Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Forskning och akademin som arbetsplatsDela
  1. Mobbning motiveras ofta av fördomar-

  2. -p.g.a. etnisk bakgrund, ålder
    eller kön-

  3. -men ibland mobbar man bara
    för att man inte gillar personen.

  4. I förordet till Susan Wheelans
    "Att skapa effektiva team"-

  5. -skriver Jarl Silfverberg
    från Försvarshögskolan:

  6. "Vissa förhållanden och kompetenser
    förutsätts vi människor besitta"-

  7. -"för att vi är människor."

  8. "Vi förväntas behärska konsten
    att verka och samspela med andra"-

  9. -"men skolan och annan utbildning -
    främst högre"-

  10. -"glömmer bort oss människor."

  11. "Arbetsplatser med konflikter"-

  12. -"eller så djupfrusna relationer att
    människor drar sig in i sina skal"-

  13. -"känner många igen sig i."

  14. "Som yttersta konsekvens
    av ett dåligt samspel i gruppen"-

  15. -"kan utstötningsmekanismer
    i form av mobbning förekomma."

  16. Flera har pratat om metoo.

  17. Bl.a. fanns hashtaggen
    akademikeruppropet.

  18. Den var skapad för detta ändamål-

  19. -och där inkom många berättelser
    om övergrepp och trakasserier.

  20. Efter att uppropet publicerats
    i nyhetsmedia stängdes gruppen.

  21. Man ville undvika
    spridning av vittnesmål-

  22. -och många fruktade repressalier.

  23. Även om arbetet på universitet och
    högskolor för det mesta är roligt-

  24. -så finns det problem.

  25. Vi har sen flera år intresserat oss-

  26. -för trakasserier och kränkningar
    i den akademiska miljön-

  27. -som kan vara svåra att knyta
    till diskrimineringsgrunder-

  28. -som kön, etnicitet och sexualitet.

  29. Inför den här omgången
    av Genusmaraton satte vi oss ner-

  30. -och läste in oss på forskningen som
    finns om akademin som arbetsplats.

  31. Det framkommer
    att den akademiska hierarkin-

  32. -möjliggör trakasserier
    och ojämlikhet-

  33. -men det kan vara svårt att lyfta upp
    trakasserier och kränkningar-

  34. -då mycket går att försvara-

  35. -utifrån hierarkier
    och det akademiska samtalet.

  36. Det är svårt att driva processer
    då diskussionerna oftast strandar i-

  37. -att de inblandade har
    olika akademiska titlar eller status.

  38. Nehej. Vad hände nu?

  39. Jo.

  40. Jag bläddrade för mycket.

  41. Det är svårt att definiera och ta på.

  42. Handlingar eller bemötande
    ska innebära skada eller obehag-

  43. -som kränker den enskildes värdighet.

  44. Trakasserier kan vara nedsättande
    eller förnedrande-

  45. -t.ex. kommentarer om utseende,
    beteende eller kränkande gester.

  46. Ett handlingssätt eller bemötande
    som isolerat framstår som harmlöst-

  47. -kan bli trakasserande
    när det upprepas-

  48. -och den drabbade klargör
    att det inte är önskvärt.

  49. Som ni ser på bilden
    finns det skillnader-

  50. -mellan mobbning
    som är arbetsrelaterad-

  51. -och som knyter an till kontroll,
    arbetsbelastning och deadlines-

  52. -eller undanhållen information-

  53. -och mobbning som uttrycker sig
    mer i form av personliga angrepp.

  54. Universitet och högskolor
    är hierarkiska organisationer.

  55. Paulina de los Reyes konstaterar i en
    studie vid Uppsala universitet 2010-

  56. -att genom universitets
    starka ledord-

  57. -osynliggörs normen
    för det akademiska subjektet-

  58. -samt att dessa
    intersektionella perspektiv-

  59. -på diskriminering och förebyggande-

  60. -kräver att man synliggör makt-
    relationer mellan och inom grupperna.

  61. Organisationens kultur
    påverkas av organisationens ledare.

  62. En studie av Cleary m.fl. visar-

  63. -att genom att tolerera, förstärka
    eller belöna mobbningsbeteenden-

  64. -bland seniora forskare
    och på över- och mellannivåer-

  65. -förstärks dessa beteenden
    inom organisationen.

  66. Nelson och Lambert kallar detta
    elfenbenstornsmobbning.

  67. De visar att organisatorisk struktur
    och övergripande värdesystem-

  68. -föder de sorters skrämsel,
    otrevligheter eller förnedring-

  69. -som rapporteras eller bevittnas.

  70. Fox och Stallworth
    menar i en studie 2009-

  71. -att mobbning på arbetsplatsen
    ibland, men inte alltid-

  72. -bygger på fördomar kopplade till
    kön, ålder eller etnisk bakgrund.

  73. En psykologisk förklaringsmodell
    fokuserar på mobbaren-

  74. -där mobbaren avleder uppmärksamheten
    från upplevda egna brister-

  75. -till andras mer eller mindre
    verkliga tillkortakommanden.

  76. Det finns forskning
    som menar att mobbning-

  77. -ofta förekommer hos långvarigt
    anställda med hög säkerhet-

  78. -med få objektiva mått på prestation-

  79. -och när lojalitet är nåt konstigt,
    definierat som högre mål-

  80. -oftast utanför institutionen.

  81. Akademin är en utmärkt miljö för
    att mobbningskulturen ska blomstra.

  82. Hur kan det då ta sig uttryck?

  83. Som jag nämnde visar forskning
    att mobbning på arbetsplatsen-

  84. -ofta motiveras av fördomar p.g.a.
    etnisk bakgrund, ålder eller kön-

  85. -men ibland mobbar man bara
    för att man inte gillar personen.

  86. Över lag visar forskningen-

  87. -att det ofta är unga kvinnor
    och juniora anställda som utsätts.

  88. Det är främst personer i underordnade
    positioner på universiteten.

  89. De som utsätts har oftast
    positiva egenskaper och är omtyckta.

  90. De är ofta självsäkra, optimistiska,
    kompetenta och vänliga-

  91. -och just därför ses de som ett hot.

  92. Gravois visar också att de
    som yttrar sig om missförhållanden-

  93. -eller tar upp arbetsplatsproblem-

  94. -löper större risk
    att utsättas för mobbning.

  95. Mobbning har ofta könade undertoner.

  96. Även om det är vanligast
    att kvinnor blir mobbade av män-

  97. -visar en undersökning från 2010-

  98. -att kvinnor som mobbar
    i 4 fall av 5 mobbar andra kvinnor.

  99. Kvinnor som mobbar kvinnor-

  100. -tar ofta efter stereotypt
    manliga beteenden på arbetsplatsen-

  101. -genom att förminska andra kvinnor-

  102. -och därmed upprätthålla
    traditionella maktrelationer.

  103. Ett annat exempel som bryter mönstret
    är "upward bullying"-

  104. -alltså mobbning underifrån.

  105. Det kan röra chefer som
    försöker driva igenom förändringar-

  106. -som utsätts för trakasserier
    av underställda.

  107. I och med en ökad kommodifiering,
    där studenter ser sig som kunder-

  108. -ökar hot och påtryckningar
    mot undervisande personal.

  109. Mobbning, trakasserier
    och exkludering får konsekvenser.

  110. Mobbning leder till
    emotionella problem-

  111. -påverkan på fysisk hälsa, stress
    och en känsla av att vara värdelös.

  112. Långvariga sjukskrivningar
    blir följden.

  113. Man kan tvingas byta arbetsplats -
    eller i värsta fall självmord.

  114. Vi har ju Krokomsfallet
    som ganska närliggande Östersund.

  115. Enligt vissa rapporter
    är effekterna starkare än dem-

  116. -som offer för sexuella trakasserier
    blir utsatta för.

  117. Medarbetare upplever skuld och stress
    relaterat till offret.

  118. Man vet inte
    hur man ska lösa problemen-

  119. -eller om man har nog med mod
    för att hjälpa till att avstyra.

  120. Man är rädd att det kan skada
    ens egen framtid och karriär.

  121. En kultur där mobbning
    och kränkningar tillåts-

  122. -leder till låg produktivitet och låg
    organisatorisk utkomst av arbetet.

  123. Det leder också
    till splittrade arbetsgrupper-

  124. -och rädsla för repressalier.

  125. Mobbning skapar höga kostnader
    och ekonomiska konsekvenser-

  126. -som sjukskrivningar, kompetens-
    förlust och rekryteringsproblem-

  127. -kostsamma insatser till berörda
    avdelningar och företagshälsovård.

  128. Rykte, image, bilden av arbetsplatsen
    och trovärdigheten skadas.

  129. Men vad gör vi? Vi vill inte störta
    den akademiska ordningen-

  130. -men kanske störa den lite grann.

  131. Vi vill belysa följdverkningar
    för den enskilda medarbetaren-

  132. -utifrån hierarki
    och över- och underordning.

  133. Det drabbar i större utsträckning
    kvinnor.

  134. Vi skapar en diskussion om hur man
    kan komma till rätta med problemen-

  135. -samt undvika att det fortsätter att
    komma nya problematiska situationer.

  136. Vi hoppas att vår presentation
    kan utmynna i en fortsatt diskussion-

  137. -om hur vi och andra lärosäten
    kan bidra till en kreativ miljö-

  138. -med fungerande beredskap
    för att hantera mobbning-

  139. -och olika former av kränkningar,
    som inte tystas ner.

  140. Tack.

  141. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskning och akademin som arbetsplats

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2400 kvinnliga akademiker skrev på #akademikeruppropet mot sexuella trakasserier inom universitet och högskola. Akademins hierarkiska struktur angavs då som en av de viktigaste orsakerna till att trakasserier tystas ned. Ummis Jonsson, universitetsadjunkt och socionom, berättar om akademin som arbetsplats. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Högskolan, Högskolor, Kvinnliga studerande, Samhällsvetenskap, Sexuella trakasserier, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.