Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Undercover med livet som insatsDela

  1. Jag hade åtta kameror på mig.

  2. Jag hade kameror i mina kläder,
    min klocka, mina örhängen-

  3. -min kalender,
    min nyckelring, min telefon...

  4. Hej, jag heter Sofia.

  5. Jag är glad
    att vi har Rana med oss här i dag.

  6. För mig är hon en ytterst imponerande
    och inspirerande journalist.

  7. För några år sen hörde jag henne
    prata om den här undersökningen-

  8. -då hon arbetade under täckmantel
    i åtta månader.

  9. Jag bjöd också hit henne i dag.

  10. Ibland när jag känner att jag inte har
    mod nog att gå ett steg längre-

  11. -tänker jag ofta:
    "Om hon kunde göra det"-

  12. -"då kan jag ta
    det här lilla extra steget."

  13. Men du har det också extremt svårt.

  14. Nu i veckan hamnade du i topp fem
    på One Free Press Coalitions lista-

  15. -över
    världens mest hotade journalister.

  16. Nu vill alla säkert höra mer-

  17. -om din undersökning
    under täckmantel i åtta månader.

  18. Så varsågod,
    berätta historien från början.

  19. Jag var grävande journalist
    och skribent-

  20. -och 2010 var jag redaktör
    vid den grävande tidningen Tehelka.

  21. Det var en av Indiens ledande tidningar
    för undersökningar och nyheter.

  22. Jag var 26 år när jag såg till-

  23. -att den dåvarande delstatsministern
    Amit Shah blev gripen-

  24. -för mord av muslimer i delstaten.

  25. Nu är samma man ordförande
    för Indiens styrande parti.

  26. Efter det insåg jag att mycket
    fortfarande behövde göras.

  27. Narendra Modi,
    som nu är premiärminister-

  28. -var då chefsminister
    i delstaten Gujarat.

  29. Han anklagades för att ha lett
    ett folkmord på tusentals muslimer.

  30. Olika kommissioner undersökte fallet,
    men inget kom fram.

  31. Byråkrater, diplomater och poliser
    drabbades av minnesförlust.

  32. De vägrade vittna mot honom.

  33. Jag visste inte vad jag skulle göra
    när inga ämbetsmän ville prata.

  34. Den enda möjligheten
    jag hade var att wallraffa.

  35. För en aktivt troende muslimsk flicka-

  36. -att hitta en ingång i Gujarat var
    svårt, på grund av hatet mot muslimer.

  37. Så jag bestämde mig för att wallraffa.

  38. Jag utgav mig för
    att vara nationalistiskt hindu-

  39. -som var filmstudent
    och höll på att göra en film-

  40. -om Indiens fantastiska kultur,
    Narendra Modi och allt bra han gjort.

  41. Jag hade åtta kameror på mig.

  42. Jag hade kameror i mina kläder,
    min klocka, mina örhängen-

  43. -min kalender,
    min nyckelring, min telefon...

  44. Jag valde mitt namn
    efter en hinduistisk gud, Maithili.

  45. Jag kallade mig Maithili Tyagi-

  46. -och blev en kvinna som hatade
    muslimer och eftergifter åt minoriteter.

  47. Jag kom till Gujarat med två fransmän.

  48. De var utbytesstudenter
    där jag arbetade-

  49. -och jag sa att jag skulle låta
    dem delta i undersökningen.

  50. De här två killarna, Mike och Barney,
    blev mina regiassistenter-

  51. -för den här låtsasfilmen
    som vi planerade.

  52. Vi kom till Gujarat under falskt namn.

  53. Under åtta månader träffade vi några
    av höjdarna som arbetade under Modi-

  54. -som delstatsministern, polischefen
    och underrättelsechefen.

  55. Amit Shah. Och mot slutet
    träffade vi Narendra Modi-

  56. -som alltså nu är
    Indiens premiärminister.

  57. Under åtta månader av bandade
    samtal fick jag vittnesmål-

  58. -om att mr Modi hade uppmanat
    till dödandet av muslimer.

  59. Han beordrade agiterande tal.

  60. Han tog beslut som gjorde
    att muslimers liv inte kunde räddas.

  61. Delstatsministern sa att det kändes bra
    att se muslimers blod på gatan.

  62. En polis berättade-

  63. -att en minister dödades
    under ledning av mr Modi.

  64. Det var väldigt allvarliga avslöjanden.

  65. Jag skickade dem
    till min dåvarande redaktör.

  66. Han sa att det var så stort att det
    kunde vara på omslaget till Time.

  67. Under dessa åtta månader
    var mitt liv för det mesta i fara.

  68. Jag blev nästan dödad åtminstone
    tre gånger, och jag var bara 26 år.

  69. Men vi ville få fram sanningen
    om folkmordet i Gujarat.

  70. När jag kom tillbaka efter
    det här åtta månader långa grävet-

  71. -ville min redaktör inte trycka det
    på grund av politiska påtryckningar.

  72. Det var som en kniv i ryggen.

  73. Jag kände mig som en försökskanin
    som hade blivit utnyttjad.

  74. Så jag sa upp mig 2013 och gick till
    nästan alla nyhetstidningar i Indien.

  75. Alla sa att anklagelserna var
    allvarliga, men ingen kunde trycka det.

  76. Sen hittade jag ett förlag
    och beslöt mig för att ge ut en bok-

  77. -där jag kunde trycka
    de bandade samtalen.

  78. 2014, när det blev klart att Narendra
    Modi skulle bli Indiens premiärminister-

  79. -hörde jag inte av förlaget mer.

  80. Ett annat förlag lovade att publicera-

  81. -men premiärministerns kansli
    ringde och stoppade det.

  82. 2016 tog jag slutligen ett stort lån-

  83. -och självpublicerade innehållet
    i form av en bok.

  84. Jag tryckte bara 500 exemplar, för
    jag visste att boken skulle förbjudas.

  85. Men regeringen var smart och insåg
    att då skulle många läsa den.

  86. Jag hade en bokrelease.

  87. Nästan alla politiker, journalister
    och förläggare i landet var där.

  88. De gav mig stående ovationer
    och sa att de aldrig sett nåt liknande-

  89. -inom grävande journalistik i Indien.
    Det var ett stort ståhej.

  90. Jag trodde att det skulle bli rubriker
    i alla Indiens tidningar nästa dag-

  91. -men det kom inget. Men
    internationella medier skrev om det.

  92. En journalist hade sagt till mig att det
    kunde liknas vid Watergate-skandalen-

  93. -som blev Nixons fall.

  94. De indiska medierna var tysta,
    men ryktet spred sig-

  95. -och i dag, två år senare-

  96. -har jag publicerat 500 000 exemplar
    på sjutton språk.

  97. Det vittnar om att rättvisan segrar
    och att somliga bryr sig om sanningen.

  98. Det är historien om boken.

  99. Kan du berätta lite mer
    om situationen i Indien nu-

  100. -särskilt
    för landets muslimska minoritet.

  101. Varför har den här undersökningen
    varit så känslig?

  102. Under idealiska omständigheter-

  103. -borde Modi sitta bakom galler
    efter det här.

  104. Det borde ha blivit utrett
    av Indiens högsta domstol.

  105. Men Modi kom till makten
    för fem år sen-

  106. -och sen dess behandlas muslimer
    som andra klassens medborgare.

  107. Var tredje dag blir
    en muslim lynchad på Indiens gator-

  108. -för att ha ätit nötkött,
    vilket är förbjudet i Indien.

  109. Muslimer misshandlas eller dödas
    för att de ber eller har skägg.

  110. Det är samma sak som nazisterna
    gjorde i sina utrotningsläger.

  111. Det sker nu med Indiens muslimer.

  112. Vi är en vecka inne
    i den indiska valrörelsen-

  113. -och de tal som Modi håller varje dag
    under sin kampanj-

  114. -har som syfte att väcka hat och
    leda en lynchmobb mot muslimerna.

  115. Därför är boken viktig.

  116. Folkmordet som Modi deltog i 2002,
    hela denna hatkampanj-

  117. -den upprepas nu på ett liknande
    vis 2019, när landet går till val.

  118. Så det var en viktig bok.

  119. Men de etablerade medierna har spelat
    en viktig roll för att censurera den-

  120. -och de måste bära skulden.

  121. Det har förstås stått mig dyrt
    att publicera boken.

  122. I fjol lade man in en bild
    av mitt ansikte på ett porrklipp-

  123. -och skickade det till alla telefoner
    i landet via WhatsApp.

  124. Alla i landet har de en bild
    av mig inlagd i ett porrklipp

  125. Sen doxade de mig-

  126. -alltså lade ut mitt telefonnummer
    och min adress i sociala medier-

  127. -och uppmanade till attacker. En
    gång i minuten fick jag hot i mobilen.

  128. På fansidorna
    till Indiens två största ministrar-

  129. -postade man det här porrklippet och
    uppmanade folk att gruppvåldta mig.

  130. Det är den sortens konsekvenser
    vi ser just nu.

  131. Därför skrev FN i fjol till Indiens
    regering att de skulle skydda mig.

  132. Sex specialrapportörer från FN skrev
    för att se till att jag inte blir dödad-

  133. -men ingenting har hänt.

  134. Min kollega Gauri Lankesh
    blev mördad i fjol-

  135. -en månad efter att hon publicerade
    en översättning av min bok.

  136. I går var jag med på Times lista över
    världens tio mest hotade journalister.

  137. Det ger mig mycket internationellt stöd-

  138. -men just nu är vi ett lätt byte,
    och vad som helst kan hända oss.

  139. Inte bara för att jag uttalar mig
    eller är kvinna-

  140. -utan även
    för att jag är muslim och journalist.

  141. Så det är en svår tid för mig och för
    hela den muslimska befolkningen.

  142. Det som granskningen har lett till
    är för mig obegripligt-

  143. -liksom hoten som du får utstå.

  144. Men när du bestämde dig för
    att göra den här undersökningen-

  145. -hur valde du då din täckmantel?
    Hur tänkte du?

  146. När man är 26 år har man en
    romantisk föreställning om grävande.

  147. Jag blev journalist
    eftersom jag vid 19 års ålder-

  148. -var hjälparbetare i Gujarat
    under folkmordet.

  149. Jag ville se rättvisa skipas
    men kunde inte göra nåt som 19-åring.

  150. Min familj såg mig som ett svagt barn.

  151. Vid fem hade jag polio och kunde inte
    använda vänster hand och höger ben.

  152. Jag gick bara i flickskolor,
    eftersom jag var så rädd.

  153. Så alla såg mig som rädd och oduglig-

  154. -men när jag som 19-åring åkte
    till Gujarat under folkmordet-

  155. -fick jag ett mål i livet.

  156. Det var kanske mitt enda sätt att
    rättfärdiga mig gentemot mitt samvete.

  157. När jag valde täckmantel
    fick jag inga råd från min redaktör.

  158. Jag såg en film
    på ett flyg från Mumbai till Delhi.

  159. I den porträtterade fem kvinnor
    gudinnan Sita-

  160. -som själv utsattes för misogyni
    på sin tid.

  161. Hennes andra namn, Maithili-

  162. -slår an en sträng
    hos hinduistiska nationalister.

  163. Tyagi var ett efternamn
    som tillhör högre kast i Indien-

  164. -så det blev Maithili Tyagi.

  165. Och jag lärde känna folk
    inom Gujarats filmkretsar-

  166. -innan jag började granskningen.
    Jag umgicks och tog bilder av staden.

  167. De första poliserna som jag träffade
    började kolla om jag talade sanning.

  168. När jag var ute gick de in på mitt rum
    och kollade om jag var Maithili Tyagi.

  169. Jag var förberedd. På datorn hade jag
    bilder av Modi, så de kom inte på mig.

  170. Jag var nära att bli avslöjad-

  171. -men tack vare min sinnesnärvaro
    klarade jag mig varje gång.

  172. Ett exempel är en poliskvinna
    som jag wallraffade.

  173. Vi skulle träffas och äta middag,
    och jag var väl förberedd.

  174. Jag hade en tunika med en kamera i.

  175. Hon såg på mig och sa:
    "Vi går på bio i stället för att prata."

  176. Vi gick till en bio där de visade
    filmen "No One Killed Jessica".

  177. Filmen byggde på en granskning
    gjord av Tehelka, där jag jobbade.

  178. Hon sa: "Den här filmen bygger på
    en Tehelka-granskning"-

  179. "Journalisterna har kameror på sig
    och sätter dit folk."

  180. Jag satt bredvid henne
    och visste inte vad jag skulle göra.

  181. Så det var helt vansinnigt.

  182. Som 26-åring klarade jag av det,
    men det hade jag inte gjort nu.

  183. Hur förbereder du dig mentalt?

  184. Du levde där dygnet runt
    i åtta månader.

  185. Hur förbereder du dig mentalt på
    att vara nån annan-

  186. -i ett annat yrke,
    som filmstudent och hindu?

  187. Du måste upprätthålla fasaden
    hela tiden. Hur förbereder man sig?

  188. I åtta månader glömde jag
    att jag var Rana Ayyub.

  189. Här får du ta mig på orden, men jag
    såg inte ens Rana Ayyub i spegeln.

  190. Jag rakpermanentade håret
    och hade linser och smink.

  191. Jag hade andra kläder,
    som jag inte var van vid.

  192. Som tur var jobbade jag för Tehelka-

  193. -och vi postade aldrig foton på oss
    själva, inte ens på vår webbplats-

  194. -så ingen visste hur jag såg ut.

  195. Sen heter jag Rana,
    och i Indien är det ett mansnamn.

  196. Det är persiskt och ovanligt i Indien.
    Så de flesta trodde att jag var kille.

  197. Så jag kunde inte bli påkommen.

  198. Man jag hade inte ens
    kontakt med min familj-

  199. -förutom när jag ringde min mamma
    och sa att jag inte kunde berätta nåt.

  200. Jag ringde från en fast telefon.
    Hon var rädd och grät.

  201. I åtta månader levde jag
    som främlingshatare.

  202. Inte ens när jag såg in i kameran
    visade jag mina innersta känslor.

  203. När poliser sa att de tyckte om
    att se muslimers blod på gatorna-

  204. -då skrattade och log jag.
    Jag blev inte arg.

  205. Jag internaliserade hatet
    mot muslimerna.

  206. Jag hade glömt min egen identitet.

  207. Därför började jag mot slutet
    få ångestattacker.

  208. Jag fick börja ta sömnpiller,
    vilket jag gör än i dag.

  209. När jag håller föredrag om "Gujarat
    Files" måste jag ta ångestdämpande-

  210. -innan jag kan prata om det.

  211. Det var tufft, och jag önskar ingen
    journalist att de måste wallraffa.

  212. Det är det sista man bör tvingas göra.
    Det påverkade hela mitt inre liv.

  213. I fem år tog jag antidepressiva.
    Flera sammanbrott och panikattacker.

  214. Sjukhusbesök för högt blodtryck.

  215. Men jag brann för det.
    Mitt samvete tvingade mig att göra det.

  216. Vad påverkade dig mest?
    Att leva en ständig lögn?

  217. Vad var det som satte
    så mycket press på dig?

  218. Den största pressen var nog-

  219. -att hela tiden intala mig att jag
    inte var Rana Ayyub, att leva lögnen.

  220. Och jag skaffade vänner
    i rollen som Maithili Tyagi-

  221. -och det faktum
    att jag ljög för dem allihop.

  222. De som jag skulle sätta dit släppte
    in mig i sin krets och litade på mig.

  223. Men jag visste också
    att jag var tvungen att svika dem-

  224. -eftersom de borde ha sagt sanningen
    till undersökningskommissionen-

  225. -men valde att låta bli.

  226. Så det var ett etiskt dilemma.

  227. Var det rätt att göra så?

  228. En minister som var ansvarig
    för barn- och kvinnoomsorg-

  229. -ledde slakten på hundra muslimer,
    men mig såg hon som en dotter.

  230. Hon smörjde in olja in mitt hår.

  231. Den kärleken fick mig att känna
    att jag förrådde dem-

  232. -men samtidigt var de massmördare,
    och såna har också ett hjärta.

  233. Det var svårt, utan tvekan ett dilemma.

  234. Hur mycket planerade du?
    Visste du vad du ville få ut-

  235. -av varje dag eller vecka,
    och räddade det dig mentalt?

  236. Eller försökte du bara infiltrera
    och ta vad du fick?

  237. Varje dag oroade jag mig för att jag
    inte skulle kunna avslöja sanningen.

  238. För var och en hade jag ett mål.
    Jag visste vad de hade gjort-

  239. -men jag fick låtsas att inte veta nåt,
    så jag frågade dem om deras arbete.

  240. Sen plötsligt sa jag: "Jag hörde
    ditt namn i nån undersökning."

  241. "Muslimerna smutsar ner ditt namn."

  242. Så småningom kom sanningen fram,
    och då slog jag på kameran.

  243. Men pressen att komma åt sanningen
    var oerhört stor.

  244. Och för var och en tog det 20-25
    tillfällen innan sanningen kom fram.

  245. Vissa dagar var jag bara besviken
    över att jag inte fick fram sanningen-

  246. -och andra dagar
    slängde nån bara ur sig sanningen.

  247. Chefen för antiterrorstyrkan sa:

  248. "Vi dödade en muslimsk flicka
    och sa att hon var terrorist"-

  249. -"men hon var oskyldig."

  250. Då spelade jag in och tänkte:
    "Fan, det här är stort."

  251. Vissa dagar var jättebra,
    och andra dagar pratade de om annat.

  252. Det var blandat.
    Åtta månader var nog med tid-

  253. -men också länge
    att upprätthålla en identitet.

  254. Att hela tiden vara
    den där flickan var en utmaning.

  255. Om du gjorde det igen,
    vilket du inte lär göra...

  256. Om du kunde gå tillbaka i tiden,
    var åtta månader då en bra idé-

  257. -eller kunde det ha gått fortare?

  258. De kunde aldrig ha gått fortare.

  259. Jag var ingen utredare
    och hade inga befogenheter.

  260. De såg mig bara
    som en harmlös filmare.

  261. Om jag hade ställt direkta frågor
    hade de blivit misstänksamma.

  262. Det tog mig tre månader att vinna
    deras tillit och bli en av dem.

  263. Och jag skulle aldrig wallraffa igen.
    Jag råder ingen att göra det.

  264. Ofta när vi filmar under täckmantel
    är det bara lat journalistik.

  265. Det bör helt undvikas.
    Vi borde inte göra så.

  266. När det gäller
    den etiska sidan av undersökningen-

  267. -med tanke på vad du gjorde
    och hur mycket du filmade-

  268. -finns det material som du känner att
    du inte kan använda av etiska skäl?

  269. Nej, Indiens högsta domstol
    borde ha bett mig om banden.

  270. En kommission borde ha tillsatts-

  271. -men jag väntar mig inget
    så länge Modi sitter på makten.

  272. Men det görs en stor dokumentär av
    innehållet, som jag inte kan prata om.

  273. Det blir en internationell dokumentär,
    och alla bandade samtal är med.

  274. Det blir inte lätt för mig att göra.

  275. Mitt liv kommer att förändras,
    och jag kanske tvingas lämna Indien.

  276. Men det är värt det
    för att få fram sanningen.

  277. Kan du säga nåt
    om när dokumentären kommer?

  278. -Förhoppningsvis till 2021.
    -Så några år?

  279. Ja, men den kommer
    under Modis regim-

  280. -och det kallar jag
    att "tala sanning mot makten".

  281. Om vi går tillbaka lite, du hade
    åtta kameror på dig för det mesta.

  282. Hur hanterade du allt detta material?

  283. Det måste vara enorma mängder,
    många timmars filmande-

  284. -som du nu gör du en film av.

  285. Men hur lagrar och sorterar man
    materialet som infiltratör?

  286. De två första sakerna som är
    ett absolut måste när man wallraffar-

  287. -är att man är uthållig
    och har väldigt mycket sinnesnärvaro.

  288. Så fort man hamnar i en situation
    då man håller på att bli påkommen-

  289. -måste man kunna vända situationen.

  290. Ett exempel: Jag satt med polischefen,
    en höjdare, i hans rum.

  291. Vi satt mittemot varandra,
    och jag var vänd mot fönstret.

  292. En av hans vänner kom in, och
    vännen kände mig som Rana Ayyub.

  293. Han var advokat,
    och jag kände honom sen tidigare.

  294. Jag hade femton sekunder på mig
    och visste att jag skulle bli avslöjad.

  295. Jag bad att få låna toaletten,
    och jag gick dit.

  296. Där gjorde jag ljud som om jag spydde,
    så att hans fru kom in.

  297. Jag sa att jag kände mig febrig
    och bad om en filt.

  298. Jag satt där i en filt mitt i sommaren
    i två timmar, men jag gick inte ut.

  299. Så klarade jag mig.

  300. Vid ett annat tillfälle satt jag
    med samma polischef.

  301. Jag hade en kamera
    i mitt armbandsur-

  302. -och efter mer än 45 minuter
    blir den varm.

  303. Han pratade och rörde vid klockan.
    Han sa: "Oj, varför är den så varm?"

  304. Jag hittade på att det var en soldriven
    klocka som blir varm på dagen.

  305. Konstiga saker,
    men man måste ha sinnesnärvaro-

  306. -och tänka på hur man ska slå på
    en kamera som man har på sig-

  307. -precis när nån säger nåt avslöjande.

  308. Man måste vara nån som inte blir rädd,
    inte börjar svettas-

  309. -och är helt på det klara
    över vad man vill.

  310. Jag var extremt rädd
    men lät det aldrig synas i ansiktet.

  311. Man måste ha pokerfejs
    när man gör sånt.

  312. Och jag hade övat mig
    i att vara fördomsfull-

  313. -att efter ett tag började jag
    tycka om hatet och dödandet.

  314. När folk pratade om det
    gillade jag samtalet.

  315. Det var bara en fasad för att inte
    låta sanningen komma fram.

  316. Ja, åtta kameror är mycket arbete.
    Man måste koordinera.

  317. Hur håller man handleden?

  318. Var lägger man kalendern eller
    nyckelringen? Allt måste synkas.

  319. Samtidigt ska man ställa frågor
    och tänka på hur man uppför sig.

  320. För att vi ska förstå vad du avslöjade
    i din undersökning-

  321. -kan du berätta om några
    av de ögonblick då du kände:

  322. "Nu har jag storyn!"

  323. Ja, det finns många tillfällen.

  324. Ett tillfälle handlade
    om ett politiskt mord i Indien.

  325. De förstod inte vem som gjort det
    och skyllde på muslimerna.

  326. Mordutredaren sa: "Det var inte
    muslimerna som lät mörda honom."

  327. "Det var Narendra Modi. Det visste vi."

  328. Då fick jag gåshud och tänkte:
    "Jävlar, det här är stort!"

  329. Vid ett annat tillfälle var det
    en av Modis diplomater som sa:

  330. "Han hämtade dit lik från hinduer
    för att provocera fram kravallerna."

  331. "När vi bad om hjälp åt muslimerna
    som brändes ihjäl på gatorna"-

  332. -"sa Modi
    att vi inte skulle hjälpa dem."

  333. Tänk er en annan demokrati-

  334. -där såna här anklagelser kommer
    från mordutredare mot en ledare.

  335. Den personen ska sitta i fängelse,
    inte vara premiärminister.

  336. Det var några av de avslöjanden
    som gjordes.

  337. Du nämnde det kort förut-

  338. -men kan du berätta lite
    om hur boken blev mottagen i Indien.

  339. Den har uppmärksammats utomlands,
    men reaktionerna är annorlunda-

  340. -i Indien och i andra länder.

  341. Jag önskar att den kärlek
    som boken har fått internationellt-

  342. -också fanns i Indien.

  343. Den fick Global Shining Light-priset
    för grävande journalistik 2017.

  344. För sex månader sen fick jag pris
    som världens mest ihärdiga journalist.

  345. Många andra priser
    men inget från indiska medier.

  346. Men en sak är säker, nämligen att
    jag aldrig mer får ett jobb i Indien.

  347. Jag skriver för New York Times,
    The Guardian och Foreign Policy-

  348. -men indiska tidningar är rädda. Vi är
    vänner, och de säger att jag är modig.

  349. Efter listan i Time i går skrev de
    hur stolta de var över mig.

  350. Men det säger de inte offentligt.

  351. De vill inte bli sedda med mig,
    ens på ett kafé.

  352. Och de påstår sig tala sanning
    och kallar sig journalister.

  353. Det är tråkigt att indiska journalister
    inte kan ta tillfället i akt.

  354. Har det uppmärksammats alls i Indien?

  355. I så fall är det från läsarna.

  356. Boken släpptes i maj 2016.

  357. Sen dess får jag i genomsnitt
    femhundra mejl om dagen.

  358. Det gulligaste var från ett par-

  359. -som skrev att de döpte sin dotter
    till Maithili, efter mitt namn i boken.

  360. Så trots alt depression och alla svåra
    stunder får man såna här mejl-

  361. -och känner att det ännu finns hopp.

  362. Det finns hopp, och det känns bra.
    En strimma hopp här och var.

  363. Att boken har sålt 600 000 exemplar
    och laddats ner en miljon gånger-

  364. -det visar att folk är intresserade.
    Det finns kärlek i mejlen jag får.

  365. "Som hinduistiska nationalister
    hatar vi dig, men vi älskar ditt mod."

  366. Det finns den sidan.

  367. Jag skriver min andra bok nu, om vad
    som fick mig att skriva "Gujarat Files"-

  368. -och om min bakgrund.

  369. Som barn under kravallerna i Mumbai
    slets jag och min syster ur huset.

  370. Vi skulle bli våldtagna
    men räddades av en sikhisk familj.

  371. Om att förlora min käraste vän
    vid 25 års ålder-

  372. -en människorättsaktivist
    som mördades av staten.

  373. Det påverkade mig,
    och det skriver jag om i nästa bok.

  374. Hur är det nu,
    när du gjort detta stora gräv-

  375. -som har fått så mycket
    uppskattning och uppmärksamhet-

  376. -från hela världen, hur aktiv är du nu?

  377. Kan du göra nya undersökningar
    eller är du märkt av den här?

  378. Jag är nog märkt av den här,
    och jag är stolt över den.

  379. Jag är stolt över
    att boken har blivit...

  380. Häromdagen var jag i Portugal.

  381. På gatan kom en främmande
    människa fram och sa "Gujarat Files".

  382. Han vet inte vad jag heter, men han
    vet vad boken heter. Det känns bra.

  383. Jag hade velat bli ihågkommen
    som kvinnan bakom "Gujarat Files"-

  384. -men jag slutar inte här.

  385. Jag håller på med en granskning
    av den sittande regeringen.

  386. Den kommer ut inom några månader.
    Vi får se vilka följderna blir.

  387. Grävande journalister slutar inte
    efter en granskning.

  388. Jag vill inte jobba nio till fem.
    Det är det här som jag vill syssla med.

  389. Nu för tiden
    arbetar jag vanligtvis i Bangladesh-

  390. -där vi har träffat
    flera grävande journalister.

  391. Det är så annorlunda
    ur ett svenskt perspektiv.

  392. Vi har tio miljoner människor.

  393. Ni har en miljard
    att rapportera till och om.

  394. Det är en helt annan situation-

  395. -och man kan hitta helt andra historier.

  396. Tack så mycket, Rana-

  397. -för att du har berättat
    om din undersökning.

  398. Du är vid journalistfestivalen
    i Perugia nu.

  399. Det var svårt att hitta en bra resväg
    mellan en liten stad i Italien...

  400. Jag hade gärna varit där,
    men det är svårt att resa till Kalmar.

  401. Men till alla som är där: Tack
    så mycket för att ni lyssnar på mig.

  402. -Tack, Rana.
    -Tack.

  403. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Undercover med livet som insats

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Arbets, Indien, Massmedia, Politik, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning