat mycket med texten-

  168. -innan de i grupper fick i uppgift
    att bygga dikten.

  169. Läraren sa att de måste vara
    överens om vem som skulle bygga vad.

  170. Han förstod att många ville bygga
    själva dräpningsmomentet.

  171. Under byggandet stoppade läraren
    eleverna vid ett flertal tillfällen.

  172. Han gjorde det för att samla in
    rika ord och uttryck.

  173. Eleverna skulle berätta för varandra
    vad de gjort.

  174. De uppmuntrades att skriva på lappar
    vad de byggde.

  175. De rika uttrycken
    skrevs på whiteboard.

  176. Läraren gick runt, studerade byggena
    och pratade med eleverna.

  177. Han fotade byggen ur olika vinklar
    och visade detaljer på smartboarden.

  178. Det var 36 elever i klassen.

  179. Ungefär tio av dem hade vad vi
    skulle kalla för NPF-diagnoser.

  180. Bygglektionen var 80 minuter.

  181. Hela lektionen gavs eleverna
    många möjligheter till stöttning-

  182. -för övergången
    mellan byggande och skrivande.

  183. Morgonen efter byggandet
    påbörjades skrivandet.

  184. Eleverna fick först hämta
    sina legobyggen-

  185. -och placera dem
    i kronologisk ordning.

  186. Sen fick de tillsammans fundera
    och prata om vad de hade byggt-

  187. -och studera post-it-lapparna
    från dagen innan.

  188. Det kooperativa lärandet och byggena
    var en stöttning.

  189. Vad vi kunde se hade ingen elev svårt
    med att starta upp skrivprocessen.

  190. Enligt läraren i klassen, och det är
    även så vi har tolkat handledningen-

  191. -så är detta ett komplement till
    den vanliga skrivundervisningen.

  192. Läraren kallade metoden "a treat".

  193. När han berättade att de skulle
    få göra "playful writing"-

  194. -skrek alla eleverna: "Yes!"

  195. Vi ska inte glömma det viktigaste
    med "playful writing".

  196. Lekens betydelse för inlärning
    är ju att det är roligt.

  197. Är det roligt, blir det lättare.

  198. Läraren i Cambridge sa
    att under alla hans år som lärare-

  199. -hade han inte stött på nån metod
    där elever med NPF-diagnos-

  200. -kunde delta på så lika villkor
    som med "playful writing".

  201. Det är också det som vår undersökning
    bland svenska pedagoger påvisar.

  202. Pedagogerna uppfattar att metoden
    erbjuder alla elever-

  203. -stöd för att utvecklas
    i sitt skrivande.

  204. Skrift är ju nåt som många elever
    har svårigheter med.

  205. Att komma på nåt att skriva om,
    att strukturera upp en berättelse.

  206. Och också att få ner nåt på pappret.

  207. I vår undersökning sa pedagoger att
    "playful writing" bidrar till det.

  208. Vi hade workshops kring metoden-

  209. -för att lärarna skulle få
    en uppfattning om vad den innebär.

  210. De fick prova de olika delmomenten.

  211. Vi läste ur böcker, byggde i grupper
    och skrev kortare texter.

  212. Vi blev glatt överraskade över hur
    pedagogerna levde sig in i byggandet.

  213. Efter workshoppen fick deltagarna
    svara på en enkät-

  214. -och beskriva möjligheter
    för "playful writing".

  215. Här är ett citat
    som sammanfattar deras åsikter.

  216. "Det verkar vara en metod
    som passar de flesta"-

  217. -"och som bygger upp gemenskap
    som bidrar till inkludering."

  218. "Du behöver inte läsa klockrent
    eller förlita dig helt"-

  219. -"på dina egna kunskaper."

  220. "Man hjälper varandra i processen,
    och det om nåt är att inkluderas."

  221. "Att få känna tillhörighet
    i gruppen och i undervisningen."

  222. Inkludering har det inte forskats om
    i Storbritannien.

  223. Där fokuserade de på om metoden
    bidrog till ökad måluppfyllelse.

  224. Vi kunde tydligt se
    att pedagogerna uppfattade-

  225. -att det var en inkluderande metod.

  226. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv
    på inlärning är elevens känsla av-

  227. -att vara inkluderad i ett större
    sammanhang och att få vara delaktig-

  228. -den viktigaste aspekten.

  229. Nu ska Maria berätta
    hur vi kopplade resultaten-

  230. -till SPSM:s delaktighetsmodell.

  231. Vår studie besvarades
    av 46 pedagoger.

  232. I medeltal hade de arbetat 18,8 år
    i skolan.

  233. De var över lag positiva
    till metoden.

  234. De anser att metoden ökar
    måluppfyllelse i narrativ skrift.

  235. Trots att vi i frågorna
    använde begreppet "inkludering"-

  236. -har majoriteten av pedagogerna
    använt begreppet "delaktighet".

  237. Hinder för metoden som nämns
    är bland annat:

  238. "Hindret är lärarens tradition
    av att se leken som något"-

  239. -"som får eleven att tappa fokus."

  240. Ett annat:
    "Viktigt att skapa grupper"-

  241. -"så att det inte blir bråk
    om de har olika åsikter om bygget."

  242. Men i enkätsvaren framkommer fler
    möjligheter än hinder för metoden.

  243. Här är SPSM:s delaktighetsmodell-

  244. -från "Delaktighet
    - ett arbetssätt i skolan".

  245. Vi gjorde en innehållsanalys, och där
    fann vi att pedagogerna i sina svar-

  246. -fick med alla sex delar
    i delaktighetsmodellen.

  247. Ett: Samhandling. I pedagogernas svar
    nämns att alla kan delta.

  248. "Goda möjligheter
    att arbeta tillsammans."

  249. Autonomi.
    Att få bestämma över sitt handlande.

  250. Eleverna bestämmer över sin del
    i bygget.

  251. Erkännande. "Byggmomentet ser jag
    som en del där alla kan lyckas."

  252. "Det finns inga rätt och fel."

  253. "Med lego kan man inte heller
    bygga exakt."

  254. "Det gör att alla kan lyckas och
    skapa. Bara fantasin sätter gränser."

  255. Tillgänglighet.

  256. Det begreppet kan betyda
    att få vara med i ett sammanhang.

  257. Elever som har större förmåga
    att berätta genom lek-

  258. -kan här, genom konkret material,
    stödja och utveckla sitt skrivande.

  259. Tillhörighet. Formell tillhörighet.
    Eleverna arbetar i grupp.

  260. Och engagemang,
    som många har varit inne på.

  261. Väcka intresse hos eleverna-

  262. -även hos dem som har svårt att
    förstå språket och att fokusera.

  263. Alla aspekter i modellen
    påverkar varandra.

  264. Vi menar
    att om elever erbjuds metoder-

  265. -där delaktighetsmodellen appliceras-

  266. -minskar behovet
    av specialpedagogiskt stöd.

  267. Vi menar att "playful writing"-

  268. -kan vara en inkluderande metod.

  269. Stödet är då redan inplanerat
    i skrivundervisningen.

  270. Vi har lyssnat på
    Skolforskningsinstitutet.

  271. Vi läste deras skrift om feedback
    i skrivundervisningen.

  272. En väl fungerande feedback
    ska ske under en pågående process.

  273. I "playful writing" får eleverna
    flera chanser att få feedback-

  274. -såväl av lärare och elever, och
    stöttning och idéer av klasskompisar.

  275. "Playful writing" kan därför erbjuda
    utmanande och stimulerande uppgifter-

  276. -vilket Skolforskningsinstitutet
    menar behövs i dag.

  277. Vårt resultat i studien indikerar-

  278. -att "playful writing"
    kan erbjuda en metod-

  279. -som bidrar till
    en inkluderande skrivundervisning.

  280. Förbättringen som eleverna uppnådde
    i Storbritannien är möjlig även här.

  281. Därför är vi glada att få arbeta
    vidare med "playful writing".

  282. S:t Olofsskolan och Medleskolan
    har fått pengar av SPSM-

  283. -för att arbeta med metoden
    under 2019.

  284. Vi ska arbeta i förskoleklass till
    trean, i grundskola och särskola.

  285. Projektet involverar rektorer,
    grundskolelärare, lärare i särskolan-

  286. -speciallärare, fritidspedagoger
    och förskollärare.

  287. Alla pedagoger
    som barnen möter under sin skoldag.

  288. Elevernas texter utvärderas utifrån
    bedömningsstöd och nationella prov.

  289. Eleverna ska delta i valet av böcker-

  290. -och undervisningen
    ska ske formativt.

  291. Just nu ska vi på Medleskolan
    ut i rymden.

  292. S:t Olofsskolan ska arbeta
    med klassikern "Bockarna Bruse".

  293. Pedagogerna på våra skolor får nu tid
    att sätta sig in i metoden-

  294. -och tid för samtal om metoden.

  295. I projektet ingår resor till våra
    skolor som stärker vårt samarbete.

  296. Och vi ser fram emot mer samarbete
    med Stockholms universitet.

  297. Det var vad Maria och jag hade.
    Tack för att ni har lyssnat.

  298. Vi hoppas att ni vill prova lek
    i skrivundervisningen.

  299. Vårt examensarbete "Playful writing
    i Sverige" finns publicerat i Diva.

  300. Kontakta oss gärna med frågor.

  301. All forskning som vi har nämnt
    finns refererad i examensarbetet.

  302. -Tack så mycket.
    -Tackar.

  303. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lek, lärande och berättarförmåga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Berättande, Kognitiv utveckling hos barn, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Retorik, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss