Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapporteringDela
  1. Vad som görs i rapporteringen
    är med andra ord en främling.

  2. En främling som kan vara offer eller
    förövare, men nästan alltid är man.

  3. Det jag ska prata om knyter an
    till Emelies presentation.

  4. Det är en analys om hur risk, nation-
    alitet och maskulinitet sammanbinds-

  5. -i DN:s rapportering
    under och efter hösten 2015-

  6. -då när ovanligt många människor
    sökte asyl i Sverige.

  7. Det görs med Katarina Giritli Nygren,
    forum för genusvetenskap-

  8. -och Susanna Öhman,
    Risk och krisforskningscentrum-

  9. -här vid Mittuniversitetet
    och vid högskolan i Halmstad.

  10. Vi tre har olika perspektiv
    och vetenskapliga erfarenheter.

  11. Min bakgrund och utgångspunkt
    är sociologisk riskforskning-

  12. -vilket till viss del genomsyrar
    min presentation.

  13. Men den text jag presenterar här
    är inte min egen utan vår.

  14. Eventuellt märkliga tolkningar
    och formuleringar står för mig.

  15. Jag har ingen powerpoint, så ni är
    beredda. Det var ett tekniskt haveri.

  16. Utgångspunkt och ram: Risk är ett
    begrepp som manar till handling.

  17. Om något definieras som risk bör det
    förhindras, minskas eller hanteras.

  18. Under senare år har många forskare
    påtalat att sådana insatser-

  19. -som ofta formuleras på ett sätt...
    som formuleras som en risk-

  20. -förstärks av rådande normer
    och maktordningar.

  21. Då risker definieras utifrån särskil-
    da intressen, normer och ideologier-

  22. -blir artikulationer, uttryck
    av risker, ett sätt att utöva makt.

  23. Ett exempel är när politikers
    och tjänstemäns sätt-

  24. -att omformulera migrationsfrågor-

  25. -inom ramen för en risk-
    och krisretorik hösten 2015-

  26. -vilket banade väg för förändring
    av regelverk, och stängda gränser-

  27. -för dem som var på flykt
    från förtryck.

  28. Utgångspunkten i den här analysen
    av Dagens Nyheters rapportering-

  29. -är att sociala problem beskrivs och
    talas allt oftare om i risktermer-

  30. -och att riskterminologi har blivit
    ett sätt att hantera nationella-

  31. -och internationella
    sociala utmaningar.

  32. Riskanalyser är väl etablerade
    inom säkerhets- och socialpolitik.

  33. Risktermer används i vitt skilda om-
    råden och kan avse såväl ekonomiska-

  34. -miljömässiga som sociala frågor.

  35. Men när sociala problem, från
    arbetslöshet till bostadssegregation-

  36. -diskuteras och hanteras som en risk
    skapas nya samband-

  37. -mellan vad som definieras som risker
    och produktionen av ojämlikhet.

  38. Samband som möjliggör interventioner
    - praktiska åtgärder -

  39. -riktade mot speciella grupper
    och individer-

  40. -och som kan dölja ojämlikhetens
    verkliga grunder.

  41. Det sker samtidigt som institutioner
    som haft ansvar-

  42. -till exempel för integration och
    utjämnande av ojämlikheter omvandlas.

  43. En del av omvandlingen inbegriper
    just analyser och hantering-

  44. -av utmaningar i termer av risk.

  45. Som jag nämnde, riskbedömning, analys
    och hantering-

  46. -är termer som allt oftare används
    av kommuner och myndigheter-

  47. -för att analysera och administrera
    vad som ses som sociala problem-

  48. -deras orsaker och konsekvenser.

  49. På så sätt utgör riskanalys och term-
    inologi också en form av styrning.

  50. För att analysera hur en sån styrning
    återspeglas i mediala diskurser-

  51. -tar vi hjälp av feminism och genus-
    vetenskap: intersektionell teori.

  52. Med hjälp av den studerar vi hur risk
    hänger samman med maktstrukturer.

  53. Vi menar, i linje med andra forskare-

  54. -att risk är en del av samhällets och
    organisationers styrningsrelationer.

  55. Det gör att nya ojämlikheter kan
    uppkomma samtidigt som gamla består.

  56. Att individer ses tillhöra grupper
    i "riskzonen"-

  57. -utan att strukturella krafter som
    skapar dem utforskas eller namnges.

  58. Det är det som det innebär att
    de ojämlika strukturerna kvarstår.

  59. Med intersektionell riskanalys
    kan man inte bara fokusera på-

  60. -hur olika risker
    och grupper definieras-

  61. -och ej heller se risker och gruppers
    villkor som isolerade processer-

  62. -utan det viktiga med analysen
    är att vi kan analysera-

  63. -hur villkor skapas och förändras
    utifrån ett maktperspektiv.

  64. Intersektionell analys av risk under-
    söker hur och när specifika problem-

  65. -genom att de framställs som risk
    kommer förstås och hanteras som såna.

  66. Vi vill belysa hur icketraditionella
    riskfrågor som migration-

  67. -och vissa begrepp blir föremål
    för just riskartikulationer.

  68. Det kan gälla ord som "invandrare"-

  69. -som ofta sätts i samband med risk
    och diskurser om integration-

  70. -segregation och "utanförskap".

  71. Särskilt för personer med ursprung
    i Asien, Mellanöstern och Afrika.

  72. Invandring, särskilt muslimsk, antas
    utgöra ett direkt säkerhetshot i dag-

  73. -i form av importerad terrorism
    och minskad social sammanhållning.

  74. I den svenska kontexten kan man se
    den så kallade flyktingsituationen-

  75. -som rådde 2015 som en händelse
    som gav genomslag för hotbilder-

  76. -kring migration och möjligheten
    att införa en mer restriktiv politik.

  77. Det material vi använt i analysen
    är cirka 40 artiklar-

  78. -publicerade av Dagens Nyheter.

  79. Vi valde artiklar om asylsökande,
    minderåriga-

  80. -där begreppet "risk" förekom,
    som publicerades hösten 2015-

  81. -och ett år framåt,
    till slutet av 2016-

  82. -cirka ett år efter att regeringen
    stängde Sveriges gränser.

  83. För att påminna om vad som hände då
    vill jag nämna att kriget i Syrien-

  84. -och andra konflikter
    och nödsituationer i världen-

  85. -ledde till att ett ovanligt stort
    antal människor sökte skydd här.

  86. Med hjälp av studien försöker vi ge
    en teoretisk förståelse-

  87. -för hur riskdiskurser är samman-
    bundna med migration i debatten.

  88. I analysen avtäcker vi övergripande
    trender och mönster-

  89. -bortom de enskilda texterna
    och artiklarna.

  90. Lite kort om preliminära resultat
    av analysen.

  91. Den visar att "risk" sammankopplas
    med "ensamkommande flyktingbarn"-

  92. -vilket är ett uttryck etablerat
    till den grad-

  93. -att det behöver varken definieras
    eller förklaras.

  94. Risker för de här barnen beskrivs
    ofta och det uttrycks en oro-

  95. -för deras situation i Sverige.

  96. Men under senhösten 2015
    och än mer under 2016-

  97. -börjar "risk" kopplas till barnen
    på ett nytt sätt-

  98. -där barnen ibland utgör risken,
    i stället för att vara passiva offer.

  99. Vi hittar artiklar där deras status
    som barn ifrågasätts-

  100. -och särskilt pojkarna uppfattas
    av lokalbor som risker själva.

  101. Riskdiskursen tillskriver barnen
    en negativ agens-

  102. -eller hotfulla karaktärsdrag
    som utgör en risk för samhället-

  103. -eller för andra barn
    - svenska barn och ungdomar.

  104. Jag ger er ett exempel
    från en publicerad artikel-

  105. -den 15 december 2015,
    alltså i Dagens Nyheter.

  106. Det står: "Först förra veckan fick de
    boende information om att den villa"-

  107. -"som stått tom skulle bli boende för
    ett tiotal ensamkommande i tonåren."

  108. "Kommunen skickade brev till grannar-
    na och bjöd till visning av huset."

  109. "Det var då som oron spred sig
    i kvarteret."

  110. "'Det var upprört. De flesta var
    oroliga för sina barn'"-

  111. -"'att de inte skulle våga låta dem
    gå ensamma längre.'"

  112. "'Krigsskadade flyktingar ökar risken
    för överfall, säger en på gatan.'"

  113. "Varken han eller andra i området
    vill uppge sina namn."

  114. "Ämnet är laddat, inte minst då alla
    fick ett anonymt brev förra veckan."

  115. "I brevet listades många våldsamma
    händelser på asylboenden i landet."

  116. "Avsändaren var okänd."

  117. Användandet av åldersbestämning
    beskrivs också i termer av risk.

  118. Både risker för barnen
    och för det svenska samhället.

  119. Riskerna för barn vars ålder skrivs
    upp, till exempel att de utvisas-

  120. -till länder de aldrig varit i, eller
    hamnar i kriminalitet/trafficking...

  121. ...är lika vanliga som risken att
    vuxna blandas med barn på boenden-

  122. -och att brottsligheten ökar
    då barnen försvinner ur systemen-

  123. -för att undvika utvisning.

  124. Genom analys av risk och processer
    där ålder, kön, ursprung-

  125. -konstrueras i förhållande till
    minderåriga asylsökande-

  126. -ser vi att riskdiskursen tillsammans
    med diskursen om migration-

  127. -skapar en särskild inramning
    av dessa barn-

  128. -som antingen är i fara
    eller också utgör en risk.

  129. Inramningen är sammankopplad med
    könade och rasifierade positioner-

  130. -där flickorna får en roll som offer-

  131. -medan pojkarna oftare nämns
    både som offer och förövare-

  132. -men där den senare rollen görs
    alltmer tillgänglig och förväntad.

  133. Som förövare sammanlänkas bilden av
    barnet och diskursen om invandrare-

  134. -utanförskap
    och importerad terrorism.

  135. Men vad är det då som riskdiskurserna
    i mediematerialet gör?

  136. Nästan enbart pojkar beskrivs.
    Pojkar ses lättare i risktermer-

  137. -då det är en del av konstruktionen
    av maskulinitet.

  138. Att ta risker men även handla så att
    det kan innebära risker för andra.

  139. De risker som förknippas
    med de asylsökande pojkarna är våld-

  140. -sexualitet, deras religion, där
    pojkar och män ses som förtryckare-

  141. -och flickor och kvinnor mer
    i termer av offer och förtryckta.

  142. Det intressanta är att även i dis-
    kussionen om dessa riskutsatta barn-

  143. -är det samma pojkar, eller pojkar,
    som blir offer för andra.

  144. Riskerna med att pojkar hamnar
    i gatugäng och trafficking-

  145. -eller utnyttjas för att begå brott
    lyfts fram.

  146. Liksom den osäkerhet som åldersbest-
    ämning innebär i psykiskt lidande-

  147. -och oro för att skickas till länder
    som de aldrig vistats i.

  148. Vad som görs i rapporteringen
    är med andra ord en främling.

  149. En främling som kan vara offer eller
    förövare, men nästan alltid är man.

  150. Avslutningsvis. I vår analys framgår
    att könsbestämda figureringar-

  151. -av asylsökande barn och ungdomar
    kopplas till rasificering och risk-

  152. -där vissa barn, ofta flickor,
    behöver skydd, om de ens nämns-

  153. -medan andra barn, ofta pojkar,
    behöver samhället skyddas emot.

  154. Riskdiskurserna bidrar till
    dominerande strukturer-

  155. -vad gäller ojämlika maktförhållanden
    utifrån ålder, kön och nationalitet.

  156. Maktrelationer förbundna med vissa
    sociala och geografiska rum-

  157. -och vad som bedöms som en priorite-
    rad risk att förebygga och hantera.

  158. Hur den risken förebyggs
    och hanteras reflekterar-

  159. -de existerande rådande
    styrningsformer och normer vi har.

  160. Genom att i ökad utsträckning
    använda "risk" negativt-

  161. -spelar artiklar om asylsökande barn
    i händerna på nationalistaktörer.

  162. De möjliggör även
    nya politiska strategier...

  163. ...som leder till stängda gränser
    och otillförlitlig åldersmätning.

  164. Och allra sist: De möjliggör även
    strategier för riskhantering-

  165. -som riktas mot unga män som avtas
    deras mänskliga rättigheter som barn-

  166. -så att de kan utvisas till krig
    och osäkerhet. Tack för mig.

  167. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Dagens Nyheter, Invandrare och massmedia, Masskommunikation, Massmedia, Nyhetsjournalistik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.