Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Akademisk försthet och det glupska könetDela
  1. "Det är oviktigt. Det är sosse-
    Sverige, varför prata om klass?"

  2. "Nu är det andra saker
    som är viktiga."

  3. "Alla är medelklass i Sverige i dag.
    Varför ska vi prata om det?"

  4. Jag har gjort
    det klassiska misstaget-

  5. -att klämma in en föreläsning som
    brukar ta en timme på femton minuter.

  6. Jag kommer att prata fort.
    Säg till om det är obegripligt.

  7. Jag kommer från Danmark. Är det svårt
    att förstå är jag medveten om det.

  8. Ni får gärna säga till.

  9. Jag ska göra en supersnabb genomgång-

  10. -av tendenserna i det traditionella
    arbetet för breddad rekrytering.

  11. Presentationen utgår från arbetet för
    breddad rekrytering till akademier.

  12. Sen gör jag en staccatopresentation
    av kritiska studier av försthet-

  13. -som är den teoretiska utgångspunkten
    i min undersökning av arbetet-

  14. -och hur de kan appliceras
    i den akademiska kontexten i Sverige.

  15. Frågan är vad akademisk försthet är
    och hur det reproduceras.

  16. Sen hoppas jag det finns tid för
    en lite mer långdragen diskussion-

  17. -om vad det är som händer
    när könet blir glupskt.

  18. Det är helt obegripligt just nu-

  19. -men som förhoppningsvis blir mer
    tydligt när vi kommer fram till det.

  20. Det traditionella arbetet för breddad
    rekrytering och bakgrunden till det:

  21. 2001 lade den socialdemokratiska
    regeringen fram en proposition-

  22. -som hette "Den öppna högskolan".

  23. Den slog fast att alla medborgare
    har rätt till kunskap och utveckling-

  24. -och att universitet och högskolor
    är centralt i det arbete.

  25. De är också en nerv i arbetet
    för jämlikhet och social förändring.

  26. Därför gav man alla universitet
    och högskolor i uppdrag-

  27. -att verka för breddad rekrytering.

  28. Att få in studenter som inte per
    automatik tänker att de ska gå där.

  29. Att bli bättre på att plocka upp dem-

  30. -och se till att de får utbildningar
    som bidrar till social förändring.

  31. Man gav alla universitet och hög-
    skolor i uppdrag att upprätta planer.

  32. Den svenska välfärdsstatens starkaste
    vapen i kampen mot allt är en plan.

  33. Man skulle upprätta en plan för att
    driva arbetet för social jämlikhet-

  34. -i akademin framåt.

  35. Vad säger då de här planerna?
    Jag har gjort en liten analys.

  36. Jag kanske säger det först:

  37. Den här presentationen
    baserar sig på min avhandling-

  38. -som brukar komprimeras till
    en timme, men nu till femton minuter.

  39. Så det rullar på lite här.

  40. Vad säger planerna? Jag har analys-
    erat fyra av de största planerna.

  41. Det man övergripande kan säga
    är man säger:

  42. "Syftet med planen är att öppna hög-
    skolan för otraditionella studenter."

  43. Det är en typisk inramning
    över vad man tänker sig-

  44. -att syftet med arbetet
    för breddad rekrytering är.

  45. Vilka handlar då det här arbetet om?

  46. Hur beskrivs de som det handlar om,
    och vad blir implikationen av det?

  47. Det är de klassiska, kritiska
    frågorna man kan ställa-

  48. -som kritisk sociolog
    eller genusvetare.

  49. Och den mer feministiska frågan är:

  50. Vad väcker det här för frågor hos
    den kritiska, feministiska forskaren?

  51. Det ska jag gå igenom supersnabbt.

  52. Objektet för arbetet med breddad re-
    krytering är de från studieovana hem.

  53. De med otraditionell bakgrund-

  54. -som inte vanligtvis finns här hos
    oss utan kommer från nån annanstans.

  55. De beskrivs som nån som har dålig
    självkänsla, är osäker, behöver stöd.

  56. De ska tas om hand för att kunna vara
    här med oss och känna sig bekväma.

  57. Det beskrivs att de kan, vid vissa
    tillfällen, bidra med perspektiv.

  58. Vitsen med att ha dem är att de kan
    ge nåt till de som brukar vara här-

  59. -men annars är de objekt. Vi ska göra
    att de ska känna sig välkomna.

  60. Frågan man då kan ställa sig är vad
    implikationerna av att beskriva...

  61. Dels gör planerna
    med det här objektet...

  62. -att de otraditionella studenterna
    dels...

  63. Vad händer när vi beskriver dem
    på sättet som görs här?

  64. Man kan säga att implikationen är
    att de blir nån som stör det vanliga.

  65. Som kräver nåt annat
    än det vi brukar ha här.

  66. De kännetecknas av nån brist
    i relation till oss som finns här.

  67. De kan bringa mångfald, men får eller
    ska inte förändra nåt i grunden.

  68. De ska lära sig.
    De ska poleras som en lite juvel-

  69. -för att passa in i den härliga
    raden av juveler vi redan har här.

  70. De ska passas in,
    men inte förändra i grunden.

  71. De är nån man tänker sig
    kan lära sig att bli som oss-

  72. -men som främst beskrivs som en
    krydda för traditionell undervisning.

  73. De kan bara bidra med nåt nytt i
    relation till det vi redan vet här.

  74. Det kan vara spännande att höra nåt
    nytt om det vi alla tar för givet.

  75. Vad väcker beskrivningarna för frågor
    hos kritiska, feministiska forskare?

  76. Jo, man frågar sig vad som
    blir möjligt eller omöjligt att göra-

  77. -i den här diskursen,
    den här beskrivningen-

  78. -av de som är objektet
    för arbetet med breddad rekrytering-

  79. -och, framför allt, vilka som saknas
    i det här sättet att tänka.

  80. Utifrån de här frågorna
    har jag format ett forskningsprojekt.

  81. Jag tänkte liksom utifrån
    de här planerna.

  82. Nåt skarvade. Jag fick inte riktigt
    tag på det, men nåt var konstigt.

  83. Nästan alla universitet och högskolor
    har olika seminarier-

  84. -där nån som har breddad rekrytering
    som sitt jobb berättar vad man gör.

  85. Jag var på ett sånt seminarium. Vi i
    publiken skulle diskutera med varann:

  86. Är det här relevant för mig?

  87. En äldre, vit, manlig professor
    som satt där sa så här:

  88. "Mitt jobb har varit helt självklart
    för mig sen jag var barn."

  89. "Det var det här jag ville. Jag har
    känt mig hemma från första stund."

  90. "Undersöker du akademiers
    exkluderande mekanismer"-

  91. -"är jag fel person att prata med."

  92. Han var professor i ett ämne
    hans pappa också var professor i.

  93. Han har inte mycket att säga
    om hur akademier exkluderar folk.

  94. Däremot kan han berätta om
    hur vissa inkluderas-

  95. -känner sig hemma, aldrig upplever
    friktion och känner att det är rätt.

  96. Därför blev Göran mitt avstamp
    för att göra en undersökning-

  97. -av det jag kallar
    "akademisk försthet".

  98. Jag ska ha en snabb genomgång
    av vad jag menar med det begreppet.

  99. Kritiska studier av försthet
    är en reaktion-

  100. -på traditionellt fokus inom human-
    iora, samhälls- och genusvetenskap-

  101. -där man ofta fokuserar på den ut-
    satta positionen eller erfarenheten.

  102. Man tittar på "de andra",
    hur de upplever att inte passa in.

  103. Hur normer exkluderar
    olika typer av människor.

  104. Det är väldigt klassiskt
    framför allt i genusvetenskap.

  105. Det man gör i försthetsstudier
    är att titta på de första i stället.

  106. Man riktar blicken åt det andra
    hållet och reder ut hur det upplevs-

  107. -att vara en friktionsfri typ
    som passar in i olika sammanhang-

  108. -och vad det gör
    med ens upplevelse av världen-

  109. -och vad det gör med de rum
    vi som passar in glider in i.

  110. Vad gör det med rummet för de
    som kanske inte glider in lika lätt?

  111. Det är upplägget.

  112. Och samtidigt samtänka-

  113. -olika normativitetskritiska
    subjektiveringsteorier:

  114. Critical whiteness studies, hetero-
    normativitetskritiska studier och så.

  115. Det är en samlad prism
    för att titta på normativitet.

  116. En intersektionell analys
    av normativitet. Det icke-andra.

  117. Det är därifrån "det första" kommer.

  118. Vilka är då de första
    i svensk akademi?

  119. Det kan man diskutera länge fram och
    tillbaka, och det gjorde jag också.

  120. Det är de som inte är objekt
    i planerna för breddad rekrytering.

  121. De som inte nämns över huvud taget
    i planerna jag pratade om tidigare.

  122. Till exempel de här typerna.

  123. Människor som befinner sig
    i den akademiska kontexten-

  124. -utan att reflektera över
    eller förhålla sig till de besvär-

  125. -som det kan vara för andra.

  126. Det är de som är objektet för min
    undersökning av akademisk försthet.

  127. Jag undersöker vad en position som
    kantas av studievan försthet innebär-

  128. -och hur den utspelar sig
    i svenska akademier.

  129. Jag gjorde intervjuer med akademiker
    i humaniora och samhällsvetenskap-

  130. -uppvuxna i ett hem
    med minst en disputerad vuxen.

  131. De befinner sig på tio institutioner
    på fyra olika universitet.

  132. Jag har också gjort
    observationsstudier på två av dem.

  133. Nu gör jag en staccatopresentation
    av några av de analytiska fynden.

  134. De sätt som akademisk försthet
    reproduceras på som jag hittar-

  135. -är dels en genomgående
    neutralitetsberättelse-

  136. -som gör att man inte känner av
    sin studievana. Man märker den inte.

  137. Det handlar mycket om
    att prata om meritokrati-

  138. -och en total opåverkan
    av alla yttre faktorer.

  139. Jag ska ge ett exempel på det.

  140. Det är en bakgrundsblindhet,
    en obligatorisk medelklassighet-

  141. -i vilken man försöker hitta sätt att
    inte prata om klass över huvud taget.

  142. "Det är oviktigt. Det är sosse-
    Sverige, varför prata om klass?"

  143. "Nu är det andra saker
    som är viktiga."

  144. "Alla är medelklass i Sverige i dag.
    Varför ska vi prata om det?"

  145. Det kallar jag
    den obligatoriska medelklassigheten.

  146. Sen är det nåt jag kallar slöseri-
    diskurs eller akademiskt imperativ.

  147. Den handlar om det att ha en akadem-
    isk utbildning är så förgivettaget-

  148. -i de här familjerna jag tittar på.
    Det finns ingen annan möjlighet.

  149. Det är omöjligt att förställa sig
    att man inte skulle göra det.

  150. Man känner sig berättigad
    till den här utbildningen.

  151. Det är nåt man skolats till
    hela sitt liv.

  152. Slöseridiskursen syftar på att det
    skulle vara ett slöseri med resurser-

  153. -om mitt unika, fantastiska intellekt
    inte skulle få blomma i akademin.

  154. Det är svårt att tänka sig en värld-

  155. -där de
    med särskild akademisk bakgrund-

  156. -inte skulle kunna fortsätta
    i den här traditionen i sin familj.

  157. Dessutom finns det
    de här kuriosa jag pratar om.

  158. Det finns olika fysiska tendenser
    i materialet-

  159. -där folk hellre pratar om reproduk-
    tionen av akademiskhet i familjerna-

  160. -som en fråga om klärvoajans,
    om att läsa nån annans tankar.

  161. Det är lättare att prata
    om ojämlikhet på det sättet-

  162. -än att säga: "Jag är privilegierad.
    Det är lättare för mig än för andra."

  163. Det blir starka reaktioner när jag
    försöker ifrågasätta de här sakerna-

  164. -och prata om strukturell ojämlikhet.

  165. Jag tänkte ge ett exempel
    på den första, men det skippar jag.

  166. Det hinner vi inte med.

  167. I stället ska jag prata om
    det glupska könet, lite snabbt.

  168. Det är en av de strategier
    jag har noterat i mitt material.

  169. Ett exempel är Johanna som säger...

  170. Jag försöker få informanterna
    att prata om-

  171. -hur det är att jobba med många
    med liknande bakgrund som en själv.

  172. Att försöka artikulera erfarenheten
    att ingå i nån form av hav-

  173. -av medelklassighet.
    Johanna säger så här:

  174. "Jag förstår inte frågan. Är det så?
    Det är inget jag tänker på."

  175. "Det är bara ett jobb. Det är ganska
    slumpartat vilka som hamnat här."

  176. "Däremot är vi inte så många kvinnor,
    och det tänker jag mycket på"-

  177. -"och vad det betyder
    för den forskning vi producerar."

  178. "Det andra har jag inte tänkt på.
    Det är bara helt vanligt?"

  179. En säger, apropå hur det är att jobba
    med många med akademisk bakgrund:

  180. "Det är inget jag tänker på. Jag vet
    inte hur det skulle påverka mig."

  181. "Det jag däremot tänker mycket på,
    det är det här med kön."

  182. "Där finns det nåt att bita i,
    i universitetsvärlden och överallt."

  183. "Det har betydelse hela tiden och är
    nåt man är när man borstar tänderna."

  184. Det som är roligt och spännande
    med könets glupskhet-

  185. -är att många av deltagarna,
    främst kvinnorna men också männen-

  186. -föreslår att prata om kön
    i stället för klass.

  187. När jag frågar om klass
    så pekar de elegant bort från det-

  188. -och över på kön, och säger: "Det du
    vill prata om är inte lika viktigt."

  189. Hur kan vi förstå det, då?

  190. Så klart är kön en avgörande premiss
    i deras egen självförståelse.

  191. Man känner verkligen av sitt kön
    i en akademisk vardag.

  192. Det är rimligt och legitimt
    att det är så.

  193. Men om man ska vara lite kritisk så
    är vissa diskurser mer tillgängliga-

  194. -legitima och mer bekväma
    att förstå ojämlikhet genom än andra.

  195. Kön har blivit nåt som inte är jobb-
    igt att prata om, jämfört med annat.

  196. Det finns en tydlig tendens
    i hela materialet-

  197. -att hellre peka åt ett annat håll
    än det jag föreslår.

  198. Många säger: "Låt oss tala om kön
    i stället. Klass är inte relevant."

  199. En konspiratorisk läsning av glupsk-
    heten könet utvisar i intervjuerna-

  200. -är att det är ett sätt att fasthålla
    sin omedvetenhet om klassprivilegier-

  201. -och i stället
    peka på sin egen utsatthet-

  202. -och därmed frånskriva sig
    delaktighet i ett ojämlikt system.

  203. När analysen blir uppäten
    av det glupska könet-

  204. -så lyckas man också
    avskriva sig ansvar-

  205. -för den ojämlikhet som finns
    som jag försöker lyfta.

  206. Det här kan innebära...

  207. Det brukar vara kontroversiellt
    att säga i genusforskarsammanhang.

  208. ...att cis-kvinnokönet
    i svensk akademi kanske kan förstås-

  209. -som en avpolitiserad position.

  210. Det är inte så kontroversiellt att
    prata om kön. Det är ganska skönt.

  211. Det finns andra saker
    som är mycket mer obekväma-

  212. -framför allt då i min analys: klass.

  213. Tack för mig.

  214. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Akademisk försthet och det glupska könet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arbetet för att bredda rekryteringen av studenter från studieovana hem till universitet och högskolor utgår oftast från idén "den andre" som ska formas. Lovise Haj Brade, universitetslektor i genusvetenskap, fokuserar här istället på vad en re-orientering och mer normativitetskritisk ingång skulle kunna göra för skillnad. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Högskoleutbildning, Högskolor, Social snedvridning till högre studier, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Rockys osynliga skada

När Rocky är nio år ramlar hon och slår sig i huvudet. Händelsen förändrar hennes liv helt. Hon blir ett av de barn som varje år drabbas av förvärvad hjärnskada och idag lider hon av hjärntrötthet. Med en bristande förståelse från Rockys omgivning har kampen för att återgå till livet varit lång och inte förrän fem och ett halvt år efter skadan kunde hon återgå till sina studier.