Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Vem tar ansvar för klimatet?Dela
  1. Socialstyrelsen sätter köttgränsen
    vid en köttbulle om dagen.

  2. Flygskam är inte bara
    ett av 2018 års nyord-

  3. -utan också besvärande för forskare
    som satsar på internationalisering.

  4. Vem tar ansvar för klimatet?

  5. Eller snarare, vem säger sig
    ta ansvar för klimatet?

  6. För det är det som presentationen
    handlar om.

  7. Berättelser om risker och ansvar,
    hur man pratar om sig och andra-

  8. -som ansvariga för att motverka
    och hantera klimatrisker.

  9. Och hur strukturer som genus, klass,
    ålder och plats-

  10. -påverkar formandet
    av de här berättelserna.

  11. Vi lever i en tid då narrativet
    om ett växande klimathot är stärkt-

  12. -i Sverige precis som i andra delar
    av världen.

  13. Enligt berättelsen bidrar människan
    till stora förändringar av klimatet-

  14. -vilket påverkar ekosystem negativt
    och som kan få stora konsekvenser-

  15. -för allt nu levande på jorden.

  16. Individens ansvar för att motverka är
    en del av den neoliberala retoriken-

  17. -och betonas ofta i den offentliga
    debatten, i politikers uttalanden-

  18. -i levnadsråd från myndigheter
    och rön från forskarsamhället-

  19. -men också i människors vardagliga
    prat med varandra.

  20. Socialstyrelsen sätter köttgränsen
    vid en köttbulle om dagen.

  21. Flygskam är inte bara
    ett av 2018 års nyord-

  22. -utan också besvärande för forskare
    som satsar på internationalisering.

  23. Preppingkulturen växer sig allt
    starkare, och elbilen har blivit-

  24. -den nya statussymbolen i stora delar
    av Stockholms innerstad.

  25. Alla exempel kan ses som uttryck-

  26. -för narrativet om det individuella
    ansvaret för klimatet.

  27. Men hur formas det här narrativet?

  28. Kan till exempel människors ålder,
    kön, bostadsplats-

  29. -och kunskap ha betydelse för hur
    en förstår sig själv som ansvarig?

  30. Hur samverkar olika sociala struktur-
    er i formandet av denna berättelse?

  31. Det är frågor som jag som en del
    av en forskargrupp från olika center-

  32. -och Mittuniversitetet har undersökt
    i projekt om klimatrisker och boende.

  33. I projektet har vi lyssnat till
    bostadsägares berättelser-

  34. -om hur de pratar om sig själva
    och andra som ansvariga-

  35. -för att motverka och hantera klimat-
    risker i relation till sina bostäder.

  36. I Sverige är bostadsägaren skyldig
    att motverka och hantera såna risker.

  37. Men forskning visar att de flesta
    inte ser sig som ansvariga-

  38. -och få förbereder sig för längre tid
    av strömavbrott i huset.

  39. Under projektet intervjuade vi
    44 personer i 30 hushåll.

  40. Några intervjuades alltså i par.
    De lever i områden som myndigheter-

  41. -som MSB säger är särskilt utsatta
    för klimatrisker av olika slag.

  42. Vi intervjuade folk i Malmö, Göte-
    borg, Sundsvall, Sollefteå och Åre.

  43. Vi försökte få en spridning
    utifrån olika parametrar-

  44. -till exempel några som levde i södra
    Sverige, andra längre norrut.

  45. Några på landsbygden, andra i stan,
    hög- och låginkomsttagare.

  46. Några var universitetsutbildade,
    andra hade grundskola/gymnasium.

  47. Några var yngre än 30 och hade precis
    flyttat ihop med sin partner-

  48. -medan andra varit pensionärer länge
    och bott nästan hela livet i huset.

  49. En del bodde i ärvda hus sen genera-
    tioner och andra i nybyggda villor.

  50. Det fanns skillnader i deras erfaren-
    het av klimatrelaterade risker.

  51. Några hade haft ras på tomten eller
    fått skador vid höga vattenflöden-

  52. -men de flesta hade inte såna typer
    av erfarenheter.

  53. Vi hade svårt att rekrytera kvinnor.

  54. Frågor om risk och bostad
    verkar vara könskodade.

  55. Vi fick sjutton kvinnor, men många
    valde att intervjuas med sina män-

  56. -om de inte skulle kunna svara
    på frågor om husen, som de sa.

  57. Det finns andra begränsningar, som
    att vi enbart intervjuade personer-

  58. -som var födda och uppvuxna
    i Sverige.

  59. Under intervjuerna fick personerna
    berätta om klimatrisker och boendet.

  60. Hur de såg på sitt och andras ansvar
    runt risker kring extremväder.

  61. Många pratade då om ansvar
    för klimatet på global nivå-

  62. -och vad de ansågs behöver göras
    för att motverka risker.

  63. Det kunde vara att källsortera-

  64. -eller ändra energikälla till husen
    till en mer klimatvänlig variant.

  65. Vid analysen kunde vi se olika typer
    av narrativ-

  66. -mer eller mindre framträdande,
    i deras berättelser.

  67. Vi kunde se hur olika livsvillkor
    påverkade deras sätt att prata-

  68. -om klimatrelaterade risker
    och individens ansvar.

  69. De berättelser som framträdde ger
    olika bilder av individens ansvar-

  70. -för att motverka
    klimatrelaterade risker.

  71. En del höll en tydlig linje
    i sina berättelser-

  72. -medan andra intog olika positioner
    beroende på vad de pratade om.

  73. En person kunde prata om sig själv
    som ansvarstagande på global nivå-

  74. -men som tämligen oansvarig
    om det egna huset, eller tvärtom.

  75. Vissa saker utmärker sig,
    och när jag redogör för några av dem-

  76. -är det viktigt att komma ihåg
    att framställningen förenklas-

  77. -även om den egentligen
    är väldigt komplex den här bilden.

  78. Vi kan se att generellt sett pratade
    kvinnor i hög grad om klimatansvar-

  79. -i ett relationellt perspektiv och
    betonade allas ansvar att motverka-

  80. -medan män relaterade
    till den egna bostaden-

  81. -och tekniska lösningar för att
    hantera och motverka klimatrisker.

  82. Men det finns skillnader
    inom gruppen män och gruppen kvinnor.

  83. Medelklassmammor betonade föräldrars
    ansvar för att uppfostra sina barn-

  84. -till klimatmedvetna medborgare,
    genom att källsortera-

  85. -äta ekologisk mat
    och köra miljövänliga bilar.

  86. I deras berättelser utpekas den äldre
    generationen som omedveten-

  87. -som behöver informeras om
    sitt ansvar för miljön. Anna, 30 år:

  88. "Jag kan tänka mig att det behöver
    komma information om soporna."

  89. "Mina föräldrar är dåliga på det här.
    "De vet inte var man lägger plast."

  90. "De slänger allt i samma och förstår
    inte faran i att slänga batterier."

  91. "Såna saker är exempel på det
    man kan nå ut med bättre."

  92. "Särskilt till den äldre generation-
    en. För jag... Ta mina föräldrar"-

  93. -"och jag vet andra äldre också
    som inte förstår faran."

  94. "Att man faktiskt kan göra mycket
    ifall man sorterar."

  95. I gruppen män beskrev välutbildade,
    ofta ingenjörer-

  96. -i hög grad sig själva
    som klimatmedvetna.

  97. De återkom i sina berättelser
    till nya rön i området-

  98. -och beskrev tekniska lösningar
    för sina ofta nybyggda hus-

  99. -lösningar som skulle motverka
    klimatrelaterade risker.

  100. Stabil konstruktion gick före låga
    priser, vilket indikerar god ekonomi.

  101. Män med tydliga arbetaryrken sätter
    den egna hantverksskickligheten-

  102. -i förgrunden i stället för prat
    om klimat-

  103. -även om klimathotet beskrevs
    som en realitet.

  104. Berättelsen var ofta platsrelaterad,
    där betoningen av individens ansvar-

  105. -sammanföll med berättelsen om lands-
    bygdsbon, van att ta hand om sig.

  106. Att bo på landet innebär här
    att leva i periferin-

  107. -och inte kunna räkna med
    samma service som stadsbor.

  108. Därför framstod det som en själv-
    klarhet att ha en egen generator-

  109. -och kaminen var vald med omsorg
    i händelse av strömavbrott.

  110. Strömavbrotten beskrevs komma
    tämligen ofta.

  111. Så här säger Martin, 46 år,
    på tal om individens ansvar:

  112. "Man kan inte stå handfallen och tro
    att någon kommer och hjälper till."

  113. "Det får man lösa själv. Jag kan inte
    kräva varmvatten av kommunen"-

  114. -"nej, det får jag lösa själv.
    Det är mycket man får lösa själv."

  115. "Jag tycker man ska få lösa
    en hel del själv."

  116. Ett annat narrativ på landsbygden
    betonade individens utsatthet.

  117. Också här var livet i periferin
    centralt-

  118. -men ansvaret lades på myndigheter,
    privata företag och försäkringsbolag.

  119. Det här berättades av människor
    som inte framställde sig-

  120. -som vare sig hantverksskickliga
    eller kunniga om klimatfrågor.

  121. I stället betonade de behovet
    av information från experter.

  122. Känslan av att sättas på undantag och
    inte få information och vägledning-

  123. -från kommun eller olika myndigheter-

  124. -skapar här berättelsen
    om den utsatte bostadsägaren.

  125. Larry är en av dem
    som efter ett ras nära huset-

  126. -skaffade sig kunskap om risker
    och ansvar-

  127. -vilket enligt honom är nödvändigt
    för bostadsägare i riskområden-

  128. -men som många enligt honom saknar.

  129. Han säger: "Jag skulle vilja
    att man skärpte upp det här"-

  130. -"och gjorde ordentliga utredningar,
    och gjorde folk medvetna."

  131. "För många fastighetsägare förstår
    inte hur allvarligt det kan vara."

  132. Liknande hördes från Åre, där
    klimatförändringen ses som ett hot-

  133. -och där Skistar beskrivs
    som ansvarig för de risker-

  134. -som företaget orsakar
    genom en hårt driven skidanläggning.

  135. Så här säger Anders när han pratar
    om ansvar när nåt hände bostaden.

  136. "Kommunen har ett ansvar om individen
    och för att lösa situationen."

  137. "De har ett ansvar att ha koll
    innan det händer."

  138. "Kommunen har godkänt planen
    och sagt 'okej' till bygget här"-

  139. -"så på det viset
    har ju de ett jätteansvar."

  140. Den grupp som stack ut
    var äldre män i överklassen.

  141. De pratade i lägst grad om klimat-
    hotet som en realitet som gäller dem-

  142. -eller nåt de behövde känna ansvar
    för.

  143. I stället talade de om klimathotet
    som nåt som gäller andra människor-

  144. -långt bort,
    och kommande generationer.

  145. Om nåt skulle hända dem
    som orsakats av klimatförändringar-

  146. -som ökningen av kraftiga stormar,
    beskrev de hur de litade till-

  147. -att deras försäkringar och goda
    bankrelationer skulle skydda dem.

  148. Som sammanfattning:
    Berättelsen om individens ansvar-

  149. -dominerade narrativen
    hos de intervjuade-

  150. -även om vissa gjorde motstånd
    mot narrativet-

  151. -framför allt i relation
    till bostaden.

  152. Vem en är och var en bor
    formar förståelsen av-

  153. -eller åtminstone beskrivningen av,
    sig själv och andra som ansvariga-

  154. -för att motverka och hantera de
    risker en ser med klimatförändringar.

  155. Det gör att människor har olika
    förutsättningar att vara förberedda.

  156. Kunskapens makt blir synlig
    i de berättelser vi har fått höra.

  157. I ett land som Sverige, där ansvaret
    ytterst ligger på bostadsägaren-

  158. -kan det få stora konsekvenser
    för individer om de saknar kunskap-

  159. -om hur de ska hantera och motverka
    klimatrisker med sina bostäder.

  160. I ett större perspektiv
    riskerar individfokuset-

  161. -att dölja nödvändiga strukturella
    reformer.

  162. Världen blir inte så mycket bättre
    av enskildas klimatångest-

  163. -utan av politiska och ekonomiska
    ledare som beslutar sig-

  164. -för att ställa om samhället
    för ett bättre klimat. Tack.

  165. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem tar ansvar för klimatet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Individen och samhället, Klimatförändringar, Klimatpolitik, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Finlandsfärjorna eldar för kråkorna

Sjöfarten står idag för majoriteten av dagens transporter men fartygen drivs av tjockolja, något av det smutsigaste bränslet som finns, berättar Fredrik Ahlgren som forskar i sjöfartsvetenskap. Hur kan ny teknik effektivisera denna process? Fredrik har i sin forskning studerat kryssningsfartyg mellan Stockholm och Mariehamn. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?

Fråga oss