Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelserDela
  1. Hon väljer att lyfta fram att det
    inte är henne som hon oroar sig för.

  2. Utan det är scenariot
    att det ska hända barnet nåt.

  3. Hon gör en altruistisk femininitet.

  4. BB Sollefteå stängde för drygt
    två år sen. Den 1 februari 2017.

  5. Det fick stor medial uppmärksamhet.

  6. Inte minst p.g.a. att BB ockuperades
    dagen innan nedläggningen.

  7. Ockupationen av BB Sollefteå
    är fortfarande aktiv.

  8. Konkret har nedläggningen inneburit
    för personer i Sollefteå-

  9. -att de har cirka tio mil
    till närmaste BB.

  10. Personer ännu längre inåt landet
    kan ha upp till tjugo mil till BB.

  11. Så det är en ganska stor skillnad.

  12. Jag har genomfört intervjuerna
    under 2017 och 2018.

  13. Jag intervjuade tio personer.
    Det var åtta kvinnor och två män.

  14. Det var lättare att få tag på kvinnor
    till studien.

  15. Därav det här lite skeva urvalet.

  16. De intervjuade bodde alla i
    eller i närheten av Sollefteå.

  17. De flesta var uppvuxna i Sollefteå,
    men tre personer var inflyttade.

  18. Hälften väntade sitt första barn,
    och hälften hade barn sen tidigare.

  19. De flesta hade planerat förlossnings-
    datum under sommarhalvåret-

  20. -vilket kan påverka vilka risker
    de tänkte på med körsträckan till BB.

  21. För man behövde inte oroa sig
    så mycket för snö.

  22. Frågeställningarna är: Risker
    förknippade med avstånd till BB-

  23. -och hur kan de förstås i relation
    till maktstrukturer, som genus?

  24. Jag kommer inte att prata jättemycket
    om konstruktionen av genus.

  25. Utan jag kommer mer att gå in på-

  26. -hur kön, ekonomi
    och socialt nätverk spelade roll för-

  27. -hur föräldrarna upplevde risker.

  28. Jag tänkte att jag kort skulle nämna
    två analysverktyg förutom genus-

  29. -som har varit centrala
    i den här studien.

  30. Risk har jag förstått som en faktisk
    fara och som en social konstruktion.

  31. Hur vi förhåller oss till risker är
    kopplat till normer och strukturer.

  32. De varierar
    beroende på samhällskontext.

  33. Precis som att genus kan göras
    genom vardagliga handlingar-

  34. -kan risker också göras.

  35. Vi reproducerar omedvetet strukturer
    när vi förhåller oss till risker.

  36. För avstånd har jag använt
    ett lite liknande förhållningssätt.

  37. Jag har sett avstånd
    både som nåt materiellt och abstrakt.

  38. I början skulle jag bara fokusera på
    körsträckan till BB.

  39. Det geografiska avståndet.

  40. Men när jag intervjuade och
    tittade på intervjuerna märkte jag-

  41. -att föräldrarna pratade mycket om
    risker kopplade till andra avstånd.

  42. Framför allt det som jag har kallat
    för socialt och politiskt avstånd.

  43. Jag börjar med att gå in på
    själva sträckan till BB.

  44. Det geografiska avståndet.

  45. Här fokuserade föräldrarna på
    dels att inte hinna fram i tid-

  46. -och behöva föda längsmed vägen,
    dels att drabbas av panik i bilen.

  47. Och... Vad heter det...

  48. Kvinnorna fokuserade på
    båda de här riskerna.

  49. Männen tenderade
    att fokusera på körningen-

  50. -och inte nämna risken att kvinnan
    skulle behöva föda längsmed vägen.

  51. Här har vi ett citat från en kvinna
    som väntade sitt andra barn:

  52. Hon föreställde sig att hon fött
    längs vägen, och barnet andas inte.

  53. Hon väljer att lyfta fram att det
    inte är henne som hon oroar sig för.

  54. Utan det är scenariot
    att det ska hända barnet nåt.

  55. Hon gör en altruistisk femininitet.

  56. Här är ett citat från en man
    som också väntade sitt andra barn:

  57. Kvinnorna oroade sig för en situation
    där man inte har nån kontroll.

  58. Männen oroade sig för det ansvar
    som kommer med att ha kontroll-

  59. -och att behöva tappa kontrollen.

  60. Sen pratade föräldrarna om strategier
    som kunde minska de här riskerna.

  61. Flera nämnde möjligheten
    att flytta närmare BB en tid innan.

  62. Men det uppgav de flesta att de inte
    skulle göra, för man har inte råd.

  63. Den enda som skulle göra det
    var en som väntade barn ensam.

  64. Hon hade heller ingen släkt
    i Sollefteå.

  65. Så hon var tvungen
    att flytta till släkt en tid innan.

  66. Det här visar
    att kön spelar roll för upplevelsen.

  67. Men också att ekonomi och ett socialt
    nätverk blir väldigt avgörande för-

  68. -hur man ska kunna hantera risker
    i den här situationen.

  69. Jag går vidare till risker med
    socialt avstånd. Med det menar jag-

  70. -en känsla av att känna sig främmande
    på det nya sjukhuset.

  71. Ett sjukhus man aldrig hade varit på
    och att man inte kände personalen.

  72. Ett avstånd till personalen
    och till sjukhuset som plats.

  73. Här pratade man om risken
    att förlossningen skulle bli otrygg.

  74. Båda män och kvinnor pratade om det.

  75. Kvinnorna hade gärna velat att
    förlossningen skulle vara positiv.

  76. En sa "man kände sig lite snuvad
    på upplevelsen att föda"-

  77. -i och med att man i stället
    skulle behöva oroa sig.

  78. Eller som en annan kvinna
    lyfte fram det:

  79. "När jag åkte till förlossningen..."
    Hon hade varit där på förkontroll.

  80. "Jag fick träffa några, men man kände
    sig utanför. Jag kände inte dem."

  81. "Det kändes inte tryggt. De är inte
    dåliga, men man har aldrig sett dem."

  82. "Det kändes konstigt i Sundsvall."
    Hon hade fött förut i Sollefteå.

  83. Slutligen känslomässiga risker-

  84. -kopplade till politiskt avstånd.

  85. Här är det känslor av ovärdighet
    eller av att inte känna sig sedd.

  86. Så ett avstånd till makt
    eller till politiska beslut.

  87. Det var vanligare att män fokuserade
    på känslan av att inte räknas.

  88. Kvinnor pratade om det här, men också
    om ovärdigheten att åka långt.

  89. En kvinna beskrev det så här:

  90. Intervjupersonerna pekade ofta själva
    på upplevda strukturella orättvisor.

  91. Att vara förfördelad som kvinna
    eller boende i Norrlands inland.

  92. Hon lyfter fram båda.

  93. En annan kvinna beskrev det som:

  94. De blivande föräldrar
    som jag pratade med-

  95. -upplevde inte bara risker kopplade
    till den längre körsträckan till BB.

  96. Man kopplade det här ökade avståndet
    till BB också till...

  97. Till socialt och politiskt avstånd.

  98. Man kan se att de olika typerna
    av avstånd finns på tre nivåer.

  99. Det geografiska avståndet på individ-
    nivå med planering inför resan.

  100. Det sociala avståndet. Avståndet till
    personal och sjukhuset som plats.

  101. Och det politiska avståndet. Ett
    strukturellt avstånd på makronivå.

  102. Faktorer såsom kön, ekonomi,
    familjesituation och socialt nätverk-

  103. -påverkade
    hur föräldrarna upplevde risker.

  104. Dels föreställde sig kvinnor
    fler risker-

  105. -när de tänkte på att behöva åka till
    BB. Åka en längre sträcka till BB.

  106. Dels kunde faktorer såsom ekonomi
    och ett socialt nätverk underlätta-

  107. -och göra
    att man upplevde risker som mindre.

  108. Tack!

  109. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förlossningskliniker, Hälso- och sjukvård, Medicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss