Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?Dela
  1. De andra närmar sig Norden
    i det hänseendet.

  2. Män tar ett allt större ansvar
    även där.

  3. Och takten är snabbare
    än i våra länder.

  4. Nu börjar ju de från en hög nivå.

  5. Mikael Nordenmark. Jag är sociolog-

  6. -och professor
    i rehabiliteringsvetenskap.

  7. Jag ska diskutera om övriga Europa
    snart är i kapp oss-

  8. -i jämställdheten
    i arbets- och familjelivet.

  9. Jag är i huvudsak ute efter vilken
    grad män och kvinnor involverar sig-

  10. -i arbetslivet och familjelivet.

  11. Några utgångspunkter är
    att Sverige är och länge har varit-

  12. -föregångsland på området.

  13. Jämställdhet har varit
    en central målsättning-

  14. -på många olika plan, men främst
    inom arbets- och familjelivet.

  15. Vi utsågs till världens mest
    jämställda land en gång i tiden-

  16. -ofta ihop med övriga länder
    i Europa.

  17. Inte minst i omfattningen män
    och kvinnor involveras i arbete.

  18. Hög andel kvinnor i betalt arbete-

  19. -och män involverar sig mer
    det obetalda-

  20. -jämfört med de flesta andra länder.

  21. Det har också visat sig i forskningen
    på olika sätt.

  22. Det här är en forskare, Jane Lewis,
    som i början på 90-talet-

  23. -formulerade en teori om "three
    systems of welfare capitalism".

  24. Det är en utveckling av
    Esping-Andersens välfärdsstatsteori.

  25. Vissa av er känner till den.

  26. Hon betonade att Esping-Andersens
    teori var könsneutral.

  27. Men hon betonade att de olika
    välfärdspolitiska modellerna-

  28. -har stor betydelse
    för om man är man eller kvinna.

  29. Framför allt för kvinnor.
    De är inte könsneutrala-

  30. -utan representerar könsideologier
    på mer strukturell nivå.

  31. Så hon formulerade den här teorin
    och identifierade tre olika modeller.

  32. De bygger mycket på hur kvinnor
    bidrar till familjens försörjning.

  33. Vi har
    "the strong male breadwinner model".

  34. Storbritannien är ett exempel.

  35. Men har normalt en betydligt större
    andel av försörjningen än kvinnor.

  36. "The modified male breadwinner
    model". Frankrike är ett exempel.

  37. Kvinnor bidrar mer till familjens
    försörjning än i den första modellen.

  38. Och så har vi
    "the weak male breadwinner model"-

  39. -där Sverige är ett exempel.

  40. Fortfarande en "male breadwinner
    model", för även här-

  41. -står män ofta
    för en större del av inkomsten-

  42. -men kvinnor bidrar betydligt mer
    än i de andra modellerna.

  43. Det här var i början på 90-talet.
    Den refereras även i dag-

  44. -och andra teorier
    med ungefär samma uppdelningar.

  45. Man kan fråga sig är om den
    fortfarande är fullt giltig.

  46. Det har gått några år
    sen det här gjordes.

  47. De flesta studier och statistik
    i dag-

  48. -visar på att Sverige är långt fram
    när det gäller jämställdhet.

  49. Men ganska mycket forskning visar
    att i många andra länder i Europa-

  50. -händer det mycket på området.

  51. Både när det gäller statistik
    och forskning som bedrivs.

  52. Och frågan är om uppdelningen
    av länder enligt modellen-

  53. -är lika giltig i dag eller om övriga
    Europa knappar in på Norden.

  54. Är de snart i kapp Sverige-

  55. -gällande mäns och kvinnors delade
    engagemang i arbets- och familjeliv?

  56. Det här är ett tidigt stadium
    av en tänkt artikel på området.

  57. Jag visar lite preliminära
    analyser och statistik-

  58. -och börjar med det betalda arbetet.

  59. De här staplarna
    visar kvinnors andel i arbetskraften-

  60. -i olika länder under
    två tidsperioder: 1990 och 2010.

  61. 1990 är den blå stapeln-

  62. -och 2010 den mer rödbruna stapeln.

  63. Det är stora skillnader
    i många länder.

  64. Det har hänt ganska mycket
    i många länder.

  65. Tar man Grekland har det gått
    från väldigt låga nivåer-

  66. -till betydligt högre när det gäller
    kvinnors andel i arbetskraften.

  67. Irland likaså. Ganska stor skillnad
    om man tittar på 90-talet-

  68. -och hur det ser ut 2010.

  69. Sverige ligger högt
    vid båda perioderna.

  70. I Spanien har det ju hänt
    en dramatisk förändring-

  71. -från drygt 40 till uppemot 80
    år 2010.

  72. Så det finns tecken på att det händer
    en del i många andra länder också.

  73. Det är samma statistik
    bakom den här bilden.

  74. Den visar det här
    på ett ganska tydligt sett.

  75. Om vi tittar på den här
    horisontella delen av diagrammet-

  76. -så visar det skillnad mellan länder
    för kvinnors andel i arbetskraften-

  77. -hur den såg ut 1990.

  78. Och då ser man ju att många länder
    ligger väldigt lågt, under 50 %.

  79. Medan då Norden låg väldigt högt.

  80. Tittar man på den
    på ett vertikalt sätt-

  81. -då ser man att skillnaderna
    är betydligt mindre.

  82. Förutom Japan har de här länderna
    ökat sin andel väldigt kraftigt-

  83. -och ligger över 70 % i dag.
    Norden ligger kvar högt.

  84. Men det har tryckts ihop betydligt om
    man jämför de här två tidsperioderna.

  85. Ett vanligt sätt att jämföra
    är "gender employment gap"-

  86. -skillnaden mellan mäns och kvinnors
    andel i arbetskraften.

  87. De här linjerna visar
    hur skillnaden ser ut-

  88. -i ett antal EU-länder, totalt sett-

  89. -under den senaste...
    En ganska kort tidsperiod, 2002-2017.

  90. Olika åldrar. Då kan man ju se
    att skillnaderna är sakta på väg ner.

  91. Man tar de här två äldsta så ligger
    det på runt 18 % skillnad 2002.

  92. Och 2017 är vi nere
    på runt 12 % skillnad-

  93. -mellan mäns och kvinnors andel
    i arbetskraften inom EU totalt sett.

  94. Tittar man på "gender employment gap"
    i olika länder-

  95. -är det här svårt att definiera
    vilka länder vi ser.

  96. Här ser vi skillnaden
    mellan könens andel i arbetskraften-

  97. -under två olika tidsperioder,
    2008 och 2014.

  98. 2014 är den orangea stapeln.

  99. Man kan ju se att i många länder
    har skillnaderna minskat.

  100. Sverige ligger lågt
    under båda perioderna.

  101. Alltså liten skillnad mellan könen.

  102. Man kan se i många andra länder att
    skillnaderna har minskat betydligt.

  103. Cypern är här ett land, exempelvis.

  104. Portugal. Väldigt kraftig minskning
    av skillnaden.

  105. Halverad, kan man säga.

  106. I många länder har det hänt mycket
    med skillnaden-

  107. -mellan män och kvinnor
    i arbetskraften.

  108. Och då ska man komma ihåg
    att i vårt land...

  109. Det här visar andelen som jobbar
    deltid av de som är i arbetskraften.

  110. Och där ligger ju Sverige här,
    väldigt högt.

  111. Ungefär 40 % av kvinnor
    i arbetskraften jobbar deltid.

  112. I många länder är siffran betydligt
    lägre. Fler jobbar heltid.

  113. Så att en del av Sveriges höga
    frekvens av arbete bland kvinnor-

  114. -beror på att många jobbar deltid.
    Det ska man ju ha i åtanke.

  115. Ja, det finns alltså tecken
    på att många andra länder-

  116. -närmar sig Norden.

  117. För obetalt arbete är det inte lika
    lätt att hitta offentlig statistik.

  118. Jag tänkte visa några preliminära
    resultat gällande den sidan.

  119. Jag har hämtat det från
    International Social Survey Program.

  120. Jag har hämtat data
    från tre olika tidsepoker:

  121. 1994, 2002 och 2012.

  122. Det är stora datamaterial
    från många länder-

  123. -och många personer från varje land
    med i de här.

  124. Jag har valt länder
    som ska representera-

  125. -olika modeller. "Strong male bread-
    winner": Storbritannien och Irland.

  126. "Modified male breadwinner":
    Tyskland, Österrike och Spanien.

  127. "Weak male breadwinner":
    Sverige och Norge.

  128. Jag har valt några områden
    inom hushållsarbete.

  129. Ansvar för tvätt, mathållning och
    omvårdnad av andra familjemedlemmar.

  130. Det är tre separata frågor
    där man har svarat-

  131. -om det i huvudsak är man själv eller
    partnern som ansvarar för de olika...

  132. Eller om man delar.

  133. Och då har fått till ett index
    utifrån de frågorna.

  134. Har man ett högt värde
    på det indexet-

  135. -då har man svarat att kvinnan gör
    i stort sätt alla uppgifterna alltid.

  136. Vid minus sex
    gör männen alltid de här sysslorna.

  137. Ju närmare noll man är på indexet,
    desto mer delar man på sysslorna.

  138. Och då får man följande resultat.

  139. Här har jag kallat dem annorlunda.

  140. Norden är "weak male breadwinner".
    Och vi har medium-

  141. -och den svaga, liberala.

  142. Skillnaden 1994...
    Det finns inget under noll-

  143. -för då skulle männen ha huvudansvar.

  144. Och så är det ju inte nånstans
    än i dag.

  145. Skillnaderna är dock stora
    om vi går tillbaka till 1994.

  146. Värdena är högt upp, nära sex,
    då kvinnor gör det mesta.

  147. Ganska stora skillnader mellan dem.
    Norden ligger här nere.

  148. Och de konservativa i Mellan-
    och Sydeuropa ligger där uppe.

  149. Sen ser vi att vi sjunker, vilket
    betyder att män tar större ansvar.

  150. Och det sjunker väldigt mycket
    i de här länderna.

  151. Så när vi kommer till 2012
    är skillnaderna betydligt mindre-

  152. -vilket är en indikator
    på att de andra länderna-

  153. -närmar sig Norden i det hänseendet.

  154. Män tar ett allt större ansvar
    även där.

  155. Och takten är snabbare
    än i våra länder.

  156. Nu börjar ju de från en väldigt
    hög nivå, så det är svårare för oss.

  157. Men helt klart
    är att de närmar sig oss.

  158. Yes. Så det här är några iakttagelser
    som jag har gjort hittills.

  159. Sverige ligger långt fram,
    men i många länder händer det mycket.

  160. Men som sagt,
    det behöver undersökas mer i detalj.

  161. Framför allt i hushållsarbete där det
    finns ganska lite statistik. Tack.

  162. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss