Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Att bli en skola för alla under nyliberalismenDela
  1. Det är sätt att vara mer inkluderande
    och möta behov-

  2. -men det blir också en exkludering.

  3. Man pekar ut vissa elever
    som annorlunda.

  4. "Lärare vill att man fixar eleverna."

  5. "Min utgångspunkt är att fixa
    pedagogiken för att bättre möta upp."

  6. "Där är det jättesvårt att mötas."

  7. Det är ett citat från en intervju
    med en specialpedagog som jag gjorde.

  8. Det sätter fingret
    på det jag ska prata om i dag:

  9. Inkluderande undervisning.

  10. En utmaning med det här är att...

  11. Inkluderande undervisning
    handlar om att inkludera elever-

  12. -oavsett deras förutsättningar.

  13. Citatet visar på en utmaning
    med det här.

  14. Utgångspunkten är ofta att det är
    en elev som har en svårighet.

  15. Att det inte är undervisningen
    eller hela utbildningssystemet-

  16. -som behöver förändras.

  17. Jag heter Karin Larsson-Hult
    och är doktorand i sociologi-

  18. -vid Mittuniversitetet.

  19. Min avhandling handlar om
    inkluderande undervisning.

  20. Jag gör en etnografisk fallstudie-

  21. -där jag har en högstadieskola
    som fall.

  22. De bedriver ett projekt
    med syftet att bli en skola för alla.

  23. Inkluderande undervisning, då.
    Lite bakgrund till det.

  24. Det är en del av den välfärdstanke
    som länge har funnits i Sverige.

  25. Skolan reformerades på 50- och
    60-talet med en uttalad ambition-

  26. -att vara mer likvärdig
    och utjämnande.

  27. I 1980 års läroplan introducerades
    begreppet "en skola för alla".

  28. Det stod för anpassad utbildning
    efter individuella förutsättningar.

  29. Ambitionen formaliserades ytterligare
    i mitten av 90-talet-

  30. -både i Sverige och internationellt,
    genom Salamancadeklarationen.

  31. Den antogs av FN,
    så det är en global deklaration.

  32. Syftet med den är att barns
    olika förutsättningar och behov-

  33. -ska ses som naturliga variationer.

  34. Elever med särskilda behov
    ska inkluderas så långt det går-

  35. -i den vanliga undervisningen.

  36. Inkluderande undervisning
    är ju en väldigt god intention.

  37. Det håller nog alla med om, men
    det är också en komplicerad fråga.

  38. Åtgärder man gör
    för att vara inkluderande-

  39. -handlar ofta om att man använder
    olika hjälpmedel i klassrummet-

  40. -särskilda material eller annat stöd-

  41. -eller att man undervisar vissa
    i separata grupper.

  42. Det är sätt att vara mer inkluderande
    och möta behov-

  43. -men det blir också en exkludering.

  44. Man pekar ut vissa elever
    som annorlunda.

  45. Det är svårt att vara fullt ut
    inkluderande, trots den ambitionen.

  46. Man kan också se att med de reformer
    som skett sen 80- och 90-talet-

  47. -då skolan formats
    av en nyliberal styrning...

  48. Makt har decentraliserats
    i och med kommunaliseringen-

  49. -och fokus har lagts mer och mer
    på mätbara resultat-

  50. -och krav på effektivitet.

  51. Friskolereformen har lett
    till ökad konkurrens mellan skolor.

  52. I relation till inkludering innebär
    det att insatser för inkludering-

  53. -ofta motiveras med att de leder
    till att eleverna får godkända betyg.

  54. Det är det som blir motivationen.

  55. Lite kort om min studie.

  56. Jag följer en högstadieskola -
    här kallad "Silje skola"-

  57. -med cirka 300 elever.

  58. De bedriver ett projekt under fyra år
    från 2016 till 2020-

  59. -med syftet
    att bli en skola för alla.

  60. Projektet finansieras av kommunen
    där skolan ligger.

  61. Målen med projektet är två.

  62. Det handlar om att projektet
    ska leda till ökad måluppfyllelse-

  63. -alltså andel godkända betyg
    bland eleverna i skolan-

  64. -och att det ska kännas bra
    att gå till skolan för varenda elev.

  65. Syftet är också att ta fram en modell
    för värdegrundsarbete.

  66. Tanken är att modellen ska kunna
    implementeras av andra skolor.

  67. Projektet planerades och drivs
    av en projektgrupp på skolan-

  68. -som består av elevhälsoteamet
    och en extern projektledare.

  69. Elevhälsoteamet är rektor, special-
    pedagog, skolsköterska och kurator.

  70. Jag följer projektet
    genom att delta i olika möten-

  71. -främst med projektgruppen,
    men även andra möten och aktiviteter.

  72. Jag gör också intervjuer
    med projektgruppen och personal.

  73. Syftet med min studie
    är att undersöka vad som händer-

  74. -när policyn om en skola för alla
    översätts till praktisk handling.

  75. Syftet är det här.
    Nu var jag lite snabb.

  76. Syftet är att undersöka
    hur policyn översätts till praktik-

  77. -och vad som då normaliseras.

  78. Jag har tre frågeställningar.

  79. Vad händer när policyn om en skola
    för alla översätts till praktik?

  80. Vilka värden normaliseras i en skolas
    arbete för att bli en skola för alla?

  81. Hur påverkar en nyliberal styrning
    förutsättningar och hinder-

  82. -för att skolor ska kunna bli
    en skola för alla?

  83. Det är mina frågeställningar.

  84. Jag tänkte bara kort gå in
    på mina teoretiska utgångspunkter.

  85. Jag har dels en feministisk,
    poststrukturalistisk kunskapssyn-

  86. -där jag ser kunskap
    som nåt konstruerat och situerat.

  87. Nåt som är beroende av tid, plats
    och kontext.

  88. Mer specifikt för den här studien-

  89. -utgår jag från koncepten
    om översättning av policy-

  90. -som Sara pratade om tidigare,
    och normalisering.

  91. Genom att se policy
    som nåt som översätts-

  92. -kan jag uppmärksamma hur
    aktörers egen agens formar arbetet-

  93. -när en projektplan
    ska omsättas till praktik.

  94. I kombination med normalisering
    framgår hur den översättningen-

  95. -ger vissa begrepp en självklar
    innebörd som inte ifrågasätts-

  96. -samt hur detta grundats
    i en syn på individer-

  97. -som antingen normala
    eller avvikande.

  98. De resultat som jag...

  99. Några resultat som jag börjar
    kunna se nu efter snart tre år...

  100. Jag kommer inte ta upp allt-

  101. -men jag tar upp nåt som kopplar
    till mina frågeställningar.

  102. Vi börjar med översättningen
    av den här policyn.

  103. Jag har sett nåt jag kallar "sneaky
    activities" - listiga aktiviteter.

  104. Där...

  105. Projektgruppens egna idéer och vilja
    med det här projektet-

  106. -påverkar de aktiviteter som görs.

  107. När projektet kom till var det
    en relativt lång ansökningsprocess.

  108. Skolan skrev en ansökan till kommunen
    om att få göra det här projektet.

  109. Det blev godkänt, men kommunen gjorde
    en slags beställning till skolan.

  110. De skrev om ansökan och sa:

  111. "Det här vill vi att ni gör,
    utifrån er ansökan."

  112. Då försvann en del av aktiviteterna
    som fanns med i skolans ansökan.

  113. Det som skedde sen...

  114. Skolan skrev en projektplan
    utifrån beställningen-

  115. -som ligger till grund för projektet.

  116. Det jag kan se
    är att projektgruppen ändå gör-

  117. -några av aktiviteterna
    som fanns med i deras ansökan-

  118. -inom ramarna för projektet.

  119. Några av aktiviteterna handlar om att
    anpassa undervisning och bedömning-

  120. -utifrån elevers olika behov.

  121. Man jobbar med hemmasittare.

  122. Elevhälsoteamet
    diskuterar värdegrundsfrågor-

  123. -och gör insatser
    vid oroligheter i klassrummen.

  124. Det här visar hur policys översätts.

  125. Det utgår inte bara från en text,
    och att det blir exakt vad som görs.

  126. Aktörerna har själva en agens.

  127. Vilka värden normaliseras i en skolas
    arbete för att bli en skola för alla?

  128. Det här som forskning visat-

  129. -att inkludering sker med hjälpmedel
    och undervisning i separata grupper-

  130. -sker också på Silje skola.

  131. De har en grupp som jag kallar
    "gruppen" - väldigt kreativt.

  132. De som tillhör den här gruppen-

  133. -beskrivs i en intervju av rektorn
    som elever med funktionsvariationer.

  134. De kan även vara socialt trasiga, ha
    föräldrar med funktionsvariationer-

  135. -eller ha svårigheter
    med sociala relationer.

  136. Å ena sidan
    motiveras de här elevernas behov-

  137. -utifrån en idealbild av vad
    som är en normal eller önskvärd elev.

  138. Det finns en bild av vad en elev
    förväntas klara av i skolan-

  139. -och de som inte klarar det
    blir därmed några som avviker-

  140. -och som konstrueras i behov av stöd.

  141. Tidigare forskning lyfter fram-

  142. -att även om Salamancadeklarationen
    handlar om funktionsvarierade elever-

  143. -så menar många att inkludering
    bör omfatta fler elever.

  144. På så sätt blir arbetet med gruppen
    en utökad inkludering-

  145. -men också nåt som grundas
    i en normaliseringsprocess.

  146. Slutligen: Hur påverkar
    den nyliberala styrningen-

  147. -förutsättningar och hinder?

  148. Det finns ett stort engagemang
    och en god vilja på den här skolan-

  149. -att verkligen
    göra det bättre för eleverna-

  150. -men det här formas av de möjligheter
    och resurser som skolan har-

  151. -utifrån hur man är organiserad
    med de politiska reformer som skett.

  152. Hur skolan är organiserad.

  153. Vissa saker blir möjliga att göra.

  154. Det blir de här hjälpmedlen eller
    separata undervisningsgrupperna.

  155. Man kan inte ens tänka sig att vi
    kanske behöver ha mindre klasser.

  156. Vi kanske behöver en annan
    utgångspunkt för undervisningen.

  157. Det här att variationer är nåt
    naturligt som alltid kommer finnas.

  158. Hur kan man göra en sån undervisning?

  159. Det kan man inte riktigt ens tänka-

  160. -för att man finns
    inom de här ramarna.

  161. Forskningen lyfter fram
    att en inkluderande skola-

  162. -måste och kan utgå från olikheter
    som nåt naturligt-

  163. -och att det kan leda till
    en omorganisering av hela skolan.

  164. Tack.

  165. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att bli en skola för alla under nyliberalismen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige ska vi ha en skola för alla, men hur översätts det till praktik? Karin Larsson Hult berättar om hur arbetet med att skapa en inkluderande skola ibland hamnar i konflikt med ett nyliberalt utbildningssystem där fokus ofta ligger på konkurrens, mätbara prestationer och förväntningar på effektivitet. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolans socialpsykologi, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Gröna barnböcker

Författaren Sarah Sheppard och naturfotografen John Hallmén samtalar om hur man kan få barn att bli intresserade av naturen. Hur kan man skapa nya naturupplevelser i barnböcker? Moderator: Birgitta Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gymnasievalet och framtiden

Selma och Ellen är två av 100 000 femtonåringar som ska välja gymnasium till hösten - inte alls enkelt när det finns så många olika inriktningar och skolor att välja på. Det tar tid att gå på öppna hus och att läsa alla kataloger som skolorna skickar ut. Hur vet man vad som passar en bäst? Det är ett stort steg i en femtonårings liv. Men hur viktigt är det egentligen att komma in på rätt skola?

Fråga oss