Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Att undervisa i digital kompetensDela
  1. Är det visionen att vi ska bli
    ett framtidsland-

  2. -där digitaliseringen
    ska komma oss till del?

  3. Eller handlar det om sånt som:
    "Ska vi ha mobiler eller inte?"

  4. Jag ska prata om att undervisa
    i digital kompetens.

  5. Jag jobbar på Internetstiftelsen.
    Hur många vet vad vi gör?

  6. Gud, har ni träffat mig förut?

  7. Hur många har träffat mig här förut?
    Det var också jättemånga.

  8. Bra. Kort då för er
    som inte vet vad vi gör.

  9. Vi är en oberoende stiftelse som
    ansvarar för den svenska toppdomänen-

  10. -och för att utveckla kunskapen
    hos svenska internetanvändare.

  11. Jag jobbar med våra skolsatsningar
    och med att främja undervisningen-

  12. -i digital kompetens.
    Jag pratar vanligtvis inte så mycket-

  13. -om MIK-ekologin, men när jag tittade
    på Åkes fina små rutor-

  14. -så tänkte jag: "Ja, jag ska ju prata
    om internetkunskap."

  15. "Javisst, jag kan också prata
    om det där med data"

  16. Så naturligtvis pratar jag också
    om MIK.

  17. Men vi har valt begreppet
    "digital kompetens".

  18. Det där visste ni redan.
    Och jag vill säga det-

  19. -att ni behöver förhålla er till mig
    och det jag säger-

  20. -utifrån vad vi vill.
    På Internetstiftelsen-

  21. -tror vi verkligen på internet.
    Vi älskar internet.

  22. Vi brinner för att dela med oss
    av vår kunskap om internet.

  23. Vår vision är inte bara att ni
    ska vilja använda, utan även våga-

  24. -och kunna använda internet.

  25. Vi menar inte bara att ni ska surfa
    utan också vara medvetna och kunniga.

  26. Det är därför vi jobbar
    med internetfrämjande verksamhet.

  27. Förra året pratade jag
    om digital kompetens.

  28. Om inte annat så
    i form av de läroplansförändringar-

  29. -som Skolverket skrev,
    där man formulerade en beskrivning-

  30. -av digital kompetens. Skolverket
    har definierat digital kompetens-

  31. -som att det handlar om att använda,
    och enligt mig också att förstå.

  32. Jag vill lägga tyngdpunkten
    på förståelsen-

  33. -av digitala verktyg och tjänster.

  34. Att förstå dess påverkan på individ
    och samhälle-

  35. -ett kritiskt,
    ansvarsfullt förhållningssätt-

  36. -och att lösa problem
    och omsätta idéer.

  37. För mig är beskrivningen
    av digital kompetens-

  38. -inte fyra delar som inte hör ihop.

  39. Hela den digitala kompetensen
    alltid kopplad till varandra.

  40. Vi kan inte använda digitala tjänster
    medvetet om vi inte är kritiska.

  41. Vi kan inte förstå digitaliseringens
    påverkan utan att förstå tjänsterna.

  42. De kan användas för att lösa problem
    och omsätta idéer.

  43. De här fyra delarna hör ihop.
    Det är det som är digital kompetens.

  44. När man pratar digital kompetens
    därifrån jag kommer-

  45. -pratar man ofta om skolan som nåt-

  46. -som inte riktig har fattat ännu.

  47. Man säger ofta att i skolan
    så finns det en grupp-

  48. -den vuxna gruppen, som har blivit
    omsprungna av dem de ska jobba med.

  49. Om de, alltså ni, eller ni som jobbar
    med digital kompetens-

  50. -om ni bara skulle lyssna på de unga
    eleverna så skulle ni också förstå-

  51. -och anamma och kunna utmana
    den digitala kompetensen.

  52. Jag tänker
    att vi prövar den hypotesen.

  53. Ni kanske inte vet
    att jag är kritisk mot den åsikten.

  54. Bara för att mina barn är födda
    med en pekskärm i handen...

  55. Inte riktigt. Att de är digitalt
    kompetenta per "default".

  56. Låt oss titta på de barn
    som går i mellanstadiet.

  57. De är födda mellan 2006 och 2008.

  58. Sätter vi dem på en
    internettjänstkarta-

  59. -så är de ungefär lika gamla
    som Youtube.

  60. De har aldrig erfarit en verklighet-

  61. -där man inte alltid kan starta
    en egen tv-kanal.

  62. Där det inte alltid finns
    ett oändligt utbud-

  63. -av nåt som kommer att vara lite
    bättre om jag stannar en stund till.

  64. De har aldrig levt i en verklighet
    där man köper cd eller lp.

  65. Eller där musik tar slut när tjugo
    eller tio låtar är slut.

  66. Det finns en oändlig mängd musik.

  67. Det finns alltid en ny lista
    som nån annan har curerat på Spotify.

  68. De har inte levt
    i en verklighet utan pekskärmar.

  69. Vi kan skoja: "De kan alltid
    swajpa höger." Men de vet inte annat-

  70. -än att man alltid
    har kunnat swajpa höger.

  71. Tittar vi på högstadiebarnen,
    d.v.s. de som är födda 2003 och 2005-

  72. -så är de lika gamla som Skype.

  73. För dem är det ingen nyhet
    eller nåt så extraordinärt-

  74. -som att kunna prata i tv:n
    med den man ringer.

  75. Jag som 48-åring växte upp
    med "Från A till Ö".

  76. För mig var det stort när Hedvig
    kunde prata i tv-telefonen.

  77. Det här är självklart. För er
    som inte har sett "Från A till Ö"-

  78. -gå in på SVT Arkiv
    och se om ni hittar nåt klipp.

  79. Det finns säkert på Youtube.

  80. De är lika gamla som Skype,
    men använder det inte.

  81. Skype är inte deras referensram för
    ip-telefoni eller att se mottagaren.

  82. De är lika gamla som Facebook,
    men använder det rätt lite.

  83. I den här åldern är det ca. 17 %
    som använder Facebook dagligen.

  84. Det kommer senare, men den här
    generationen ser ingen nytta-

  85. -med Facebook. Men det är en naturlig
    del av deras medieekologi.

  86. Gymnasieeleverna är födda 2000-2002.

  87. De har aldrig levt i en verklighet
    där man inte kan googla.

  88. De har heller levt i en verklighet
    där en encyklopedi är tryckt.

  89. Den har alltid funnits online.
    Wikipedia har alltid haft ett svar.

  90. När mina barn gör skolarbeten
    med bara Wikipedia som källa-

  91. -kritiserar de ändå den, medvetna om
    att fröken förväntar sig det.

  92. Men de vet egentligen inte varför
    den är kontroversiell.

  93. De har inte våra referensramar
    och vi har sällan förmedlat dem.

  94. En verklighet för dem
    är en verklighet online.

  95. Internet är för dem så självklart.

  96. Det är inget nytt,
    kontroversiellt eller konstigt.

  97. När man pratar med såna
    som Spotifys vd så säger de:

  98. "Den här generationen
    förstår det här med nätet."

  99. "De förstår digitaliseringen."

  100. Och jag skulle säga att nej.

  101. Lika lite som jag kunde nåt
    om tv eller radio-

  102. -innan nån hade förklarat
    hur det funkade. Lika lite kan de.

  103. Det är därför man behöver jobba
    med digital kompetens-

  104. -och frågor som rör MIK-

  105. -och fråga oss vad de egentligen kan
    om digitalisering.

  106. Ni som har hört mig vet
    att jag alltid frågar:

  107. Vad vet vi egentligen
    om digitalisering?

  108. Vad lägger vi i de orden?

  109. Nu har jag haft lyckan att få lyssna
    på Åke som har lagt upp en räkmacka-

  110. -för mig och er.
    Så ni kan massor om digitalisering.

  111. Det är att överföra
    analog information till digital form-

  112. -och att använda digitala verktyg.

  113. Men digitaliseringen
    vi vanligtvis pratar om-

  114. -i förhållandet till vårt samhälle
    och vår vardag-

  115. -det handlar om en förändring
    av hur vi samverkar och lever-

  116. -och hur tjänsterna påverkar oss
    och vår vardag.

  117. Viktigt när man pratar
    om digitalisering i skolan...

  118. Det här ska jag alltid skicka med
    lärare och folk i offentlig sektor.

  119. Det Åke var inne på:
    Vad handlar det här om?

  120. Vad handlar digitalisering
    av samhället om? Vad vill vi uppnå-

  121. -och varför vill vi uppnå det?
    Vilka frågor kopplar vi till det här?

  122. Är det visionen att vi ska bli
    ett framtidsland-

  123. -där digitaliseringen
    ska komma oss till del?

  124. Eller handlar det om sånt som:
    "Ska vi ha mobiler eller inte?"

  125. Handlar det om att digitalisera
    skolan men att förbjuda mobiler-

  126. -för att de stör? Visst gör de det,
    men frågan är vad vi pratar om.

  127. Vad vill vi utnyttja
    och hur gör vi det?

  128. I skolans digitalisering handlar
    det mycket om att se möjligheterna-

  129. -med att verktygen
    ska öka måluppfyllelsen-

  130. -att barnen ska lära sig mer.

  131. De ska bli "bättre".

  132. De ska få "mer resultat".

  133. Men ingen har talat om
    hur detta ska ske.

  134. Så säger man till er: "Ni gör ju inte
    det, men om ni lyssnade på barnen"-

  135. -"så skulle ni få
    bättre måluppfyllelse."

  136. Det är inte så enkelt.
    Skolans digitalisering-

  137. -eller digitala verktyg
    handlar snarare om-

  138. -att försöka vara relevant
    i den samtid vi är i.

  139. De här barnen som ni jobbar med
    och som jag har hemma vid köksbordet-

  140. -för dem är det här ingen förändring.

  141. Digitalisering händer inte,
    den har redan skett! Den är här!

  142. Den har hänt för oss
    och vi pratar om dess påverkan.

  143. Den här förändringen
    har inte skett för dem.

  144. För dem är det här status quo.

  145. Det är här de är. De vet inte
    att det fanns två tv-kanaler.

  146. De har inte den erfarenheten.
    När jag berättar det så säger de:

  147. "Varför bytte du inte till Youtube?"

  148. För det är självklart
    i deras verklighet.

  149. Det var självklart för mig
    att mamma och pappa hade tv.

  150. Och det fanns det ju inte.
    De behövde aldrig förklara.

  151. Här blir ju diskussionen
    om digitaliseringens påverkan-

  152. -det som Åke var inne på:
    Vad är det? När händer det?

  153. Och vad är det vi ska påverka?
    Det är en central del av arbetet-

  154. -med digital kompetens. Man ska lägga
    stor vikt vid att prata-

  155. -om just den förändring som sker.

  156. Det är en erfarenhet som barnen
    inte har och inte kommer att få-

  157. -om inte vi tar handen och säger:
    "Låt oss göra resan tillsammans"-

  158. -"och ta reda på varför din
    verklighet ser ut som den gör."

  159. Det här är en samtidshistoria
    där vi måste prata om-

  160. -när startade digitaliseringen,
    var och med vem?

  161. Om jag hade undervisat
    i svensk skola-

  162. -hade jag börjat berättelsen
    om det digitala samtalet-

  163. -kanske med att räkna på fingrarna
    och förklarat-

  164. -att "digital" handlar just om det,
    inte om ettor och nollor, av och på.

  165. Det handlar om vår förmåga
    att räkna på fingrarna.

  166. I alla fall enligt Wikipedia.

  167. Och sen hade jag som svensklärare
    kommit in på den här kvinnan.

  168. Och inte för att hon har nåt
    med litteraturhistoria att göra-

  169. -utan för att hon har en pappa
    som är en del av litteraturhistorien.

  170. För hon är resultatet av en tid
    när man trodde-

  171. -att poeter hade en gudomlig koppling
    till övervärlden.

  172. Och att hennes pappa Lord Byron
    var en av de stora poeterna-

  173. -under 1800-talet.

  174. Och han hade en affär
    och gifte sig med Adas mamma-

  175. -men Adas mamma insåg
    att honom kunde man inte leva med.

  176. Han är ju uppfylld av bara sig själv,
    sin litteratur och sin framgång.

  177. Han var liksom den tidens Pewdiepie.

  178. Han var liksom en superkändis
    på 1800-talet.

  179. Adas mamma insåg att:
    "Om han är kvar i våra liv"-

  180. -"kommer han sannolikt
    att fördärva mitt barn."

  181. Hon skilde sig
    och Ada fick aldrig träffa sin pappa.

  182. Men mamman bestämde: "Min dotter ska
    inte bli nåt av det där"-

  183. -"som har med romantiken att göra
    och inte drivas av känslostormar."

  184. "Och inte skriva stor litteratur.
    I alla fall inte poesi."

  185. "Jag ska ge henne
    allt det han inte hade."

  186. Och så gav hon sin dotter
    en vetenskaplig utbildning.

  187. Hon gav Ada möjligheten
    att som flicka, eller som kvinna-

  188. -bli vetenskapsman och matematiker.

  189. Så Ada Lovelace kommer-

  190. -på grund av mammans relation
    till Lord Byron-

  191. -att en av sin samtids
    största matematiker.

  192. Hon kommer att jobba
    nära Charles Babbage-

  193. -som är den störste matematikern
    i England.

  194. Vi pratar om Lovelace
    som den första programmeraren.

  195. Vi säger att hon är den första
    som skriver maskinläsbar kod.

  196. Och det gör hon i och med att hon
    i Babbages skugga-

  197. -får översätta
    ett italienskt matematiskt verk.

  198. Och i en fotnot... För hennes bidrag
    till vetenskapshistorien-

  199. -det är att hon skriver
    fantastiska fotnötter.

  200. Nej, fotnoter.

  201. I en av hennes fotnoter-

  202. -finns den första maskinläsbara
    algoritmen.

  203. Så hon förutser en framtid-

  204. -där maskiner kan läsa recept
    eller beskrivningar-

  205. -och automatiskt kommer
    att kunna utföra beräkningar.

  206. Därför tituleras hon
    den första programmeraren.

  207. Och här kanske vi kan börja
    en historia om datorns roll.

  208. Vi kanske behöver prata
    om historien-

  209. -bak till Spinning Jenny. Nånstans
    där börjar automatiseringen.

  210. Vi har liksom glömt
    att digitalisering-

  211. -många gånger
    handlar om automatisering.

  212. Det låter finare
    att säga digitalisering.

  213. Men egentligen
    är det samma resa som i...

  214. Vad heter det? Nu tappade jag tråden.

  215. ...i fabrikerna
    där man väver tyg i England-

  216. -i de automatiserade maskinerna.

  217. Jag vet inte vad jag sa förra året,
    men jag pratade om det här.

  218. Jag vet inte om jag pratade
    om vår tjänst för skolan-

  219. -för digital kompetens. Vi har en
    lektionsbank, "Digitala lektioner"-

  220. -med material
    så att man kan ta det jag säger-

  221. -och göra en lektion med sina elever.
    Eller prata med sin man-

  222. -om hur fantastisk Lord Byron var.

  223. Och när vi pratar
    om det där internet...

  224. Jag är ju från Internetstiftelsen.
    Vi lever och andas internet.

  225. Där internet
    är en del av varför vi finns.

  226. Pratar vi digitalisering
    måste vi prata om den katalysatorn.

  227. Pratar vi om digitalisering
    som en automatisering är ju internet-

  228. -en katalysator
    som driver på automatiseringen.

  229. Vi behöver prata om
    hur internet fungerar.

  230. Det här är en av mina och Internet-
    stiftelsens största käpphästar.

  231. För om inte vi kan förklara
    hur internet fungerar-

  232. -hur ska ni då kunna säga:

  233. "Det här är viktigt,
    Det här vill vi också ha"?

  234. För några år sen frågade vi
    en grupp elever: "Vad är internet?"

  235. "Och hur fungerar det?"

  236. Då svarade Livia, 11 år: "Internet
    fungerar med teknologi, som magi."

  237. "Jag tror nästan att det inte är nån
    som riktigt vet hur det fungerar."

  238. Jag tänker att det här
    är lite som vattenledningar-

  239. -eller hur man gör papper eller så.

  240. Det är lite magi.
    Vi förstår inte riktigt.

  241. Men nånstans på vägen behöver vi
    förstå några grundläggande saker-

  242. -kring hur internet fungerar.

  243. För om vi gör det
    blir vi mer medvetna-

  244. -om hur vi ska förhålla oss
    till mediet som vi lever och andas.

  245. Naturligtvis har vi utifrån vårt eget
    museum på Internetstiftelsen-

  246. -som heter Internetmuseum
    tagit fram en lektion-

  247. -som handlar om hur internet föds.

  248. Var idén föds och dess resa
    från en idé 1962-

  249. -om att bygga
    ett intergalaktiskt nätverk-

  250. -där man i USA
    skulle prata med utomjordingar-

  251. -för att man skulle kunna vinna
    kriget om rymden.

  252. 1962 kommer en psykolog
    nämligen att presentera idén om att:

  253. "Vi gör ett intergalaktiskt nätverk
    för att prata med utomjordingar."

  254. "Vi har svårt
    att ta kampen om rymden..."

  255. För under slutet av 50- och början
    av 60-talet handlar världspolitiken-

  256. -om rymden. Vem ska erövra rymden?

  257. Vem ska bli den första att skicka upp
    en satellit, en apa, en hund-

  258. -en människa? Ni kommer alla ihåg
    svaret på det-

  259. -och tänker Sovjetunionen.

  260. USA var förtvivlat efter. Den
    amerikanska försvarsindustrin tycker-

  261. -att det här är en fantastisk idé.

  262. De bestämmer sig
    för att anställa Licklider-

  263. -och att bygga
    det intergalaktiska nätverket.

  264. Vi ger maskiner en möjlighet...

  265. Datorer kunde redan prata med
    varandra, men via en central punkt-

  266. -eller nod.
    Nu ska man bygga ett nätverk-

  267. -där man kan ta bort en punkt, men
    maskinerna kan fortfarande prata.

  268. 1969 har man hållit på ett antal år-

  269. -med att försöka bygga nätverket
    mellan datorer.

  270. På kvällen sitter forskare
    i Stanford...

  271. Och de sitter
    med en vanlig bakelittelefon.

  272. Och så pratar de med forskare
    i Kalifornien på UCLA.

  273. De har ändrat i protokollet
    och ska testa en gång till.

  274. "En gång till testar vi
    innan vi går hem i kväll."

  275. Och anledningen
    till att det första som skickas-

  276. -är "login" är för att de inte tror
    att det ska funka.

  277. Så då säger de i Stanford:
    "Jag skickar 'L' nu."

  278. Och då svarar han utanför Los Angeles
    på UCLA: "'L' kom fram."

  279. Då säger han:
    "Då skickar jag 'O' också."

  280. De skickar "O" och han säger:
    "'O' kom fram."

  281. Sen dog båda datorerna.

  282. "Information overload".

  283. Men det viktiga här är att förstå att
    när man 1969 kan skicka information-

  284. -i ett decentraliserat nätverk...

  285. Det räcker med två bokstäver.
    Nu vet man att det funkar.

  286. I slutet av 60- och början
    av 70-talet byggs nätverket ut.

  287. Man kommer att koppla ihop
    många tekniska universitet i USA.

  288. I början av 70-talet
    kopplar man också in världen.

  289. Man kopplar in Norge så klart.

  290. Vi som har skrivit
    om det svenska internet-

  291. -säger att det sker via Uddevalla.

  292. Så på så sätt är Sverige med
    på ett litet hörn redan 1974.

  293. Föregångaren till det
    vi kallar internet kallas Arpanet.

  294. 1983 föds det som vi kallar internet-

  295. -i och med att man byter protokoll.

  296. Man går från protokollet på Arpanet
    till det som vi använder än i dag-

  297. -som heter TCP/IP.

  298. TCP/IP är ett protokoll som bygger på
    att varje uppkopplad enhet-

  299. -varje uppkopplad server,
    har en viss adress, en ip-adress.

  300. TCP funkar så-

  301. -att man har en informationsmängd
    som man delar upp i mindre datapaket.

  302. Sen distribuerar man datapaketen
    ut över nätet-

  303. -och de sprids på alla möjliga sätt.

  304. Så varje gång man skickar
    ett stort datapaket...

  305. Tänk er att data, d.v.s. bilder
    eller e-post eller så-

  306. -det är som en legobyggnation.

  307. Som ett legohus-

  308. -som man har byggt färdigt
    med en ritning.

  309. Och det första TCP/IP gör är
    att släppa hela legokonstruktionen-

  310. -i golvet så att det blir massor
    av små legobitar.

  311. I varje legobit eller datapaket
    finns det en beskrivning-

  312. -om var det här ursprungliga paketet
    kommer från, d.v.s. min ip-adress.

  313. Och en beskrivning av vart den ska-

  314. -vart jag vill skicka min e-post
    eller min legobyggnation.

  315. Den är ju färdigbyggd när den
    kommer fram, inte i 1 000 bitar.

  316. Det är ju inte så e-posten funkar.

  317. I varje legobit eller datapaket
    som skickas över internet-

  318. -finns det också en legobeskrivning
    med varje legobit.

  319. Inte bara en, utan man får det
    med varje litet datapaket.

  320. Och sen när de här legopaketen-

  321. -eller de här legobitarna, eller
    databitarna, skickas över internet...

  322. På varje ställe
    som man skickar en bit...

  323. Om jag skickar den från min server
    till den här servern-

  324. -så kommer det att bli en kopia
    av den databiten där.

  325. Då finns det i kopian varifrån
    den kommer, vart den ska-

  326. -och så finns det en kopia av
    hur hela legosatsen ser ut.

  327. När alla legobitar kommer fram...
    Några fastnar i dammsugaren-

  328. -och nån server går sönder
    och så där.

  329. Så alla kommer ju inte fram.

  330. Då är det så smart
    att det finns kopior på alla stoppen.

  331. För då kan alla bitar som kom fram
    säga: "Hallå! Bit 25A saknas!"

  332. "Var var du nånstans?"
    En server svarar: "Jag har en kopia."

  333. "Här får ni den."

  334. På så sätt kan hela datapaketet,
    alla databitar, samlas.

  335. Eller alla legobitar samlas
    på servern som de skulle till.

  336. Och så plockar den ihop allt. Så att
    man har en perfekt legosats igen.

  337. Så funkar TCP/IP. Det är vrålsmart-

  338. -för man skickar aldrig
    stora datamängder, utan små.

  339. Och då man skickar små datamängder
    och kopior blir kvar hela tiden-

  340. -så är det lätt att få dem snabbt
    över internet.

  341. Jag behöver inte gå ända till min
    server för att få den sista biten.

  342. Men det är också det där om att allt
    man lägger upp på internet-

  343. -blir kvar på internet.
    Det beror ju på TCP/IP.

  344. I varje bit som blir kvar nånstans
    blir det ju en kopia.

  345. En identisk kopia. Den har en
    beskrivning av varifrån den kom-

  346. -vart den ska
    och av hela datapaketet-

  347. -eller av hela legosatsen. Det räcker
    med den för att jag ska kunna säga:

  348. "Hallå alla legobitar! Var är ni?"
    Så kommer det kopior till min server.

  349. På så sätt kan jag samla ihop den.
    Magiskt va?

  350. Så funkar internet. Det är inte magi.
    Det är teknik.

  351. Och det är ett gemensamt protokoll
    som bygger på en öppen standard-

  352. -där vem som helst med tillgång
    till en server kan koppla upp sig-

  353. -och prata på det här språket.

  354. Internet är med en biblisk liknelse
    Babels torn.

  355. För 30 år sen föddes det
    som vi kommer att se som internet.

  356. Det som Tim Berners Lee
    kommer att kalla webben.

  357. Jag vet inte
    vad ni vet om den historien.

  358. Vi brukar säga
    att den även föddes 1991-

  359. -för det är då
    den kommer ut på internet.

  360. Men idén föds för 30 år sen i CERN-

  361. -när Tim Berners Lee har ett behov
    av att koppla ihop sitt dokument-

  362. -med ditt dokument. Och det vill han
    göra med nåt så enkelt som en länk.

  363. Så att vi kan länka mitt dokument
    med ditt.

  364. Och jag kan hämta det
    via ett protokoll som heter URL.

  365. Så webben är banalt enkel.

  366. För det man bygger
    är en sammanbunden länkkedja-

  367. -med olika webbresurser
    eller dokument.

  368. Webben förändrar internet
    och gör det mer tillgängligt-

  369. -för oss vanliga användare.

  370. Vi kommer att kunna surfa med den
    första webbläsaren som kommer 1992.

  371. Och internet blir en del
    av den verkligheten-

  372. -som "vanliga" människor känner till
    i och med att Clinton blir president.

  373. Vi i Sverige har en statsminister som
    heter Carl Bildt som skickar e-post-

  374. -och säger:
    "Grattis till att du blev vald."

  375. Och plötsligt har vi vanliga
    människor hört talas om internet.

  376. Och vi börjar använda det.
    Det här är i början av 90-talet.

  377. Jag minns aldrig om Clinton
    väljs -91 eller -93.

  378. Det är för mig ett blankt blad.

  379. 1996 är internet årets julklapp.

  380. 1997 föds Internetstiftelsen-

  381. -och vi blir stiftelsen som har
    ansvar för den svenska toppdomänen.

  382. Och därefter kommer ju Google 1998.

  383. 2001, Wikipedia. 2004, Facebook.

  384. 2007, Iphonen.

  385. Och i dag sitter vi
    och pratar om våra smarta enheter.

  386. Vi pratar om digitaliseringen.
    Men det är en lång resa.

  387. Det mesta av den har skett.
    Internet var en katalysator-

  388. -som förändrade hur vi agerade
    och var tillsammans.

  389. Att förstå hur internet fungerar
    på nåt principiell plan-

  390. -gör att man kan förstå
    varför man översköljs-

  391. -av information
    av alla möjliga sorter-

  392. -där man inte riktigt
    kan skilja på sant och falskt.

  393. Internet bryr sig inte om-

  394. -det är bra eller dåliga saker
    du skickar.

  395. Om det är nakenbilder eller
    bilder av strömmen i Norrköping.

  396. Internet behandlar all information
    lika. Det gör att kraven-

  397. -i förhållande till att använda
    internet hamnar hos oss.

  398. På gott och ont. Det måste man
    förhålla sig till. Där blir förmågan-

  399. -och kompetensen kring den digitala
    verkligheten och kring internet-

  400. -avgörande för att man förstår det.

  401. Vi har naturligtvis tagit fram
    lektioner om hur TCP/IP funkar.

  402. Och det har vi gjort utifrån en
    barnbok framtagen för mellanstadiet.

  403. Det behöver inte vara så komplicerat
    som jag gjorde det med legot.

  404. Fokuset i skoldiskussionen
    om digital kompetens-

  405. -handlat mycket om programmering.
    Och om barnens digitala kompetens-

  406. -så att de förstår hur digitala
    enheter fungerar och styrs-

  407. -och att människor bestämmer
    varför de fungerar så.

  408. Och en avgörande kunskap för det-

  409. -handlar om att barnen ska lära sig
    programmering.

  410. Jag tänker än en gång på Spotifys vd.

  411. Det låter som att jag har nåt horn
    i sidan hos honom. Har jag det?

  412. Han menar att det är viktigt
    att ni om ni jobbar i skolan-

  413. -eller vi utanför skolan
    förstår programmering-

  414. -för det är framtidens yrke.
    Det är det säkert.

  415. Enligt mig är det inte grundskolans
    uppdrag att vara yrkesförberedande.

  416. Gällande frågan om programmering
    ska man vara lagom kritisk-

  417. -och fråga sig varför vi
    behöver lära ut det egentligen.

  418. Vad är det för nåt ytterst
    som barnen kommer att få med sig-

  419. -när de kan programmera?
    Eller när vi förstår programmering-

  420. -som vi
    inte hade kunnat förstå tidigare.

  421. Jag tror att det precis som Åke säger
    att det handlar ytterst-

  422. -om att vi behöver erövra ett språk.
    Jag tror att Wittgenstein har rätt i:

  423. "Mitt språks gränser
    är min världs gränser." Har vi inte-

  424. -ett gemensamt språk för
    den digitala vardagen eller internet-

  425. -eller vad vi kallar
    det vi lever i våra skärmar-

  426. -eller på våra telefoner...

  427. Har vi inget språk för att prata
    om det, förstår vi inte vad data är-

  428. -så kan vi inte förstå
    hur den används för och emot oss.

  429. Förstår vi inte hur en algoritm
    funkar i sin enklaste beståndsdel-

  430. -kommer vi inte att fråga oss:
    "Varför funkar datorn så dåligt?"

  431. Kanske tycker vi att det är vårt fel-

  432. -trots att det många gånger
    är programmeraren.

  433. Ingen håller med mig om det.

  434. Men det är inte mig det är fel på.

  435. Det måste vara programmeraren
    som har bestämt hur datorn funkar.

  436. Och inte precis som jag funkar.
    Men det är ju inte fel på mig.

  437. Han har inte förstått
    hur briljant jag är.

  438. När det gäller programmering-

  439. -handlar det om
    att i arbetet erövra ett språk.

  440. Precis som i alla andra vetenskaper
    eller allt annat kunskapande.

  441. Vi behöver ett språk för att prata
    om vår digitala verklighet.

  442. Vi behöver ett språk som kan avkoda
    den digitala verkligheten-

  443. -så att vi kan prata
    om vår kompetens.

  444. Så att vi förstår
    och har en gemensam begreppsvärld.

  445. Så att vi pratar om samma sak!

  446. Så att när jag pratar om data
    så tänker ni ungefär samma.

  447. Ni tänker inte dator, utan data,
    d.v.s. information.

  448. Säger jag metadata tänker ni: "Ja,
    hon tänker på det som finns i datan."

  449. Det som beskriver hur datan ser ut.
    T.ex. protokoll-

  450. -eller datum eller plats
    i mina bilder o.s.v.

  451. När vi tog fram Digitala lektioner
    var det för att stärka ert arbete-

  452. -med digital kompetens,
    som vi såg som ett eget ämne.

  453. Därför att vi kunde göra det.

  454. Vi såg oss som experter
    på den digitala kompetensen.

  455. Vi gjorde ett antal lektioner-

  456. -nämligen 120 stycken,
    som handlar om digital kompetens.

  457. Många handlar om programmering.

  458. De flesta programmeringslektionerna
    startar i språket.

  459. Det handlar om att lära sig begreppen
    och prata om vad de betyder.

  460. Från grundläggande programmering
    för åk. 1-3-

  461. -till väldigt avancerade lektioner
    för högstadiet.

  462. Problemet med diskussionen är att
    fokus har hamnat väldigt mycket-

  463. -på programmering och:
    "Jag kan inget om programmering"-

  464. -"inte kan jag undervisa i det."
    Det är en jätteviktig fråga.

  465. Men digital kompetens
    är mycket mer än programmering.

  466. Det handlar ju om att lösa problem
    och skapa med digitala verktyg.

  467. Det handlar om att veta
    vilka problem-

  468. -som en dator
    är väldigt bra på att lösa-

  469. -och att kunna välja datorn
    som verktyg för det problemet.

  470. T.ex. att lära sig multiplikation.

  471. Den lärde jag mig genom att mamma
    och pappa fick sitta och sucka-

  472. -över de stenciler vi hade
    med fyrans tabell.

  473. De suckade när jag inte kom ihåg
    4 x 6 för femte gången.

  474. En dator hade aldrig suckat.

  475. De kan inte det. De tröttnar aldrig
    på att ställa samma fråga.

  476. Så dumma är de.

  477. Naturligtvis är att kunna programmera
    multiplikationstest-

  478. -ingen svår uppgift.

  479. Det är ganska enkelt, och ett enkelt
    sätt att visa vad datorer är bra på-

  480. -att formulera enkla frågor
    som man får enkla svar på.

  481. De kan mycket mer, men i grundskolan
    är det här en bra start.

  482. Man kan också jobba med programmering
    för frågor som rör tekniska system.

  483. Som hur programmerar man
    ett kärnkraftverk?

  484. Hur minimerar man problemet
    för att få maximal mängd energi-

  485. -och minimal risk för strålning?
    Det här är en jättesvår lektion.

  486. Jag kan det inte. Man får vara
    mer tekniskt begåvad än jag.

  487. Men jag vet att man utifrån den
    förstår hur tekniska system funkar.

  488. Det är en del
    av teknikundervisningen.

  489. Men det är mer än att lösa problem
    med digitala verktyg.

  490. Det handlar också om problem
    som uppstår p.g.a. digitala verktyg.

  491. Det kan handla om integritetsproblem
    som Åke var inne på.

  492. Vilken data vill jag dela med vem?

  493. Den här lektionen
    handlar om ett autentiskt exempel-

  494. -med min åttaårige son
    som hade fått en ny lärare.

  495. Hans lärare hade gett honom i uppgift
    att fylla i ett "mina vänner"-blad.

  496. Minns ni såna böcker?
    Mina barn känner inte till dem.

  497. Men hans fröken
    hade säkert haft såna.

  498. Hon delade ut blad till klassen där
    de fick fylla i namn, var de bodde-

  499. -måla ett självporträtt,
    berätta om sin bästis, favoritartist-

  500. -om de hade gosedjur och allt sånt.

  501. Min son är väldigt lat.

  502. Så när han fick lappen fyllde han
    i den. Nej, så gick det inte till.

  503. Så här var det.
    När jag skulle hämta honom-

  504. -sa jag: "Hur var den nya fröken?"

  505. "Nja, hon var så där."
    "Varför då?"

  506. "Jag ville inte fylla i lappen."

  507. Jag tänkte att han var så jäkla lat.
    Han ville inte ens lära sig skriva.

  508. Åtta år gammal.
    Vad har jag gjort för fel?

  509. Det är väl digitaliseringen,
    tänkte jag. Nej.

  510. Han ville inte ens skriva sitt namn,
    sin mammas eller sin pappas.

  511. Han säger: "Jag vill inte,
    för det står redan på klasslistan."

  512. Vilken underbar argumentation.

  513. Hur möter man det?
    "Du behöver träna på att skriva."

  514. "Jaha", säger jag till honom.
    Men sen...

  515. "När jag hade läst det
    som står på klasslistan"-

  516. -"ville hon också veta
    vad mina brorsor hette."

  517. "Det tycker inte jag
    hon har med att göra."

  518. "Nehej", sa jag. "Sen då?"

  519. "Sen ville hon veta vad min bästis
    heter och om jag hade nåt gosedjur."

  520. "Vad gjorde du då?"
    "Jag knycklade ihop lappen"-

  521. -"och kastade den i papperskorgen."
    "Jaha", sa jag.

  522. Då tänker jag: Jag är mamma till
    ett barn av en digital verklighet.

  523. De är födda med integritet
    i modersmjölken.

  524. De har förstått att man inte
    vill dela data med vem som helst.

  525. Jag vet.

  526. Den här uppgiften... Fröken tar upp
    lappen ur papperskorgen-

  527. -stryker ut den, lägger den framför
    honom och säger: "Fyll i den här."

  528. Han bara puttar den ifrån sig,
    så han får med den hem som läxa.

  529. Och han är arg.
    Och hans mamma är superstolt.

  530. För hon tycker att hennes barn
    har integritet. Åtta år gammal.

  531. Så jag säger till honom
    när han är sur över läxan-

  532. -som jag trodde
    att han inte ville skriva med penna.

  533. Jag sa:
    "Vi går hem och fyller i den."

  534. "Varje gång du inte vill berätta
    så skriver vi 'skit i det, du'."

  535. Han går hem och gör läxan
    och är jättenöjd.

  536. Han var överlycklig
    när han gjorde läxan-

  537. -och fick skriva "skit i det du"
    flera gånger. På nästan varenda rad.

  538. Det är dagen efter. Jag är ju
    skolfröken och skolan är viktigt.

  539. Man ska göra läxan. Men ska jag
    skicka in min åttaårige son-

  540. -till den nya fröken och
    lämna ifrån sig en lapp där det står:

  541. "Skit i alltihop.
    Du har inte med det att göra"?

  542. Jag känner att jag
    måste kratta marken lite för honom.

  543. Jag går dit, lämnar lappen och säger:

  544. "Du förstår att Aron tycker
    att uppgiften var lite känslig."

  545. "Han tycker inte att du behöver veta
    vad hans brorsa heter."

  546. "Och inte att du har att göra med
    vem som är hans kompis."

  547. "Han vill inte dela det med dig."

  548. Och då säger hon:
    "Det har han ju helt rätt i."

  549. Så lämnade vi uppgiften där.
    Nu får jag berätta det här.

  550. Jag frågade om lov och han sa:
    "Det är klart att du får!"

  551. "Då blir jag känd."

  552. Så integritet är väldigt svårt.

  553. Både i den fysiska miljön
    och på nätet.

  554. Uppgiften diskuterar vad
    integritet är för att problematik-

  555. -uppstår med digitala verktyg.

  556. På Digitala lektioner
    finns det också massor med annat-

  557. -som rör digital kompetens-

  558. -om att ställa
    kritiska frågor kring tjänsterna-

  559. -och att förstå varför söktjänster
    funkar som de gör.

  560. Det handlar om att undersöka Google.
    Varför får jag de här träffarna?

  561. För digital kompetens
    är så mycket mer-

  562. -än att förstå påverkan
    på individ och samhälle.

  563. Det är mer
    än att förstå programmering.

  564. Det är att försöka förstå
    den digitala verkligheten-

  565. -sätta ord på den
    och att förhålla sig till den.

  566. Och det är målet vi har haft med
    den här tjänsten Digitala lektioner.

  567. Vi har velat ta fram en tjänst
    så att ni kan prata och jobba-

  568. -med digital kompetens
    på alla nivåer.

  569. Vi tror att ni är helt avgörande
    i allt lärande.

  570. Läraren är alltid avgörande
    i allt lärande.

  571. Det är ni som kommer att lära ut,
    oavsett om det är biblioteksbesökare-

  572. -eller i klassrummet,
    språket för digital kompetens.

  573. Det kommer att ske
    via frågor som rör programmering-

  574. -som rör kritisk medveten användning,
    som rör säkerhet-

  575. -och om att skapa
    med digitala verktyg.

  576. Det handlar om
    att faktiskt ta den rollen-

  577. -som vi är de enda som har.

  578. Jag tänker att ni är 48 år
    och typ heter som jag.

  579. Nämligen att vi kommer att vara
    generationen som levde-

  580. -när digitaliseringen skedde.

  581. Den erfarenheten
    kommer vi att vara unika med.

  582. Vi kan säga: "När jag växte upp..."
    En del av er är för unga.

  583. "Då fanns det inget internet."
    Och så får ni berätta om era kottar.

  584. De kommer att tänka: "Nej,
    vilken hemsk verklighet ni levde i."

  585. Men den erfarenheten
    är en del av digital kompetens.

  586. Den behöver vi föra vidare
    till nästa generation.

  587. Jag vill slå ett stort slag för att
    ni ska använda Digitala lektioner.

  588. Och den här månaden, i mars,
    har vi en källkritiksutmaning.

  589. Så om man gör en av våra lektioner
    om källkritik...

  590. Och de är fantastiska!

  591. Gör den för lågstadiet
    om det är svårt.

  592. Berättar man det för oss skänker vi
    fem kronor för att fler barn-

  593. -ska kunna gå i skolan. Vi skänker
    fem kronor UNICEF, nämligen.

  594. Jag inser att min tid
    är väldigt, väldigt slut.

  595. Han ser arg ut på mig. Sista slajden
    heter "Frågor och funderingar".

  596. Och det fanns det inga. Tack.

  597. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att undervisa i digital kompetens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.