Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Maskulinitet i vardagslivetDela
  1. Man gör om det här till en könsmärk-
    ning utav känslor och vad man tål-

  2. -i stället för att se:
    "Det är arbete vi behöver göra."

  3. Man måste diska, städa, laga mat
    och sånt för normal överlevnad.

  4. "Konstruktion av maskulinitet
    i det vanliga vardagslivet".

  5. Det låter roligare än "fördelning av
    hushållsarbete bland heterosexuella".

  6. Mitt forskningsfält
    är familjesociologi.

  7. Om vi tittar på fördelningen utav
    hushållsarbete i parförhållandet-

  8. -från en intervjuundersökning...

  9. I vardagslivet
    händer det en massa olika saker.

  10. Det är en del av det som jag har
    fokuserat på i det jag skriver på nu.

  11. Som sociolog är det intressant att se
    vad som händer i vardagslivet.

  12. I det som vi tycker är så normalt.

  13. Vardagslivet
    kännetecknas av rutiner och vanor.

  14. Det vi gör till vardags
    är sånt vi inte tänker på.

  15. Det är här det normala ofta uppstår,
    för vi gör som vi brukar.

  16. Det är också här det typiska finns.

  17. Nåt som är typiskt
    tänker vi är normalt.

  18. Men typiskt är nåt som är både
    väldigt specifikt och normalt.

  19. Så båda begreppen
    är roliga att ha med här.

  20. I vardagslivet
    där vi gör de här sakerna på rutin-

  21. -uppstår också olika mönster.
    Mönster som skapas och omskapas.

  22. För världen, samhället och våra
    familjeliv ser olika ut över tid.

  23. Om vi tittar två veckor
    ser allt likadant ut.

  24. Tittar vi ett eller tjugo år
    tillbaka, ser vi stor skillnad.

  25. Fast i våra vardagsliv
    är allting på nåt sätt ganska samma.

  26. Mönstren är inte bara våra egna
    i våra vardagsliv.

  27. De är påverkade av samhället utanför
    på olika sätt.

  28. Så det vi gör och uppfattar
    som normalt kommer ofta utifrån.

  29. Vi är fyllda av idéer om hur man ska
    leva familjeliv från böcker-

  30. -tidskrifter, filmer
    och hur vi ser hur andra gör.

  31. Allt det här
    äts ju in i vår egen vardag.

  32. I vardagen
    sker just konstruktionen av genus.

  33. Jag tittar på
    konstruktionen av maskulinitet-

  34. -och försöker förstå hur man pratar
    om maskulinitet och mäns val.

  35. Tidig maskulinitetsforskning
    fokuserade på vad män gjorde-

  36. -som om maskulinitet är en egen enhet
    i världen.

  37. Men maskulinitet betyder nåt
    i relation till femininitet.

  38. Relationen mellan män och kvinnor
    är bakgrunden till det jag gör-

  39. -även om jag just här
    pratar mer om maskulinitet.

  40. Jag ska också säga...
    Jag ska hitta en pekare. Där.

  41. I samhälleliga mönster ingår kultu-
    rell representation av maskulinitet.

  42. Men också hur vi organiserar vardags-
    livet och vad vi gör i praktiken.

  43. Så det finns nån idévärld i kulturen,
    men också en praktisk värld.

  44. Vad gör vi? Vad kan vi göra?

  45. I en tidigare presentation
    nämndes det-

  46. -att vi har en hög andel kvinnor
    som deltar i arbetsmarknaden.

  47. Jobbar man mycket,
    kan man inte vara hemma lika mycket.

  48. Män och kvinnor jobbar mycket i
    Norden, och det jämnas ut i Europa.

  49. Samtidigt jobbar kvinnor ofta deltid
    och i andra branscher.

  50. Det finns skillnader
    om man bryter ner det.

  51. Jag nyttjar kunskapen vi har om
    hur fördelningen ser ut i samhället-

  52. -för att sen komma ner och se
    vad som händer i parrelationer.

  53. Vi flyttar över till hushållsarbete.

  54. En klassisk bild blir en sån här.

  55. Vi ser en kvinna som...

  56. Hon stryker, diskar, hänger tvätt,
    syr lite och städar.

  57. En klassisk bild
    när man tänker hushållsarbete.

  58. Det är ofta förknippat
    med femininitet.

  59. Nu är det här en gammal bild
    som reflekterar ett hemmafruideal.

  60. Men det är inte ovanligt
    att det ser ut så i dag-

  61. -även om vi vet
    att fler män deltar i arbetet.

  62. Men när vi tittar på större mönster,
    och inte bara i Europa nu, kan vi se-

  63. -att historiskt sett och globalt är
    hushållet mer förknippat med kvinnor-

  64. -än med män.

  65. Man kan tänka på hushållsnära
    tjänster och RUT-avdrag.

  66. Vi vill ha det mer jämställt
    i hemmet.

  67. Då hyr vi in nån
    som gör jobbet åt oss.

  68. Det kommer sällan en man och städar.

  69. Ser vi det på en global skala
    på vilka som utför omsorgsarbete-

  70. -och flyttar från fattiga till rika
    länder, gör i hög grad kvinnor det.

  71. De här kommer inte ofta hem till oss.

  72. "Oss".
    Jag har ingen sån som städar hos mig.

  73. Jag skulle vilja se så glad ut
    som han som står och diskar.

  74. De finns, men är inte lika vanliga.
    Nu ska jag gå in på hushållsarbete.

  75. Det är nåt som vi gör varje dag.

  76. Hushållsarbete gör man inte då och
    då. Det är en konstant upprepning.

  77. Nånting vi gör varje dag.

  78. Det skapas mönster. Det blir rutiner
    och vanor. En normalitet.

  79. Vi tänker inte varje dag:
    "Vem ska städa i dag?"

  80. Man gör det som behöver göras.
    Nånstans sker det här per automatik.

  81. Det är hur paret talar om
    de här sakerna som jag har studerat.

  82. När man tittar på kopplingen mellan
    hushållsarbete och vem som gör vad-

  83. -ser man att de där figurerna
    ofta försvinner ur bilden.

  84. Kopplingen mellan hushållsarbete
    och femininitet hänger kvar.

  85. Att män försvinner-

  86. -har varit ett resultat utav studier
    på ett material som har utmynnat i-

  87. -att jag hittat fem strategier
    som är tillgängliga för män-

  88. -men inte för kvinnor.
    Det är de här som vi ser.

  89. Jag ska ta ett citat på varje.
    På punktinsatser, till exempel.

  90. En man säger: "Jag diskar varje gång,
    för det är mitt jobb."

  91. "Är det mitt jobb, då gör jag det."

  92. Genom att tala om det som han gör
    synliggör han insatserna tydligt.

  93. Därmed osynliggörs det andra arbetet.

  94. Både män och kvinnor lyfter upp
    hur duktiga de här männen är.

  95. "Han städade hela garderoben.
    Han ägnade en hel dag åt det där."

  96. Punktinsatserna är vanliga
    i intervjuer med män och kvinnor.

  97. Kompetens är en annan strategi.
    Här är ett jättebra citat på det.

  98. "Problemet är att hon är
    så duktig på att laga mat."

  99. Kompetens handlar om
    att kvinnor kan bättre.

  100. Då är det bättre att de gör det än
    att jag som är dålig på det gör det.

  101. "För mig tar det sju minuter att koka
    ett ägg. Hon gör det på två", sa en.

  102. Egentligen kanske kompetens är fel
    ord. Det är avsaknad av kompetens.

  103. Men det är nåt som skapas i vardagen.

  104. Så här pratar vi om sakerna.
    Då blir det: "Det är så här det är."

  105. Rätt att inte se.

  106. "Gardiner är ointressant för mig.
    Jag ser inte dem."

  107. "Men du pratade ju precis om dem..."
    Om man inte ser, kan man inget göra.

  108. Det blir ett område
    som jag inte behöver hantera.

  109. Olika toleransnivåer...

  110. "Hon blir irriterad fortare än jag
    när det är stökigt."

  111. "Därför börjar hon städa."

  112. Eller: "Den som blir
    mest störd på disken diskar."

  113. "Det är alltid samma som blir störd."

  114. Vad som händer i det här, för det är
    ett vanligt sätt att problematisera-

  115. -är att man tar frågan
    om vad som är nödvändigt arbete-

  116. -och gör om det till en tolknings-
    fråga. "Vad är stökigt?" Samtidigt...

  117. Man gör om det här till en könsmärk-
    ning utav känslor och vad man tål-

  118. -i stället för att se:
    "Det är arbete vi behöver göra."

  119. Man måste diska, städa, laga mat
    och sånt för normal överlevnad.

  120. Den sista biten är mansrollen.

  121. Män kan säga:
    "Jag är fast i mansrollen."

  122. "Han är som en typisk grabb."

  123. I normalsamtal blir det här
    sättet man pratar om vad man gör.

  124. Män är väldigt medvetna om
    att beteendet är inlärt.

  125. Men de är inte medvetna om att de kan
    göra nåt åt det när de förstått det.

  126. De kan använda det som ett argument
    som blir helt giltigt i ett läge.

  127. De här fem strategierna
    är tillgängliga för män.

  128. De blir maskulint kodade som en mot-
    pol till vad förväntat kvinnliga är.

  129. Vad skulle hända om en kvinna använde
    det här: "Jag är formad sån här."

  130. "Då måste jag göra som jag har
    lärt mig. Städa och diska."

  131. Det ingår mer i bilden av femininitet
    än i maskulinitet.

  132. Kvinnor kan inte använda
    det argumentet.

  133. Det här sker
    i det vardagliga arbete som man gör-

  134. -eller vardagslivet som vi utför.

  135. Även om fokus är för mig
    att titta på de här strategierna-

  136. -är det lika spännande
    med vardagsbiten.

  137. Det vanliga vardagslivet. Det är
    en arena för konstruktionen av genus.

  138. Det händer jättemycket på en plats
    som vi sällan tänker på.

  139. Närstudier kanske ger
    en delförklaring-

  140. -till varför det finns bromsklossar
    för jämställdheten i det privata.

  141. Både män och kvinnor är delaktiga i-

  142. -konstruktionen utav maskuliniteten
    som jag presenterade kort här.

  143. Maskulinitet skapas
    i relation till femininitet.

  144. Relationen är central, vilket betyder
    att genus är relationellt.

  145. Det är viktigt att ha med sig.
    Och att det är socialt.

  146. Förståelsen av hur vi
    tänker på manligt och kvinnligt-

  147. -kommer från olika kulturella
    representationer som vi har.

  148. Och jag höll tiden! - Tack för mig!

  149. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Maskulinitet i vardagslivet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Könsarbetsdelning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum

Könsneutralt språk - bra eller dåligt?

Ska det verkligen heta brandman? Eller brandkvinna? Eller brandsoldat? Språkvetaren Karin Milles om för- och nackdelar med könsneutralt språk. Inspelat vid Språkforum, arrangerat av Språktidningen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Killsnack i omklädningsrummet

Att idrotta är en viktig del av livet för många barn. Nästan 90 procent av alla barn och unga har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. För många blir sporten ett sätt att hitta sitt umgänge och en tillhörighet. 18-åringarna Shanga Aziz och Rogerio Silva spelade fotboll under uppväxten tills de fick skador som tvingade dem att sluta. Då, när de såg tillbaka, började de tänka på de dåliga värderingar och det sexistiska snack som förekommer i omklädningsrummen. Nu åker Shanga och Rogerio runt till olika idrottsföreningar och pratar med unga killar om jämställdhet, machokultur och vikten av att våga vara sig själv.