Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Nostalgisoffan: Gräv som förändrade SverigeDela
  1. Lasse Brandeby kommer som praktikant.

  2. Vi fastnade för varandra
    och tyckte att allt ska vara möjligt.

  3. Vi sitter i en radiostation i Borås,
    men vi kan ringa Pinochet.

  4. Jag ska inte låta som Skavlan,
    men ta gott emot Britt-Marie Citron-

  5. -och Janne Josefsson!

  6. Vi tänkte göra så
    att vi delar upp det här.

  7. Vi färdas längs en kronologisk linje.

  8. Ni får sitta kvar sen,
    men här kan ni få vara.

  9. Sitt här bredvid mig. Blir det bra?

  10. Vi ska beta av tiden
    från forntid fram till 2002.

  11. Sen får ni sitta med,
    ni har funnits sen dess också.

  12. Vi ska se om min "klicker" fungerar.
    "30 år av grävande".

  13. När vi börjar
    den här historien 1989...

  14. Det kommer inte handla om föreningens
    historia, utan grävandets.

  15. Då har vi ett 70-tal i ryggen,
    och ett 80-tal.

  16. Vad minns ni av dem?

  17. 70-talet? Herrejävlar...

  18. Ja, vad jag minns?
    Jag gick ut Journalisthögskolan 1975.

  19. Eller "Kommunisthögskolan".

  20. Och hamnade då
    på samhällsredaktionen i Stockholm.

  21. Som var helt... Det var tidsspegeln,
    där jobbade killarna.

  22. Familjespegeln, där jobbade
    kvinnorna. Och så nya "Öppen kanal".

  23. Det var en otroligt spännande tid.

  24. Om man läste på
    om Journalisthögskolan...

  25. De som gick där, 80 % var VPK
    eller vänster därom. Kan det stämma?

  26. -Det vet väl du? Du var väl SKP:are?
    -Ja.

  27. Bara för att friska upp minnet:
    Så här såg förebilderna ut i USA.

  28. Bildsymboliken är fin,
    här är Sverige.

  29. Det var de stora avslöjandenas tid.
    Unga män.

  30. Ja, som vi lärde oss namnen på.
    Det är 70-talet.

  31. Jag gick ut Journalisthögskolan -74.

  32. -Nej, -84. Förlåt.
    -Då hoppar vi till 80-talet.

  33. Jag kommer ihåg att vi hade
    Göran Skytte där som föreläste.

  34. -Som liksom visade musklerna.
    -Han gjorde väl armhävningar?

  35. Och provocerade de manliga eleverna,
    som blev osams med honom.

  36. Vi tjejer sa ingenting. Det var vår
    bild av grävande, en sån som Skytte.

  37. Löpsedeln uppe till höger är hans
    avslöjande. Rainers nolltaxeringar.

  38. Man kan väl säga att 80-talet
    var mer präglat av nolltaxeringar...

  39. ...granskningar av skattefiffel
    och sånt.

  40. 80-talet för mig... Jag hoppade
    faktiskt av samhällsredaktionen.

  41. Jag längtade till Västsverige. Mina
    föräldrar flyttade till Bollebygd.

  42. Sen dök det upp en tjänst
    på Radio Göteborgs station i Borås-

  43. -där Lasse Brandeby
    kommer som praktikant.

  44. Vi fastnade för varandra.
    Vi tyckte att allt ska vara möjligt.

  45. Vi sitter i Borås, men vi kan ringa
    Pinochet eller Walesa i Warszawa.

  46. Vi gick ut med såna grejer... Vi
    tog reda på nolltaxerare i Göteborg-

  47. -och skickade ut Lennart Persson
    från Aktuellt som reporter.

  48. Vi sände mellan 22 och 24,
    och knackade på där kvart över tio.

  49. "Hej, här finns det pengar."

  50. "Vi söker din man", säger Persson.
    Han är trevlig.

  51. Hon svarar: "Han är i Hong Kong,
    London och Paris."

  52. Han blir välkommen in.

  53. Plötsligt ringer nån
    och anklagar henne för alltihop.

  54. Det blir sån otrolig radio.

  55. Det handlade om klassamhället.
    Nolltaxerare, som du säger.

  56. Avstampet när vi går in i det här,
    är det här:

  57. När SKOP 2013 rankade avslöjanden
    kom det här faktiskt först.

  58. Ebbe Carlsson-affären. Jag vet inte
    om man ser det så nu också.

  59. Det här var typ -88.
    Nu tar vi från -89.

  60. Det är ett årtionde då grävande-
    journalistiken sett ut så här.

  61. Sen går vi från -89. Hur minns ni de
    första året av 90-talet, Britt-Marie?

  62. -Första åren av...?
    -Britt-Marie.

  63. Jag började på landsortstidning
    på 80-talet.

  64. Kom så småningom ut som redigerare
    och sen som...

  65. Där kan jag förresten säga,
    apropå tillbakablick...

  66. Vi var ett 60-tal journalister
    på Smålandstidningen-

  67. -Smålands Dagblad och de här
    tidningarna som har samma ägare.

  68. Vi var två
    som hade gått Journalisthögskolan.

  69. Så såg det ut på landsorten.

  70. Många har bilden av att du
    började gräva när du kom till Motala.

  71. Det stämmer inte.
    Jag blev lokalredaktör i Aneby.

  72. Då grävde vi jättemycket.

  73. Orsaken till att vi grävde...
    Vi ville det, vi tyckte det var kul.

  74. Det var roligt
    att reta upp kommunalrådet.

  75. Vi var två som båda ville gräva.

  76. Då delade man upp det. En fyllde
    Anebysidan, medan den andra grävde.

  77. Så turades vi så.
    Vår lycka var att vi hade ingen chef.

  78. De brydde sig inte om Aneby. De
    var glada så länge vi fyllde sidorna.

  79. Det var den bästa grävperioden,
    när jag inte hade nån chef.

  80. Vad drog de för slutsats
    på redaktionen?

  81. Ja, det var inte populärt. Jag
    var på gränsen till att bli avskedad.

  82. Vi granskade de frireligiösa.
    Och vår nya vd-

  83. -som också var ansvarig utgivare,
    han var med i Pingstvännerna.

  84. De ringde honom och klagade.
    Då blev det hett om öronen.

  85. -Vad tyckte läsarna?
    -Det var det som räddade mig kvar.

  86. Prenumerationssifforna i Aneby
    steg under de åren.

  87. "Äntligen står det nåt!"

  88. När vi förberedde det här...
    När man räknar upp stora avslöjanden-

  89. -är det inte så många avslöjanden
    de första åren på 90-talet.

  90. Det är väldigt mycket annat.
    Det är rasism, lasermannen-

  91. -500-procents ränta,
    Ian och Bert, Bosnienkrig.

  92. Som jag minns det då, var det:
    "Gräva? Vi har inte tid."

  93. "Vi måste hålla på med annat."
    Det var stor kris i ekonomin.

  94. Jag började göra mina första filmer
    i slutet av 80-talet.

  95. När jag blev frilansare.
    Jag slutade med lokalradio.

  96. Lokalradion
    skulle bli mer bara underhållning.

  97. Jag minns dig väl från lokalradion.
    Jag bodde i Göteborg.

  98. -Då så...
    -Där har ni missat nåt.

  99. Jag fattade inte vidden av att
    frilansa med granskande journalistik.

  100. För att... Jag tror det var
    andra eller tredje filmen jag gör-

  101. -som hette
    "Tredje vägens miljonärer".

  102. Jag åkte runt med Kjell-Olof Feldt
    i baksätet-

  103. -och slog ner i olika områden där
    han fick kommentera och fick frågor.

  104. När jag kommer hem efter
    att ha hyrt en fotograf, en bil-

  105. -en ljudtekniker
    och bott på hotell...

  106. Jag kommer till det första företaget,
    Boliden hade nåt i Helsingborg...

  107. Jag hade blivit lovad att komma in
    och filma. De säger "absolut inte".

  108. Vi åker till nästa. Det hade gått
    en bannbulla över hela Sverige.

  109. När jag kommer hem efter en vecka...
    Jag hade fått insatt 450 000-

  110. -men 75 000 hade gått åt.
    Och inte filmat nånting!

  111. Jag lägger mig och skakar.
    "Vad fan har jag gjort?"

  112. -Sen var det 2000...
    -Jag hoppar fram till det här.

  113. Det här hände -91, va? -91-92.

  114. "Striptease" startar. Jag går
    rakt in i den diskussion som fanns.

  115. Om vi tänker att vi såg
    de tuffa grabbarna från 80-talet-

  116. -så var bilden av "Striptease"
    också väldigt grabbig. Hästsvansar.

  117. -Vad fanns det för grund för det?
    -För grund?

  118. Nej, det var bara två som hade häst-
    svans. En var i tv, en var chef.

  119. -Men det var ett begrepp.
    -Chefen hade hästsvans.

  120. Jag hade ingen hästsvans.
    Men grabbigheten kanske fanns där.

  121. Det var också det här
    att vi slog in... Inte öppna dörrar.

  122. Nu går jag bara till mig själv.
    Det var en längtan efter...

  123. Makten blev alltmer anonym.
    Gömde sig och ville inte vara med.

  124. Vi menade
    att makten måste synliggöras.

  125. Inte bara att vi accepterar stängda
    dörrar, utan att vi får med dem.

  126. Ibland hände det att vi åkte hem...
    Vilket ju är en integritetskränkning.

  127. Formatet var klassiskt. Reportern
    som jagar makthavare, dolda kameror.

  128. Absolut. Det finns bilder
    när de går emot kameran...

  129. Det sker sällan nu, de har lärt sig.
    Det var konfrontativ journalistik.

  130. Man ställde folk till svars. Absolut.

  131. För er som inte minns det här:
    Vem var er första programledare?

  132. -Jag minns honom.
    -Det var ett oväntat val faktiskt.

  133. Det var ett oväntat val.
    Det var en känd socialdemokrat.

  134. Ja, han tillhörde Feldts...
    Vad kallar man det?

  135. -Pojkar. Jens Orback.
    -Han var ju finansminister.

  136. Jag hade gjort en kritisk film
    om Kjell-Olof Feldt. Sen kommer han.

  137. Man kände "det här är inte så bra".
    Sen blev vi väldigt bra vänner.

  138. -Han var inte så länge. Han...
    -Sen blev det "60 Minutes"-format.

  139. Mikael Olsson
    som var redaktionschef ville det.

  140. Det var profilerade reportrar,
    varav jag var en-

  141. -som presenterade reportage.
    Programledaren försvann.

  142. Jag skyndar på lite. Vi hoppar fram.

  143. Början av 90-talet var ganska mycket
    stiltje för stora avslöjanden.

  144. Sen kommer det här.

  145. Det är Mona Sahlin, 1995.

  146. För er som är lite yngre: Mona Sahlin
    skulle ta över som statsminister.

  147. Expressen grävde fram hennes ekonomi.
    Hon tog ut pengar på statliga kort.

  148. Det kallades för Tobleroneaffären.
    På nåt kvitto stod det Toblerone.

  149. Britt-Marie, vilken betydelse har
    affären för det svenska grävandet?

  150. För mig hade det stor betydelse.

  151. Jag satt som kommunreporter i Motala.
    Och...

  152. Början på Motalaskandalen
    var att min nya chefredaktör-

  153. -hade fått en inbjudan till smoking-
    middag av kommunens starke man.

  154. Jag som kommunreporter visste
    att det var sprit i representationen.

  155. Jag kunde inte tänka mig att man satt
    på smokingmiddag med mineralvatten.

  156. Men när Mona Sahlin kom in i det här
    fick jag ett verktyg.

  157. Kontokort hade jag inte tänkt på.
    Jag visste inte vad det var riktigt.

  158. "Kontokort, det kanske
    de har i kommunerna också."

  159. Det var ingången
    till Motalaskandalen.

  160. Ja, du kommer till Motala.

  161. -I korthet, då? Motalaaffären.
    -För er unga som inte minns.

  162. Det var så att 1998...

  163. ...dömdes sex politiker
    och en hög tjänsteman...

  164. Höga politiker
    och tjänstemän i Motala.

  165. Huvudmannen till fängelse i två år
    för grov trolöshet mot huvudman.

  166. En till fick fängelse och så vidare.

  167. Vad hade de gjort? De hade rest
    på massor med nöjesresor utomlands.

  168. En gång om året
    tog de med sig fruarna-

  169. -så att de fick se
    vilket viktigt arbete man gjorde.

  170. Man hade köpt prylar till sig själv.
    Ren privatkonsumtion.

  171. Allt från kostymer till bilar.

  172. Sen visade det sig när polisen gick
    in att det låg ett bedrägeri i det.

  173. Huvudmannen hade fört över hundra-
    tusentals kronor till sin hustru.

  174. Boken som jag lagt upp en bild på,
    där beskriver du grävandet.

  175. Det är en fantastisk historia
    om alla bortförklaringar.

  176. -Det var inte enkelt i början.
    -De ljög ju som en häst travar.

  177. De ljög nästan för mycket. Det
    blev otroligt, det drev mig vidare.

  178. Kontokorten räckte inte.
    Det var kreativ bokföring.

  179. Jag fick lära mig
    hur man går in i redovisningssystem.

  180. Jag har ägnat många år
    åt att föra det vidare.

  181. Jag vet att många som sitter här
    är duktiga på redovisning.

  182. 90-talet är ett speciellt årtionde.
    Sverige håller på att gå i konkurs.

  183. Det var mycket nedskärningar
    i kommunerna.

  184. Ganska kärvt i samhället.
    Vad spelade det för roll?

  185. Vi pratade om det där.

  186. Det slog mig att det här med att
    man började gräva mer på landsorten-

  187. -delvis kan ha hängt ihop
    med den ekonomiska krisen.

  188. När jag jobbade under 80-talet
    var det bara fler tjänster.

  189. Nya verksamheter.
    Hela tiden utökade kommunerna.

  190. I början av 90-talet vände det helt.
    Det blev neddragningar.

  191. Det talades om att vi måste spara
    och säga upp folk.

  192. Då blev det intressantare att granska
    vart skattemedlen tog vägen.

  193. Du hade nåt exempel till och med?

  194. I Motala diskuterade man
    att dra in mjölken för skolbarnen.

  195. De skulle bara få vatten till maten.
    Sånt retade folk.

  196. Det är möjligt att folk innan dess
    inte hade blivit så upprörda-

  197. -om man skrev om
    en och annan spritnota i kommunen.

  198. När det ställdes
    mot att barnen inte skulle få mjölk-

  199. -förstår ni att Motalaborna
    var i uppror.

  200. Du fick Stora Journalistpriset. Det
    är det mest klassiska av lokala gräv.

  201. Det håller nog alla med om.
    Fick du en Guldspade?

  202. Nej, en Guldspade fick jag inte.
    Jag fick ett hedersomnämnande.

  203. Då hoppar vi till Janne.

  204. Det är Osmo Vallo,
    som Hannes Råstam och jag gör...

  205. Jag tror...
    Vi började jobba ihop nån gång -96.

  206. Vi fick också en Guldspade
    för ett jobb vi gjorde i Göteborg-

  207. -som handlade om
    en arbetsförmedling för invandrare.

  208. Men Osmo Vallo gör vi -97-98.

  209. Det handlar om en missbrukare
    som dör under ett polisingripande.

  210. Det hade stått nåt i tidningar-

  211. -om att det fanns uppgifter
    om att det inte stod rätt till.

  212. Jag åker till Karlstad
    och pratar med folk.

  213. Jag får mig till livs
    en historia man knappt tror på.

  214. Och tack vare Hannes
    väldigt mycket...

  215. Om jag var besatt som journalist,
    var ju han ännu mer besatt.

  216. Han var helt galen i journalistik
    på ett annat sätt.

  217. Jag ville hitta historier
    som sa nåt om samhället.

  218. Han kunde gå in i detaljer,
    som var nödvändigt för detta.

  219. Osmo Vallos mamma
    vägrade att låta kroppen obduceras.

  220. Hon frös in honom.
    När jag träffade henne första gången-

  221. -tänkte vi
    att hon har tomtar på loftet.

  222. "Obduktionsprotokollet stämmer inte."
    Det gjorde det inte.

  223. Det var tack vare Hannes. Han ringer
    mig på nätterna och säger "skada 73".

  224. Man trampar ihjäl Osmo Vallo.
    Det är en "cover up"-historia-

  225. -där läkare, Rättsmedicinalverket
    och polismästare håller det...

  226. De vrider till det.

  227. Man började obducera honom...
    Man gjorde om obduktionen.

  228. Vi fick telefonsamtal, där man hör
    hur rättsläkare och poliser-

  229. -är överens om att hunden som
    bet honom... De stampade ihjäl honom.

  230. Det fanns tio vittnen som tittade på.

  231. Det fanns ingenting i obduktionen
    som tydde på det, annat än skada 79-

  232. -som Hannes ringer om mitt i natten.
    "Kan vi inte ta det i morgon?" "Nej."

  233. Sen är det presskonferens
    i Stockholm. Fullt med journalister.

  234. De hittar fem revbensbrott
    exakt där polismannens stamp tog.

  235. Men de säger "det kan inte
    vara så att vi har missat det".

  236. "Det är så stora skador. De måste
    ha tappat liket efter obduktionen."

  237. Det var
    att hälla napalm på mig och Hannes.

  238. Men det funkade,
    media gick ändå på det.

  239. Det var 90-talets avslöjande från
    "Striptease". "Uppdrag Granskning"?

  240. -Det är "Striptease".
    -Ni får Stora Journalistpriset.

  241. -Fick ni nån Guldspade?
    -Nej.

  242. -Vad hände på Guldspadefesten?
    -Det var väl -98, då.

  243. Vi var nominerade i grävarklassen.
    Det var i Växjö, som sagt.

  244. Och en reporter vinner
    som heter Fredrik Undevik.

  245. Han hade gjort nåt reportage
    som alla har glömt.

  246. Det är en fantastisk kille.

  247. -Vad händer på kvällen?
    -Jag vill bara säga det.

  248. Vi tyckte att vi skulle vinna med
    Osmo Vallo, men det gjorde vi inte.

  249. Vi var ledsna,
    men Hannes gick ner i svart.

  250. Han ville inte ens ha hederspriset.
    Jag får säga några väl valda ord.

  251. -Jag ser bara hans...
    -Ni stannade inte kvar?

  252. Nej. Hannes säger, och då är
    klockan kvart över elva på kvällen...

  253. Då ville han åka till Göteborg.
    Det är snöstorm.

  254. "Vi kan väl ligga över åtminstone?"
    "Nej, nu åker jag."

  255. Vi sitter där, och får stanna
    och övernatta på vägen.

  256. -Han var riktigt förbannad.
    -Känner du igen känslan, Britt-Marie?

  257. Nej. Jag hade inte så stort ego.

  258. -Jag tänkte...
    -Vad sa du?

  259. Jag hade inte så stort ego.
    "De har säkert rätt."

  260. -Var du där, då?
    -Nej, inte... Du menar motsvarande?

  261. -Du fick hederspriset.
    -Det fanns en förklaring i ditt fall.

  262. -Det var bara halva resan in.
    -Nej, det var fullt ut.

  263. Det var inte lika snyggt.

  264. De som vann var på en större tidning
    och hade fått två månader på sig.

  265. Två stycken, nån redigerare
    som jobbade med dem och nån fotograf.

  266. Jag kastade ut mina artiklar
    varje kväll. Nattchefen skrev-

  267. -"nu är det deadline".

  268. Jag förstår ju att de blev
    lite bländade av det andra jobbet.

  269. Ja, precis.
    - Janne, du är ju aktuell...

  270. Det är så man säger nu. Du är aktuell
    med en kommande tv-serie.

  271. Där du, det låter hemskt,
    blickar tillbaka på ditt liv.

  272. Nej, det skulle jag inte säga.

  273. Jag går i mina egna fotspår,
    kan man säga.

  274. Du kan berätta själv. Vad gör du?
    Det är fem program.

  275. Jag gjorde det 2006 också. Gick
    tillbaka för att se vad som hänt.

  276. Det finns en dramaturgi i det
    som är spännande.

  277. Denna gången försöker jag göra det
    med program som blivit omdiskuterade.

  278. Inte några highlights direkt.
    Det är inte synonymt med det.

  279. Men... Jag vill närma mig både de
    som har drabbats av min journalistik-

  280. -och de som kanske i nån mening haft
    nytta av den. Det är inte helt lätt.

  281. Det är inte lätt att få med människor
    en andra gång. De är inte glada.

  282. Du berättade i går om nån du
    ringde upp, när du presenterade dig.

  283. Ja, jag försöker närma mig
    några personer.

  284. En del är stora makthavare.

  285. Jag kontaktades av Antonia Ax:son
    Johnson för två år sen.

  286. Vi gjorde om oegentligheter
    inom Stadsmissionen-

  287. -där hon var styrelseordförande.

  288. Hon hyrde en pr-firma
    och satte munkavle på alla där.

  289. Vi gör en överfallsintervju med
    henne. Vi väntar ut henne en kväll.

  290. Hon kan inte glömma det. Hon
    förlorade internationella uppdrag.

  291. När jag kommer till henne, säger hon
    att det var som en våldtäkt.

  292. Hon tog det hårt. Även andra.

  293. Sen ringer jag upp en man, som jag
    är ansvarig för att ha pekat ut-

  294. -som skurk i tv.
    Det har gått väldigt många år.

  295. Jag ringer upp, säger vem jag är
    och frågar om jag kommit rätt.

  296. "Du har absolut kommit rätt."
    Sen förklarar han hur det har varit.

  297. Han minns det som i går.
    Han övervägde att ta sitt liv.

  298. -Det där gör att...
    -Han sa "du har förstört mitt liv".

  299. Ja, jag har förstört
    många människors liv.

  300. -Vi har ju haft...
    -Hon som vi ser på bilden här.

  301. -Vad sa du?
    -Hon vi ser på bilden. Vem är det?

  302. Hon var ordförande i socialnämnden
    i Oskarshamn.

  303. Hon blev mordhotad-

  304. -och fick väldigt mycket kritik.

  305. De tog nåns barn?

  306. Ett lätt begåvningshandikappat par
    som blev fråntagna sitt barn.

  307. Och... Jag har gjort sådana program,
    sociala utredningar som gått fel.

  308. Jag gjorde om Louise. Hon levde med
    pappan under miserabla förhållanden.

  309. Ingen gjorde nåt! Polisen
    ringer till socialen på natten.

  310. "Hon injicerar i skogen."

  311. Här var det en utredning
    om att ta ett barn.

  312. Det är ett av det grövsta våld
    ett samhälle kan göra.

  313. De har rätt att göra det,
    men det ska vara bra utredningar.

  314. Det leder till, i det här fallet,
    att hon och kollegerna far illa.

  315. Inte minst
    för att de inte är vana med media.

  316. De har inte riktigt tänkt igenom
    vad det är för beslut de har fattat.

  317. Att göra det i tv är nån slags...
    Ja, det är en offentlig avrättning.

  318. Hur har det varit
    att möta de här efteråt?

  319. Ja, jag reflekterar över det
    innan vi sänder.

  320. Ta valstuge-reportaget.
    Det skrevs böcker om att de for illa.

  321. Inte bara de själva.
    Familjen, barnen.

  322. Valstuge-reportaget är 2002.
    Dold kamera i valstugor.

  323. Främst var det moderater
    som sa ganska rasistiska saker.

  324. Vi fick Stora Journalistpriset.

  325. Vi förändrade livet
    till det negativa.

  326. Hur mår de här personerna i dag?

  327. Jag har träffat en del av dem.
    En som råkade väldigt illa ut.

  328. Han hette Christer Ewe
    och var kommunalråd i...

  329. Det var i Oskarshamn. Nej, Kalmar?
    Kristianstad var det!

  330. Det är han som säger...
    Jag använde en teknik då-

  331. -som man kan ifrågasätta,
    som i nån bemärkelse är infam.

  332. I den dolda inspelningen, där Lars
    Göran låtsas vara vanlig väljare...

  333. Det är där
    man skulle ta fajten mot rasism.

  334. Han säger "muslimer är bara bra på
    att föda barn och utnyttja systemet".

  335. Sen åker jag en vecka efteråt
    till de vi har spelat in, som Ewe-

  336. -och frågar:
    "Hur ser du på flyktingpolitiken?"

  337. Det är som helt olika personer! Jag
    säger inget om nån hemlig inspelning.

  338. Det gör jag först efteråt.
    Det blir katastrof för honom.

  339. Det var för
    att skildra en utveckling-

  340. -där de demokratiska partierna
    spelade dubbelt.

  341. Jag skyndar på lite. Nån av dem,
    när du visar att "så här sa du"-

  342. -säger "det där är inte jag".
    Du säger "det är det visst".

  343. Han är i chock.

  344. Hur har ni förhållit er etiskt
    till det? Att namnge dem igen.

  345. Just den personen har jag försökt
    närma mig på många olika sätt.

  346. Han har uttalat sig i en bok anonymt.
    Jag förstår att...

  347. Kan det upplevas
    som ett nytt övergrepp?

  348. Vi kan inte visa honom i dag med namn
    och bild. Det gör vi inte heller.

  349. Om det då var befogat, det kan man
    ifrågasätta nu om det var befogat-

  350. -eller om det var underhållningsvåld.

  351. Att i dag göra det,
    sjutton år efteråt-

  352. -det har ansvarig utgivare sagt
    att det gör man inte. Det är rätt.

  353. Det är alltid ett dilemma när
    man jobbar med grävande journalistik-

  354. -med den kraft det har haft
    och har i dag.

  355. Jag var på Swedbank...
    Det är banbrytande.

  356. Jag vill bara säga att det är
    en konflikt mellan total empati-

  357. -och det granskande uppdraget.

  358. Den konflikten... Jag kan
    inte bara hänvisa till chefer.

  359. Jag måste
    kunna se folk i ögonen efteråt.

  360. Vi ska plocka upp de andra. Jag
    har en fråga till dig apropå det här.

  361. Jag stötte på Magnus Danielsson,
    som sett alla "Uppdrag Granskning".

  362. Han har gjort en avhandling om det.
    Han sa att om man ska vinna pris-

  363. -då ska man använda dold kamera.
    Var tionde program med dold kamera-

  364. -vinner pris, medan bara var
    trehundrade program utan gör det.

  365. Det är svårt att vinna pris
    utan dold kamera.

  366. Man kan räkna på allt.
    Jag vet inte om det har...

  367. Dold kamera, jag har varit i USA
    och träffat journalister där-

  368. -och haft diskussioner med dem.
    De använder det i tid och otid.

  369. Det är en integritetskränkande metod.
    Jag vill själv inte råka ut för det.

  370. Ibland är det nödvändigt,
    men man måste ha på fötterna.

  371. Det måste avslöja nåt av dignitet,
    och vara folk i maktposition.

  372. Att bara använda dold kamera,
    som inte är tillåtet i Frankrike...

  373. Det är det i Sverige.

  374. Det "gangstrifierar" personer,
    det är lite skakig bild och så.

  375. Man ska tänka till mer än en gång.

  376. I valstugorna
    tycker jag det var befogat, men...

  377. Vi kan återvända till det. Vi
    plockar upp Mathias, Jenny och Åsa.

  378. Välkomna upp.

  379. Det här är Åsa Nicander-

  380. -tidigare nyhetschef och grävmotor på
    Helsingborgs Dagblad. Numera på SVT.

  381. Mathias Ståhle, tidigare grävgeni
    på Eskilstunakuriren.

  382. Nu på Svenska Dagbladet.
    Och Jenny Küttim, frilans.

  383. Under våren
    har du varit på "Veckans brott".

  384. Vi kan börja...
    Jag börjar med Mathias.

  385. När du hör de här två,
    vad tänker du?

  386. Om vi går vidare
    till den här tidsperioden.

  387. Får jag hoppa till sent 90-tal,
    när jag kom med i matchen?

  388. Det är roligt att det är just ni två
    som sitter här.

  389. Ni har båda varit inspiratörer
    för att jag ville bli journalist-

  390. -under 90-talet när man pluggade.

  391. Egentligen var det Janne först.
    Som ung vuxen tittar man på tv-

  392. -och ser den här hårda killen
    stövla på som en hamnarbetare.

  393. Sån ville man vara.
    Så stentuff ville jag också vara.

  394. Sen kommer man till nån insikt
    att det nog inte är jag.

  395. Folk skulle garva. Jag pratar
    gnällbältes-västmanländska.

  396. Det går inte!

  397. Då dyker Britt-Marie upp
    med Sölveboken och framför allt...

  398. Boken var min ingång. Jag träffade
    också Britt-Marie på seminarier.

  399. Om jag var student eller tidig
    praktikant kommer jag inte ihåg.

  400. Hon tog sig tid att lyssna
    och svara på nybörjarfrågor.

  401. Då förstod jag att man kan göra det
    som Janne gör-

  402. -fast på ett lite annat sätt.
    Det går att göra grävjournalistik-

  403. -på lokaltidningar.

  404. Det har varit min marknad under
    merparten av mitt yrkesverksamma liv.

  405. Apropå tidslinjen för Britt-Marie.
    Efter Motalaskandalen, vad händer då?

  406. Nåt år fram i tiden.
    Då blir det mycket annat.

  407. Precis. Jag blev ju...

  408. ...inbjuden till JMK
    för att föreläsa om Motalaskandalen.

  409. Det blev början på en lång period,
    femton år-

  410. -där jag i huvudsak som frilans
    arbetade med att utbilda kolleger.

  411. Jag jobbade också. Den insikten
    måste man ha som grävlärare-

  412. -att man måste ha en egen praktik
    och utvecklas.

  413. Jag jobbade och grävde mycket
    på Folkbladet i Norrköping.

  414. -Sen Fojo?
    -Det var tidigt jag kom till Fojo.

  415. Och dels grävde i en kommun-

  416. -och fram med fakta
    under många, många år.

  417. Det är nästan jobbigt
    att komma till Gräv nu.

  418. Det är så många som gått kurserna.
    Man måste prata med så många.

  419. Om vi tar början på 2000-talet,
    vilka...

  420. Vad är inne att gräva i
    i början av 2000-talet?

  421. Ni där borta?

  422. För min egen del, om man startar
    precis i början av 00-talet...

  423. På lokaltidningar
    ligger man nåt år efter rikspressen.

  424. Då var man inspirerad av det
    redaktionsövergripande samarbetet.

  425. Kartläggningen av högerextrema
    och motorcykelgäng i Stockholm.

  426. Det var nog också
    mitt allra första grävprojekt.

  427. Jag blev inkopplad på ett sånt
    i Sörmland.

  428. Åsa, det här med att organisera upp
    grävandet? Det händer nåt här.

  429. Spännande att Britt-Marie säger att
    det var bäst när hon saknade chef.

  430. Det var förutsättningen.
    Så såg det ut i många år-

  431. -men där hände det nåt på 2000-talet.

  432. Där ett antal redaktioner,
    och nu pratar jag tidningsvärlden-

  433. -som ska ha en ekonomi som går ihop.

  434. Där man börjar se att det finns
    nån form av lönsamhet i det här.

  435. Internet kommer.
    Mycket blir allmängods.

  436. Vi måste hålla kvalitet.
    Då handlar det om papperstidningen.

  437. Man måste ha ett tungt material där.
    Jag är nyhetschef i Helsingborg-

  438. -och får i uppdrag att säkra grävet.

  439. Jag ska hitta
    en organisation för det här-

  440. -och bygger med Lars Andreasson
    nåt vi kallade ett grävnav-

  441. -som skilde sig
    från en traditionell grävgrupp.

  442. Vi var flera.
    Hans Petersson Hammer på GP.

  443. Vi kom med ett chefsperspektiv
    och kräver gräv.

  444. Och... Under en period kände jag mig
    nästan som handelsresande i gräv.

  445. Redaktionerna och ledningarna
    hade vaknat.

  446. Det händer nåt här. Om grävandet inte
    var så hett i början av 90-talet-

  447. -så i början av 2000
    ser ledningarna ett värde i det.

  448. Några år in på 2000-talet.

  449. Vi ska färdas på nostalgistegen. Om
    man ska nämna gräv som varit viktiga-

  450. -ska man visa den här bilden.
    Det är trojkan som etablerar sig.

  451. Joachim Dyfvermark, Sven Bergman
    och Fredrik Laurin.

  452. Lilla "Kalla fakta" spöar upp SVT
    med det här Egypten-avslöjandet.

  453. Man ska väl bara nämna det.
    Jag hoppar vidare.

  454. Det här är i och för sig Aftonbladets
    nazisthaveri på 90-talet.

  455. Sen har det blivit granskningar
    av extremister och nazister.

  456. Det har gått i vågor.
    - Mathias, du har jobbat med det.

  457. Relativt mycket. Det började med
    en rak karbonkopia på rikspressen.

  458. Fast vi skulle göra det på ett lokalt
    plan. Mälardalen i stället.

  459. Man räknade, hade suddiga profil-
    bilder och åldrar på de inblandade.

  460. Hur många var de?
    Vad hade de inflytande över?

  461. Det här gjordes,
    om jag kommer ihåg rätt...

  462. Göteborgskravallerna pågår samtidigt.

  463. Vad ägnar man sig åt?
    Högerextremister.

  464. Det fanns nån beröringsskräck
    för att gå på den andra sidan.

  465. Det finns extremister på andra sidan,
    i det här fallet vänsterextrema.

  466. Det upplevde jag var väldigt svårt
    att få skriva om.

  467. Det tog mig tio år innan jag fick
    till en kartläggning av den miljön.

  468. Motståndet var inte stenhårt
    i tio år. De är ju inte lika aktiva.

  469. Det tog en stund
    innan man hittade ett case.

  470. När man skulle granska de på
    vänstersidan blev det mer känsligt?

  471. -Helt klart.
    -Vi snackar inte "lite känsligt".

  472. Det är för fan
    frågan om en aktiv mörkning-

  473. -på grund av
    att man går på det här snacket-

  474. -att det antifascistiska våldet
    är ett självförsvar.

  475. När vi bestämde oss... Vi tog kontakt
    med dig på Eskilstunakuriren.

  476. Vi gör nazistvåldet. Jag har gjort
    mycket om nazisterna på 90-talet.

  477. Det här är 2014 eller nåt sånt.

  478. Vi fick mycket hyllningar,
    Axel Gordh Humlesjö och jag.

  479. När vi ska göra om vänstervåldet...

  480. Vi tittar på YouTube när de nästan
    sparkar ihjäl två slovakiska...

  481. Ingen har visat det. Jag har suttit
    på grävseminarier med 600-700.

  482. Varför mörkar man?
    Ingen har visat det.

  483. Är det annorlunda i dag?
    Är diskursen annorlunda i dag?

  484. -Det är inte bättre.
    -Mathias?

  485. Ja och nej.
    Jag tror att ett problem i det här...

  486. När tidningarna
    kartlade högerextremister-

  487. -rörde det sig
    om vanlig kriminalbevakning.

  488. Man bevakar folk som saknar koppling
    till den här akademiska världen-

  489. -som en tidningsredaktion är. När
    man började titta på vänstervåldet-

  490. -stötte jag själv på flera fall
    där det fanns personband-

  491. -till min egen redaktion.
    Inte så att det fanns aktivister där-

  492. -men folk som var släkt
    eller vänner som umgicks privat.

  493. Allt har hanterats professionellt-

  494. -men det är mycket svårare
    att granska någon-

  495. -som står den egna redaktionen nära.
    Sånt påverkar.

  496. Jag tänkte att vi får färdas fram
    för att hinna med. Jenny?

  497. Du kommer in i det här.
    Egentligen tar du över.

  498. När Hannes inte längre
    jobbar med Janne, så blir det du.

  499. Det här är Hannes Råstam.
    Hur kommer du in i det här?

  500. Jag kom alldeles ny och färsk
    från journalistutbildningen.

  501. Jag träffar Hannes och frågar varför
    det bara är gubbar som får gräva.

  502. Hannes skrattar lite och instämmer.

  503. Han menar att det finns en udda logik
    om att man måste förtjäna sin plats.

  504. Man måste ha ett antal år i ryggen
    för att bli en bra grävare.

  505. "Det stämmer inte", säger Hannes.
    "Ska du gräva, gör det på en gång."

  506. Av en händelse hamnade vi på samma
    redaktion på "Dokument inifrån".

  507. Jag arbetade med Hannes Råstam
    i de fyra sista dokumentärerna-

  508. -som Hannes gör innan han går bort.

  509. Den första
    var väl om pyromanbränderna i Falun.

  510. Där barn och ungdomar hade dömts
    för ett sjuttiotal bränder.

  511. De hade inte tuttat på nåt av dem.

  512. De hade erkänt,
    pressade i polisförhör.

  513. Det var en engångspunkt. Den här
    pyromanen ringde till Hannes och sa:

  514. "Det är jag som har gjort det. Hjälp
    mig att reda ut den här historien."

  515. Vi försökte kartlägga vem han var.

  516. Jag tror vi hittade honom också,
    men han erkände aldrig.

  517. Det var väldigt tydligt hur han...

  518. Amerikanska experter visade
    hur man kan få oskyldiga att erkänna.

  519. Det här är vad jag tror,
    jag tror många här håller med mig.

  520. När man i framtiden blickar tillbaka
    på de här 30 åren-

  521. -och ska utnämna det största
    avslöjandet, vad säger man då?

  522. -Jag tror jag har det på nästa bild.
    -Då är det ju Thomas Quick.

  523. Vilket på sätt och vis
    var Hannes Råstams främsta verk.

  524. Det var frukten
    av all journalistik han gjort innan-

  525. -som blandades upp i det här fallet.

  526. Vilket var ett av mina första gräv.
    Otroligt spännande och viktigt.

  527. Den första dokumentären han gjorde
    om Quick, den var du med och gjorde.

  528. -Absolut. Vi gjorde tre stycken.
    -Fick du nån Guldspade?

  529. -Nej.
    -Och inte Hannes heller.

  530. Vi fick ett hedersomnämnande.

  531. -Tog han emot det?
    -Han tog inte emot det.

  532. Han satt hemma. Det var
    ett av de gräven som streamades.

  533. Jag fick ta emot det. Jag glömde säga
    vad jag hette, ingen kände till mig.

  534. Det var pinsamt. Jag gav honom en
    känga, som han såg genom streamingen.

  535. Sen skällde jag ut honom efteråt.

  536. Vi pratar om Quick. Nu har vi sagt
    att Josefsson kommer med en serie-

  537. -där han går tillbaka
    i gamla reportage.

  538. -I september, vad händer då?
    -I september så...

  539. ...blir jag en filmkaraktär
    plötsligt.

  540. Thomas Quick
    är "the gift that keeps on giving".

  541. -Nu ska det bli spelfilm.
    -Vilka ser vi på bilden?

  542. Vi ser Alba August.
    Hon kommer spela mig i filmen.

  543. Sen har vi Mikael Håfström,
    som är regissör.

  544. Och Jonas Karlsson som spelar Hannes.

  545. I mitten David Dencik,
    som kommer spela Sture Bergwall.

  546. -Wow...
    -Vilken rollbesättning.

  547. Jag är odödlig och kan gå i pension.

  548. -Filmen är klippt och klar.
    -Ja, det blir nog bra.

  549. -Har du sett den?
    -Ja.

  550. -Är den bra?
    -Ja. Jag skrattade lite för mycket.

  551. Det var stor igenkänningsfaktor.

  552. Sen grät jag också, riktiga tårar
    rullade nerför kinderna.

  553. Den innehar nog det mesta.
    Galenskap, korrupta polisutredningar.

  554. Det säger nåt om vår samtid,
    och vårt rättssystem framför allt.

  555. Och blir viktig för den yngre
    publiken. Folk vet knappt om det-

  556. -när jag pratar med dina elever.
    Thomas Quick alltså.

  557. -De vet inte om det?
    -Nej.

  558. Bra att du berättar om det.

  559. Jag tänker på ett annat spår.
    Du har varit med om flera samarbeten.

  560. Hannes Råstam, Dan Josefsson
    var ett annat samarbete.

  561. Är den svenska journalistiken
    djärv nog att granska alla?

  562. -Den... Nej.
    -Vi har granskat Ingvar Kamprad.

  563. Vi kan granska ganska många,
    både stora och små kriminella.

  564. Nu för tiden är vi bra
    på att granska stora datamängder.

  565. -Men jag tror...
    -Om vi går riktigt högt upp?

  566. -Typ statschefen.
    -Det finns en som är svår.

  567. Det är vår kung. Det är enda gången
    som jag känt att jag har motarbetats.

  568. Det var när jag och Nuri Kino
    granskade kungen-

  569. -och kungens vänners
    kontakter med kriminella 2011.

  570. -Det blev aldrig nåt?
    -Nej.

  571. Det slutade
    med en SÄPO-förundersökning...

  572. ...med stulet källmaterial,
    som sen publicerades i Expressen.

  573. Vi fick leva med livvakter och...
    Ja, det gick omkull.

  574. -Det hände mycket konstigt?
    -Ja.

  575. Källmaterial blev stulet?
    Det dök upp på andra håll.

  576. Anders Lettström, kungens vän...

  577. ...gav en usb-sticka till Expressen,
    som publicerade vårt material.

  578. Nu kan inte Expressen försvara sig.

  579. De skrev det i artikeln,
    så det går att ta fram.

  580. Tiden lider. Vi kan avrunda,
    om vi har några slutliga...

  581. Det här är samarbetet som ni hade,
    Åsa, i Helsingborg: Grävnavet.

  582. Det är en av guldspadarna.

  583. -Ja.
    -Om man samlar ihop det här...

  584. När vi förberedde, sa många av er-

  585. -att det lokala grävet
    är det som har förändrats mest-

  586. -om man jämför från -89 till i dag.

  587. Jag tycker det. Det som har hänt är
    att lokaltidningar har börjat gräva.

  588. De har blivit... Lokalredaktionerna,
    det gäller radio och tv också.

  589. Man har börjat gräva framgångsrikt-

  590. -genom att kopiera
    vad rikstidningar alltid har gjort.

  591. Man har lyckats lyfta ner det.
    "Vi kan också." Ibland är vi bättre.

  592. -Åsa?
    -Jag ser ju en...

  593. Redaktörskapet är inte att förringa.

  594. Vilken betydelse
    har man som arbetsledare?

  595. Stor betydelse för resultatet.

  596. Allt från att skapa förutsättningar.
    För mig var vi flera under 00-talet.

  597. Vi vill inte höra
    "vi har för dåligt med resurser".

  598. Vad gör vi utifrån de resurser
    vi har? Vi börjar där.

  599. Sen är det ändå du som redaktör som
    har möjlighet att styra verksamheten-

  600. -så att du skapar utrymmet.
    Sen också gå in och hjälpa till.

  601. Inte minst
    om det är orutinerade grävare.

  602. Man måste få börja nånstans, men
    då behövs hjälp med att gränsa av.

  603. I stället för att gå bredare:
    Smalna av det.

  604. Kvalitetssäkra, inte minst.
    Där Nils "line by line"-

  605. -spred sig snabbt.
    Och jobba med berättandet.

  606. Inte de här 15 000 tecknen.

  607. Hur har tidningsledningens,
    ägarna och de som räknar siffror-

  608. -hur har deras inställning
    förändrats?

  609. Jag hade ett uppdrag från
    min tidningsledning. Men vad sa du?

  610. Om man jämför förr och nu-

  611. -hur är skillnaden på hur man
    från ledningen ser på grävandet?

  612. Jag är säker på att det är...

  613. Då handlade det
    om att rädda papperstidningen.

  614. I dag handlar det om...
    När man låser in sitt material-

  615. -måste det på insidan finnas ett
    material som är värt att betala för.

  616. Det ser man på många tidningar
    vilken kvalitet de håller i dag.

  617. Det här är från Mathias grävande.

  618. Får jag säga nåt? Jag tycker
    att utvecklingen är motsägelsefull.

  619. Vi har som journalister fått ökad
    makt, men är på fallrepet ekonomiskt.

  620. Det är lämmeltåg från journalistkåren
    till pr och kommunikation.

  621. Samtidigt tror jag grävandet
    står högre i kurs än nånsin.

  622. Man inser
    att man måste ha ett unikt material.

  623. Det är där man kan tjäna pengar.
    Så jag tror att...

  624. I dag, kanske bara jämfört med
    för ett par år sen, står grävandet...

  625. Vissa pratar om en slags
    "netflixifiering" av grävandet.

  626. Det räcker inte med ett program,
    utan man ska göra tre.

  627. Jag tror att det var en brytningstid
    på 90-talet.

  628. Jag har sett båda delarna.
    Brytningstid på redaktionerna.

  629. Redaktionsledningarna var uppknutna
    till etablissemanget tidigare.

  630. Det började lossa. De som jobbat på
    sosse-tidningar som är i min ålder-

  631. -vet att de blev garanterat stoppade
    om det grävdes om sossepampar.

  632. Jag hade också problem
    och riskerade att stoppas.

  633. Det tror jag är borta nu.
    Det hängde ihop med det här att...

  634. ...redaktionsledningen var insnärjd
    i det lokala etablissemanget.

  635. Man skyddade sina kompisar.
    Det har vi nog sluppit nu. Eller?

  636. -Tvärtom. Du har fel.
    -På landsortstidningarna?

  637. Jag pratar om i stort. Det senaste
    som hänt med de grova fällningarna.

  638. Etablerad media
    låtsas som om ingenting har hänt.

  639. Det innebär att man har...
    Jag tycker man vispar bort det.

  640. Man har inte tagit i vissa frågor.

  641. När alla går i samma riktning,
    vilket vi som journalistkår gör ofta-

  642. -så blir det farligt. Det har varit
    frågan om riktigt hemska övergrepp-

  643. -som man egentligen
    inte tar konsekvenserna av.

  644. -Vi talar om två olika saker.
    -Nu är vi inne på en sån debatt.

  645. Innan vi avrundar,
    ni ska få säga en sak allihopa.

  646. Vi blickar in i framtiden.
    Grävandet har växlat.

  647. Vi har grävt ibland om extremister
    och ibland om ekonomi.

  648. Om ni säger väldigt kort: Vad skulle
    ni önska att det grävdes mer om?

  649. Vad grävs det för lite om?
    - Vill du börja, Britt-Marie?

  650. Jag tycker fortfarande korruption.
    Den svenska korruptionen.

  651. Vi har bara nosat lite på toppen.
    Det finns mycket korruption.

  652. Väldigt mycket vänskapskorruption,
    som är det svåraste att avslöja.

  653. -Åsa?
    -Det jag är lite orolig för...

  654. ...är att man tänker marknad,
    även public service tänker målgrupp.

  655. Att man tappar bort
    en yta att gräva på-

  656. -som handlar om människor som varken
    är prenumeranter eller målgrupp.

  657. Jag är glad när jag ser Dagens Arbete
    göra jobb om skuggsamhället-

  658. -eller Helsingborg Dagblads
    nominering om hur Samhall utnyttjar.

  659. Här är jag bekymrad.

  660. -Mathias?
    -Mediebranschen borde grävas mer i.

  661. Vi skriver om den, men gräver inte.

  662. -Janne?
    -Jag tänkte säga samma sak.

  663. Att vi kan befinna oss i ett
    tillstånd där ansvariga utgivare-

  664. -för till exempel kvällstidningar-

  665. -skickar ut unga reportrar med kamera
    som knackar på hemma hos folk-

  666. -och ställer dem till svars,
    men själva inte svarar på kritik...

  667. Vi som grävande journalister
    ställer dem inte till svars.

  668. Hur är det möjligt?
    Jag gillar Thomas Mattsson-

  669. -men att han säger "jag svarar inte
    på det under pågående publicering"...

  670. Hur är det möjligt att han klarar
    det? Varför är det ingen journalist-

  671. -som jagar honom hemma
    och knackar på?

  672. -Jenny?
    -Jag får väl säga kungen, då.

  673. -Nåt mer?
    -Han har ingen makt, vet du.

  674. Bra! Tack till denna eminenta panel.

  675. Åsa, Mathias, Jenny,
    Janne och Britt-Marie.

  676. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Journalister, Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss