Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Representationer av mäns våld mot kvinnorDela
  1. De här framställningarna döljer
    mäns del och ansvar av våldet.

  2. Kvinnor framställs som sårbara,
    vilket man också kan se på titlarna.

  3. Min forskning handlar om hur våld
    mot kvinnor framställs och förstås.

  4. Var tredje kvinna sägs utsättas
    för våld nån gång under sitt liv.

  5. Den svenska regeringen menar
    att våld och övergrepp mot kvinnor-

  6. -är det största hindret
    mot ett jämställt samhälle.

  7. I min presentation
    ger jag exempel på-

  8. -hur våld mot kvinnor framställs
    i det svenska antivåldsarbetet.

  9. Hur man benämner... Vilka begrepp
    och benämningar man använder-

  10. -när man pratar om våld mot kvinnor
    är centralt.

  11. De säger nånting om
    var våldet är lokaliserat-

  12. -men också vem som inkluderas eller
    exkluderas, som offer och förövare.

  13. Om man säger familjevåld
    och relationsvåld-

  14. -säger de benämningarna nånting om
    var våldet utförs.

  15. I familjer och i relationer.

  16. Våld i hemmet och lägenhetsbråk
    säger på vilken plats våldet utförs.

  17. Men ingen av benämningarna säger nåt
    om vem som är offer och förövare.

  18. De är könsneutrala,
    så de inkluderar alla.

  19. De döljer då att framför allt män
    utsätter kvinnor för relationsvåld.

  20. Medan en benämning
    som kvinnomisshandel synliggör-

  21. -att kvinnor utsätts.

  22. Men det säger inte heller nånting
    om mannen som förövare.

  23. Men om man använder mäns våld mot
    kvinnor synliggör man könsaspekten.

  24. Det är en benämning
    som sätter fokus på män som förövare-

  25. -och kvinnor som offer.

  26. Jag säger kvinnor som offer.

  27. Jag vet att många säger att kvinnor
    ska betraktas som överlevare.

  28. Men jag säger offer
    för att det synliggör maktaspekten.

  29. De här benämningarna är centrala-

  30. -eftersom de kan påverka
    hur man uppmärksammar våldet.

  31. Om man säger våld i hemmet-

  32. -riskerar man att förbise
    våld som utförs utanför hemmet.

  33. Det finns kvinnor
    som saknar en fast bostad.

  34. Det kan också vara våld i relationer
    där man inte lever tillsammans.

  35. Benämningarna säger också nåt om-

  36. -hur man uppmärksammar det och vilka
    insatser som de inblandade erbjuds.

  37. Om man säger relationsvåld,
    är risken stor att man fokuserar på-

  38. -att det är paret
    som kanske ska få...

  39. ...gå i nån form av terapi
    eller samtal för att lösa problemet.

  40. Det kan också påverka
    hur man förebygger våld.

  41. Om man förlägger våldet
    i människors hem-

  42. -kanske man inte försöker bekämpa
    våldet i ett strukturellt perspektiv.

  43. I den här studien som jag har gjort
    har jag undersökt-

  44. -hur mäns våld mot kvinnor framställs
    i offentliga dokument.

  45. Dokumenten har publicerats
    av Socialstyrelsen.

  46. De är ett resultat av en handlings-
    plan som regeringen antog 2007-

  47. -för att bekämpa mäns våld
    mot kvinnor, hedersrelaterat våld-

  48. -och våld i samkönade relationer.

  49. Materialen är publicerade
    2011 och 2013.

  50. De här materialen kan man ladda ner
    på Socialstyrelsens hemsida.

  51. Policies som de här dokumenten
    säger nånting om-

  52. -hur våldet ska förstås och hur man
    ska angripa det här problemet.

  53. De får en väldigt normativ roll.

  54. Policies kan bidra till att om-
    förhandla maktstrukturer i samhället.

  55. Så det är viktigt hur dessa material
    framställer våld mot kvinnor.

  56. Jag har tittat på ett stöd-
    och kompetenshöjande material-

  57. -som rör kvinnor som regeringen menar
    är särskilt sårbara för mäns våld.

  58. "Sällan sedda" handlar om våld mot
    kvinnor med funktionsnedsättning.

  59. "Skylla sig själv?" handlar om
    kvinnor med missbruksproblem.

  60. "Blånader och silverhår"
    om våld mot äldre.

  61. "Ensam och utsatt" om våld
    mot kvinnor med utländsk bakgrund.

  62. De första fyra har ett tydligt fokus
    på att kvinnorna är offer för våld.

  63. I det femte materialet
    som handlar om hedersrelaterat våld-

  64. -inkluderas både män och kvinnor
    som offer för våldet.

  65. De här materialen ger information
    om våld mot kvinnor generellt sett.

  66. Men då specifikt
    mot de här målgrupperna.

  67. De beskriver också våld mot barn
    och barn som har bevittnat våld-

  68. -och hur man ska uppmärksamma
    och samhällets...

  69. Samhällets...ansvar.

  70. Och de vänder sig till
    en mängd olika yrkesgrupper.

  71. Framför allt hälso- och sjukvården.

  72. Men det kan också vara polisen,
    ideella föreningar och så-

  73. -som kan använda materialen.

  74. Så de kan nå en stor grupp människor
    som behöver fördjupa sina kunskaper-

  75. -om våld mot kvinnor.

  76. Jag har tittat på materialen
    med Carol Bacchis policy approach.

  77. "What's the problem
    represented to be?"

  78. Enligt den här approachen förväntas
    policies inte bara lösa problem.

  79. Policyn kan också utgöra ett problem-

  80. -beroende på hur den har framställt
    ett visst problem.

  81. Man kan säga att det är en kritisk
    läsning av de här materialen.

  82. Jag har studerat tre aspekter
    i de här materialen.

  83. Dels
    hur mäns våld mot kvinnor benämns.

  84. Jag har tittat på begreppen när man
    beskriver mäns våld mot kvinnor.

  85. Sen har jag tittat på
    hur våld definieras.

  86. Med det menas: Vilka handlingar
    betraktas som våldshandlingar?

  87. Vilka handlingar framträder
    i de här materialen?

  88. Och hur förklaras våld mot kvinnor?
    Vilka orsaker framträder?

  89. Jag har intresserat mig för
    det som är implicit-

  90. -av det som sägs i texten. Jag har
    också tittat på det som är explicit.

  91. Men jag är mer intresserad av det som
    en vanlig läsare inte uppmärksammar.

  92. Den här studien vill ge en alternativ
    bild av hur materialen kan förstås.

  93. Och när jag tittar på resultatet
    är det...

  94. Benämningarna som används
    är två disparata.

  95. Våld i nära relationer används ofta
    i svensk kontext.

  96. Sen är det hedersrelaterat våld
    och förtryck.

  97. I våld i nära relationer räknas det
    upp närstående till kvinnan.

  98. Partners och tidigare partners.
    Det kan vara andra familjemedlemmar.

  99. Men också... I materialet om våld
    mot kvinnor med missbruksproblem-

  100. -kan det vara bekanta
    i hennes umgängeskrets.

  101. Så vem som är närstående
    beror på vem kvinnan är.

  102. Medan det hedersrelaterade våldet-

  103. -är knutet starkt till familje-
    medlemmar och andra släktingar.

  104. Det står "närstående"
    och "familjemedlemmar".

  105. Så man knyter våldet
    till den privata sfären.

  106. De närmaste räknas som våldsutövare.

  107. Båda benämningarna är könsneutrala.

  108. Så ingen av dem synliggör
    varken mannen eller kvinnan.

  109. När det kommer till
    de handlingar som betraktas som våld-

  110. -är det ganska lika.

  111. Vissa delar av "vanligt våld"
    och det hedersrelaterade våldet-

  112. -framställs mycket allvarligare.

  113. Det är dels straffbara handlingar.
    Misshandel, till exempel.

  114. Men det kan också vara
    att man förstör kvinnans ägodelar-

  115. -som lyfts som våld.

  116. Medan när man tittar på
    det hedersrelaterade våldet-

  117. -då räknas kontroll av kvinnan upp
    som våld-

  118. -mycket tydligare än vad det gör
    i våld i nära relationer.

  119. Då lyfts det fram att det är
    kontroll av kvinnans klädsel-

  120. -äktenskap och utbildning, t.ex.

  121. När man tittar på
    orsakerna till våld...

  122. I hedersrelaterat våld mellan män
    och kvinnor är ojämlikheten tydlig.

  123. När man tittar på våld i nära
    relationer syns nästan det inte alls.

  124. Könsaspekten anas, för kvinnan fram-
    ställs i en heteronormativ kontext.

  125. Men i övrigt lyfter man orsaker
    som förlägger ansvaret på kvinnan.

  126. Man framställer det som att kvinnan
    inte kan skaffa en bostad.

  127. Hon är ekonomiskt beroende av mannen.

  128. Men man skriver inte att strukturer
    i samhället skapar den situationen.

  129. Utan det blir
    att hon blir medansvarig i det.

  130. Hon framställs som svag också.

  131. Våldet är knutet till en specifik
    grupp och deras etnicitet.

  132. En konsekvens är att man kan missa
    våld mot kvinnor med svensk bakgrund.

  133. Det våldet betraktas inte
    lika allvarligt.

  134. Sverige kan uppfattas som jämställt-

  135. -till skillnad mot
    det hedersrelaterade våldet.

  136. Genom att man förlägger våldet
    i hemmet-

  137. -förbises också våld mot kvinnor
    på en större nivå.

  138. På lokal, nationell och global nivå.

  139. De här framställningarna döljer
    mäns del och ansvar av våldet.

  140. Kvinnor framställs som sårbara,
    vilket man också kan se på titlarna.

  141. "Sällan sedda",
    "Vänd dem inte ryggen".

  142. Man framställer kvinnorna
    som väldigt sårbara.

  143. Beroende på hur de som använder
    materialen tolkar och förstår detta-

  144. -kan det få
    negativa konsekvenser för kvinnorna-

  145. -och begränsa kvinnors möjligheter.

  146. Så de här materialen fokuserar mer på
    våldets konsekvenser-

  147. -än på våldets orsaker.

  148. -Så tack!
    -Tack, Helena!

  149. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Representationer av mäns våld mot kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Kvinnofrågor, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Våld i nära relationer, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Språk föder språk

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.