Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Specialpedagogikens roll i de estetiska programmenDela
  1. När man såg läraren arbeta
    med elevgruppen tänkte man:

  2. "Vad är problemet?
    Kan undervisning vara bättre?"

  3. Vi kommer att prata om gymnasieskolan
    som sista programpunkt i dag.

  4. Vi har gjort en studie
    om hållbara anpassningar-

  5. -inom estetiska programmet.

  6. Vi har satt
    en ny underrubrik på den här.

  7. Vilken plats ska specialpedagogiken
    ha i det kreativa-

  8. -i förhållande till
    att det ofta är tvärtom-

  9. -där man använder det kreativa
    för att hjälpa upp nåt annat ämne.

  10. Det här är Barbro Johansson.
    Jag är Lisa Öhman.

  11. Barbro och jag började arbeta
    tillsammans när jag var på Konstfack.

  12. Nu är jag på SU-

  13. -på Institutionen för de humanistiska
    och samhällsvetenskapliga-

  14. -ämnenas didaktik.
    De älskar såna saker på SU.

  15. Jag är lektor i bild
    och Barbro i specialpedagogik.

  16. Vi tyckte att det var spännande
    att vända på det.

  17. Vi ville knyta ihop-

  18. -och göra en liten tvist
    och fundera tvärtom-

  19. -på specialpedagogikens plats
    i det estetiska.

  20. Ska vi byta?

  21. Syftet med presentationen är att
    utmana bilden av kreativa processer-

  22. -och elevers behov av stöd och
    anpassning i de estetiska ämnena.

  23. Det är där vi gör våra nedslag.

  24. Vi ska presentera några tentativa
    resultat från vår studie.

  25. Den är pågående.
    Därför är det inte färdigt.

  26. Studiens syfte är-

  27. -att utveckla professionskunskap
    tillsammans med ett lärarlag-

  28. -fast främst med en lärare som vi
    har arbetat med under förra året.

  29. På ett sätt är det här projektet...

  30. ..."tredje uppgiften".

  31. Barbro och jag har haft samarbeten
    kring bild och specialpedagogik-

  32. -vilket de här lärarna fick veta-

  33. -så de kontaktade oss
    och ville ha stöd och hjälp.

  34. Vi har jobbat
    med deltagarorienterad forskning.

  35. Den kommer
    ur en aktionsforskningstradition.

  36. Både metod och forskningsfokus
    har formulerats av lärarnas frågor-

  37. -men också i vad vi forskare
    har fått syn på, och läraren.

  38. Vi har gjort klassrumsobservationer
    och loggböcker-

  39. -och haft möten.

  40. Vi har också arbetat
    med elevers loggböcker.

  41. Vi har haft tillgång till deras
    individuella utvecklingsplaner-

  42. -och tittat på lärarens måldokument
    och kriterier.

  43. Det är en heltäckande del.

  44. Det är gymnasiet
    och de här eleverna gick i åk 1.

  45. På ett estetiskt program i Stockholm
    söker man med arbetsprover.

  46. I den här kursen - "Bild och form 1"
    var det 20 elever och deras lärare.

  47. Vi följde dem under fem veckor
    och de hade fem timmars bild.

  48. Det är ganska mycket.

  49. Vi skrev loggböcker med läraren
    om vad vi såg och vad hon tänkte-

  50. -tillsammans med den läsningen.

  51. Vi kan också säga
    att av den här 20 eleverna-

  52. -var det åtta som hade dokumenterade
    behov av extra anpassningar.

  53. Så där kan en loggbok se ut
    hos den här bildklassen.

  54. Det är deras pågående arbete.

  55. I mitten skrev de vad de gjorde
    under dagen.

  56. Sen är det en reflektion
    från den här lektionen.

  57. Barbro, jag och läraren
    arbetade på liknande sätt.

  58. Då förstår ni kontexten
    kring det möte som vi har haft.

  59. De frågor som vi mötte
    i lärarlaget av bildlärare...

  60. ...var funderingar kring...

  61. ...att den kreativa processen i ett
    estetiskt ämne var svår att driva.

  62. Eleverna klarade inte att arbeta
    med längre processer.

  63. Många var väldigt stressade.
    Det fanns en ohälsa.

  64. Läraren sa att i åk 3 var det
    en hög procent av främst flickorna-

  65. -som hade olika ätstörningar
    och var sjukskrivna långa perioder.

  66. De hade en massa frågor
    kring begreppet extra anpassning.

  67. Här kan man se några frågor
    som läraren funderade över-

  68. -också om att förändra sitt eget
    arbetssätt för sin egen del.

  69. "Hur kan jag bli hållbar som lärare
    och hur kan jag stödja studenterna?"

  70. De riktlinjer
    som lärarna hade uppfattat-

  71. -att elevhälsan
    och specialpedagogerna kom med-

  72. -handlade om att ge eleverna
    längre tid på prov-

  73. -eller ge dem individuell ledning för
    att förstå texter och instruktioner.

  74. Hon hade åtta elever
    med de här behoven-

  75. -så hon hade det ganska stressigt.

  76. Vi då tittar
    på betygskriterierna-

  77. -i förhållande
    till extraanpassningarna.

  78. Om man satsar på betyget A,
    som de flesta gjorde...

  79. ...som ville fortsätta jobba med nåt
    kreativt i sitt yrkesliv...

  80. Man ska lösa
    bildkonstruktionsproblem-

  81. -och experimentera med säkerhet.

  82. Man ska ta risker
    och ibland finna oväntade lösningar-

  83. -använda lämpliga inspirationskällor
    och ta ansvar över sin egen process.

  84. Samtidigt som de
    hade dokumentation om-

  85. -att de behövde ledning för att
    förstå texter och längre tid på prov.

  86. Det tyckte inte lärarna var nåt som
    var aktuellt i deras verksamhet.

  87. Till skillnad
    från de som talade tidigare-

  88. -associerade man
    till det smala textbegreppet.

  89. Vi såg redan i exemplet
    i bilden före-

  90. -att de hade ganska mycket
    de skulle skriva-

  91. -men det var inte det
    som lärarna såg som nåt problem.

  92. Här är uppgiften.
    Den är indelad i fyra delar-

  93. -där man ska inspireras,
    utveckla en idé-

  94. -och sen ska man reflektera
    och dokumentera sin process.

  95. I de två första delarna
    var det väldigt mycket ledning.

  96. När man såg läraren arbeta
    med elevgruppen tänkte man:

  97. "Vad är problemet?
    Kan undervisning vara bättre?"

  98. Det som hände, var-

  99. -att i mitten av den här kursen-

  100. -började vi höra från eleverna.

  101. De funderade
    på det här med att ställa frågor.

  102. "När man frågar läraren är det ett
    bevis på vad man kan och inte kan."

  103. "Det kanske beror på vad man frågar.
    Jag är stressad för betyget."

  104. En annan elev uttryckte nåt
    som var väldigt signifikant-

  105. -för bildundervisning.

  106. "Det är svårt att bli bedömd i bild.
    Det är så känsligt."

  107. "För mig känns det som
    att det är mina tankar"-

  108. -"och vad man tycker om
    som bedöms, i bild."

  109. Om vi nu tittar
    på betygskriterierna...

  110. Vi började jobba utifrån samtalen-

  111. -som vi förstår var nödvändiga.

  112. Eleverna tog kontakt med oss-

  113. -för att vi inte var dem som
    skulle bedöma deras självständighet-

  114. -och deras förmåga
    att finna oväntade lösningar.

  115. Vi började tillsammans med läraren
    att diskutera-

  116. -hur man skapar den här arenan
    för risktagande-

  117. -och det trygga klassrummet.

  118. Vi jobbade med-

  119. -att utforma ämnesspecifika
    studiestrategier-

  120. -för processinriktat lärande i grupp.

  121. De fick i grupp
    experimentera med olika metoder-

  122. -och de fick ämnesspecifika
    instruktioner.

  123. Att inte bara vid den inledande
    introduktionen, s.k. idéproduktion-

  124. -få jobba i grupp
    och ta del av varandras idéer-

  125. -utan i stället göra
    ungefär som ni före oss berättade.

  126. Att man kontinuerligt gör stopp
    och gruppinriktade insamlingar-

  127. -för att skaffa sig
    det här gemensamma språket.

  128. Nu har vi gjort det här.
    Hur hänger det här ihop-

  129. -med det vi pratar om för tillfället
    och dit vi ska gå?

  130. Den här arenan för risktagande...

  131. Att jobba processinriktat,
    vad betyder det-

  132. -när man tänker
    på ämnesspecifika studiestrategier?

  133. Det är inte en linjär process.

  134. Här är ett exempel på
    den deltagarorienterade forskningen-

  135. -och hur vi som forskare
    också lär oss-

  136. -när vi pratar med våra studenter
    om skrivande.

  137. Kan jag röra den?

  138. När vi är mitt i det här trasslet-

  139. -handlar det inte om att vi gör fel.

  140. Det är just för att vi är
    på sidovägar, som vi kan se-

  141. -vad som är gynnsamt att ta med
    för att nå målet-

  142. -och berättelsen.

  143. I den här kursen var den konstnärliga
    processen ett viktigt mål.

  144. Vi har två spår
    som vi har jobbat med-

  145. -det processinriktade
    och instruktionerna.

  146. Vi såg i processarbetet-

  147. -det man måste förstå i kontexten-

  148. -att eleverna finns i en estetisk
    verksamhet som är målrationell.

  149. Att jobba i en konstnärlig process
    blev för dem väldigt svårt.

  150. Läraren jobbade med instruktioner-

  151. -för att se hur processen
    skulle kunna vara-

  152. -för de var redan färdiga
    med resultatet.

  153. Apropå vad system gör
    kring ett estetiskt uttryck...

  154. De hade redan inledningsvis...

  155. ...en föreställning
    om var de skulle sluta.

  156. Om man tänker på att man
    ska dokumentera sin process...

  157. ...i ganska många ämnen
    i svenska skolan...

  158. Efter den här förändringen
    kunde läraren kunde se...

  159. I stället för att,
    när man ser på vad eleverna gör-

  160. -bekräfta och ge idéer
    på hur de kan fortsätta-

  161. -så var det viktigare att bekräfta
    att de var på rätt väg.

  162. Det tror vi kan minska
    elevernas föreställning om-

  163. -att läraren visste att det fanns
    ett bästa sätt att lösa uppgiften på.

  164. Men när hon bekräftade
    att de var på rätt väg-

  165. -vågade de fortsätta vara kreativa
    utifrån sig själva.

  166. De här stoppen som hon gjorde...

  167. Vi går tillbaka till den där.

  168. När de började skapa,
    så fick de också...

  169. De började jobba med olika material.

  170. På det sättet utvecklade
    de ett gemensamt språk-

  171. -kring vad de hade upplevt
    om hur man kunde jobba med saker.

  172. Det var inte bara lärarna
    som kunde ge synpunkter på arbetet.

  173. Kamraterna kunde också ge synpunkter
    för de hade erfarenhet av materialet-

  174. -även om de
    inte arbetade med det själva.

  175. Barbros och min intervention,
    där vi gick in mycket och arbetade-

  176. -var när det blev en svår situation
    för studenterna-

  177. -när de skulle börja med eget.

  178. Läraren hade jobbat med
    att utveckla idéer.

  179. Hon var en medveten lärare
    med massor med bra tankar-

  180. -kring hur studenterna själva skulle
    utveckla saker och ha grupparbeten-

  181. -för produktion av idéer.

  182. Sen blev det ett individuellt spår.

  183. De litade inte på sig själva
    och läraren tappade uppgiften.

  184. Där hade vi mycket diskussioner
    med henne.

  185. Om hur man kunde jobba
    och göra uppsamlingarna i gruppen...

  186. Hon hade ganska tydliga idéer-

  187. -om varför hon lade upp arbetet
    på det sätt som hon gjorde.

  188. Eleverna kunde ibland ha åsikter om-

  189. -att det vore bättre
    om de fick veta saker i förväg-

  190. -så att de slapp bli stressade
    över att de inte skulle hinna klart.

  191. Man skulle bli klar
    på de här fem veckorna.

  192. Och då...

  193. När vi förslog det sa läraren:

  194. "Det är för att de är så stressade
    som jag inte berättar alla delar"-

  195. -"för då har de svårt att överblicka
    hur de ska klara det."

  196. "Har du berättat det för dem?"
    "Nej."

  197. Hon hade sett att det här var bättre.
    Det här är viktigt.

  198. Om jag har en idé
    om vad som är bra för gruppen-

  199. -så ska jag säga
    varför jag lägger upp det så-

  200. -och på det sättet skapa
    det trygga klassrummet-

  201. -där eleverna vågar lita på
    att läraren ser alla de här sakerna-

  202. -men ändå vill leda dem
    på det här sättet.

  203. De här sakerna har jag pratat om.

  204. Då är det jag som ska fortsätta.

  205. Vi har arbetat med små förändringar.

  206. Vi har varit med på seminarier
    när läraren berättar för kollegor.

  207. Då kunde det låta väldigt enkelt.
    Nån kunde säga: "Så gör jag också."

  208. Men förändringarna i klassrummet
    var ganska tydliga.

  209. Den här delaktigheten
    kring instruktioner-

  210. -och varför hon hade valt
    de olika vägarna, blev tydligt.

  211. Jag vet inte vart bilden tog vägen.
    Det försvann en bild i början.

  212. Både
    det specialpedagogiska perspektivet-

  213. -och mitt perspektiv
    som bildlärare och forskare-

  214. -är att tänka
    på de didaktiska perspektiven-

  215. -kring instruktioner
    och undervisningens organisation.

  216. Det finns väldigt lite forskat
    och frågorna är sällan på agendan-

  217. -varken i klassrum eller i forskning.

  218. Men vi har fått ett väldigt gensvar
    från just estet-ämnena.

  219. Den här lärargruppen-

  220. -tyckte det var svårt
    att få stöd från elevhälsan.

  221. Men bildämnet ses ofta
    som nåt kompensatoriskt.

  222. Det är en frizon.
    Alla förstår bilder.

  223. Men det är ett komplext rum med
    mycket material och många i rörelse.

  224. Det finns många olika moment
    kring varje material.

  225. Det blev också synligt
    i det här klassrummet.

  226. Läraren blev ganska berörd när hon
    såg observationsanteckningarna.

  227. Hon hade under en lång period-

  228. -20 individuella processer
    som hon skulle hinna med-

  229. -och hon kände alltid att hon
    inte hann med att stödja vissa.

  230. Det är de här gruppinstruktionerna-

  231. -och att hitta var hon kan gå in med
    sitt stöd, som vi har arbetat med.

  232. Den deltagarorienterade forskningen
    är inte bara för läraren.

  233. Vi har också sett,
    som lärarutbildare-

  234. -att det finns saker hos oss
    som vi behöver stärka-

  235. -och en medvetenhet om de komplexa
    förutsättningar som finns-

  236. -inte minst i arbete
    med de estetiska ämnena.

  237. -Det tror jag många behöver...
    -Jag vill säga en grej.

  238. Det var att man... Hur tänkte jag nu?

  239. Jo, det här med
    att beskriva en process...

  240. Hon hade en kurs med elever
    från naturvetenskapliga programmet.

  241. Hon frågade dem
    vad de hade lärt sig i kursen?

  242. Hon väntade sig svar-

  243. -om hur roligt det hade varit
    att lära sig blanda färg.

  244. De sa: "Nu förstår vi hur det är
    att jobba processinriktat."

  245. "Att man inte gör fel
    när man gör de här utvägarna."

  246. Efter att vi gjorde
    den här datainsamlingen-

  247. -har hon hållit kursen en gång till.

  248. Ett annat mått hon såg på att det
    har blivit en stor förändring-

  249. -är att alla tidigare år
    har hon aldrig hunnit ta rast-

  250. -men nu har hon hunnit det
    vid varje kurstillfälle.

  251. Hon har hittat arbetsformer där
    eleverna kan reflektera för varandra.

  252. De skulle redovisa
    de här arbetena på slutet.

  253. När vi var med första gången-

  254. -hade eleverna svårt att säga annat
    än att det var "jättecoolt".

  255. Andra gången, när de hade
    erfarenheter av olika material-

  256. -kunde eleverna diskutera processen-

  257. -och vad materialet gjorde
    med hur resultatet utvecklades.

  258. Det blev en helt annan typ
    av kamrat-feedback...

  259. ...som också kunde vara
    ett resultat av arbetet.

  260. Vi tänker att specialpedagogiken
    har en stor plats och behövs-

  261. -inom de estetiska ämnena.

  262. Att använda estetiska uttryck
    till nåt annat är också en del-

  263. -men det finns ett stort behov.

  264. När vi var på en konferens-

  265. -sa många att de hade saknat
    att prata om det här.

  266. Ämnets tradition av det personliga-

  267. -gör ju lätt att det blir en skör
    situation att berätta om sig själv.

  268. Det finns många ämnesuppgifter-

  269. -som utsätter många elever
    för ganska tuffa situationer.

  270. Det kan man säga
    att det här också var.

  271. Det finns många lager
    och det är ett intressant material.

  272. Men det vi ville dela
    var de här två spåren-

  273. -om det processinriktade
    och instruktionerna.

  274. Nu jobbar hon vidare.

  275. Vi har backat ur lite
    men går in igen i nästa process...

  276. ...med läraren.

  277. Jag skulle leta i din sticka.
    Vi hade en bild...

  278. Det här var inte rätt variant
    men det gick bra ändå.

  279. Vi har en annan.

  280. Det vi ville säga med sista bilden
    var tack för er uppmärksamhet.

  281. Tack så mycket.

  282. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Bildundervisning, Estetikundervisning, Filosofiundervisning, Lek, Musik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss