Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Grävarens sju dödssynderDela
  1. Om det kan leda till att
    vi tar fram ett missförhållande...

  2. ...av betydelse, så ska vi göra det.
    Även om vi hamnar i kylan.

  3. Även om vi är motvalls i det
    samhällsklimat som råder just i dag.

  4. "De sju grävsynderna", det låter
    väldigt allvarligt. Det är det också.

  5. Det är lätt att göra fel.

  6. Det blir lätt att man inte avslöjar
    ett missförhållande, utan skapar ett.

  7. Det är inte det som är vårt jobb.

  8. Jag vet inte varför jag valde mannen
    här. Men han ser snäll ut.

  9. Har man så mycket makt som en
    grävare
    har, måste man vara snäll.

  10. Så det är bra.
    Men han ser också lite självgod ut.

  11. Självgodhet är inte bra när man
    sysslar med grävande journalistik.

  12. Det är
    ett vanligt återkommande problem.

  13. Jag gjorde en analys av en grävares
    sinnesstämning under ett grävprojekt.

  14. Den analysen stämmer fortfarande
    ganska bra. Det går upp och ner.

  15. Det är oundvikligen så
    att man hamnar i förtvivlan.

  16. Man känner panik, man är sömnlös.
    "Varför började jag med grävande?"

  17. "Varför blev jag journalist?"

  18. Man har hamnat i den mörka tunneln
    där man saknar avgörande dokument.

  19. Jag tror tipsen jag ger er i dag,
    kommer hjälpa er genom processen-

  20. -och göra det lättare
    att klara den mörka tunneln.

  21. Det handlar om att minimera risken
    för allvarliga misstag.

  22. Ett vanligt misstag är
    att man snöar in på en hopplös idé.

  23. Som chef för "Uppdrag Granskning",
    som jag var i femton år-

  24. -kan jag säga att vi ibland gjorde
    det. Hopplösa idéer som slank igenom.

  25. Men det var länge sen.
    Inte på senare år.

  26. Vi har inrättat ett system
    för att filtrera bort hopplösa idéer.

  27. Om man snöar in på en hopplös idé,
    är risken att ingen bryr sig.

  28. Förutom du själv och den du granskar.
    Det är de enda.

  29. Det finns vissa idéer
    som man ska se upp för.

  30. Perifert ämne. Grävare tenderar
    att ägna sig åt udda saker-

  31. -som inte har stort allmänintresse.

  32. Reportern tycker det är spännande,
    ingen annan.

  33. Är det ett missförhållande
    eller ett förhållande?

  34. Ordet "missförhållande" är toppen.
    Jag har inte hittat det på engelska.

  35. Missförhållande är vad vi sysslar
    med, i den branschen ska vi stanna.

  36. Ibland finns det inte några drabbade.
    Det kan man göra-

  37. -men förutsättningarna för genomslag
    ökar om människor är berörda-

  38. -av det missförhållande
    som du avslöjar.

  39. Ibland är det svårt att utkräva
    ansvar. Ska man då ge sig på idén-

  40. -där ansvar inte kan utkrävas?

  41. Kan man inte utkräva ansvar är risken
    stor att det inte blir nåt genomslag.

  42. Att det inte händer nåt,
    att det inte blir nån förändring.

  43. Vi ska inte syssla med det som redan
    är känt, eller som kommer bli det.

  44. Vi ska ta fram det som är okänt.
    Nåt som vår publik vill veta-

  45. -och inte skulle ha fått veta
    om inte vi berättade om det.

  46. Till slut är det många
    som driver egna specialintressen.

  47. Man ser reportrar hålla på
    med samma ämne år efter år.

  48. De är så besjälade av det.

  49. De tänker inte
    "är detta viktigt för min publik?".

  50. Det finns frågor man ska ställa sig:
    Är det ett missförhållande?

  51. Finns det drabbade? Kan ansvar
    utkrävas? Kommer det ge genomslag?

  52. När vi säger "genomslag"
    på Uppdrag Gransknings redaktion-

  53. -menar vi också
    om det leder till förändring.

  54. Vi utgör en god kraft i samhället.

  55. Vi vill förändra samhället
    till det bättre.

  56. Ordet "mininivå" återkommer jämt
    på Uppdrag Gransknings redaktion.

  57. Med det menas tillräckligt bra
    för att vi ska satsa på det.

  58. Första målet vi har är att säkra
    en mininivå så långt möjligt.

  59. Identifiera vad som ska beläggas.

  60. Sen börjar man
    med den lättaste punkten.

  61. När den är belagd, frågar man sig:
    "Räcker det för att vara säker på"-

  62. -"att vi har en mininivå?"
    Annars fortsätter vi med nästa punkt.

  63. Jag har lämnat "Uppdrag Granskning",
    jag är numera glad pensionär.

  64. Och frilans. I förra veckan började
    jag på SVT Nyheter i Stockholm-

  65. -för att organisera
    och bidra med min erfarenhet-

  66. -för att organisera grävandet
    på SVT Nyheter-

  67. -där det finns många
    skickliga grävande journalister.

  68. Jag tänkte jobba med samma modell
    som på "Uppdrag Granskning".

  69. Nämligen startmöte,
    där vi penetrerar och granskar idén-

  70. -för att se om den håller
    för att satsa på.

  71. Då har vi den här modellen,
    Uppdrag Gransknings startmötesmall.

  72. Den fungerar väldigt bra. Att
    sätta saker på pränt i tidigt skede-

  73. -skapar ett lugn.
    Det blir mycket lättare att se-

  74. -om vi har mininivå. Finns det
    en svag länk som vi negligerar?

  75. Och finns det etiska problem?
    Vad är tidigare publicerat?

  76. Det är en modell
    som fungerat bra genom åren.

  77. Det är tack vare den modellen
    och det vi kallar startmöte-

  78. -som gjort att vi sällan
    kör igång ett projekt-

  79. -som inte leder till publicering.

  80. En annan dödssynd är att man tror
    att man vet allt. Självgodhet.

  81. Det tenderar att övergå till hybris.

  82. Man ska ha klart för sig
    att du kan ha helt fel. Eller delvis.

  83. Hur mycket du än gräver,
    hur många dokument du än tar fram-

  84. -finns det ändå omständigheter
    du inte känner till.

  85. Även i slutfasen
    har du inte hela bilden.

  86. Det är nåt man ska vara ödmjuk inför
    under hela grävprocessen.

  87. Därför går vi tillbaka till
    startmötet. Redan här frågar vi oss:

  88. "Hur kan vi ha fel?"
    Helt eller delvis.

  89. "Hur kan den andra sidan, motparten,
    se på saken?"

  90. "Vad har de för förklaringar
    till att det ser ut som det gör?"

  91. Största problemet, kanske den
    största dödssynden över huvud taget-

  92. -är frågan: Vad är det man inte
    berättar som man kunde ha berättat?

  93. Man ser en publicering i andra änden.
    Man ser ett stort genomslag.

  94. Man ser att chefen är nöjd.
    Man ser lönehöjningen, en Guldspade.

  95. Nu ska storyn bekräftas.

  96. Vilket gör att man tenderar att
    faktiskt negligera vissa uppgifter.

  97. Man kan använda sanna fakta
    utan att berätta sanningen.

  98. När jag rensade
    inför flytten till Stockholm-

  99. -hittade jag det här dokumentet
    från JKL, ett stort konsultföretag.

  100. De har gett Göteborgs kommun
    råd inför förestående granskning.

  101. De har dåliga erfarenheter
    av "Uppdrag granskning."

  102. "Utgå från att de granskar hårt
    och orättvist."

  103. "De driver alltid en tes. Chansen
    att motbevisa den är obefintlig."

  104. "Endast det som bekräftar tesen
    tas med i programmet."

  105. "Har du sett nån som klarar sig
    eller ändrat på tesen?"

  106. "Att ta reda på tesen är svårt.
    Det är som att spela schack"-

  107. -"utan att se
    motståndarens spelpjäser."

  108. "Er medverkan gör varken till eller
    från. Gott uppförande belönas inte."

  109. "De blir inte snällare för det."

  110. Det är råd på hög nivå, som ni ser.

  111. Men det finns en poäng.
    Det finns en poäng i det här.

  112. Man kallar det "confirmation bias".
    Ensidigt bekräftelsesökande.

  113. Man uppvärderar uppgifter
    som bekräftar hypotesen-

  114. -och nedvärderar de som talar emot.

  115. Och det finns ingen som
    kan kontrollera de uppgifter du har.

  116. Det är bara du själv som vet
    vilka uppgifter du kan välja från.

  117. Vilka experter du väljer,
    vilka dokument du publicerar.

  118. Hur ska man säkra att
    alla relevanta uppgifter kommer med?

  119. Det är bara du själv som kan svara
    på de frågorna. Bara du är grävare.

  120. Skulle bortvalda uppgifter
    påverka helhetsbilden?

  121. "Nej", säger du. "Absolut inte."

  122. Skulle publiken bli besviken
    om de får veta vad du valt bort?

  123. "Tja... Jag vet inte."

  124. Kan du motivera urvalet? Om du
    konfronteras av en ettrig reporter-

  125. -från radioprogrammet "Medierna",
    detta fina program...

  126. Kan du då motivera urvalet
    utan att tappa i trovärdighet?

  127. Ställ dig den frågan.
    Har du inga problem, fortsätt.

  128. Men försök rannsaka dig.

  129. Tre:
    Du väjer för de känsliga frågorna.

  130. Konsekvensen blir att du sviker din
    publik som undanhålls information.

  131. Grävande journalister ska inte gå
    i andra journalisters fotspår.

  132. Vi ska inte vara
    där andra journalister är.

  133. För oss finns inga frågor
    som är för känsliga. Tabubelagda.

  134. Om vi finner att det kan leda till
    att vi tar fram ett missförhållande-

  135. -ska vi göra det.
    Även om vi hamnar i kylan.

  136. Även om vi är motvalls i det
    samhällsklimat som råder just i dag.

  137. Nåt bättre exempel än Lina Makbouls
    granskning av mediernas-

  138. -me too-publiceringar
    kan man knappast finna.

  139. Hon gjorde det ingen annan gjorde,
    och granskade de felaktigheter-

  140. -de missvisande beskrivningar
    som gjorts i de stora medierna-

  141. -de stora redaktionerna.

  142. Det fick hon fan för. Inte minst
    från kolleger på SVT och utanför.

  143. Vi vill vara kompisar
    med våra kolleger.

  144. Vi har det mysigt på grävseminariet,
    alla är kompisar med alla.

  145. Det är jobbigt att vara så motvalls.

  146. Lina Makboul är en av få journalister
    som har det modet.

  147. Janne Josefsson är en annan.

  148. Vi älskar vårt case. Vi vet att det
    är caset som gör storyn stark.

  149. Det bekräftar missförhållanden. Vi
    får en personlig relation till caset.

  150. Vad händer då? Jo, vi litar blint
    på caset och ifrågasätter inget.

  151. För det andra,
    vi ställer inga kritiska frågor.

  152. Genom att inte göra det, tycker jag
    att man inte visar caset respekt.

  153. Det är de frågorna
    som ger de bästa svaren.

  154. Ställer inte du frågorna,
    gör publiken det ändå.

  155. Både du och caset har allt att vinna
    på att göra det.

  156. Jag ska visa ett klipp
    från Janne Josefsson-

  157. -som är lika kritisk mot allt
    och alla, kan man väl lugnt säga.

  158. Det handlar om ett läger i
    centrala Malmö, ett läger för romer.

  159. Det lägret ockuperar mark
    mitt i Malmö.

  160. Det har behandlats nyhetsmässigt
    av många journalister.

  161. Men ingen
    ställde de relevanta frågorna:

  162. Varför är det så skräpigt?
    Varför städar ni inte?

  163. Det gjorde Janne.

  164. Det här är ingen trevlig bild,
    men jag visar den ändå.

  165. Nu ställer Janne en fråga
    som är ytterst relevant.

  166. Och han får bra svar.

  167. Han guidas runt av den informella
    ledaren för det här lägret för romer-

  168. -i Malmö.

  169. Ja.

  170. Relevant fråga. Fick ett bra svar.

  171. En fråga som jag tror
    många har ställt sig i Malmö-

  172. -men som vi journalister
    inte har ställt till de berörda.

  173. Det var bara ett exempel.
    Janne fick mycket kritik...

  174. ...för det här inslaget, för att
    han ifrågasatte de här människorna-

  175. -som är hårt drabbade och
    befinner sig i en hemsk situation.

  176. Det var ändå relevant.

  177. Nu är vi inne på kärnan i
    hela grävandet: Hur man ska belägga?

  178. Risken är att du insinuerar
    i stället för att belägga.

  179. Då hamnar vi i konsekvenserna
    som jag nämnde inledningsvis.

  180. Att du inte avslöjar ett
    missförhållande, utan skapar ett.

  181. Det är svårt för mig att peka ut
    exempel, men jag kan ge ett exempel-

  182. -från min egen karriär.

  183. På 90-talet var jag grävande reporter
    på Göteborgsposten.

  184. Under flera år grävde jag på heltid
    utan att ha nån större styrning.

  185. Jag hade väldigt fria händer.
    En underbar tillvaro!

  186. Men det kanske inte var bra
    för kvaliteten på mitt arbete.

  187. Här är ett exempel, den sämsta
    artikel jag skrivit i hela mitt liv.

  188. Det är en helsida i GP.
    Resultatet av fyra veckors grävande.

  189. Rubriken lyder så här:
    "Skylten som blev onödigt dyr".

  190. Det är en granskning
    av en upphandling i Skandinavium-

  191. -av videoväggar. En miljonaffär.

  192. Jag fick tips om att affären
    hade föregåtts av oegentligheter.

  193. Jag lyckades inte belägga det.

  194. Det enda jag kunde belägga var att
    vd:n hade valt det högsta anbudet.

  195. Nåväl, jag skrev min artikel.
    Tråkig text fylld med teknikaliteter.

  196. Jag tror inte att redigeraren
    som skrev rubriken läste texten.

  197. Det var ingen skylt,
    utan en videovägg.

  198. Det fanns bara
    en enda person som läste artikeln.

  199. Det var vd:n för Skandinavium.

  200. När jag kom till jobbet
    samma dag som artikeln publicerades-

  201. -och gick till morgonmötet,
    så vände mina kolleger bort blicken.

  202. Knappt de sa "hej" ens. På mötet
    sas inte ett ord om artikeln.

  203. När jag gick tillbaka till mitt rum
    var det ingen som sa nåt.

  204. Jag kände mig väldigt ensam
    plötsligt.

  205. Så satte jag mig ner och läste igenom
    artikeln. "Vad är det jag har gjort?"

  206. "Här finns inget belägg för nånting.
    Det är obegripligt."

  207. Det man hör mellan raderna är ett
    budskap från en frustrerad reporter.

  208. "Tyvärr lyckas jag inte belägga nåt,
    men visst verkar det skumt?"

  209. Det räcker ju inte
    för att publicera en artikel.

  210. Jag vill verkligen be honom om
    ursäkt, Skandinaviums dåvarande vd.

  211. Vi jobbar med hypoteser.
    Det här kan ge ordning och reda.

  212. Det är så stor risk
    att grävet flyter ut.

  213. Man har ofta flera hypoteser
    i sitt grävande.

  214. Det här är en enkel modell
    för att testa sin hypotes.

  215. Vad är det vi har?
    Vad är det vi saknar?

  216. Och kommentar kring detta.

  217. Vad krävs för att man ska säga
    att hypotesen är bekräftad?

  218. Vi testar hypotesen för
    att se om vi kan få den bekräftad.

  219. Samma sak när vi närmar oss slutsats.
    Ett grävjobb utan slutsats-

  220. -är inget grävjobb alls.
    Vårt jobb står aldrig och faller-

  221. -med att nån säger nånting.
    Det är vi själva som når en slutsats.

  222. Man kan använda samma modell
    för att få struktur på arbetet.

  223. Testa slutsatsen. Vad talar för
    och emot? Gör sen en analys-

  224. -för att komma vidare.

  225. Det finns frestelser
    som man ska se upp för.

  226. Det är att man lägger fram saken
    så att rätt slutsats dras.

  227. Det var det
    jag gjorde med upphandlingen.

  228. Se till att läsaren drog slutsatsen
    "här finns det nog oegentligheter".

  229. Eller så bara skrapar man ihop
    små missförhållanden-

  230. -i förhoppning om att
    det ska bli stort. Det håller inte.

  231. Ibland har man bara ett litet belägg
    för nåt som kan vara missförhållande.

  232. Så blåser man upp det groteskt,
    bara för att göra chefen nöjd.

  233. Det håller inte heller.

  234. En förutsättning för att man ska
    kunna belägga ett missförhållande-

  235. -är att man går djupt in
    i systemet man granskar.

  236. Man gör sig själv till en expert.
    Det är ett mödosamt arbete.

  237. Vi kan ta Swedbank-avslöjandet, där
    jag hade glädjen att vara redaktör-

  238. -för de här
    fantastiska journalisterna.

  239. Här handlade det om
    att vi fick tillgång till en läcka.

  240. Frågan är vad man gör med det. Då var
    det så att Danske Bank i höstas...

  241. Där genomfördes
    en omfattande utredning-

  242. -om penningtvätt i Danske Bank.
    Där fanns också en metod-

  243. -för att belägga penningtvätt.

  244. Det var den som vi utnyttjade
    och överförde till Swedbank-

  245. -vilket bekräftas
    av Swedbanks talesman.

  246. "Uppdrag Granskning använder
    samma metoder som vi gör internt"-

  247. -"när vi försöker
    förhindra penningtvätt."

  248. Då kan man säga att reportrarna var
    skickligare än bankens tjänstemän.

  249. Onekligen.

  250. Låt oss titta på ett klipp
    från det första programmet av flera-

  251. -i Swedbank-granskningen.

  252. Vi listar åtta varningsflaggor.

  253. Flera av dem har vi plockat direkt
    från utredningen av Danske Bank.

  254. Grundläggande kontrollfrågor
    som alla banker måste ställa.

  255. Går det att hitta
    en synlig affärsverksamhet?

  256. Stämmer siffrorna?
    Finns det en besvärande historia?

  257. -Letar vi efter rätt saker?
    -Det gör ni.

  258. Ni letar efter rätt saker. Man
    måste veta vem man gör affärer med.

  259. Vem man tar sig an som kund.

  260. Just för att säkerställa
    att man som bank inte utnyttjas-

  261. -som tvättomat för smutsiga pengar.

  262. Kommer vi med den här metoden-

  263. -att kunna identifiera
    misstänkt penningtvätt?

  264. Ni kommer att kunna identifiera...

  265. ...tecken på vad som skulle
    kunna vara penningtvätt.

  266. -Det låter väldigt svagt.
    -Ja, på det här stadiet är det svagt.

  267. Det krävs väldigt mycket mer för
    att man ska kunna bryta igenom det.

  268. "Tecken på vad som skulle kunna
    vara penningtvätt", sa experten.

  269. Ja, så var det väl. Det är ett
    svårt jobb att belägga penningtvätt.

  270. Vi kunde ju inte publicera dokument.
    Så uppgiften var väldigt tuff.

  271. Ni såg Linda Kakuli,
    researcher på SVT.

  272. Hon gjorde grovjobbet
    när det gällde att hantera läckan.

  273. Det handlar om sex veckors städning.

  274. Inte penningtvätt,
    utan dokumenttvätt.

  275. För att vi skulle
    kunna göra de här dokumenten sökbara.

  276. Det är otroligt krävande.
    Hon beskriver det...

  277. När vi hade vår utvärdering,
    beskrev hon det som att måla ett hus.

  278. Man måste göra grundarbetet först.
    Det hon gjorde-

  279. -genom att tvätta
    en enorm mängd information-

  280. -gjorde att vi kunde identifiera
    de här 50 kunderna-

  281. -som stod för 40 miljarder
    av penningtvätt.

  282. 50 kunder,
    40 miljarder i penningtvätt.

  283. Jag vill gärna visa de dokument
    som Linda jobbade med.

  284. Jag kan inte göra det,
    av hänsyn till källor.

  285. Det här är ett annat dokument av
    likartat slag från Helena Bengtsson-

  286. -som är världsauktoritet på
    just den här typen av journalistik.

  287. Att jobba med stora data.
    Det här är från Panama Papers.

  288. Det är ett exempel på dokument
    som man måste tvätta-

  289. -eller ska vi säga standardisera,
    för att göra de sökbara.

  290. Om ni tittar på den markerade cellen,
    så är det ett företag som förekommer.

  291. Det finns citattecken kring
    Altamira Corporation. Sen S.A.

  292. Sen parantes
    och ett nytt företagsnamn.

  293. I raden ovanför är det
    ett företagsnamn med citattecken.

  294. Sen står det "-ex-"
    och sen ett annat företagsnamn.

  295. Man kan inte använda materialet.
    Man måste sortera företagsnamnen-

  296. -så att de blir sökbara.
    Det ser ni i den andra spalten.

  297. "Company name" i vänstra spalten.
    Sen andra spalten efter att Helena-

  298. -har tvättat.

  299. Då säger ni "det där
    kan väl vem som helst göra?".

  300. "Tvätta, flytta, sortera."

  301. Visst! Men då ska ni veta
    att Helena Bengtsson-

  302. -gick igenom 200 000 rader.

  303. 200 000 rader.

  304. Sen säger hon att det inte
    var nån speciellt stor databas.

  305. Fattar ni vilket jobb
    det är att göra tvättningen?

  306. Det är det
    som är avgörande för framgång.

  307. Att man tar sig den tid det kräver
    för att sortera, rensa-

  308. -och få materialet överskådligt.
    Det finns inga genvägar.

  309. Lindas insats på sex veckor
    var fullständigt avgörande.

  310. Vi fick kvitto inför
    första programmet att vi är rätt ute.

  311. Kvittot kom från Swedbank själva,
    som uppmanade folk att titta.

  312. Första gången som den vi granskar
    uppmanar allmänheten att titta.

  313. Det får vi ta som kvitto på
    att de tyckte att vi var rättvisa-

  314. -sakliga, korrekta.

  315. En journalist som var duktig
    på att sortera material...

  316. Han var uppslukad av att sortera,
    och tog sig tid att skapa ordning.

  317. Det var Hannes Råstam,
    tyvärr avliden.

  318. Han var nog den bästa grävaren
    jag nånsin har sett.

  319. Han använde en metod inspirerad
    av filosofen René Descartes.

  320. Den gick ut på att sortera material.
    Först läser man igenom allt-

  321. -sen bryter man ner materialet
    utifrån ens behov.

  322. Man sorterar. Det kan vara
    efter ämne, personer, tidpunkter.

  323. Sedan analyserar man den nya bilden.

  324. Ni kan läsa Descartes avhandling,
    som heter "Avhandling om metoden".

  325. Den inspirerade Hannes. Den metoden
    använde han i alla sina granskningar.

  326. En grävande journalist
    litar inte på någon.

  327. Inte ens de mest trovärdiga man
    kan tänka sig, det vill säga caset.

  328. Det här är ett lysande exempel från
    "Uppdrag Granskning" tidigare i år-

  329. -när vi granskade
    obevakade järnvägsövergångar.

  330. Vår reporter Oskar Jönsson fick höra
    från boende att tågen kör för fort.

  331. Det handlar om Stenungsund.

  332. De kör i 100-120,
    fast det bara är tillåtet med 80.

  333. Många skulle nöjt sig med det, och
    sagt "de säger att de kör för fort".

  334. Eller man kan till och med slå fast:
    "Tågen kör alldeles för fort."

  335. Men Oskar gör en egen undersökning.
    Låt oss titta på den.

  336. Anita, Sture och Nils säger att tågen
    fortfarande kör i mer än 80 km/h.

  337. Till och med över 100 km/h?
    Kan det verkligen stämma-

  338. -att Trafikverket tillåter tågen att
    köra så fort trots två dödsolyckor?

  339. Och så olyckan med Sture och Anita.

  340. Vi bestämmer oss för
    att ta reda på hur snabbt tågen kör-

  341. -och skaffar en hastighetsmätare.

  342. Den här övergången är byggd för
    att man ska få köra i max 80 km/h.

  343. Det är den standard man tillåter.
    Hur snabbt tror du de kör där i dag?

  344. Det vet inte jag.

  345. -Pratar du om vägtrafiken eller...
    -Järnvägstrafiken.

  346. Järnvägstrafiken?

  347. -Det får vara max 80.
    -Då borde man köra max 80.

  348. Tjenare! Då var vi tillbaka igen.

  349. Vi måste mäta hastigheten på tågen.

  350. Kan det stämma som ni säger,
    att det är över 100 km/h?

  351. -Ja, vissa tåg absolut.
    -Det är inte bara 80?

  352. Nej, nej.

  353. 124,8 uppmätte jag det tåget till.

  354. Ett annat tåg som passerade
    uppmätte vi till 118.

  355. Det första låg också runt 120.

  356. Det är en obevakad övergång
    där det skett en dödsolycka-

  357. -och flera allvarliga olyckor.

  358. För mig är det undersökande
    journalistik i sin prydno.

  359. Jag har under våren jobbat med Janne
    Josefsson i hans serie om sig själv.

  360. "Josefsson"
    har premiär om ett par veckor.

  361. Det ska gå på Uppdrag Gransknings
    sändningstid på onsdagar.

  362. I ett av programmen visar vi
    ett gammalt reportage om bidragsfusk.

  363. Bidragsfusk som enbart kan utföras
    av människor som är utlandsfödda.

  364. Det kommer också bli kontroversiellt.

  365. Det var kontroversiellt
    när vi sände det 2005.

  366. Det här klippet är från 2005.

  367. Det handlar om
    hur man ska belägga nånting...

  368. ...som faktiskt handlar
    om just banksekretess.

  369. Vi har hört talas om det mycket
    på senare tid.

  370. Banksekretessen är omfattande.

  371. Nu ligger det till så att en pension-

  372. -utbetalas till en kvinna
    som bor i Serbien och heter Ruska.

  373. Pension från svenska staten betalas
    till Ruska. Men hon får inga pengar.

  374. De kommer till hennes dotter,
    som bor i Sverige.

  375. Vi besöker Ruska i Serbien.
    Hon är väldigt fattig.

  376. Vi har också lyckats ta reda på
    vilket konto pengarna sätts in på-

  377. -på banken.

  378. Men om Janne Josefsson frågar banken
    vem som tar ut pengarna-

  379. -som ska gå till Ruska...
    "Är det nån som har fullmakt?"

  380. Då hänvisar banken
    till banksekretess. Så det går inte.

  381. Då är frågan hur man ska lösa det?
    Och...

  382. Jag är imponerad nu när jag ser det
    igen hur man kom på lösningen.

  383. Det handlar om att tänka
    utanför boxen, som man säger.

  384. Låt oss titta på ett klipp...

  385. ...som kommer om några veckor
    i "Josefsson".

  386. Du har inga pengar alls?

  387. Bara om han ger pengar till henne
    från sin pension.

  388. Jag vet ingenting. Jag vet inte.

  389. -Du får inte pension från din mamma?
    -Nej.

  390. -Du får aldrig nån pension?
    -Nej.

  391. Jag får ingenting. Herregud...

  392. Banksekretessen hindrar oss från att
    få reda på vem som tar ut pengarna.

  393. Genom att sätta in ett par hundra
    på kontot på banken-

  394. -svarar kassörskan välvilligt på
    våra frågor om vem som har fullmakt.

  395. Det visar sig vara dottern.

  396. Över en halv miljon kronor
    har det blivit sammanlagt under åren.

  397. -Jag har ingenting att berätta.
    -Du säger att du inte har fullmakt.

  398. -Du har ju det. Det vet ju vi.
    -Jag har ingenting att berätta.

  399. Tycker du själv inte det är konstigt
    att pengarna bara förs in och tas ut?

  400. -Jag har ingenting att berätta.
    -Har du...

  401. Det är en briljant lösning.

  402. Lars-Göran Svensson, Jannes kumpan,
    tog ut 200 kronor-

  403. -och satte in det på kontot
    som pensionen går till.

  404. Då uppfattar kassörskan att det måste
    vara en närstående till personen.

  405. Då bekräftar banken
    att fullmakten går till dottern.

  406. Dottern har fullmakt.

  407. Ett väldigt smidigt sätt
    att komma runt banksekretessen.

  408. Fullständigt briljant.
    Det gäller att tänka utanför boxen.

  409. Gjorde banktjänstemannen fel?

  410. Förmodligen, men hon handlade väl
    i god tro. Visst, det var nog fel.

  411. Nu kommer vi in på en punkt,
    som är en kärnfråga för oss-

  412. -som sysslar med journalistik där vi
    utsätter folk för publicitetsskada.

  413. Ett vanligt återkommande problem
    är att vi utkräver ansvar för sent.

  414. Då ger vi inte
    den granskade en fair chans.

  415. Vi står inte för det vi bör stå för,
    nämligen rättvisa. Att vi är schysta.

  416. Det kan finnas skäl
    att skjuta på intervjun.

  417. Man kan vara rädd för motattack.

  418. Det är inget fullgott skäl,
    de kommer ändå. Sysslar man med tv-

  419. -måste vi ändå konfrontera personen
    före publicering.

  420. Det kan finnas fall där man verkligen
    måste vänta till i sista stund.

  421. Rädd för att grejen ska spricka?
    Det kan ju inte vara ett skäl.

  422. Självklart inte. Jag har en känsla
    av att många reportrar undviker det.

  423. De tycker det är jobbigt att kontakta
    personen. Man skjuter på det-

  424. -av nån outgrundlig anledning.
    Så hamnar man närmare avgrunden.

  425. Man måste ta kontakt. Vi
    har mycket att lära av rättsväsendet.

  426. De visar en helt annan öppenhet
    mot de man misstänker för brott.

  427. Inför en domstolsförhandling får den
    misstänkte läsa förundersökningen.

  428. Ha god tid på sig att förbereda
    sitt försvar. Så ska vi också tänka.

  429. Vi ska vara så öppna vi kan, och låta
    den granskade ta del av underlaget-

  430. -så långt det är möjligt
    av hänsyn till källor.

  431. Det ska vara en grundinställning.

  432. Det finns ett fruktansvärt exempel
    alla känner till-

  433. -som avgjordes i Pressens Opinions-
    nämnd. Den tragiska historien-

  434. -om Benny Fredriksson,
    chefen för Stadsteatern i Stockholm-

  435. -som tog sitt liv
    efter en publicering i Aftonbladet.

  436. Vi behöver inte
    gå in på själva publiceringen.

  437. Men på vilket sätt behandlades han?
    Fick han en chans att försvara sig?

  438. Förmodligen hamnade han i chock
    över att få ta del av anklagelserna.

  439. Enligt Pressens Opinionsnämnd
    fick han bara fyra timmar på sig.

  440. Fyra timmar!

  441. När man har ett sånt avslöjande, som
    innebär så allvarliga anklagelser-

  442. -måste man för det första
    träffa personen. Det gjorde de inte.

  443. Jag vet inte hur man kommunicerade.
    Via mejl, kanske telefon.

  444. Han fick inte tid på sig att smälta,
    att begrunda dessa anklagelser.

  445. Och komma tillbaka med sitt försvar.

  446. Artikeln publicerades utan bemötande
    från Benny Fredriksson.

  447. Det måste vi ta lärdom av.
    Har vi den typen av anklagelser-

  448. -som framställer en person
    som så klandervärd-

  449. -måste vi ge personen tid på sig
    att komma med förklaringar.

  450. Och också visa så mycket vi kan av
    underlaget till de här anklagelserna.

  451. Bristen med publiceringen var att det
    inte verkar finnas mycket underlag.

  452. Det är en annan historia.

  453. Så konfrontera tidigt.
    Du vinner också en faktakoll.

  454. Det är den bästa kollen man kan få,
    att låta den du granskar bemöta-

  455. -och gå igenom den här kritiken
    och de här anklagelserna.

  456. Det här är bara några fördelar
    med en tidig konfrontation.

  457. Att kontakta andra sidan tidigt.
    Sen kan det finnas skäl att vänta.

  458. Det finns skillnad på ansvar. En
    makthavare kan göra fel utan uppsåt.

  459. Det kanske är ett misstag av
    nåt slag, eller bristande kompetens.

  460. Sen är det makthavare som försöker
    dölja fel. Då kan vi vara tuffare.

  461. Eller så har vi de som gjort fel för
    att gynna sig själva. Allvarligare.

  462. Det är nåt man ska ha klart för sig.
    "Vilken typ av ansvar kan utkrävas?"

  463. En av kandidaterna till Guldspaden
    i morgon... I kväll, det är lördag.

  464. Det är ju då fallet
    med mordet på Zaida Catalán.

  465. Där ställde vi oss frågan:
    "Varför mörklägger FN-ledningen"-

  466. -"det som kom fram
    om vad som föregick mordet?"

  467. Att den kongolesiska staten
    är inblandad. Varför döljer man det?

  468. Vi kanske ska försöka få svar
    på varför. Inte bara att man mörkat.

  469. Den frågan ska vi ställa oss oftare.
    "Varför gör de som de gör?"

  470. Kanske anser man
    att man sparar människoliv-

  471. -genom att inte berätta om
    den kongolesiska statens inblandning.

  472. Den frågan hade vi genom projektet,
    och besvarade delvis i programmet.

  473. Vi har haft problem att få makthavare
    att ställa upp på intervjuer.

  474. Senare år har det blivit lättare.
    Vi står för en linje som är schyst.

  475. Vi har riktlinjer för
    ansvarsintervjuer som vi kan skicka-

  476. -där vi beskriver deras rättigheter.
    Att de får spela in intervjun själva.

  477. De får ta del av vårt urval.

  478. Vi tar emot deras synpunkter
    på intervjun, som vi beaktar.

  479. Det är ett sätt att visa att man
    är transparent och står för rättvisa.

  480. Ansvarsutkrävandet sker i tre steg.
    Vi informerar om kritik-

  481. -och ber om intervju.

  482. Om vi får nej, informerar vi i detalj
    om kritiken och ber om kommentar.

  483. Oavsett om vi får nej eller ja,
    skickar vi ordagranna citat ur manus.

  484. De uppgifter, de meningar...
    Inte bara intervjusvar-

  485. -utan även andra meningar i manus-

  486. -som berör personen, företaget
    eller myndigheten ifråga.

  487. Och sen deadline för kommentar.

  488. Det är ett sätt att få en sista
    faktakoll med de verkliga experterna.

  489. Våra egna formuleringar kan leda till
    ny kritik, som också bör bemötas.

  490. Det ökar chansen att få intervju.

  491. Den här öppenheten
    har exempelvis i fallet med Swedbank-

  492. -lett till ekobrottsutredning.
    De uppgifter vi har förmedlat-

  493. -har spritt sig vidare
    till huvudägarna i Swedbank.

  494. Nu till nåt helt annat: Story.

  495. Risken är stor
    att du serverar ett sömnpiller.

  496. Då har du grävt förgäves.

  497. Jag kan medge
    att under vår långa historia...

  498. ...har vi serverat ett och annat
    sömnpiller. Men vi har lärt oss.

  499. När jag var på GP tänkte vi
    inte mycket på storytelling.

  500. Vi skrev om allt vi kom fram till.
    Ingen text under 12 000 tecken.

  501. Frågan är hur många som orkar läsa
    igenom artiklarna som vi på GP skrev.

  502. Vi tyckte själva de
    var fantastiskt bra. Men som sagt...

  503. ...storytelling saknades.
    Storyn behöver tre ingredienser:

  504. Information. Identifikation, otroligt
    viktigt att man känner för caset.

  505. Och så fascination.
    Det är de tre ingredienserna.

  506. Om man testar sin story kan man säga
    att...en av tre fungerar inte.

  507. Bara information räcker inte.
    Vi har massor, men det räcker inte.

  508. Två av tre?
    Identifikation och information.

  509. Eller fascination och information.
    Det kan fungera.

  510. Tre av tre, en bra story.

  511. Vi har det som behövs:
    Ett missförhållande, en drabbad.

  512. Vi har en ansvarig
    att kanske tycka illa om.

  513. Sen har vi en hjälte
    med omöjligt uppdrag.

  514. När ni hörde experten säga
    att det möjligtvis-

  515. -kan vara fråga om penningtvätt,
    sa det nåt om vårt uppdrag.

  516. Snudd på omöjligt uppdrag
    att belägga penningtvätt.

  517. Vanliga misstag i storytelling
    är för många "talking heads" i tv.

  518. Motsvarigheten är för många prat-
    minus. Att man lägger fakta i dem.

  519. Fakta ska vi själva presentera.
    Den intervjuade ska uttrycka känslor.

  520. För många dokument. Jag är själv
    "docaholic", får jag medge.

  521. Men för mycket dokument
    tynger storyn.

  522. För många case.
    Fem case är kanske två för mycket-

  523. -för att man
    ska kunna identifiera sig.

  524. Och sen att man berättar för mycket
    i början.

  525. Nu kommer vi in på det som är viktigt
    för att hålla intresset vid liv-

  526. -nämligen att något ska stå på spel.

  527. Det är nåt man måste ha klart för sig
    om man ska hålla intresset vid liv.

  528. Något ska stå på spel. Då är frågan
    man kan ställa sig igen och igen-

  529. -när du läser igenom ditt manus,
    går igenom linan på tv:

  530. "Varför ska jag fortsätta titta nu?"
    "Varför ska jag fortsätta lyssna?"

  531. Att man själv ställer sig frågan för
    att se om det finns framåtrörelse.

  532. Finns det nåt som driver storyn fram?

  533. Bara kort: Scener är viktiga.

  534. I skriven text, i tv, i radio också.
    Har man dem inte, kan man skapa dem.

  535. Det här är kort om kamerunska
    arbetare som lockas till Sverige-

  536. -för att plantera skog i Norrland.
    Fick ingen betalning för hårt jobb.

  537. Hamnade i Göteborg, hade inga pengar.
    De kontaktade oss.

  538. Vi åker hem
    till en lägenhet på Hisingen-

  539. -där de bor hos en dam
    som tog hand om arbetarna.

  540. Direkt, det första vi gör,
    är att be en av arbetarna-

  541. -kontakta den ansvarige chefen
    som hade anställt dem. Skogs-Nicke.

  542. Vi ringde Niklas Gotthardsson.
    Raymond ber om sina pengar.

  543. Jag behöver pengarna nu,
    det är därför jag säger det här.

  544. Jag är ledsen,
    jag kan inte hjälpa dig. Hej då.

  545. Vad sa du?

  546. -La han på?
    -Ja.

  547. Här fick vi ansvarsutkrävande-

  548. -en bekräftelse
    på att saker inte stod rätt till.

  549. Vi fick en scen
    genom att be honom att ringa upp.

  550. Det normala är att reportern ringer
    upp och konfronterar den ansvarige.

  551. Vi bad Raymond från Kamerun
    att göra det. Vi fick en stark scen.

  552. På det sättet kan man skapa scener
    även om de inte finns egentligen.

  553. Den kanske allvarligaste grävsynden
    trots allt-

  554. -är om man struntar
    i att göra line by line.

  555. Man struntar i att kvalitetssäkra.
    Det är ett begrepp-

  556. -som borde genomsyra
    alla redaktioner.

  557. Och allra mest de redaktioner
    som sysslar med grävande.

  558. Om man struntar i det, är risken
    att man blir en före detta grävare.

  559. Line by line
    är bara ett överlevnadskit.

  560. Hade "Uppdrag Granskning" inte
    haft det på ett systematiskt sätt-

  561. -hade "Uppdrag Granskning"
    nog inte funnits i dag.

  562. Reporterns uppgift
    är att göra en för-line by line.

  563. Att säkerställa att alla dokument
    finns i datorn eller på papper-

  564. -och att de är lätt åtkomliga.

  565. Vi jobbar med länkar eller fotnoter
    i manus.

  566. Allt ska verifieras,
    bokstavligt talat. Fakta, namn.

  567. Uttalande från intervjuade. Är det så
    att nån har fel, ska vi veta det.

  568. Vi ska inte bli överraskade av det.

  569. Inte minst, slutsatser. Hur långt
    kan vi gå i våra slutsatser?

  570. Jag vet att redaktioner som sysslar
    med gräv säger "vi gör line by line".

  571. Då frågar jag om de gör det
    med alla fakta, alla uppgifter.

  572. "Nej, bara de viktiga punkterna.
    De avgörande faktauppgifterna."

  573. Det räcker inte! Även
    harmlösa uppgifter ska verifieras.

  574. Här är Karin Mattisson,
    programledare och reporter.

  575. Hon är den som vunnit
    flest internationella priser.

  576. Men hon har inte vunnit Guldspaden.
    Hon är nominerad i kväll.

  577. Och... Ska man vinna Guldspaden
    får man inte ha fel i sak.

  578. Även ett litet harmlöst fel kommer
    utnyttjas maximalt av de vi granskar.

  579. Det blåses upp nåt groteskt.

  580. Sen blir det en debatt
    kring sakligheten i granskningen.

  581. Det bli ingen Guldspade, bland annat.
    Andra konsekvenser också.

  582. Ett exempel
    från Karin Mattissons jobb.

  583. En granskning av missbruksvården
    av unga missbrukare.

  584. Karin hade kontakt med en mamma
    som berättade om sin son-

  585. -som var missbrukare och intagen
    på ett hem som hette Herrgården.

  586. Hennes son hittades död på hemmet.

  587. Mamman berättade att hon
    hade ringt Herrgården sex gånger-

  588. -och sagt "min son är i bedrövligt
    skick, han håller på att dö".

  589. Då säger Karin till mamman:
    "Vi har nåt som heter line by line."

  590. "Vi måste verifiera allt vi påstår."

  591. "Kontakta ditt telekomföretag
    och be om en samtalslista"-

  592. -"så att vi kan verifiera
    att du ringde dem sex gånger."

  593. När vi kontrollerade listan
    som vi fick av mamman-

  594. -som blev imponerad
    av att vi gjorde det-

  595. -så hade hon bara ringt fem gånger.
    Fem i stället för sex.

  596. Gör det nån skillnad? Kanske inte,
    men det är precision.

  597. Det är ändå viss skillnad. Det är
    det som är vitsen med line by line.

  598. Att man strävar
    efter hundraprocentig precision.

  599. Om man granskar någon verksamhet
    eller någon person-

  600. -måste man säkerställa att man gör
    line by line enligt dessa tre steg.

  601. Fakta verifieras.
    Om det är ett nyhetsinslag-

  602. -kanske det bara tar en halvtimme
    att göra det.

  603. Slutsatser.
    Diskutera hur långt vi kan gå.

  604. Och tre: Säkra bemötandet.

  605. Kritiken a, b, c och d ska bemötas
    av bemötande a, b, c och d.

  606. Om ni nu följer mina goda råd,
    kan man säga att ni minimerar risken-

  607. -för att göra er skyldiga
    till de sju grävsynderna-

  608. -och det kommer gå spikrakt uppåt.
    Inga problem!

  609. Tack ska ni ha.

  610. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grävarens sju dödssynder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalister, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Tv, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss