Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Kan man lita på journalister?Dela
  1. Men det spelar ingen roll
    vad Flashback skriver-

  2. -vad Facebook säger
    och att namnet är känt.

  3. Jag som person måste stå till svars
    om vi pekar ut en namngiven individ.

  4. God eftermiddag. Anna Lindberg heter
    jag. Väldigt trevligt att vara här-

  5. -och se er alla
    denna soliga, blåsiga vårvinterdag.

  6. Jag är publisher och vd för
    ett medieföretag som heter Öst Media.

  7. Öst Media ger ut
    sju prenumererade morgontidningar:

  8. Norrköpings Tidningar, Östgöta Corre-
    spondenten, Motala Vadstena Tidning-

  9. -Västervikstidningen, Vimmerby
    Tidning, Kindaposten och Folkbladet.

  10. Och så har vi ett antal nyhetssajter-

  11. -och alla möjliga typer
    av mediekanaler i vårt bolag.

  12. Jag tänkte ägna en liten stund åt
    att prata om det här:

  13. "Kan man lita på journalister?"

  14. Det är ju en bred och stor fråga.

  15. Jag kan i dag inte lämna er
    med ett fullgott ja eller nej-

  16. -för det finns
    många olika journalister.

  17. Men det jag vill göra är
    att ge er en liten inblick i-

  18. -hur vi som lokalt medieföretag
    jobbar med de här stora frågorna-

  19. -som ju är demokratiska frågor
    om yttrandefrihet-

  20. -och handlar om att ta ansvar
    och om trovärdighet.

  21. Jag tänkte bjuda in er
    till vårt redaktionella arbete.

  22. Det är det vi ska ägna oss åt
    de närmaste minuterna.

  23. Kan man lita på journalister?
    Ja, det är en bra fråga.

  24. Det har ju hänt nånting
    de senaste 10-15 åren.

  25. För inte så längesen sa man "alla
    är journalister", och så är det.

  26. Alla har tillgång till
    publiceringsverktyg och -plattformar-

  27. -och till en obegränsad lokal eller
    global publik. Och det finns ju...

  28. Vem som helst kan filma en konsert,
    lägga ut och berätta vad man tyckte.

  29. Vem som helst kan publicera sig på
    sociala medier. Ska man vara ärlig-

  30. -så finns det en massa
    icke-traditionella publicister-

  31. -som i dag lockar mångt större publik
    än vad de traditionella medierna gör.

  32. Ta till exempel Jocke & Jonna,
    kända influencers från den här stan-

  33. -som ju har en enorm publik
    i Sverige.

  34. Mycket större än många vanliga,
    traditionella medieföretag.

  35. Men kan man lita på journalister?

  36. Journalister är inte
    bättre människor.

  37. Jag känner ganska många
    och jag är journalist själv-

  38. -och det är inte den fantastiska
    mänskliga standarden på journalister-

  39. -som gör att de sticker ut,
    även om jag hade velat hävda det.

  40. Nej, journalister är kanske inte
    mer moraliska än andra.

  41. Alla människor har sin egen
    uppsättning av etik- och moralfrågor-

  42. -som gör en till en individ
    och som påverkas av olika saker.

  43. Där skiljer vi oss åt
    - journalister också.

  44. Den inre moralen är mer
    en mänsklig fråga än en yrkesfråga-

  45. -så jag vet inte om moral skiljer ut.

  46. Det är ett jobbigt men sant faktum-

  47. -att utbildade journalister
    på traditionella medieföretag-

  48. -inte alltid ens är bättre
    på hantverket än vad vissa kids är-

  49. -när det gäller att publicera
    kvalitativt innehåll-

  50. -som engagerar, underhåller,
    oroar, informerar och roar.

  51. Så det är inte där skillnaden ligger-

  52. -mellan medieföretag,
    som jag företräder-

  53. -och alla människor som publicerar
    sig på Facebook och Instagram.

  54. Att det är lagar, regler
    och principer som styr vårt arbete-

  55. -det är det som är skillnaden.

  56. Ni kanske känner igen allt det här-

  57. -men då blir det en bra upprepning
    av viktig kunskap. Ni känner ju till-

  58. -att Sverige har en av världens
    äldsta tryckfrihetslagstiftningar:

  59. Tryckfrihetsförordningen.
    Den firade 250 år för tre år sen.

  60. Det är ju en fantastisk lagstiftning,
    tycker jag som publicist-

  61. -men varenda medborgare
    tycker nog att den är rätt bra.

  62. Det här är andemeningen från början:

  63. Att vem som helst får publicera vad
    som helst i vilket ämne som helst.

  64. Punkt. Staten får inte censurera,
    inte lägga sig i innehållet.

  65. Staten får inte förhindra tryckning.
    Staten får inte förhindra spridning.

  66. Sen finns det en massa undantag.

  67. Man får inte förtala folk
    eller utgöra hot mot rikets säkerhet.

  68. Det finns en massa såna undantag, men
    det är en otroligt bred lagstiftning.

  69. Sen i mitten av 1900-talet
    kom yttrandefrihetsgrundlagen.

  70. Tryckfrihetsförordningen
    reglerar tryckta medier-

  71. -och yttrandefrihetsgrundlagen
    reglerar etermedia och databaser-

  72. -det vill säga allt som är digitalt.
    Andemeningen i båda två är densamma.

  73. Det är fantastiskt
    att leva i ett samhälle-

  74. -som har en sån otroligt generös
    lagstiftning för oss alla.

  75. När jag berättar om det här i skolor
    tänds ljus i ögonen på ungdomarna.

  76. Det är det här samhället vi lever i,
    med det här otroligt generösa...

  77. Jag återkommer till det sen, men det
    ser inte ut så överallt i världen.

  78. För att sortera
    under tryckfrihetsförordningen-

  79. -och yttrandefrihetsgrundlagen
    behövs en ansvarig utgivare.

  80. Här är en annonskampanj som Tidnings-
    utgivarna, vår intresseförening-

  81. -vi som jobbar med dagspress, gjorde.
    "Jag är beredd på fängelse."

  82. Det här var i samband
    med tryckfrihetsförordningen 250 år.

  83. Det handlade om att sätta ljuset
    på vad utgivarskapet handlar om.

  84. För det är ju så. Jag är ansvarig
    utgivare för tre dagstidningar.

  85. Det innebär att jag "in person" måste
    vara beredd på att gå i fängelse-

  86. -för om vi skulle bryta
    mot YGL eller TF-

  87. -så är det inte reportern som har
    skrivit, fotografen som har fotat-

  88. -eller videoreportern som har filmat,
    utan jag får stå till svars för det.

  89. Det är ett villkor för att falla
    under det generösa grundlagsskyddet.

  90. Det här är en speciell sak.

  91. Utgivarskapet i Sverige ser ut så här
    att man faktiskt har ensamansvar.

  92. Jag är ansvarig
    för alla publiceringar.

  93. Varenda insändare, varenda bildtext,
    varenda artikel, varenda... Allting.

  94. Man kan aldrig skylla på nån annan.
    "Jag visste inte hur det var."

  95. "Redigeraren fattade ett sent beslut.
    Det här bara slank in eller ut."

  96. Lagen är utformad så
    att jag är personligen ansvarig-

  97. -för precis allt som publiceras
    i de här mediekanalerna.

  98. Och vem är dum nog att ta på sig ett
    sånt jobb? Det kan man ju fundera på.

  99. För att en redaktion ska fungera
    krävs det förtroende.

  100. Journalister måste förhålla sig till
    att jag ansvarar för allt som ges ut.

  101. Då behöver jag kunna lita på nyhets-
    chefer, redaktionschefer, ledare-

  102. -reportrar, alla på redaktionen.
    Att vi har förtroende för varandra-

  103. -för den som vill skada mig
    kan göra det ganska enkelt-

  104. -genom att publicera nånting
    som jag inte skulle ha godkänt.

  105. Det här är en subtil mekanism på
    en redaktion. Det är stor skillnad...

  106. Ta Facebook. Ni behöver inte be
    Mark Zuckerberg om tillåtelse-

  107. -utan man slänger ut det oavsett. Men
    så ser det inte ut på en dagstidning.

  108. Medarbetare måste förhålla sig till
    att det finns en ansvarig utgivare-

  109. -som är ansvarig för precis allt.

  110. Man kan aldrig skylla på nån annan
    eller på tryck från sociala medier.

  111. Det här blir mer och mer intressant
    i den digitala kontexten-

  112. -i det digitala ekosystemet.

  113. Det händer då och då, senast i dag,
    att...

  114. Tidningar publicerar saker och ting
    om icke namngivna människor.

  115. Kändisar, politiker eller så där.

  116. Och ganska snabbt vet alla
    vem det är.

  117. Det är en Flashback-googling bort,
    så att säga.

  118. Det läcker ut på Facebook eller
    är tapetserat över hela Instagram.

  119. Men det spelar ingen roll
    vad Flashback skriver-

  120. -vad Facebook säger
    och att namnet är känt.

  121. Jag som person måste stå till svars
    om vi pekar ut en namngiven individ.

  122. Det kvittar om alla vet vem det är.
    Det här är svårt att förklara.

  123. Folk hör av sig till mig. "Alla vet
    vem det är. Varför skriver ni inte?"

  124. Nej, vi pekar inte ut
    enskilda människor-

  125. -om de inte har fått rimlig möjlighet
    att bemöta kritiken-

  126. -eller ge sin sida av saken.

  127. Jag vet att under me too-hösten 2017-

  128. -var det faktiskt en utgivare
    som fattade ett beslut-

  129. -där hen så att säga föregick
    en namnpublicering-

  130. -eller valde att publicera ett namn
    trots att personen i fråga inte...

  131. Jag kommer inte ihåg vad som hände.
    De hade inte fått tag på personen-

  132. -men utgivaren sa:
    "Namnet är ute överallt."

  133. "Då vill jag föregå,
    för trovärdighetens skull."

  134. Så kan man resonera,
    men jag menar att det kan man inte.

  135. Min inställning är att jag är
    ansvarig för varje publicering-

  136. -och då kvittar det vad alla andra
    publicerar. Det här kan vara svårt.

  137. Ta det här tillfället
    när terrorhotnivån höjdes i Sverige.

  138. Det var väl hösten 2015,
    om jag inte minns fel.

  139. Terrorhotnivån höjdes i Sverige,
    och en person var jagad.

  140. Ganska många medier valde att gå ut
    med namn och bild på individen-

  141. -som sen visade sig vara
    helt oskyldig. Kommer ni ihåg? Ja.

  142. Då är det svårt att inte ryckas med.
    Man måste ha rätt mycket integritet.

  143. Det spelar ingen roll vad Expressens
    chefredaktör eller DN:s chefredaktör-

  144. -väljer att göra. Är ni med?
    Så där gäller det att ha koll.

  145. Varför publicerar vi saker? Varför
    pekar vi ut en enskild individ?

  146. Jag tror att det kommer att bli
    mer och mer av det här.

  147. Att saker och ting läcker ut
    och tapetseras överallt-

  148. -och vi som väljer att inte peka ut
    enskilda får stå till svars för det.

  149. Och det är ju så där då att...

  150. Den här breda, fantastiska yttrande-
    friheten som vi har i det här landet-

  151. -kräver ett tydligt ansvar,
    för publiceringar kan orsaka-

  152. -otroligt stor skada och
    väldigt mycket personligt lidande.

  153. Om man överträder den här...
    Om man inte tar ansvar-

  154. -så kan man förstöra livet för folk
    med publiceringar. Så ser det ju ut.

  155. Därför har det här
    pressetiska systemet vuxit fram-

  156. -där man inte bara står till svars
    för hur vi förhåller oss-

  157. -till YGL och TF, utan även
    till det pressetiska systemet.

  158. Det pressetiska systemet
    växte fram under 1900-talet-

  159. -just för att man såg vilken
    otrolig skada pressen kan orsaka.

  160. När man pratar pressetik finns ett
    begrepp som är viktigt att förklara.

  161. Det är begreppet "allmänintresse".

  162. Det är det man har rätt att få veta
    i en demokrati.

  163. Det är en relativt bra förklaring,
    men den är inte superstringent-

  164. -så den ger ju utrymme
    för en del tolkning.

  165. Ni som sitter i det här rummet
    har rätt att få veta-

  166. -hur kommunen hanterar
    era skattepengar-

  167. -och hur många vägarbeten
    som är i er stad.

  168. Ni har rätt att få veta
    hur höga chefer-

  169. -inom det offentliga och näringslivet
    hanterar sina förtroendeuppdrag.

  170. Ni har rätt att få veta
    om det finns taxifirmor-

  171. -som inte hanterar bokföringen
    korrekt.

  172. Och ni har rätt att få veta
    om det är safe att gå ut och äta mat-

  173. -på den lokala pizzerian.

  174. Så när nån hör av sig... Säg att vi
    blir anmälda till pressombudsmannen-

  175. -att jag ska motivera publiceringar,
    då ska allmänintresset vara i fokus.

  176. Jag ska kunna förklara varför det är
    allmänintressant att publicera nåt.

  177. Varför det är rimligt att man
    som medborgare ska få veta om detta.

  178. Allmänintresse är öppet för tolkning-

  179. -men det är det som man hela tiden
    måste kunna resonera kring-

  180. -och motivera publiceringarna
    utifrån.

  181. Det här är viktigt: Allmänintresse
    är inte samma sak som nyfikenhet.

  182. Det handlar om detaljer.
    Vi kanske skriver om... Vad vet jag?

  183. En hög chef som får lämna sitt jobb
    på grund av olika omständigheter.

  184. Då är det lätt att man blir nyfiken
    och vill veta hur omtyckt chefen är.

  185. Hur mycket tjänade chefen? Var bor
    hen eller vad kör hen för bil?

  186. Nånstans där börjar man närma sig
    nyfikenhet snarare än allmänintresse.

  187. Det händer inte sällan att folk
    hör av sig till mig och säger:

  188. "Den här brottslingen som ni har
    skrivit om som dömdes för våldtäkt"-

  189. -"vad hade han för hudfärg?
    Kan inte ni skriva det?"

  190. Det menar jag faller under nyfikenhet
    - inte under allmänintresse.

  191. Allmänintresse har man rätt att veta.
    Nyfikenhet är nåt helt annat.

  192. Jag återkommer till det här, för ni
    ska få följa med i riktiga exempel-

  193. -kring hur vi har resonerat.

  194. Det är så här:
    Vi behandlar inte alla lika.

  195. Alla människor är lika inför lagen,
    men inte inför media.

  196. Vi behandlar inte alla lika, och det
    är inte beroende på etnicitet, kön-

  197. -religion, sexuell läggning
    eller den politiska åskådningen-

  198. -utan det är beroende på vad man har
    för makt och inflytande i samhället.

  199. Offentligt och privat.

  200. Så ju större makt och inflytande,
    desto mer allmänintresse-

  201. -och desto större ansvarsutkrävande.

  202. Ju mindre makt och inflytande,
    desto mindre ansvarsutkrävande.

  203. Ute i skolorna ger jag ett exempel.

  204. Säg att två personer blir tagna
    när de snattar i en butik.

  205. En av dem är städerska
    och en av dem är polis.

  206. Vilken av de notiserna ska
    den lokala dagstidningen skriva om?

  207. Vad tycker ni? Polisen, ja. Exakt.

  208. Polisen har ju faktiskt våldsmonopol.

  209. Polis och militär är de enda
    som får använda våld helt lagligt.

  210. Att ha ett högt ansvarsutkrävande
    av polisen är helt rimligt.

  211. Ibland kan det vara svårt
    att förklara för folk.

  212. "Varför hänger ni inte ut...
    väskryckaren?"

  213. "Varför får vi inte reda på
    vad hen heter"-

  214. -"när ni hänger ut den höga vd:n som
    har förskingrat pengar i bolaget?"

  215. Det är ju enligt den här principen.
    Vi behandlar inte alla lika.

  216. Därför blir Stefan Löfven väldigt
    utsatt för medial rapportering.

  217. Det är så det fungerar.

  218. Det är också därför
    vi alltid tar hänsyn till-

  219. -om man har lite makt
    och lite inflytande.

  220. Då funderar vi både ett och två varv
    innan man ska publicera-

  221. -utpekande eller detaljerade
    uppgifter om den personen.

  222. De pressetiska reglerna finns att
    läsa på pressombudsmannens hemsida.

  223. Det är rätt intressant läsning.

  224. Och de är egentligen inget konstigt.
    "Ge korrekta nyheter."

  225. Ja, det kan man kanske förvänta sig
    att ett mediebolag ska göra.

  226. Men i "korrekta nyheter" ingår saker
    som att kontrollera sakuppgifter.

  227. När jag ser hur mycket som sprids
    i mina sociala medieflöden-

  228. -önskar jag att fler tänkte på
    det här. Kontrollera sakuppgifterna.

  229. Det handlar också om
    att vara kritisk till sin källa.

  230. Nån ringer till oss och säger:
    "Det här har hänt."

  231. "Socialnämnden i kommunen X
    har tagit ifrån Y hennes barn."

  232. "Hur kan de göra det?"
    Då måste man ju alltid fundera på...

  233. "Varför ringer den här personen
    till oss?"

  234. "Vad är det för intressen
    som ligger bakom?"

  235. Det händer då och då
    att vi får den här typen av tips.

  236. Folk vill att vi ska skriva om
    infekterade familjestrider och sånt.

  237. Där ska man vara kritisk till källan
    och räkna in att barn är inblandade.

  238. Såna saker kan vara väldigt svåra
    att närma sig-

  239. -utan att peka ut enskilda individer
    eller enskilda barn.

  240. Att vara kritisk till källorna
    och ifrågasätta människors motiv-

  241. -det är en viktig parameter.

  242. En annan viktig aspekt på
    att ge korrekta nyheter är-

  243. -att skilja mellan fakta och åsikt.
    Det har vi pratat mycket om internt.

  244. Det är skillnad på ledartext och
    nyhetstext, krönika och nyhetstext.

  245. Det tror jag att de flesta förstår.
    Nu skriver de flesta dagstidningar:

  246. "Det här är en krönika.
    Krönikören står för sina åsikter."

  247. "Det här är inte en nyhetstext."

  248. Men det är också så att man som
    reporter kan använda värderande ord-

  249. -i sin text. Jag har ett intressant
    exempel som dök upp nyligen.

  250. En av våra reportrar som är sjukt bra
    skrev om en krog som bytte ägare.

  251. I texten skrev han så här:

  252. "Den här krogen har haft många ägare
    de senaste 30 åren." Eller nåt sånt.

  253. Vi kollade hur många ägare det var,
    och det var fem ägare på 30 år.

  254. Är det många? Nej.

  255. Vi fick ändra ordet till "flera",
    för vad händer med "många"?

  256. "Det här är en krog som är svår att
    driva. Det är dålig lönsamhet här."

  257. Man ska vara uppmärksam på värderande
    ord för att det ska vara korrekt.

  258. En sån enkel grej som "många" eller
    "flera" säger nåt, det är skillnad.

  259. Det är typiskt såna diskussioner
    som vi för internt varje dag.

  260. I korrekta nyheter ska rubrik
    och ingress ha täckning i texten.

  261. Clickbait är helt enkelt
    inte pressetiskt korrekt.

  262. Där är det också en glidande skala.

  263. Man kan ju lockas till att vinkla
    hårt för att nå igenom bruset.

  264. Men det finns ju pressetiska problem-

  265. -om rubrik och ingress
    inte har täckning i texten.

  266. Det kan man faktiskt bli anmäld
    och fälld för av pressombudsmannen.

  267. I korrektheten ingår en annan sak,
    nämligen bemötande.

  268. Om det är så att vi har publicerat
    fel, för det händer ju ibland-

  269. -då ska rättelse införas direkt.

  270. Online rättar vi alltid,
    alltså vi rättar direkt i texten.

  271. I våra printprodukter
    sätter vi in en rättelse.

  272. För inte så längesen gjorde vi
    ett ganska grovt övertramp-

  273. -där vi utpekade en politiker
    som brottsling, av misstag.

  274. Då valde vi faktiskt... För det här
    stod på förstasidan och på insidan.

  275. Då valde vi faktiskt att göra
    en artikel om felet vi hade gjort-

  276. -med rubrik på förstasidan-

  277. -och "Vi hade fel om politiker X"
    på insidan.

  278. Det är också nånting som skiljer
    seriösa medieaktörer mot andra.

  279. Man får ta ansvar för sina fel, rätta
    dem, stå för det och be om ursäkt.

  280. Om vi blir klandrade eller fällda
    av pressombudsmannen-

  281. -ska detta publiceras skyndsamt
    och synas tydligt.

  282. Om ni googlar bland våra artiklar
    och har otur, eller tur-

  283. -kan ni se artiklar där det står med
    röd text: "Denna artikel är fälld"-

  284. -"och klandras på grund av bla, bla,
    bla." Det är transparensen som krävs.

  285. Det är väl rimligt, kan jag tycka.

  286. Det här är en viktig aspekt:
    "Höra båda sidor."

  287. Här händer nånting med media just nu.

  288. Ni kanske inte tänker så mycket
    på det.

  289. Jag har jobbat i branschen i 20 år.
    Fram till för 13-15 år sen-

  290. -var det inte helt ovanligt
    att den lokala pressen hade:

  291. "Person A gråter ut i tidningen eller
    ondgör sig över nånting i tidningen."

  292. Sen går det två dagar,
    och sen kommer verksamhetschefen-

  293. -den ansvarige på företaget eller nåt
    och får ge sin bild.

  294. Som det ser ut nu...
    Publicerar man första delen-

  295. -utan att ens ha gjort jobbet
    med den andra delen...

  296. Kan ni räkna ut vad som händer?
    Artikeln läggs ut på sociala medier.

  297. Sen säger personen som får kritik:
    "De har inte ens hört av sig."

  298. "De har inte ens hört av sig."
    Och vi har inte råd att jobba så-

  299. -utan vi måste publicera bemötandet
    samtidigt som kritiken.

  300. Kolla gärna att vi följer detta,
    för det har vi inskärpt väldigt hårt.

  301. Vi har inte råd
    med det förtroendeglapp som blir-

  302. -om man inte publicerar det
    samtidigt.

  303. Att höra båda sidor
    handlar inte bara om att ringa upp.

  304. Det handlar om att lyssna på båda
    också, och det är mycket mer subtilt.

  305. Journalister är människor.
    De har egna politiska åsikter-

  306. -egna moraliska aspekter
    och tankar om livet.

  307. Det krävs mycket att på allvar lyssna
    på nån som man inte håller med-

  308. -eller som man tycker är en komplett
    idiot, för att uttala sig frankt.

  309. Men det måste journalister göra
    i dag.

  310. I den här polariserade
    politiska debatten-

  311. -måste journalister klara att lyssna
    på människor som de inte håller med-

  312. -för att läsarna ska få en så saklig
    och underbyggd bild som möjligt-

  313. -och en så nyanserad bild som möjligt
    av verkligheten.

  314. Det här med personlig integritet
    är ju väldigt viktigt också.

  315. Vi väger hela tiden allmänintresset
    mot den personliga integriteten-

  316. -när vi pekar ut en företrädare för
    en organisation eller ett företag.

  317. Har den här personen barn?
    Går barnen i skolan?

  318. Har barnen samma efternamn som
    personen som hängs ut som kriminell-

  319. -eller på olika sätt opasslig
    för sitt uppdrag?

  320. Att ta hänsyn till anhöriga
    ingår i det här.

  321. Även att vara försiktig med detaljer.

  322. När blir allmänintresse nyfikenhet,
    saker som folk inte har med att göra?

  323. Det står väldigt tydligt
    i de pressetiska reglerna-

  324. -att sexuell läggning, etnicitet, kön
    kan det handla om ibland, religion-

  325. -inte ska publiceras
    om det är nedsättande-

  326. -och inte kan motiveras
    av allmänintresse.

  327. Föreningar frågar: "Varför skriver ni
    inte ut etnicitet på brottslingar?"

  328. "Det vore jättebra. Ni mörkar."
    Det är ju så att vi har ett ansvar.

  329. Det finns en anledning. Är det inte
    allmänintressant skriver vi inte det.

  330. Ibland måste vi skriva om etnicitet.

  331. Det kan ha att göra med att en
    utvisning blev resultatet av en dom.

  332. Då berättar vi att personen
    kommer nån annanstans ifrån-

  333. -och kommer att få åka tillbaka dit.

  334. Så det finns lite grejer
    man måste ta med sig.

  335. Självmord skriver vi inte om. Det är
    knepigt nu med realtidsjournalistik-

  336. -där vi följer med Missing People när
    de letar efter försvunna personer.

  337. Självmord skriver vi inte om
    av respekt för anhöriga-

  338. -och eftersom personen man skriver om
    faktiskt inte kan förklara.

  339. Det kan vara ganska svåra pressetiska
    överväganden man måste göra där.

  340. I de pressetiska reglerna står: "Var
    försiktig med publicering av namn."

  341. Namn ska anges
    om det är allmänintressant.

  342. Jag återkommer till namnpublicering
    alldeles strax. Ni ska få exempel.

  343. Det är en del av det
    som vi hela tiden jobbar med.

  344. Det finns ganska många exempel på-

  345. -när vi inte publicerar namn trots
    att namnet publiceras på andra håll.

  346. Framför allt är det så att
    ska man publicera namn på en person-

  347. -då måste man se till
    att personen är kontaktad-

  348. -har fått möjlighet att uttala sig-

  349. -och har fått möjlighet
    att ge sin bild av vad det gäller.

  350. Hänsyn till offer och anhöriga gör
    att vi väljer bort detaljer om brott.

  351. Ibland kan folk säga: "Jag vet ju var
    och när den här våldtäkten skedde"-

  352. -"för vi var på fest då."

  353. Ja, av den anledningen skriver vi
    inte var och när våldtäkten hände.

  354. Vi har ett offer att ta hänsyn till.

  355. Inte av hänsyn till förövaren,
    utan av hänsyn till offret.

  356. Såna överväganden
    måste man hela tiden väga in.

  357. Jag tänkte ta er med
    på några exempel.

  358. Det här är exempel på publiceringar
    som vi har gjort i våra tidningar.

  359. När flera poliser
    kommer till en skola-

  360. -är det allmänintressant
    att berätta om det?

  361. Ni är lite tveksamma. Jag skulle
    vilja hävda att det är det absolut.

  362. Att polisuppbåd på en skola
    är allmänintressant.

  363. Man har rätt som medborgare att få
    veta om polisen rör sig på skolor.

  364. Det är rimligt att få veta det.

  365. När vi hörde det här visste vi bara
    att det var polisuppbåd på en skola.

  366. Det hade varit stökigt,
    lärare hade blivit hotade.

  367. Vår första tanke var: "Det är klart
    att vi ska ange vilken skola det är."

  368. "Det är allmänintressant
    att det är skolan X"-

  369. -"som ligger i stadsdelen Y
    i staden Z."

  370. Innan vi hann publicera fick vi veta
    att en förälder hade orsakat detta.

  371. En förälder hade hotat personalen
    och orsakat tumult-

  372. -och att det dök upp poliser
    på skolan. Hur gör man då?

  373. Ska man berätta vilken skola det är
    och berätta hela storyn om föräldern?

  374. Hur ska man göra? För nånstans finns
    ju ett barn till den här föräldern-

  375. -som inte bett om att ha en våldsam
    förälder som orsakar bråk på skolan.

  376. Ja, det kan man fundera på.

  377. Vi gjorde så här... Jag tänker
    att det är två ganska olika stories.

  378. Det kommer in en galning,
    beter sig illa, hotar personalen-

  379. -slåss och lever rövare och så
    kommer polisen. Det är EN story.

  380. När det handlar om en förälder,
    inte en random galning-

  381. -blir storyn en helt annan,
    eller hur?

  382. Så då valde vi rubriken "Förälder
    uppträdde hotfullt på skola".

  383. Men vi berättade inte vilken skola,
    och vi berättade inte vilken stad.

  384. Är ni med?

  385. Vi har den här: "24-åringen
    skyldig till dubbelmordet".

  386. Flera av er känner till
    att det begicks ett väldigt...

  387. Vad ska man säga? Väldigt anstötl...

  388. Ett grovt mord i Mantorp i närheten
    av Linköping för inte så längesen.

  389. Ett äldre par blev helt oprovocerat
    överfallna och mördade i sitt hem.

  390. Det här är naturligtvis en händelse
    av väldigt stort allmänintresse.

  391. Vi resonerar så att när det gäller
    den här typen av grov brottslighet...

  392. Personer som begår
    den typen av brott-

  393. -utövar makt över andra människors
    liv som de inte har rätt att ha.

  394. Så det är rimligt
    att de ställs till svars i domstol-

  395. -men också att medborgarna får veta
    vem det är, namnet, individen.

  396. Därför finns det kända brottslingar.

  397. Vi tycker att det är rimligt
    att ni får veta vem det är-

  398. -inte bara att det är
    en allmän 24-åring-

  399. -när det gäller grov brottslighet.

  400. I såna här sammanhang avvaktar vi
    nästan alltid med att publicera namn-

  401. -tills personen i fråga är dömd eller
    tills man har så pass starka bevis-

  402. -att det är rimligt
    att gå ut med namn.

  403. Det finns undantag.
    Vi kan ta Anders Behring Breivik.

  404. Namn och bild på honom publicerades
    långt innan han var dömd, eller hur?

  405. Det finns politiker i Sverige
    som tycker-

  406. -att pressen inte ska få publicera
    namn och bild innan man är dömd.

  407. Men då hade vi inte kunnat få veta
    om Anders Behring Breivik-

  408. -förrän efter många månader, och det
    hade varit ett demokratiskt problem.

  409. Pressen måste få fatta det beslutet
    själv utifrån allmänintresse.

  410. Vi har en person, en 24-årig man.
    Vi skrev att han var man och 24 år.

  411. Han var misstänkt för det här,
    och polisen gjorde sitt jobb.

  412. När tingsrätten fann honom skyldig
    skrev vi den här rubriken:

  413. "24-åringen skyldig
    till dubbelmordet".

  414. Varför publicerade vi inte namn?

  415. Varför berättade vi inte
    vem den här personen är?

  416. Hänsyn till familjen?
    Det skulle det kunna vara.

  417. Men brottet är
    av så extremt allvarlig karaktär-

  418. -att hänsyn till familjen
    är underordnad.

  419. Dessutom bor familjen inte
    i vårt spridningsområde.

  420. Vad kan det mer vara?

  421. Precis, psykisk sjukdom. Tingsrätten
    hade sagt att han var skyldig-

  422. -men påföljden
    hade inte kommunicerats-

  423. -för man var tvungen att ta reda på
    om han var sjuk eller frisk.

  424. Brottet är synnerligen våldsamt, och
    vi har rätt att få veta vem han är.

  425. Men om en person är allvarligt sjuk
    när det händer är det en annan sak-

  426. -än att med berått mod
    gå in och mörda två personer.

  427. Så vi bestämde oss för att inte
    publicera namnet på personen-

  428. -förrän eventuellt efter
    den rättspsykiatriska undersökningen.

  429. Den genomfördes, och man fann då-

  430. -att han inte var allvarligt psykiskt
    störd vid tillfället för mordet-

  431. -och då publicerade vi hans namn.

  432. Så kan det gå till när man behöver
    fundera ganska många varv-

  433. -när det är dags att publicera
    ett namn och varför man gör det.

  434. -Jag har en fråga.
    -Ja? - Frågan lyder:

  435. Hur förhåller vi oss till folk som
    begår brott för att få uppmärksamhet?

  436. Om vi då hakar på för att...

  437. Att vi blir nåt slags nyttiga idioter
    för personens...

  438. Om man på nåt sätt kan belägga,
    ana eller tro att det finns fog-

  439. -att fundera över
    att nån vill skicka ut ett budskap...

  440. Vi måste ju fatta publiceringsbeslut
    grundade i allmänintresse-

  441. -inte vara ett redskap för andra. Att
    begå brott för att få uppmärksamhet-

  442. -och få sitt namn publicerat
    har jag inte varit med om-

  443. -men man skulle ju behöva
    fundera på det, definitivt.

  444. Vi kan ta en till,
    för den här är också intressant.

  445. Det skapades på sociala medier en
    grupp som man kunde ansluta sig till-

  446. -där man kunde nattvandra
    i en stad i Östergötland.

  447. Det stod nåt i stil med: "Det svenska
    rättssystemet har havererat."

  448. "Vi måste se till att våra kvinnor"-

  449. -"kan röra sig ute
    bland allmänheten."

  450. Och det är kanske inget fel
    att nattvandra, eller hur?

  451. Grejen är att vi fick veta
    att personen som startade gruppen-

  452. -har varit nazist, varit ansluten
    till en nazistisk organisation-

  453. -och även faktiskt
    blivit dömd för rasistbrott.

  454. Det handlade om misshandel
    av en person med annan hudfärg-

  455. -som den här mannen dömdes för.

  456. Samtidigt är händelsen, misshandeln,
    20 år tillbaka i tiden.

  457. Hur ska man förhålla sig till det?
    Är det rimligt att peka ut personen?

  458. Till saken hör att personen...

  459. Vi ringer alltid upp dem
    som vi skriver om, alldeles oavsett.

  460. Så vi ringde upp mannen och berättade
    att det var lite anmärkningsvärt.

  461. "Du har startat gruppen
    och har din bakgrund."

  462. "Varför vill du starta en egen grupp?
    Det finns ju nattvandringsgrupper."

  463. "Vad är dina intentioner
    med den här gruppen?"

  464. Den här personen blev väldigt arg.

  465. Flera av hans anhöriga sa: "Snälla,
    ni får inte publicera det här."

  466. Då sa jag: "Vi publicerar inte namnet
    för det här är 20 år gammalt."

  467. "Det är inte aktuellt." - "Vi vill
    inte att ni skriver i alla fall."

  468. Då måste man ju fundera.

  469. Varför ska vi skriva det
    och hur mycket ska vi berätta?

  470. Jag tycker att när människor skapar
    såna här initiativ på sociala medier-

  471. -är det rimligt att få veta
    vem som ligger bakom.

  472. Om personen är dömd för rasistbrott
    är det rimligt att man får veta det.

  473. Till saken hör att vi ställde frågan
    till personen: "Är du nazist?"

  474. Personen hade alla möjligheter att
    säga: "Jag har varit det en gång"-

  475. -"men jag tar avstånd, jag lever
    ett nytt liv. Jag har ändrat mig."

  476. Men i stället svarade personen: "Jag
    tänker inte prata politik med dig."

  477. Då är det rimligt att berätta om
    detta, men av hänsyn till anhöriga-

  478. -och med tanke på
    att brottet är 20 år gammalt-

  479. -berättade vi inte vilket
    socialt medium det handlade om-

  480. -namnet på gruppen
    där man kunde gå med-

  481. -eller i vilken stad som den här
    nattvandringen skulle ske.

  482. Så tänkte vi där.

  483. En klassiker: "Pizzeria varnas av
    miljökontoret för bristande hygien".

  484. För 5-7 år sen var det här
    en ganska vanlig rubrik hos oss.

  485. Är det allmänintressant att veta
    att på en pizzeria kan man inte äta-

  486. -men man vet inte vilken?
    Nej, det är rätt dåligt.

  487. Ska man varna för en pizzeria...

  488. Det här betyder: "Pizzerior överlag
    är halvsunkiga, så ät inte pizza."

  489. Då måste man göra jobbet fullt ut
    och ringa pizzabagaren och fråga:

  490. "Du har fått en varning.
    Vad ska du göra åt det?"

  491. Och så får man publicera hela storyn-

  492. -med pizzerians namn
    och hela tjofaderittan.

  493. Då gör vi vårt jobb mot er. Ni har
    rätt att få veta var ni inte ska äta-

  494. -inte bara i allmänhet
    misstänka pizzerior.

  495. Samma sak med mäklare. Nyligen
    har vi gjort flera publiceringar...

  496. Man kan ju bli varnad
    av Fastighetsmäklarnämnden-

  497. -om man kör med lockpriser eller
    på andra sätt beter sig oetiskt.

  498. Då publicerar vi mäklarens namn. Inte
    firmans namn, det är inte viktigt.

  499. Det är ju mäklaren som varnas.

  500. Det är mer hederligt mot våra läsare
    att säga vilken mäklare som varnas-

  501. -och inte bara: "Det finns mäklare
    som kör med lockpriser."

  502. Hur ska ni då kunna veta vem
    som gör det och vem som inte gör det?

  503. Vi ser ju kommunala bolag
    som allmänhetens ägande, faktiskt.

  504. Vem äger kommunen?
    Jo, medborgarna i kommunen.

  505. Som vd i ett kommunalt bolag har man
    verkligen ett förtroendeuppdrag.

  506. Man är satt att förvalta de pengar
    som vi alla äger i våra kommuner.

  507. Är det då rimligt att berätta
    vilken vd som åkt fast för rattfylla?

  508. Vad tycker ni?

  509. Ja, det står ju allt.

  510. Ja, det finns kanske inte
    hur många kommunala bolag som helst.

  511. Det finns inte
    hur många kommunala vd:ar som helst.

  512. Ska man berätta
    och misstänkliggöra tretton?

  513. Ett sånt här fall är solklart.
    Ja, vi ska namnge vem det är-

  514. -men vi ska ställa frågorna som man
    som allmänhet vill ha svar på.

  515. Varför hände det här? Är det
    första gången? Har du alkoholproblem?

  516. Tuff fråga att ställa,
    riktigt jobbig fråga att ställa-

  517. -men fullständigt rimlig
    utifrån förtroendeuppdraget.

  518. Så resonerar vi. Tiden går, så jag
    kanske inte hinner gå igenom alla.

  519. Jag hade läkare
    och hur mycket som helst.

  520. Men det viktiga är att... Vi jobbar
    ju hela tiden med de här frågorna.

  521. Vi processar dem varenda dag, och vi
    har ett antal grejer vi vill stå för.

  522. Vår journalistik ska vara
    oberoende, vass och tydlig.

  523. Vi ska inte insinuera grejer
    eller moralisera-

  524. -utan vi ska ställa rena, raka frågor
    som är av allmänintresse.

  525. Det är viktigt att förtjäna
    förtroende vid varje publicering.

  526. Media ifrågasätts på en massa håll
    av en massa olika anledningar.

  527. Då kan man inte bara lägga ner energi
    på några större gräv här och där-

  528. -utan varenda liten notis
    måste vara korrekt.

  529. Det finns inte utrymme för
    att göra sitt jobb ibland-

  530. -och strunta i det andra gånger.

  531. Vi måste vara nära våra användare.
    Vår publik är våra uppdragsgivare.

  532. Och när vi gör fel
    rättar vi och ber om ursäkt.

  533. Jag vill också bara slå fast detta,
    som kan vara bra att känna till.

  534. I tryckfrihetsförordningen
    och yttrandefrihetsgrundlagen-

  535. -är källskyddet inskrivet också.

  536. Man har rätt att höra av sig
    till en redaktion med tips-

  537. -och då har man rätt att få vara
    anonym. Det är skyddat i grundlag.

  538. Det här innebär...
    Det har hänt att polisen hört av sig.

  539. De har en brottsutredning på gång
    och vill få ut en mejlkonversation.

  540. Det får inte vi lämna ut.
    Då måste de ha domstolsbeslut på-

  541. -att de får övertrumfa källskyddet.

  542. Det gäller även annonser. Ibland
    händer det att vi har privatannonser.

  543. Nån säljer en båt eller en husvagn
    som polisen misstänker är stulen.

  544. De vill ha ut namnet på annonsören,
    men det kan inte vi lämna ut.

  545. Då tycker ni:
    "Ska inte ni samarbeta med polisen?"

  546. Nej,
    vi ska inte samarbeta med polisen-

  547. -för vi granskar även polisen. Det är
    rätt förmånligt att leva i ett land-

  548. -där media har rätt att även granska
    polisen. Det är inte självklart.

  549. I offentlig sektor
    får man inte efterforska källan.

  550. Om en sjuksköterska vill larma
    om nåt med sjukhusledningen-

  551. -eller en förskollärare vill berätta
    om missförhållanden och så där-

  552. -då har inte ledning,
    chefer och politiker...

  553. Då är det straffbart att ens fråga:
    "Vem var det som ringde?"

  554. Så det här är starkt.
    Och utan såna som Edward Snowden-

  555. -som gör stor skillnad genom att
    berätta saker och ting för media-

  556. -så att det kommer fram i ljuset...
    Det är viktigt för våra demokratier.

  557. Det är förmånligt att leva i ett land
    där det är grundlagsskyddat.

  558. Den här kartan
    tar Reportrar utan gränser fram-

  559. -om pressfriheten i världen.
    Pressfrihet är ingen självklarhet.

  560. Länderna som är vita, där är press-
    friheten fullgod enligt deras index.

  561. De tittar på: Hotas journalister?

  562. Hur ser källskyddet ut? Hur ser
    maktkoncentration av medier ut?

  563. Hur ser avlyssningslagar ut?
    Och såna där saker.

  564. I de gula länderna är det bra-

  565. -men det finns vissa saker
    som kunde bli bättre.

  566. Ofta kanske polisen
    kan få avlyssna...

  567. I antiterrorbekämpningsgrejer
    får de avlyssna redaktioner-

  568. -utan att begära ett domstols-
    utlåtande för att få göra det.

  569. I de röda länderna
    är det problem på riktigt-

  570. -och i de svarta
    är pressfriheten i princip noll.

  571. I Saudiarabien får man inte kritisera
    sittande regim, enligt lag.

  572. Så det finns en anledning
    att slå vakt om pressfriheten-

  573. -och att ställa krav på oss, så att
    vi hanterar vårt uppdrag korrekt.

  574. Det var ungefär det jag tänkte säga.
    Tack så mycket!

  575. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan man lita på journalister?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Journalistik, Massmedia, Pressetik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning