Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar detDela
  1. Vad gör då kommunerna
    för att lösa problemet?

  2. De jobbar med att de ska bli
    en attraktiv arbetsplats.

  3. Med det menar man att man ska ha
    attraktiva arbetsvillkor.

  4. Jag heter Malin Bolin och är sociolog
    här på Mittuniversitetet.

  5. Jag tänkte berätta om följdforskning
    som jag har genomfört-

  6. -med min kollega Carolina Klockmo,
    som inte kunde vara med i dag.

  7. Vi har gjort det här inom ramen
    för kommunförbundets verksamhet.

  8. Vi är båda delvis anställda där.

  9. Det handlar om arbetsvillkor.

  10. Tänk er gymnasieelever...

  11. När man ska gå ut i arbetslivet vill
    man ha jobb med bra arbetsvillkor.

  12. Man vill ju inte bli sjuk
    av sitt jobb.

  13. Vad man än väljer
    så ska man ha den möjligheten.

  14. Men om vi tittar på en karta
    över arbetslivet-

  15. -och ser de olika branscherna
    och var folk jobbar-

  16. -var finns då
    de bra och dåliga arbetsvillkoren?

  17. Hur mår folk i arbetslivet
    i de här olika delarna?

  18. Vi vet genom oändliga kartläggningar
    att det inte är jämnt fördelat.

  19. Det finns en ojämställdhet när det
    gäller arbetsvillkor och hälsa.

  20. Det finns olika riskprofiler beroende
    på vilken bransch man jobbar i.

  21. Hur kan vi då bidra till bättre
    arbetsvillkor i olika branscher-

  22. -så att det blir mer jämställt-

  23. -när man tänker på arbetsvillkor
    och hälsa?

  24. Ett exempel på en sån bransch
    är socialtjänsten.

  25. Den har under en längre tid...
    Man kan bli socialsekreterare ändå.

  26. Det har under längre tid
    varit en problembild-

  27. -att man söker sig till jobbet
    och trivs med det-

  28. -men slutar
    p.g.a. dåliga arbetsvillkor.

  29. Det har hängt ute ganska mycket
    i media.

  30. Missnöjet har gett
    hög personalomsättning.

  31. Man väljer att sluta fast man ändå
    vill hålla på med jobbet.

  32. Kommunen har problem att rekrytera.
    Så har det sett ut nationellt-

  33. -och i tre kommuner som vi har följt
    och fortfarande följer.

  34. Vad gör då kommunerna
    för att lösa problemet?

  35. De jobbar med att de ska bli
    en attraktiv arbetsplats-

  36. -med attraktiva arbetsvillkor.

  37. Man måste lösa problematiken för
    att få en kontinuitet i personalen.

  38. Vad gör man då?

  39. Fler och fler kommuner
    har börjat med, inte bara i vårt län-

  40. -att jobba med olika modeller.

  41. Jag måste kolla... "Förkortad
    arbetsplatsförlagd arbetstid".

  42. Man har hittat på det här begreppet-

  43. -för att markera att det inte är
    förkortad arbetstid.

  44. Det är fortfarande åtta timmar
    men man komprimerar arbetstiden.

  45. På så vis frigör man tid
    som ska användas till återhämtning.

  46. Det här är ett krävande jobb och då
    får man in den ökade återhämtningen-

  47. -så att man orkar med. Man får
    i den meningen mer hållbara jobb.

  48. Men det finns olika sätt
    att göra det här på.

  49. Graferna visar att kommunerna
    har valt olika modeller.

  50. En kommun har schemalagt sex timmar
    och frigjort två timmar-

  51. -för hur du nu återhämtar dig.

  52. En annan kommun valde att frigöra
    en timme till återhämtning.

  53. En kommun har valt att frigöra
    45 minuter per dag.

  54. Ju mer tid som blir "övrig tid"
    där du gör som du vill-

  55. -ju högre krav ställer arbetsgivaren
    på vad som ska hända på den biten.

  56. Det är det det är.

  57. Åtta timmar med fokus
    på hur man använder tiden...

  58. Blir det bra då? Kan vi lösa
    några problem med det här?

  59. Vi har följt de här kommunerna.

  60. Vi vill veta
    hur arbetsmiljön förändras.

  61. Den psykosociala arbetsmiljön
    är en stor del av problematiken.

  62. Vi har pratat med personalen
    för ta reda på vad som händer-

  63. -när man dimper ner en sån här modell
    i olika verksamheter.

  64. Vi har pratat
    med enhetschefer och IFO-chef...

  65. ...för att få mer organisatoriskt
    kött på benen. Vad är kontexten?

  66. Det här pågår fortfarande.
    Kommunerna ligger lite olika i takt.

  67. Man kan säga att man ser tydliga
    förbättringar på kort sikt.

  68. Alla uppger
    att det blir bättre återhämtning.

  69. Man skattar sin egen hälsa
    lite bättre-

  70. -med stress, sömnproblem
    och såna saker.

  71. Man märker också
    att det blir lättare-

  72. -att kombinera arbete och privatliv.

  73. Man får lite spelrum
    med den här timmen.

  74. Men inte bara
    i relation till privatlivet...

  75. Alla har dåliga dagar. Med det här
    får man ökad flexibilitet.

  76. När man har en dålig dag
    kan man spela lite mer.

  77. En del beskriver
    en konstant arbetsbelastning-

  78. -som ibland blir lite mer. Då är det
    svårt att variera med återhämtning.

  79. Tanken är att man ska kunna ladda
    under lugna perioder inför toppen.

  80. Alla vet när topparna kommer.

  81. Det är bra. Sen blir det en boost
    när man kör igång det här.

  82. Det blir ett erkännande. "Äntligen
    ser man att vi gör ett viktigt jobb."

  83. Det blir en energikick i sig.

  84. Man är inte bortskämd med
    att det satsas på ens verksamhet.

  85. En annan viktig del,
    om det ska hända nåt på längre sikt-

  86. -är att det här ger förutsättningar
    för förändringsarbete.

  87. I och med att man börjar med det här
    får man tid till reflektion.

  88. Det blir en del av jobbet att
    fundera: "Hur jobbar vi egentligen?"

  89. Från att man letar tidstjuvar...

  90. ...till när man ska vara tillgänglig
    och såna enklare saker...

  91. ...till att man funderar på...

  92. ...om man verkligen
    ska arbeta på det här viset.

  93. Då börjar man komma in på annat och
    se saker man kanske inte har sett.

  94. Man synliggör problem och lösningar
    som möjliggör förändringar-

  95. -av arbetsvillkor i verksamheten.

  96. Blir det då andra arbetsvillkor?
    Då har vi det här med tidsaspekten.

  97. När kan man tänka att det ska bli en
    förändring av såna här stora saker?

  98. Det blir lite olika effekter
    beroende på var modellen dimper ner.

  99. Det är en sak
    att man synliggör saker.

  100. Det är en annan sak att kunna
    åtgärda dem. Vill man det?

  101. Det händer andra saker.

  102. I en lugn kontext där det inte händer
    så mycket och det är ganska stabilt-

  103. -ser man mer positiva effekter
    av modellen.

  104. Men då det händer mycket andra saker,
    ex. utökad verksamhet-

  105. -och andra typer av förändringar
    handlar det mer om det-

  106. -och modellen
    måste anpassas till det.

  107. Vi ser både positiva
    och negativa riktningar.

  108. I den meningen
    finns det risker och utmaningar.

  109. Man måste vara uppmärksam för att det
    ska bli några förbättringar.

  110. Modellerna kan inte lösa allt.

  111. Det finns ett visst hopp
    från ledningshåll.

  112. "Nu ska det bli bra."
    Men det beror på...

  113. En risk jag ser är att vi kan använda
    det som plåster på såren.

  114. I stället för att åtgärda
    det som ger ohållbara villkor-

  115. -så lindrar vi effekten av det.
    "Ni kan återhämta er här."

  116. Då kan vi strunta i att ändra orsaken
    till att ni behöver återhämtning.

  117. Man skippar det bakomliggande.

  118. Det är bra att personalen gör sina
    ändringar där de kan påverka.

  119. Men det finns en begränsning i det.
    Det kan handla om styrning-

  120. -och det kan enskild personal
    inte göra nåt åt.

  121. Då måste det lyftas upp
    och tas där beslut tas.

  122. Då är det frågan om
    hur mogen man är för det.

  123. Man kanske tror
    att personalen löser det-

  124. -och att det inte rör
    resten av verksamheten.

  125. De fixar det
    med individuella lösningar.

  126. Men för att det ska bli
    en förbättring behöver man lyfta det-

  127. -precis som vilket arbetsmiljöarbete
    som helst.

  128. Man identifierar problem i det
    dagliga, lyfter det och diskuterar.

  129. Då kan man komma åt
    orsakerna till problemen-

  130. -med obalans i krav och resurser.

  131. Det är ingen idé att gå in på
    organisatoriska kontexter nu-

  132. -men det spelar roll på olika sätt.

  133. Om man ska summera var vi är i dag...

  134. Det bästa är
    att få följa det här i flera år.

  135. Vi håller på att bygga upp det så att
    vi kan se vad man egentligen gör.

  136. Man ska betrakta det som ett verktyg.

  137. Som alla andra verktyg
    beror det på hur man använder det-

  138. -och i vilken kontext,
    för vilka effekter man faktiskt får.

  139. Det finns möjligheter, men frågan är
    om man använder det på det viset.

  140. Tack.

  141. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetstid, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialtjänst
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.