Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Jämställdhet i transportplaneringenDela
  1. Första gruppen är problematiska män.
    Dem är man inte riktigt snäll mot.

  2. Man är lite raljant kring dem.

  3. De får attribut som keps
    och är oönskade i kollektivtrafiken-

  4. -för de kommer inte att fatta
    hur man gör.

  5. För 15 år sen gjorde jag min första
    miljökonsekvensbeskrivning.

  6. De har en mall för vilka rubriker
    som skulle vara med.

  7. Jag kunde grodor och sånt.
    Sen längst ner: "Jämställdhet".

  8. Kunden ringde. De sa: "Det är
    enkelt. Det är en standardtext."

  9. "Vi har en standardtext
    som vi klipper in."

  10. Då stod det: "Män åker mer bil.
    Kvinnor åker mer kollektivt."

  11. "Detta är en järnväg. Den är
    jämställd." Det kändes fel.

  12. Jag kände ju grodorna på individnivå,
    men människorna var inte så noga.

  13. Jag var även biträdande
    uppdragsansvarig-

  14. -på Östlig förbindelse
    runt Stockholm.

  15. Vi hade mängder av samråd.
    Alla där var män över 65.

  16. Jag var klart yngre då och tänkte:
    "De här är ju döda när vi är klara."

  17. "Vem får representera allmänheten,
    det demokratiska i det här"-

  18. -"med jämställdhet?"

  19. Jag vet inte varför den ser ut så,
    för så ser det inte ut på min skärm.

  20. Jag har en fin bild på skärmen.

  21. Vi får se om det kommer nåt mer.
    Nej. Synd.

  22. Det är en fin bild på "bridge and
    pedestrians using the rail bridge."

  23. Och varför är det så viktigt?
    Vad är forskningen byggd på?

  24. Det är synen på män och kvinnor.

  25. Vi vill utmana hur man ser
    på hur män och kvinnor reser.

  26. Det blir lätt ett cirkelresonemang-

  27. -i planering och projektering
    av infrastruktur på alla nivåer.

  28. Man säger att kvinnor
    åker mer kollektivt och män mer bil.

  29. Så om vi bara gör mer
    kollektivtrafik-

  30. -är det bättre för alla,
    särskilt kvinnor.

  31. Att kvinnor reser mer kollektivt
    ses som en preferens-

  32. -inte för att de saknar ekonomiska
    medel att göra nåt annat.

  33. Och inte bara
    att det är en preferens-

  34. -deras faktiska resmönster
    likställs med deras behov.

  35. Studier säger att så är det inte.

  36. Kvinnors resande är mer miljövänligt-

  37. -men då ska de
    resa ännu mer miljövänligt-

  38. -i stället för att
    den manliga normen-

  39. -borde bli att resa mer miljövänligt.

  40. Det är synd
    att ni inte ser det jag ser.

  41. Vi fortsätter!

  42. Utifrån att jag hade sett
    mängden män på samråden-

  43. -gjorde jag ett forskningsprojekt
    med Lena Levin på VTI.

  44. Vi har jobbat snart 15 år ihop.

  45. Vi studerade det här med samråd.
    Vilka deltar i samråden?

  46. Det var Vägverkssamråd. Majoriteten
    som kommer är män över 65 år.

  47. Vi gjorde enkäter,
    tittade på deras inkomst-

  48. -och utredde många saker.

  49. Ungefär 70 % av de på ett samråd
    har inte barn under 18 år.

  50. Det är ju intressant
    när vi pratar om framtiden.

  51. De har kanske barnbarn, men inte...

  52. De har högre inkomst och utbildning
    än snittet.

  53. Man reser till samråd med bil.

  54. Det är ofta det läggs samråd
    på skolan efter kl. 18.30 en onsdag.

  55. Hur tar man sig dit kollektivt då?
    Kl. 8.30 på morgonen går jättebra.

  56. 18.30 går inga bussar dit,
    för ingen ska ju dit då.

  57. Vi såg också olika typer av talare.

  58. Först "den ensamme berättaren",
    alltid en man.

  59. Vi gjorde narrativa analyser
    och mätte talartid.

  60. Den ensamme berättaren talar som
    längst 5 minuter och 20 sekunder.

  61. De har inte alltid en fråga.
    Men de har ett tydligt budskap.

  62. Den andre typen är en berättare som
    bildar en väv mellan olika personer.

  63. Både män och kvinnor. En man
    kan börja, en kvinna tar över-

  64. -sen till en kvinna
    och ordet rör sig genom rummet.

  65. Och deras agenda
    är mer svåridentifierad.

  66. Vi trodde inte att de hade
    en agenda, men det har de.

  67. Generellt är de som kommer nöjda.

  68. En större andel män ansåg att vissa
    frågor gavs för mycket utrymme.

  69. Alla samråden rörde miljöbalken.

  70. Men miljö fick för stort utrymme
    på samråden.

  71. Vad ska vi göra?

  72. Man ville prata mer infrastruktur,
    fick vi veta.

  73. Så vilka har vi med?
    Vem planerar vi för?

  74. Vi gjorde ett projekt med Malmö stad.

  75. Vad skulle vi ha för kollektivtrafik
    i framtiden?

  76. Här intervjuade vi i fokusgrupper
    tjänstemän-

  77. -från Stadsbyggnadskontoret,
    Gatukontoret, Trafikkontoret-

  78. -Skånetrafiken och politikerna.

  79. De skulle tänka framåt. Vi är vana
    vid att de alltid pratar om kvinnor.

  80. De pratade bara om män.

  81. Fascinerande.
    Vi analyserade materialet.

  82. Vi skulle få folk att lämna bilen
    för kollektivtrafiken.

  83. Hur konstruerar de sina resenärer?

  84. Den första gruppen
    är de "problematiska männen".

  85. Dem hittade vi snabbt i materialet.

  86. Dem är man inte riktigt snäll mot.
    Man är lite raljant kring dem.

  87. De får attribut som keps
    och är oönskade i kollektivtrafiken-

  88. -för de kommer inte att fatta
    hur man gör.

  89. De här är man inte riktigt...

  90. De framställs som gammaldags
    och ojämställda.

  91. Den andra gruppen
    var de "kvalitetsmedvetna männen".

  92. De ställer lite högre krav,
    därför åker de inte kollektivt.

  93. Och de gavs attribut som golfklubbor.

  94. Det var viktigt med golfklubbor,
    så därför åker de inte kollektivt.

  95. Intressant vilka attribut
    som förstärks.

  96. De väljer ju
    att tillsammans förstärka dem.

  97. De här vill vi
    ska in i kollektivtrafiken.

  98. Så nu gällde det
    att pimpa spårvagnen.

  99. Här behövde man ösa in saker
    för att pimpa spårvagnen.

  100. De grupperna
    såg vi lätt i materialet.

  101. Sen... Och i projektet
    presenterade vi delleveranser-

  102. -och jobbade med tjänstemän
    och politiker.

  103. Under ett tvådagarsseminarium,
    på natten, kom den tredje mannen.

  104. Jag vaknar och tänker:
    "Vi missade en man i materialet!"

  105. På frukosten säger jag:
    "En till man kom till mig i natt!"

  106. "Vi måste göra om materialet!"

  107. Den tredje mannen är icke-mannen.

  108. För de som åker kollektivt i dag-

  109. -konstruerade man som kvinnor hela
    tiden. De gavs kvinnliga attribut.

  110. Det här är alltså planerarna.

  111. Det intressanta är
    att det blir en icke-man.

  112. När vi tog det här tillbaka
    till Malmö stad var det intressant.

  113. Storstadsregionerna har en hög andel
    män som åker kollektivt.

  114. Nästan 50-50.

  115. Då säger en av planerarna: "Just ja.
    Jag är man. Jag åker kollektivt."

  116. "Jag är trafikplanerare. Ändå
    konstruerar jag resenärerna så här."

  117. Ett intressant resultat.

  118. Hur väljer vi att konstruera
    olika grupper av resenärer?

  119. Hur gör man, då? När vi säger
    att vi ska jobba med jämställdhet-

  120. -och transportplanering går det ner
    en jalusi på tjänstemännen.

  121. "Nej, jag orkar inte."

  122. Det är "how to eat an elephant?"

  123. Perfekt. Vi har sex
    jämställdhetspolitiska mål.

  124. Det jag och Lena har gjort
    i våra böcker, en ganska ny-

  125. -är att operationalisera målen
    till transportplanering.

  126. Det budskap vi har här
    kom av ett annat projekt-

  127. -som resulterade ett projekt
    med ett antal länstransportplaner.

  128. Hur gör vi nu?
    Vi sa att det här är en väg.

  129. Vi har sagt att det här är ett sätt
    att börja operationalisera målen.

  130. Ni ser dem fortfarande inte. Ja.
    Vi har jämställdhetspolitiska mål-

  131. -och Agenda 2030.
    Då har vi tagit SDG 5-

  132. -och gör om det till en ny bok-

  133. -om att operationalisera Agenda 2030.
    Den kommer förhoppningsvis i höst.

  134. Kommer det att hjälpa oss
    att bli mer jämställda?

  135. Transportsystemet är en facilitator,
    det är blodomloppet.

  136. Det hjälper till att uppnå
    jämställdhet på andra arenor.

  137. Det finns en önskan om en "quick fix"
    som vi ska ge som ett piller.

  138. Att vi ska jämställdhetsintegrera
    en myndighet. Vi ska dra lite grann-

  139. -så är vi klara. Men det handlar om
    att jobba långsiktigt.

  140. Transportsystemen är en facilitator
    för de jämställdhetspolitiska målen.

  141. Det handlar om makten över sitt
    resande. Vem är resursstark och inte?

  142. Så slutar jag där.
    Synd att ni inte såg nåt.

  143. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet i transportplaneringen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Framtidens intelligenta fordon

Den stora ökningen av antalet bilar i världen ställer nya krav på säkerhet och miljövänlighet. Torbjörn Biding arbetar med projektet Fordonsstrategisk forskning och innovation på Trafikverket. Arrangör: Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Äkta robotar

Filosofidoktorn Linda Johansson disputerade med en avhandling om filosofiska och etiska dilemman kring autonoma robotar och krigföring. "Äkta robotar" är en populärvetenskaplig version där hon tar upp filosofiska aspekter på robotar. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Fråga oss