Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Digital bildningDela
  1. Vad hade hänt egentligen? Nu var
    det bäst att se om sitt eget hus.

  2. Den sociala webbfesten var över,
    och nu kommer baksmällan.

  3. Digital bildning.

  4. Jag tänkte att vi skulle börja
    vår gemensamma bildningsresa-

  5. -på Västmannagatan 63-

  6. -ett församlingsbibliotek
    i Gustav Vasas församling-

  7. -i början på 1900-talet.

  8. Här kunde boende på Norrmalm
    låna böcker-

  9. -förkovra sig och starta
    sina individuella bildningsresor.

  10. Biblioteket hade öppet 32 timmar
    i veckan, med höga utlåningssiffror.

  11. Biblioteket blev, mycket tack vare
    den legendariska föreståndarinnan-

  12. -Hildur Lundberg,
    ett föregångsbibliotek-

  13. -med öppna hyllor, barnverksamhet
    och en bra, tryckt katalog.

  14. Man sammanställde bokurvalslistor och
    arrangerade litteraturutställningar.

  15. Gustav Vasas församlingsbibliotek
    och dess innovativa lösningar-

  16. -kom att påverka utformningen
    och andan i arkitekten Asplunds-

  17. -nya ståtliga stadsbibliotek
    vid Odenplan-

  18. -som färdigställdes 1928.

  19. Det är i det huset, på våning fyra,
    som jag och ett tjugotal kollegor-

  20. -på enheten Digitala biblioteket
    i dag sitter-

  21. -och funderar på hur bibliotekens
    folkbildande "unique selling point"-

  22. -kan bevaras och tas vidare
    in i vårt digitala samhälle.

  23. Det var många böjda nackar över
    böcker i biblioteket på den tiden.

  24. Den tidens skärmar. I dag
    böjer vi oss över våra Ipads-

  25. -och läser dagens tidning.

  26. Hopp framåt. 110 år, till 2019.

  27. Webben har redan hunnit fylla 30 år.

  28. Den föddes 1989-

  29. -tack vare Tim Berners-Lees
    uppfinning World Wide Web.

  30. En teknik som gjorde internet
    användbart för hela mänskligheten.

  31. Hans ursprungliga idé var att
    den skulle vara decentraliserad-

  32. -och bidra
    till en demokratisering av ordet.

  33. Alla skulle ges samma möjligheter
    att uttrycka sig på nätet.

  34. Öppenhet, frihet och delning
    för det allmännas bästa.

  35. Ett slags digital folkbildningstanke
    skulle man kunna säga.

  36. Öppna protokoll som e-post och
    diskussionsgrupper visade vägen.

  37. Så småningom revolutionerade
    bloggarna självpubliceringen.

  38. På en öppen och fri webb med öppna
    standarder kunde vi dela åsikter-

  39. -och kunskap med varandra,
    plattformsoberoende.

  40. Ungefär femton år senare, runt 2004-

  41. -så kom Web 2.0, och de sociala
    medierna slog igenom med full kraft.

  42. Den tiden präglades
    av en ny optimism-

  43. -och en stark pionjäranda.
    Alla kunde göra sin röst hörd-

  44. -och alla skulle samarbeta med alla.
    Det var party, och kärlek i luften.

  45. Nätet kändes varmt och välkomnande.

  46. Om alla delade så mycket som möjligt
    så skulle världen förändras.

  47. Den skulle bli mer demokratisk,
    och alla skulle bli lyckligare.

  48. Tio år senare så hände nånting.
    För en sisådär fem år sen.

  49. Det kändes plötsligt inte
    lika roligt längre.

  50. Nätet fick hicka, rapporter
    om hot och hat strömmade in-

  51. -och vi läste om hackade konton,
    identitetsstölder och bedrägerier.

  52. Man pratade om att nätet var trasigt.

  53. Slagordet "sharing is caring"
    hade börjat förlora sin ursprungliga-

  54. -hippieinspirerade betydelse
    av omtanke för alla-

  55. -oavsett var du kom ifrån
    eller vad du hade i plånboken.

  56. Nu börjar vi ana
    att den mysiga dela-kulturen-

  57. -kanske främst var ett uttryck för
    de nya webbföretagens intäktsbehov.

  58. Genom handel med vår digitala tids
    nya, attraktiva handelsvara.

  59. Vår personliga data.

  60. Vi blev rädda
    för intrång och övervakning.

  61. Sen kom Cambridge Analytica
    och manipulerade val-

  62. -och vi lämnades i chock.
    Vad hade hänt egentligen?

  63. Nu var
    det bäst att se om sitt eget hus.

  64. Den sociala webbfesten var över,
    och nu kommer baksmällan.

  65. Vi drog öronen åt oss i takt när vi
    insåg att webben var övervakad.

  66. Att våra digitala fotspår
    stannade kvar där för evigt.

  67. Och att de fanns där för kreti
    och pleti att ta för sig av.

  68. Vi började stänga ner konton, och
    av rädsla för negativa konsekvenser-

  69. -så började ett nytt fenomen göra sig
    gällande: den digitala självcensuren.

  70. Vi var inte lika många som öppen-
    hjärtigt delade med oss av våra liv.

  71. Vi satte ett självcensurerande filter
    på våra statusuppdateringar.

  72. Vi funderade, vi avvaktade.

  73. Vi tänkte: "Hur gör vi nu?"

  74. Om inte det där digitala utopia
    var så hållbart som vi hoppades-

  75. -återstår då bara digitala dystopier?

  76. Nej, vi ska inte låta oss styras
    av vare sig utopier eller dystopier.

  77. Vi ska lära oss av misstagen.

  78. Vi har precis lämnat
    vår digitala tonårstid bakom oss-

  79. -och nu är det dags att vi tar
    ett vuxenansvar för våra liv online.

  80. Med friheten kommer ansvar.

  81. Här kan en glädje
    över att bli vuxen infinna sig.

  82. Att bli digitalt mogen.
    Men det är en mognad som kostar på.

  83. Precis som för alla tonåringar
    som kliver in i vuxenlivet.

  84. Det är trist att
    den digitala ungdomsvåren är över-

  85. -men vem har sagt
    att inte även vuxna får festa?

  86. I dagens läge har vi att hantera
    många olika digitala narrativ.

  87. En del är fortsatt optimistiska,
    andra är mer pessimistiska.

  88. I en digital och manipulerbar tid-

  89. -delas rykten, propaganda
    och osanningar med en rasande fart.

  90. Känslodrivna algoritmer skapar nya
    utopiska och dystopiska berättelser-

  91. -om vad digitalisering är,
    vad webben gör eller inte gör-

  92. -vad vi behöver göra där, vad vi
    kanske är förutbestämda att göra.

  93. Eller hur vår frihet kan förändras
    och kanske t.o.m. bör begränsas-

  94. -i säkerhetens namn.

  95. Som kultur-
    och bildningsinstitutioner måste vi-

  96. -kritiskt granska
    alla dessa nya berättelser.

  97. Försöka se de snäva förenklingarna,
    de större sammanhangen-

  98. -tolka samtiden
    och delta i samtalet om framtiden.

  99. Vår tids digitala utopier
    och dystopier utgör ingredienser-

  100. -i våra individuella bildningsresor.

  101. En del startar i hemmet,
    andra i skolan eller i biblioteken.

  102. För de flesta av oss
    påverkas bildningsresan-

  103. -av mobiltelefoner och surfplattor.

  104. Förr stod biblioteksbesökarna lutade
    över böcker och papperstidningar.

  105. Nu böjer vi oss över mobiler.
    Alla är de fönster mot världen.

  106. Mot informationen,
    kunskapen och bildningen.

  107. Den digitala bildningsresan
    kan ses som en resa-

  108. -in i en okänd skog
    med vildvuxen terräng-

  109. -fantastiska äventyr
    och lurande faror.

  110. Lite grand som livet självt.

  111. Internet är liksom skogen
    ett väsen som växer organiskt.

  112. Det är organiserat - bakomliggande
    kod eller dna ger struktur-

  113. -fast det på ytan
    kan se ganska kaotiskt ut.

  114. Om vi knäcker koden
    avtäcks ett annat mönster-

  115. -där vi förstår
    de större sammanhangen-

  116. -och skapar strategier
    för överlevnad och utveckling.

  117. Genom att bilda oss kan bli autonoma,
    emanciperade.

  118. Men för att nå dit måste vi kasta oss
    in i skogen, lära känna den-

  119. -undersöka, testa och leka.

  120. Lära genom att göra.

  121. Jag vill ge bränsle
    till en diskussion-

  122. -om vad
    i vår gamla bildningstradition-

  123. -som kan ha bäring
    för vårt digitaliserad samhälle.

  124. Finns det underliggande stråk
    i bildningen-

  125. -som kan hjälpa oss att förstå
    hur allt hänger ihop-

  126. -och göra oss digitalt bildade?

  127. Jag bläddrade lite på måfå
    i boken "Glasmannen" av Johan Kling-

  128. -och hittade det här.

  129. "Min känsla tycks ha varit rätt."

  130. "Plötsligt verkar allting
    utveckla sig till det bättre."

  131. "Jag träffade en trevlig person
    i dag. Tänk att sånt ännu kan hända."

  132. "Det var på biblioteket i staden."

  133. "Det är en sagolik byggnad som man
    t.o.m. imponeras av utomlands."

  134. "Här råder kulturens hegemoni."

  135. "Jag är inte särskilt bildad, men jag
    tycker om lukten av gamla böcker."

  136. "På ett bibliotek kan man få en
    känsla av att vi alla delar nånting."

  137. "Kanske en vilja att förkovra oss,
    kanske nåt annat."

  138. "Därför ser man på de som rör sig
    på biblioteket som vänner."

  139. Jag remixade den här texten en aning.

  140. "Min känsla tycks ha varit rätt. Allt
    verkar utveckla sig till det bättre."

  141. "Jag träffade en trevlig person
    i dag. Tänk att sånt ännu kan hända."

  142. "Det var på det stora internet
    här i världen."

  143. "Det var en sagolik skapelse,
    som man t.o.m. imponeras av i dag."

  144. "Här råder kulturens hegemoni.
    Jag är inte särskilt bildad"-

  145. -"men jag tycker om stämningen
    av lärdom, lukten av gammal kod."

  146. "På internet kan man få en känsla av
    att vi alla dela nånting."

  147. "Kanske en vilja att förkovra oss,
    kanske nåt annat."

  148. "Därför ser man ofta på de som
    rör sig på internet som vänner."

  149. Det är fascinerande att fundera över
    hur vi kommer att se på internet-

  150. -om hundra år. Om det ens finns.

  151. Kommer vi att känna samma nostalgi
    som vi i dag känner på biblioteket-

  152. -och i förhållande till boken? Minns
    vi internet som en kulturell plats?

  153. Kommer vi att förknippa nätet
    med lärdom?

  154. Kommer vi att minnas nätet
    som en plats-

  155. -där vi kände
    att de som rörde sig där var vänner?

  156. Vi ska bläddra i en bok
    som jag har valt-

  157. -för att borra lite
    i bildningstraditionen-

  158. -och se vad det finns
    för spännande att hämta där.

  159. Det är en bok av Calle Nathanson,
    en antologi.

  160. Vi bläddrar lite
    i hans kapitel "Tid för bildning".

  161. Enligt Nationalencyklopedin är
    bildning en omvandling av människan.

  162. Ellen Key sa att det är
    det som är kvar när man har glömt-

  163. -vad man har lärt sig.

  164. Judith Kiros skriver
    i sin text i den här antologin:

  165. "Kunskap ska inte förvärvas bara för
    att tillämpas på ett visst problem"-

  166. -"i en viss kontext, utan för
    att utveckla den egna personen."

  167. Det gäller att skilja på utbildning,
    bildning och folkbildning.

  168. Utbildning är kunskapsinlärning som
    leder till professionsutbildning-

  169. -som förväntas ge anställningsbarhet.

  170. Utbildningen har alltså ett slutmål.

  171. Bildning handlar om en allsidig
    kultivering av hela människan.

  172. Det är en ständigt pågående
    helhetsprocess, utan slutmål.

  173. Drivkraften är att forma synteser
    och skapa en större förståelse-

  174. -av olika sorters kunskap.

  175. Calle Nathanson
    kommer in på Folkets hus.

  176. Han jobbar ju
    inom Folkets hus-rörelsen.

  177. En viktig del i Folkets hus handlar
    om att ta egenmakt genom kunskap-

  178. -och bildning. Att förbereda sig
    för att ta sig in i maktens salonger.

  179. Bildning är en helhetsprocess
    utan nåt egentligt slut.

  180. Det är inte nåt
    som handlar om kunskapsinlärning-

  181. -utan om en högre förståelse...

  182. Det handlar inte
    primärt om kunskapsinlärning.

  183. Det handlar om en högre förståelse
    om saker och tings samband.

  184. Om att tänka kritiskt
    och reflekterande, i kontrast-

  185. -till dagens
    informations- och kompetenssamhälle.

  186. Calle skriver:
    "Egenmakt eller empowerment"-

  187. -"handlar om att erövra makten
    över sitt liv i nåt som"-

  188. -"framstått som hopplöst.

  189. "Det välfärdens uppgift att skapa
    jämlika förutsättningar för alla"-

  190. -"men individen måste själv bidra."

  191. "Med kultur och bildning erövras
    egenmakt, och man når emancipation"-

  192. -"från ett underordnat läge.
    Det är att skapa frihet."

  193. "Det kritiska reflekterandet
    skapar en övergripande förståelse"-

  194. -"vilket ger delaktiga medborgare
    som tar egenmakt över sitt eget liv."

  195. Och som en kärna i bildningen-

  196. -finns det han kallar
    för det reflexiva samtalet.

  197. Det reflekterande samtalet med sig
    själv och tillsammans med andra.

  198. Min grundläggande känsla-

  199. -är att det är
    en av kärnorna i biblioteken.

  200. Det är inte böckerna,
    utan det reflekterande samtalet.

  201. Eller reflexiva samtalet,
    som han kallar det.

  202. Jag ska summera
    det jag har bläddrat fram.

  203. Om vi jämför utbildning och bildning
    lite drastiskt-

  204. -så är det möjligen så att utbildning
    är ett anpassningsprojekt-

  205. -medan bildningen
    är ett frihetsprojekt.

  206. Det handlar inte om anpassning till
    arbetsmarknad eller högre utbildning-

  207. -och kraven som finns där.

  208. Utbildning fokuserar
    på anställningsbarhet-

  209. -och det instrumentella lärandet,
    medan bildningen-

  210. -styr in på tanken
    att kunskapen har ett värde i sig.

  211. Oavsett nyttan.

  212. Utbildning har ett tydligt slutmål.
    Bildningen är en helhetsprocess-

  213. -utan slutmål, ständigt pågående.

  214. I utbildning är det faktakunskap
    som är i fokus.

  215. I bildningssammanhang
    handlar det mer om-

  216. -att forma synteser och skapa en
    högre förståelse för olika samband.

  217. Det är alltså egenmakt som är
    ett nyckelord inom bildningen.

  218. Erövra makten över sitt eget liv.

  219. Den gör det möjligt för de som
    har stått utanför maktens centrum-

  220. -att ta sig in i maktens salonger.

  221. Det handlar om kritiskt tänkande-

  222. -och om det reflexiva samtalet.

  223. Men vad är då en bildad person?

  224. Jag roade mig med,
    för nån vecka sen, eller två-

  225. -att posta på Facebook. "Vilket
    fysiskt föremål, t.ex. artefakt"-

  226. -"möbel, accessoar,
    förknippar du med en bildad person?"

  227. Förslagen som strömmade in
    handlade om böcker, givetvis.

  228. Tidning,
    stora osorterade pappershögar.

  229. Penna. Pipa.

  230. En hatt. En uggla.

  231. En monstera var det nån som föreslog.

  232. Och en läderlappsfåtölj. Den passade
    inte in i just den här miljön.

  233. Men... En manchesterkavaj.

  234. Några saker som jag glömde.
    En cardigan.

  235. Och glasögon.

  236. Det är...
    Ja, och så en Strindbergslampa.

  237. Det passar bra in på miljön
    på Stockholms stadsbibliotek.

  238. Inne i styrelserummet, där
    stadsbibliotekarien satt på sin tid.

  239. Men en kvinna reagerade
    på det här gubbiga.

  240. Den här gubbiga personan
    som byggdes upp.

  241. Hon slängde in:
    "Det jag får på näthinnan"-

  242. -"det är läppstift och en dator,
    typ en Macbook Air."

  243. Hennes kvinnliga bekanta,
    som är extremt bildade-

  244. -intresserade sig för flärd...

  245. ...och de är väldigt pålästa.

  246. Och är också digitalt sett
    väldigt lättrörliga.

  247. De förenar ett slags modernitet
    med ett bildningsideal-

  248. -på ett sätt som hon kände-

  249. -att det här är viktigt
    att lyfta fram-

  250. -som kontrast till den här mossiga,
    gubbiga bilden.

  251. Så man kanske kan våga sig på att
    säga att dagens bildade personer...

  252. Sinnebilden är kanske på väg att bli en
    modern kvinna med breda kunskaper-

  253. -inom både humaniora och teknik.
    Som reflekterar och analyserar.

  254. Som navigerar mellan olika kontexter,
    både fysiskt och digitalt.

  255. Som är aktiv i sociala medier-
    kvinnor är mer aktiva där-

  256. -och som läser mycket.
    Kvinnor läser mer litteratur än män.

  257. Och som dessutom tillåter sig flärd
    och det goda i livet.

  258. Vad kan vi extrahera ur det här
    som har bäring i dag-

  259. -ifrån bläddrandet i Calle Nathansons
    bok och Facebook-inputen?

  260. Hur skulle vi kunna beskriva en
    digitalt bildad person för vår tid?

  261. Först och främst så är det en
    som är kritiskt reflekterande.

  262. Sen är det en som inte nödvändigtvis
    är anställningsbar.

  263. En som är självständig.

  264. Och en som inte nödvändigtvis
    är nyttig.

  265. Och det är en person
    som tack vare sin bildningsresa-

  266. -har förmågan att med egen kraft
    ta sig in i maktens salonger.

  267. Ja, då kommer vi till det här
    med digital läskunnighet.

  268. För att möta digitaliseringen behöver
    vi öva upp vår digitala läskunnighet.

  269. I dag finns det
    många recept och modeller för det.

  270. Till exempel Digcomp, EU:s ramverk
    för digitala kompetenser-

  271. -och Unescos MIK-begrepp.

  272. Ett vanligt fokus i de här
    perspektiven är anställningsbarhet.

  273. Att förvärva digital kompetens för
    att matcha arbetsmarknadens behov.

  274. Det är ju gott så, men om vi för in
    ett mer renodlat bildningsperspektiv-

  275. -så måste vi vända på steken
    och tänka:

  276. Hur lockar vi fram människors förmåga
    att aktivt vara med i arbetet-

  277. -med att definiera
    vilka digitala förmågor-

  278. -som vi egentligen behöver?

  279. Vi behöver ställa oss frågan
    "Vem är det som digitaliserar vem?"

  280. Är det medborgarna
    som ska digitaliseras?

  281. Eller släpps de fram
    som digitaliserare?

  282. Som digitaliseringens agens?

  283. I dagens MIK-diskurs-

  284. -så finns en underförstådd idé om att
    eftersom samhället digitaliseras-

  285. -så gäller det för oss att hänga med
    i utvecklingen som redan sker.

  286. Perspektivet att se medborgarna
    som medskapare av framtiden-

  287. -är mindre synligt.

  288. Jag ser ett behov av att kritiskt
    granska den här MIK-ekologin.

  289. Dekonstruera den
    och synliggöra kunnigheterna i fokus.

  290. Inte bara digitala färdigheter
    och delaktighet-

  291. -utan även digital egenmakt.

  292. Den ena kunnigheten som jag skulle
    vilja lägga till i MIK-ekologin-

  293. -är "data literacy".

  294. Kunskapen om data,
    kunskapen om metadata.

  295. Big data. Digitala fotspår.

  296. Det inflytande som den ackumulerade
    datan som vi lämnar efter oss...

  297. Konsekvenserna som det kan få.

  298. Och sätta det i ett maktperspektiv,
    och göra en analys av-

  299. -hur världens ekonomi
    är beroende den här datan-

  300. -som vi i dag kallar
    för den nya oljan.

  301. Det finns en massa nya rapporter
    och böcker inom det här ämnet-

  302. -som fokuserar just på data,
    och försöker se data-

  303. -i ett maktperspektiv
    och i ett ekonomiskt perspektiv.

  304. Det här finns inbäddat
    i MIK-ekologin-

  305. -men jag ser en anledning
    att lyfta fram "data literacy"-

  306. -som ett delområde som synliggörs.

  307. Syftet är inte att bidra till en
    anpassning till sakernas tillstånd-

  308. -utan om att väcka
    medvetenheten hos den enskilde.

  309. Att ta kommandot över sin egen data.

  310. Sin egen digitala verklighet
    och sin egen digitala identitet.

  311. Nästa kunnighet
    som jag vill slå ett slag för-

  312. -kan vi kalla
    för "invention literacy".

  313. Det har jag hämtat från Jay Silver,
    mannen bakom...

  314. En av männen
    bakom produkten Makey Makey.

  315. Det är ett kretskort, några
    krokodilklämmor och en usb-kabel-

  316. -som man kan använda
    för att göra uppfinningar-

  317. -utan att kunna läsa
    eller skriva kod-

  318. -genom att koppla ihop
    fysiska objekt med en dator.

  319. I ett Youtube-klipp så hävdar Jay
    Silver att "invention literacy"-

  320. -inte är en kunnighet
    som kommunicerar idéer med ord-

  321. -eller med matematik,
    utan en ny typ av litteracitet-

  322. -där vi skapar framtiden
    med våra händer.

  323. Visionen är att alla fördjupar
    den konkreta förståelsen-

  324. av fysiska objekt,
    och har förmågan att skapa nya.

  325. Förmågan att återskapa vår existens
    och att återuppfinna världen.

  326. Han hävdar att "invention literacy"
    är 2000-talets litteracitet-

  327. -i högre grad än kod och matematik.

  328. Min tolkning är att det handlar om
    att hoppa över teorin-

  329. -och gå direkt till praktiken.
    Göra, inte bara tala om idéer.

  330. Testa, bygga prototyper och dema.

  331. Att förstå
    hur fysiska ting är beskaffade.

  332. I videon citerar Jay
    folkbildaren Howard Thurman.

  333. "Försök inte lista ut vad
    världen behöver. Försök komma på"-

  334. -"vad som fyller dig med liv. Världen
    behöver levandegjorda människor."

  335. Min reflexion är att det här
    är viktigt och intressant-

  336. -men är det en helt ny litteracitet?
    Nja, knappast.

  337. Begreppet är nytt, men kunnigheten
    är tidlös och universell.

  338. Om vi sätter det
    i en folkbildningstradition...

  339. Vi har blivit alienerade från
    vår fysiska värld av licensierade-

  340. -och copyrightskyddade produkter.
    Man vill ge den enskilde möjlighet-

  341. -att ta tillbaka makten över tingen
    via dekonstruktion och konstruktion.

  342. Man lyfter fram kraften
    bakom autodidaktens förmåga-

  343. -att återskapa världen.

  344. Den digitala läskunnigheten...

  345. Hela MIK-ekologin, "data literacy",
    "invention literacy"-

  346. -och kanske fler framöver...

  347. Den digitala läskunnigheten,
    käll- och sökkritiken, nätetiken,

  348. -"data literacy" och "invention
    literacy", skapar digital egenmakt.

  349. Den digitala egenmakten
    är det önskade resultatet-

  350. -av den digitala bildningen.

  351. Det handlar om att ta makten.

  352. Ta makten över vår data.

  353. Till exempel genom att få ett
    "Data Detox Kit" på biblioteket.

  354. Ett åtta dagars självhjälpsprogram-

  355. -för att stegvis ta sig igenom
    sin egen ackumulerade data-

  356. -på mobiltelefoner,
    datorer och surfplattor.

  357. Förstå plattformsekonomin-

  358. -och var man själv befinner sig
    i det här stora sammanhanget.

  359. Ett konkret, hands on-kit.

  360. Det handlar om
    att ta makten över språket.

  361. Jag radade upp förslag på
    frågeställningar att grunna över.

  362. Vad är det smarta med en smart stad?

  363. Vad är egentligen en vän?

  364. Vem är digitaliseringens agens?
    Det har jag varit inne lite på.

  365. Vad refererar
    ordet "innovativ" till egentligen?

  366. Går digitaliseringsnarrativet
    att dekonstruera?

  367. Och vem behöver bli digitalt
    delaktig, och för dem?

  368. Vem har nytta
    av att jag blir digitalt delaktig?

  369. Och vad är undertexten
    bakom så kallade kreativa näringar?

  370. Som... Jag hörde en podd
    med Göran Greider, där han...

  371. Det är en gammal podd. Han menar att
    kreativa näringar har tagit över...

  372. Det kreativa har tagit över
    som statusord.

  373. Kreativitet
    är det som ger status i dag.

  374. Förr var det bildning som gav status.

  375. Det handlar också
    om att ta makten över vår tid.

  376. Skapare av vår digitala värld -
    sluta, var bättre.

  377. Det kan vi bli. Systemen
    är byggda med komplexitet-

  378. -för att fånga vår uppmärksamhet
    i oändlighet.

  379. Jag vill inte krossa godis i miljoner
    eller styras av mina notifikationer.

  380. Jag bryr mig inte om
    att den där pandan dansar.

  381. Eller, jo. Och den har en rockring.

  382. Okej, det här måste jag dela med mina
    tio vänner och med tiotusen främlingar.

  383. Bildtext:
    "Vem vill anordna ett pandaparty?"

  384. Nu återvänder jag till mitt liv.
    Jag försöker högersvajpa min fru.

  385. 30sekunder, och bara två som gillar?

  386. Eller är det fler, som inte syns?

  387. Jag kollar vilka som är dolda.
    De visar inte alla. Jag undrar varför?

  388. Pandan dansar.

  389. Sen kommer en till film. En kindpås-
    råtta som vänder sig om dramatiskt.

  390. Min uppmärksamhet hålls fången
    av algoritmer som vet vad jag vill.

  391. Nej, inte vad jag vill.
    Vad jag tittar på.

  392. Människorna bakom allt detta
    vill faktiskt göra våra liv bättre.

  393. Men deras bonusar är knutna till tiden
    de lyckas fånga vår uppmärksamhet.

  394. Och nu är nyhetsapparna spelifierade.
    Hur motstår jag att klicka-

  395. -på sextipset som gör succé?

  396. Vänta nu,
    vad var det nu jag skulle kolla upp?

  397. Jösses, titta på klockan!
    Det är chockerande.

  398. Men ja, Netflix, jag tittar fortfarande.

  399. Jag vet.
    Jag borde ha större självkontroll.

  400. Men ni spenderade en miljon dollar-

  401. -på en berättelse
    som får mig att sukta efter mer-

  402. -jag vill se nästa avsnitt, ge mig fler,
    markören har redan förts ner.

  403. Ni lockar med en timmes njutning till.

  404. Och den får jag om jag inte säger ifrån.

  405. Beslutet är redan fattat.
    Nedräkningen fortsätter.

  406. Fem, fyra, tre...

  407. Jag behöver sova.
    Men ni fick mig att vilja det här mer.

  408. Det var inte det här jag ville
    när jag satte på ett avsnitt-

  409. -för sex timmar sen.

  410. Skapare av vår digitala värld-

  411. -ni har fått större kontroll över vår
    uppmärksamhet och våra känslor-

  412. -och får oss att återvända till era
    upplevelser. Men borde ni det?

  413. Eller borde ni skapa digitala verktyg-

  414. -som kan förstärka världen
    utanför enheten i våra händer?

  415. Kan ni skapa så mycket värde att
    vi lägger tillbaka telefonen i fickan-

  416. -så snabbt vi bara kan?

  417. Innovationer som inte slukar tid,
    utan som ger oss tid.

  418. Det vore ett sant genombrott.
    Framtiden består inte av skärmar.

  419. Den består
    av en förstärkt mänsklighet.

  420. Vår vision: en framtid där tekniken
    bygger på värderingar, inte skärmtid.

  421. Time Well Spent är en rörelse-

  422. -som startade med att entreprenörer
    och utvecklare i Silicon Valley-

  423. -kände att "Det här känns inte rätt".

  424. "Vi utvecklar appar för att stjäla
    människors tid och uppmärksamhet."

  425. Vi ska bli upptagna
    så länge som möjligt-

  426. -med olika typer av produkter
    som de erbjuder-

  427. -för att maximera möjligheten
    till datainsamling.

  428. Det är råvaran som extraheras-

  429. -för att sen användas
    i vår digitala uppmärksamhetsekonomi.

  430. Det är ett väldigt intressant
    initiativ från branschen själv.

  431. Låt oss börja bygga
    digitala lösningar-

  432. -som är för människors bästa, inte
    för uppmärksamhetsekonomins bästa.

  433. Hur mycket tid har jag kvar?
    Jag blir lite osäker.

  434. Fem minuter. Du rushar jag på.

  435. Ett litet försök till manifest.
    Nu läser jag lite fortare än tänkt.

  436. Individens rätt och möjlighet
    att förvärva digital kompetens-

  437. -på egna villkor. Rätten att på
    stabil kunskapsgrund kunna välja-

  438. -om och i vilken utsträckning en vill
    delta i det digitaliserade samhället.

  439. Vi behöver ett normkritiskt förhåll-
    ningssätt till utbildningsnarrativet.

  440. Digital egenmakt är att kunna skapa
    sin egen digitala närmiljö.

  441. Att förstå
    hur den digitala motorn fungerar-

  442. -och vilka verktyg som krävs
    för att modifiera den.

  443. Det handlar även om rätten att
    få avstå digitaliseringsresan-

  444. -med alla krav på anställningsbarhet
    och anpassning-

  445. -till diskurser om det smarta
    samhället. Smarta städer, o.s.v.

  446. Bibliotek
    kan bidra till digital egenmakt.

  447. Det är en frigörande process
    i linje med bildningsidealet-

  448. -om individens frigörelse
    genom kunskap.

  449. En naturlig fortsättning av
    bibliotekens folkbildande arbete.

  450. Vi måste väcka liv
    i bildningsidealen-

  451. -återupprätta tron på kunskapens makt
    och erkänna medborgarens rätt-

  452. -att digitalisera.
    Då ges möjlighet att skaffa egenmakt.

  453. Målet med bildningsresan.

  454. Låt oss prata om digital egenmakt
    genom det reflexiva samtalet.

  455. Då kan vi samtidigt som vi utbildar
    och skaffar oss digitala "skills"-

  456. -ta oss högre upp
    på den digitala kullen-

  457. -se de större skeendena och
    börja förstå hur allt hänger ihop.

  458. Det kanske är det
    som är digital bildning.

  459. "Vem är det här?", undrar nån kanske.

  460. Jo, det är Oscar Olsson-

  461. -som för 117 år sen
    uppfann studiecirkeln.

  462. Han kallades "Oscar med skägget".

  463. Erika var med i fototagningen
    i styrelserummet på Asplundhuset.

  464. Hon får representera
    en mer uppdaterad persona-

  465. -som kan symbolisera
    en digitalt bildad person.

  466. Och sist men inte minst
    så är det du som sitter här-

  467. -som kanske kan bli-

  468. -nästa digitala folkbildare.
    Du är förmodligen redan det-

  469. -men vara med och ta det ansvaret.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digital bildning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss