Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Hur digitaliserar vi skolarbetet?Dela
  1. Det är samma sak kring lärare.
    Jag tycker att en trygg lärare-

  2. -med digital kompetens, kan
    välja bort tekniken när det behövs.

  3. Jag heter Amelie Wahlström
    och är rektor i Karlstad.

  4. Numera på Rudsskolan,
    men tidigare på Vålbergsskolan.

  5. Jag ska berätta lite kort
    om min bakgrund.

  6. Jag är inte bara rektor,
    utan jag är också utbildad lärare.

  7. Jag utbildade mig till lärare
    i Stockholm, i SO.

  8. Jag har jobbat på högstadiet. Jag har
    också jobbat som utvecklingspedagog.

  9. Det är roligt att jag står här nu,
    för att...

  10. Jag fick Guldäpplet i höstas-

  11. -för mitt arbete att leda
    digitaliseringen på min skola.

  12. Men när det kom, den så kallade
    digitaliseringen och it...

  13. När jag fick
    riktig kontakt med det...

  14. Vi kan vara lite efter i Värmland.
    Det var i slutet av 90-talet.

  15. Man hade
    de här datorrummen och burkarna.

  16. Jag sa... Jag tänkte till.

  17. Jag sa: "Det där är inget för mig.
    Jag hoppar över det."

  18. Sen blev jag intvingad i det. Jag
    minns hur jag ringde it-teknikern.

  19. Jag sa: "Det är fel på datorn."
    Han tittade på mig.

  20. Han sa: "Felet är
    mellan skrivbordsstolen och datorn."

  21. "Okej, jag fattar." Man är inte
    sämre än att man kan ändra sig.

  22. Jag har jobbat med olika system
    i skolan, hela tiden som lärare.

  23. Administratör för mjukvaror
    och grejer.

  24. Jag har slängt mig ut.
    Jag har varit ganska modig.

  25. Ja... I dag ska jag prata om
    projektet vi har varit med i-

  26. -"Det digitala lärandets
    möjligheter", och berätta om det.

  27. Det vore förmätet för mig att berätta
    vad digital kompetens betyder-

  28. -för det har Kristina redan gjort,
    men jag ska ge min bild av det.

  29. Jag kommer att beskriva
    vad jag tycker krävs-

  30. -för att digitaliseringen ska hända,
    eller mina erfarenheter.

  31. Jag börjar med... När jag fick
    Guldäpplet spelades det in en film.

  32. Den sammanfattar... Det blir som
    en förlaga till det jag ska prata om.

  33. För tre år sen sökte vi
    och kom med i ett samarbetsprojekt.

  34. Vi såg det som jordens möjlighet
    och gick all in.

  35. I mitt ledarskap
    utgår jag från fyra ledord:

  36. Engagemang, ansvar, tydlighet
    och utveckling.

  37. Engagemang är superviktigt.
    Jag måste ju brinna för frågan.

  38. Om jag gör det hakar medarbetarna på.

  39. Jag är ansvarig för hur det ska
    gå till och vilken väg vi ska gå-

  40. -att sätta upp mål
    och jobba mot samma saker.

  41. Det ska vara tydligt
    att det är ett prioriterat område-

  42. -så att alla känner
    att det här är det vi jobbar för nu.

  43. Utveckling tar tid,
    så det gäller att hålla ut.

  44. Det är inte bara
    att göra det i en handvändning.

  45. Man måste följa upp och systematiskt
    kolla av var vi är nånstans.

  46. Sätt upp ett tydligt mål.

  47. Ha tålamod och var flexibel. Man kan
    inte backa sig in i utvecklingen-

  48. -men man kan behöva bromsa
    och se om vi ska ta nån annan väg.

  49. Skapa möjligheter
    att lära av varandra.

  50. Våga göra fel. Våga satsa.

  51. Ja... Det kanske inte
    blir nån Oscar för den filmen-

  52. -men visst är Karlstad vackert?
    Det är så också att den här...

  53. Jag pratar mycket
    utifrån projektet och ledarskapet.

  54. Jag ska ge er bakgrunden
    och berätta om det här projektet.

  55. Det hette
    "Det digitala lärandets möjligheter".

  56. Det var fem skolor i Sverige
    som fick möjlighet att söka medel-

  57. -i ett samarbetsprojekt
    mellan Samsung, Gleerups och Atea.

  58. Det innebar
    att varje elev fick varsin platta-

  59. -med digitalt läromedel.
    Vi fick interaktiva whiteboards.

  60. Vi fick utbildning under tid.
    Inte jättemycket, men lite lagom.

  61. Sen forskades det på det
    av Åke Grönlund och Matilda Wiklund.

  62. Då var det så här... Jag jobbade
    i en liten bruksort i Värmland-

  63. -med allt vad det innebär.

  64. Jag märkte snabbt att personalen
    var på med det digitala.

  65. Däremot hade inte vi medlen.
    Det fanns några datorer.

  66. Man kunde se vilka som hade dyslexi
    och behövde det hjälpmedlet.

  67. Det var på den nivån. Att säga att de
    skulle ta med sina egna grejer...

  68. Det var inte på tal,
    för de möjligheterna fanns inte.

  69. Att då få precis allt det här
    såg vi som världens möjlighet.

  70. Ni nämnde på Miriams...
    Om chefens betydelse.

  71. Redan där fick jag
    börja tänka till innan.

  72. Om man ska ge sig in i det här,
    som är ganska omvälvande-

  73. -måste man ha folk med sig.
    Så att...

  74. Jag hade förankrat i personalen
    att vi skulle köra på det här.

  75. Vi kom med. Jätteroligt!
    Det kan man också se...

  76. Det var olika skolor i Sverige.
    Vi hade helt olika förutsättningar.

  77. En del jobbade redan med datorer
    och hade en-till-en.

  78. Vi hade ingenting. En del
    bytte rektorer på löpande band.

  79. Och en del... De gick kanske inte...

  80. De tyckte att det rullade på.

  81. Men det vi gjorde var
    att vi gick in för det totalt.

  82. Jag ska berätta mer om det.

  83. Vad betydde projektet
    för Vålbergsskolan?

  84. Likvärdighet. Det var det jag nämnde.
    Det blir ju en helt annan grej.

  85. Från att de sitter
    med olika apparater-

  86. -till att alla sitter
    med exakt samma. Det i sin tur...

  87. Innan hade de med dyslexi
    eller nån diagnos haft nåt.

  88. Men bara för att man har dyslexi
    behöver man inte vara proffs på it.

  89. Plötsligt blev det alla
    på samma sätt.

  90. Det var tydligt
    hur gränserna suddades ut-

  91. -och hur de hjälpte varandra.

  92. Sen...

  93. Det här är inte
    helt vetenskapligt befäst och kollat.

  94. Men det vi kunde se med pojkarna...
    Projektet var i tre år.

  95. Resultaten gick upp-

  96. -i svenska, SO och NO,
    men speciellt svenska och SO.

  97. Då pratade jag med lärare
    och några av de här killarna-

  98. -och frågade vad de trodde
    att det berodde på.

  99. Jag fick tydliga svar.
    Lärarna sa: "Vi får in mer material."

  100. "Det är det vi bedömer. De producerar
    mycket mer när de har en dator."

  101. Det bekräftades
    av killarna jag snackade med.

  102. Nån sa:
    "Det går mycket fortare att skriva."

  103. Nån sa att de skrev så fult att det
    var bättre att skriva på datorn.

  104. Jag vet inte hur det är i Norrköping,
    men jag vet hur det är i Karlstad.

  105. Även om vi inte tidigare
    har haft en-till-en...

  106. När de kommer till gymnasiet
    förväntas de kunna behärska en dator.

  107. De förväntas kunna läsa på en skärm,
    som det är mycket prat om nu.

  108. De förväntas kunna söka material
    och olika saker.

  109. De förväntas kunna hantera
    de program och mjukvaror som finns-

  110. -och kunna dela och mejla.

  111. Det var en stor vinst.
    Våra elever var klart redo.

  112. Man kan också säga
    att det är så här...

  113. Det innebär också en viss stress.
    Lärarna och jag kunde bli stressade-

  114. -när vi införde Office 365,
    som är den miljö vi jobbar i.

  115. På samma sätt upplevde eleverna
    stress när det var nytt.

  116. En utvecklingskurva blir ju...
    Ni vet själva hur det är.

  117. Först handlar det mycket om tekniken.
    Det stressade även eleverna.

  118. Vi kunde också se
    ensamarbete mot individuellt...

  119. Vi hade fördelen
    att vi hade Åke som kom ut till oss.

  120. Han och Matilda har skrivit en bok
    som handlar om det här projektet.

  121. Jag och en lärare är med och skriver
    i slutet av boken.

  122. Han såg hur de
    blev lite ensamma i sitt arbete.

  123. De satt och gjorde grejer,
    sen träffades de lite utanför.

  124. Men det blev mycket ensamarbete.

  125. Det var nåt
    som vi fick lära oss att hantera.

  126. Jag brukar prata om
    att vårt yttersta uppdrag i skolan-

  127. -är att skapa
    goda samhällsmedborgare-

  128. -och att skapa
    digitala innovatörer för framtiden.

  129. Hela grejen med
    att få möjligheten vi fick-

  130. -gjorde att vi kunde
    utföra det uppdraget mycket bättre.

  131. Just det att världen öppnar sig...

  132. För oss var det dels för eleverna...

  133. Plötsligt befann de sig
    ett knapptryck i väg.

  134. De kunde söka och dela information
    på ett helt annat sätt.

  135. Men världen öppnade sig också
    för oss som jobbar där.

  136. Lärare fick kontakt med andra
    och utbytte erfarenheter.

  137. Vi fick åka och prata om det här.

  138. Överhuvudtaget blev det lite större.

  139. Jag ska visa ett litet exempel på vad
    det innebär att världen öppnar sig.

  140. Det här har jag fått
    av en av lärarna.

  141. Vi har det fruktansvärda dådet
    på Nya Zeeland, i Christchurch.

  142. Här är en bild från Google Earth.

  143. Bara det att man kan ta sig dit
    och se hur det ser ut där.

  144. Den här läraren har en lektion-

  145. -där en av eleverna
    har det här på Facebook.

  146. Han har en pro-cam
    eller vad det heter-

  147. -som filmar när han skjuter.

  148. Hon befinner sig
    i klassrummet med eleverna-

  149. -och elevens reaktion
    på det som händer...

  150. Ni vet ju att det är både och.
    Det kan bli reaktioner av skräck-

  151. -men det kan också bli
    som om det inte är på riktigt.

  152. Där fick hon verkligen hantera det.
    "Hur ska jag göra?"

  153. Det blev
    ett bra samtal kring händelsen.

  154. Men man kan också se
    vilka krafter det är.

  155. Ganska snart efter det här
    dök det här klippet upp.

  156. Det är ganska coolt.

  157. Det är en maorisk... Innan strid
    och krig och sport på Nya Zeeland.

  158. Det är... Jag får rysningar
    när jag ser det här.

  159. Vad nätet erbjuder
    som man kan använda sig av-

  160. -i olika undervisningssituationer,
    och hur man kan fånga det.

  161. Tänk er
    om vi kunde samla alla ungdomar.

  162. De har en fantastisk kraft.
    Tänk om man kunde samla dem.

  163. Vi ser ju Greta Thunberg,
    den spridningen det får.

  164. Sen är det ju klart
    att det finns en baksida.

  165. Man ska veta vad man visar
    och vad det får för effekt.

  166. Så visst behövs det utbildning i det.

  167. När jag jobbar med det här
    tänker jag mycket på...

  168. Och när jag pratar om det
    inför andra chefer...

  169. "Digital kompetens" är
    ett uttryck som vi rör oss med.

  170. Vi pratar mycket om det, ibland utan
    att tänka på vad det betyder för oss.

  171. Jag vill...
    Vi tar det bara lite kort.

  172. Prata lite med varandra. Vad betyder
    digital kompetens för dig?

  173. Ja... Okej.

  174. Det låter som om ni
    har tankar kring det.

  175. Åke och Matilda pratar om
    digitalisering kontra digitisering.

  176. Digitisering handlar om att byta
    penna och papper mot en dator.

  177. Digitalisering handlar om att man
    effektiviserar och ser andra vägar.

  178. För mig
    handlar det också om effektivisering.

  179. Men det handlar om att effektivisera
    utan att tumma på kvaliteten.

  180. Det är inte det som...
    Vi har fortfarande våra styrdokument.

  181. Vi ska nånstans,
    men vi ser att det finns andra vägar.

  182. Att man hittar lösningar
    i det moderna samhälle vi lever i.

  183. För mig är det så att eleverna
    som lämnar skolan där jag jobbar-

  184. -ska kunna behärska olika lärstilar.
    De ska kunna skriva med penna-

  185. -och hantera en dator, eller
    vilket digitalt redskap som helst.

  186. De ska kunna läsa böcker
    och de ska kunna läsa på en skärm.

  187. Men vi måste lära dem
    hur man gör det här-

  188. -och ge dem verktygen.
    Sen ska de kunna välja det de vill-

  189. -men de ska inte välja bort nåt
    för att de inte kan det.

  190. Det är min bild.
    Det är samma sak kring lärarna.

  191. En trygg lärare
    med digital kompetens-

  192. -är trygg i att välja bort tekniken
    när det behövs.

  193. Vad säger då regeringen, högsta ort,
    om det här?

  194. Det är lite roligt, för den här
    texten är nästan helt obegriplig.

  195. "Digital kompetens är förmågan
    att följa med i utvecklingen"-

  196. -"på ett sätt som ger möjlighet
    att få och behålla en anställning"-

  197. -"att kunna starta och driva företag,
    eller för att stärka"-

  198. -"organisationers innovationsförmåga
    och konkurrenskraft."

  199. När man sätter sig in i det
    är det exakt det vi ska göra.

  200. Vi ska skapa goda samhällsmedborgare.

  201. Vi har ju en vision,
    som de har gått ut tydligt med.

  202. Vi ska bli
    bäst i världen på digitalisering...

  203. ...och på att använda
    digitaliseringens möjligheter.

  204. Samma sak kan man säga
    om styrdokumenten.

  205. Det jag ser... Jag vet inte
    om föregående talare håller med.

  206. Mycket av EU:s nyckelkompetenser-

  207. -den nationella it-strategin,
    Skolverket...

  208. Det är samma saker som kommer igen,
    och det är ju bra.

  209. Det handlar om digital kompetens,
    likvärdighet-

  210. -och forskning och uppföljning
    kring vad det innebär, i grunden.

  211. Om man tittar på Skolverkets
    definition, som Kristina hade uppe...

  212. Just de här fyra grejerna är
    vårt uppdrag. Det är ganska tydligt.

  213. Om vi ska gå in på ledarskapet...

  214. Carl Heath...
    Jag vet inte om ni känner till honom.

  215. Han har "Digital samhällskunskap"
    på Facebook.

  216. Han pratar om att ledarskap behövs
    ända uppifrån ner till oss rektorer.

  217. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar
    och inte skyller på varandra.

  218. När man jobbar
    i en politiskt styrd organisation...

  219. Jag skulle kunna säga:
    "Jag har inte fått den kompetensen."

  220. De kan säga: "Det är ditt uppdrag
    att göra det här."

  221. Det har varit
    en framgångsfaktor överlag-

  222. -att jag inte har väntat in
    olika beslut och handlingsplaner-

  223. -utan jag har jobbat på
    efter bästa förmåga.

  224. När vi...
    Projektet hade ju plattor hela vägen.

  225. Årgången efter
    hade inte jag nåt att ge-

  226. -men jag kunde inte
    sluta digitalisera skolan.

  227. Då pratade jag med gymnasiet,
    som hade treor som tog studenten.

  228. "Kan jag ta de datorerna?"
    De var inte i toppskick-

  229. -men vi fortsatte att hålla i gång,
    och det var bra.

  230. Jag utgår ifrån de här fyra ledorden.

  231. Jag ska beskriva hur jag har gjort
    för att vara någorlunda autentisk.

  232. När det kommer till engagemang
    är det ett av mina viktigaste...

  233. Det är ju inte roligt att jobba
    om man inte är engagerad.

  234. Men hur det har synts...

  235. Jag har varit noga med att närvara
    på träffar, möten och föreläsningar.

  236. Det är på grund av egen erfarenhet.
    Jag har haft chefer-

  237. -som har presenterat en föreläsare-

  238. -och sagt: "Nu ska ni få lära er
    nåt nytt. Lyssna riktigt noga."

  239. Sen har de gått och gjort nåt annat.
    Det är viktigt att man är med.

  240. Sen kanske man inte kan alla grejer,
    men man är med.

  241. Och att man visar sitt engagemang,
    för det smittar.

  242. Det jag pratar om... När jag tänker
    tillbaka på min tid som lärare-

  243. -är det egentligen exakt samma sak.

  244. En engagerad lärare får
    i stort sett alltid med sig eleverna.

  245. Det är mycket som är lika.

  246. Hålla frågan levande. Jag ser till
    att hela tiden ha den uppe.

  247. Den ska finnas med på skolan.

  248. Man säger det inte
    bara i början av läsåret-

  249. -utan man underhåller det.

  250. Jag försöker vara uppdaterad.

  251. Jag vet
    vilka olika plattformar vi använder.

  252. Jag vet, när det gäller digitala
    läromedel, vad som kan ge problem-

  253. -och vad som fungerar bra.
    Det är en stor fördel att vara det.

  254. När man implementerar såna här saker
    är inte alla "hurra och jippie".

  255. Då kan det vara så
    att nån frågar hur det går.

  256. Jag har frågorna levande på
    medarbetarsamtal och arbetslagsmöten.

  257. Då kan nån säga: "Det är
    så många ställen att vara på."

  258. Då är jag tillräckligt uppdaterad
    för att kunna bemöta den frågan-

  259. -och kunna bena upp...

  260. "Det håller jag med om, men det är
    bara för närvaro och frånvaro."

  261. Ni vet - så att man är med.
    Det har varit bra.

  262. Sen har jag...

  263. Jag lyfter förebilder och jag
    uppmuntrar alltid till delning.

  264. Om man har nåt som man tycker är bra-

  265. -och man har testat
    och som funkar, då...

  266. "Kan inte du ta det på
    nästa konferens?" Att man lyfter det.

  267. Det har också varit
    en framgångsfaktor.

  268. Men det gäller att skapa
    ett sånt klimat, och det kräver lite.

  269. Det är inte så lätt att säga:
    "Jag kan det här jättebra."

  270. Man ska ha det klimatet,
    ett dela-klimat.

  271. När det kommer till ansvar
    är det ju så att...

  272. Jag är ytterst ansvarig på skolan.

  273. Det jag driver måste jag ta ansvar
    för. Det ska medarbetarna känna.

  274. De ska inte vara osäkra på
    om jag vet vad jag håller på med-

  275. -eller känna att jag skickar ut dem
    och inte finns där.

  276. Jag ska finnas med
    i med- och motgång.

  277. Jag ska leda verksamheten
    och se till att det fungerar.

  278. När det gäller ansvaret är det en
    fördel att utgå ifrån styrdokumenten.

  279. Med digitaliseringen är det tydligt.
    Det är inte så mycket att snacka om.

  280. Det står vad det är vi ska göra.

  281. Ansvar är också att bemöta oro,
    som det jag sa om plattformarna.

  282. Men det finns också annan oro.
    Jag hade ett medarbetarsamtal-

  283. -med en lärare som hade frågor kring-

  284. -hur man ser på digitalisering.
    Det har ju varit så mycket.

  285. På den skola jag är nu
    började vi med en-till-en i höstas.

  286. Det är väldigt mycket.
    Jag har börjat om med samma sak.

  287. Då var det...
    "Jag känner mig så tråkig."

  288. Det här är en högstadieskola
    i centrala Karlstad.

  289. "På vilket sätt?"
    - "Nämen, alltså..."

  290. "Det känns som när jag var ny lärare
    och hade ett manus."

  291. "Jag är så fast
    i de digitala läromedlen"-

  292. -"att jag inte kan släppa sargen."
    Det var ganska intressant.

  293. Jag minns när jag var ny lärare
    och hade varje ord jag skulle säga.

  294. Då var man ganska tråkig.

  295. Sen när man blev varm i kläderna
    kunde man släppa loss.

  296. Då kan man bena i det.

  297. Ibland får jag agera tankevändare.

  298. Jag vänder inte alltid tanken,
    men det kan vara...

  299. När det blir mycket med... Om vi
    tar digital läsning som exempel.

  300. Om man ser läsförståelsen försämras
    och allt sånt...

  301. Det är inget att snacka om.
    Det vet vi.

  302. Men kan man läsa digitalt på
    nåt annat sätt, som ett komplement?

  303. Man ska ju läsa i böcker också,
    så klart.

  304. Men kan man lära sig det?
    Hur gör vi det?

  305. Vi måste ju lära dagens ungdomar
    att göra det också.

  306. Ja...

  307. Jag ansvarar ju också för
    organisationen. Jag har en it-grupp.

  308. Det finns
    en representant i alla arbetslag.

  309. Det är en stor skola
    med 500 elever och fyra arbetslag.

  310. De träffas... De har tid avsatt
    för att vara en it-grupp.

  311. De ska mest handleda sina kollegor.
    Jag träffar dem varje måndag.

  312. Det tycker jag är jättebra.

  313. Jag ser till
    att det finns på dagordningen.

  314. Jag brukar ha...

  315. Vi satte in att vi ska ha en digital
    dusch varje vecka på arbetslagstiden.

  316. Genom it-gruppen
    får jag reda på var vi står.

  317. Vad behöver vi jobba med
    och vad behöver vi sätta in? Ja...

  318. Så...

  319. Sen är ju ansvaret...
    Det som inte är logik är politik.

  320. Det kan komma det ena och det andra,
    och då får man försöka hålla kursen.

  321. Tydlighet. Jag har
    en rak och öppen kommunikation.

  322. Det är viktigt för mig
    att lärarna vet var jag står.

  323. Det kan vara en tydlig vision
    och ett tydligt mål, dit vi ska.

  324. Sen är ju målet nåt
    som förändras under tid.

  325. Så kan det vara. Eller att det
    förfinas beroende på vart man går.

  326. När jag startade upp
    det här projektet var jag...

  327. Jag hade fått med mig lärarna,
    men jag var också ganska hård.

  328. "Om man jobbar i årskurs sju
    jobbar man digitalt."

  329. "Ta bort penna och papper."
    Lärarna tyckte att det var bra.

  330. De bromsade sig inte in i det, utan
    de kastade sig ut och var i gång.

  331. Utifrån det
    fick vi omvärdera vissa saker.

  332. "Att göra matte digitalt utan penna
    är inte helt enkelt."

  333. Vi har ju fått lära oss.

  334. Det är flexibilitet
    som det handlar om.

  335. Kunskap om användandet
    leder till tydlighet.

  336. Att jag vet vad jag pratar om.
    Det är också viktigt vem som gör vad-

  337. -att det är tydligt för medarbetarna.

  338. Ja...

  339. Utveckling. Att hålla i
    den röda tråden. Det är inget nytt.

  340. När det handlar om utveckling...
    Jag vill vara en pedagogisk ledare-

  341. -som inspirerar till
    och driver utveckling.

  342. Man kan ju vara en förvaltare,
    men det är inte lika kul.

  343. När man driver utveckling-

  344. -får man hela tiden hitta saker
    som gör att vi kan lära av varandra.

  345. Det här är ett bra exempel på
    hur man kan få en dela-kultur.

  346. Jag har haft skuggning.
    Jag parar ihop lärarna två och två.

  347. De får skugga varandra.
    Jag har satt upp vissa frågor.

  348. Antingen gör vi det tillsammans
    eller så gör jag det.

  349. De tittar på varandra på en lektion
    och sen träffas de fyra och fyra.

  350. Då berättar den ena
    vad den såg hos den andra och sen...

  351. Enligt givna ramar.
    Det här har visat sig vara jättebra.

  352. De får syn på varandra.

  353. Även om klassrummet har öppnats upp
    betydligt de senaste åren-

  354. -är man fortfarande
    ganska ensam i sitt klassrum.

  355. Man har ingen som tittar på en.
    Det här har varit oerhört uppskattat.

  356. Jag vet inte om jag hinner visa
    hur jag är en digital förebild.

  357. Men jag kan säga lite grann om det.
    Jag har bara fem minuter på mig.

  358. Ja...

  359. Jag har ett digitalt årshjul,
    som jag jobbar med.

  360. Lärarna hos oss har-

  361. -nåt som heter Class notebook,
    där de har alla sina elever.

  362. Jag har all min personal
    i en Staff notebook, som jag följer.

  363. Jag jobbar precis som de gör,
    kan man säga.

  364. Det är ju så att...
    Det är viktigt att vara en förebild.

  365. Det blir... På nåt sätt...

  366. Man ska göra som man lär,
    helt enkelt.

  367. Att utvärdera effekten av satsningar
    är jätteviktigt.

  368. Enkäter, intervjuer, gruppsamtal.

  369. Siffror och statistik kan också
    vara bra att använda sig av.

  370. Den stora grejen är att utveckling
    tar tid. Det gäller att hålla ut.

  371. Blossing sa, när jag utbildade mig
    till utvecklingspedagog-

  372. -att efter sju år kan man säga:
    "Så här gör vi på den här skolan."

  373. Det är väldigt lång tid.

  374. Där gäller det
    att inte fara på tomteblossen.

  375. Det krävs mycket av lärarna.
    Man ska ha förståelse för det.

  376. När jag var liten lärde man sig
    att läsa och skriva i skolan-

  377. -och sen gick man hem.
    Jag är född -68.

  378. Sen skrev man till sin brevvän
    i Motala. Man gick till kiosken.

  379. Man räknade ut i huvudet
    hur mycket man skulle få för 2,50.

  380. I dag lär de sig
    att läsa och skriva i skolan också.

  381. Sen går de hem och sätter sig
    vid datorn. Sen skickar de ett sms.

  382. Sen räknar de ut på miniräknare
    vad allt kostar.

  383. Det är en annan sak.
    Det är ett förändrat sätt som vi har.

  384. Vi kan inte göra nåt åt det.
    Vi ska vara med i det-

  385. -samtidigt som vi ska tänka ut
    hur de ska lära sig på bästa sätt.

  386. Det är jätteviktigt.

  387. Ja...

  388. Jag har bett en superlärare
    att göra fyra ledord för lärarrollen.

  389. Hon säger:
    Lyhördhet, dela-kultur, less is more-

  390. -önskade kunskaper och ökade krav.
    Kring det menar hon...

  391. Nu tar jag lite kort.

  392. Tid för reflektion och samtal med
    eleverna. De går igenom samma resa.

  393. De behöver också prata om det.

  394. Överhuvudtaget är relationen
    med eleverna det viktigaste.

  395. Överskatta inte elevers kunskap inom
    it. - Det var det du sa, Kristina.

  396. Vi trodde
    att de kunde mer än de kunde.

  397. De är digitalt orädda,
    men de är inte digitalt kunniga.

  398. De kan inte sånt som vi tycker
    är lätt, som att skicka ett mejl.

  399. Dela-kultur...
    Återigen är det superviktigt.

  400. Kollegialt samarbete, men även
    att låta eleverna visa varandra.

  401. Ta med dem i samarbetet.

  402. Skryt när det går bra och sno
    goda idéer. Jag snor hej vilt.

  403. Samarbete inom och utanför skolan.

  404. Samarbete med externa aktörer är bra.

  405. Jag samarbetade med
    den privata sektorn.

  406. I en win-win är det riktigt bra.

  407. Less is more. Hon pratar om
    att inte fastna i appträsket.

  408. Man tycker att det är roligt,
    men det blir för mycket av det.

  409. Skjut in er på några bra saker
    och lär in dem extra mycket.

  410. Sen kan man fylla på.

  411. Tålamod. Det kommer att krångla.

  412. Sen det där med
    att det är ökade krav.

  413. Det är inte så bara. Det ställs
    mer krav på en, helt enkelt.

  414. Hon tycker
    att det både effektiviserar och inte.

  415. När man inte kan det,
    då krånglar det till det.

  416. Lite kort... Det här
    med perspektiven är jätteviktigt.

  417. Antingen är vi
    som på den översta raden.

  418. Vi låter datorn styra
    hur vi ska lägga upp undervisningen.

  419. Eller så tänker vi på
    vad vi vill att de ska göra-

  420. -och det digitala blir hjälpen för
    att de ska komma dit.

  421. Det är olika perspektiv.
    Man kan säga...

  422. Jag vet inte om det röda eller
    det gröna äpplet är det godaste.

  423. Det blir ett rött
    och ett grönt äpple. Frågan är hur.

  424. Sen är det... Jag tar
    några få minuter. Jag är snart klar.

  425. Det är viktigt att säga
    att vi i skolan...

  426. Det är alltid
    nån som tycker nåt om det vi gör.

  427. Var man än befinner sig
    har folk mycket synpunkter.

  428. Om det ska vara mobiltelefoner
    eller inte...

  429. Anders Hansen... Jag tycker om honom
    och är inspirerad av hans motionsbok.

  430. Jag ska springa Göteborgsvarvet
    om två månader, men...

  431. När man pratar om skärmtid
    ska man tänka sig för.

  432. Är lösningen att vi inte
    digitaliserar i skolan?

  433. Löser vi problemet då?
    Nej, det gör vi inte.

  434. Vi får inte skrämmas av det där.

  435. Sen så... Om vi nu avslutar-

  436. -med några tips på vägen.

  437. Sätt upp ett tydligt mål. Det gäller
    för rektorer och chefer och för er.

  438. Ha tålamod och var flexibel.

  439. Visa engagemang. Det smittar.

  440. Skapa möjlighet att lära av varandra
    och avsätt tid för det.

  441. Skryt när det går bra
    och sno goda idéer.

  442. Reflektera över förgrund och
    bakgrund. Vad styr undervisningen?

  443. Är det datorerna i sig eller vad jag
    vill att eleverna ska lära sig?

  444. Ta oro på allvar.

  445. Involvera eleverna i processen.

  446. Less is more.
    Det kan vara good enough.

  447. Och framför allt - ha mod.
    Våga göra fel och våga satsa.

  448. Så länge det inte rör GDPR
    är det lugnt.

  449. Om man har mod
    kan man få en kram av Mark Levengood.

  450. Jag rekommenderar det. Tack!

  451. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.