Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Alla barn har samma rättigheterDela
  1. Trots att Sverige ligger jättelångt
    fram och är bra på barns rättigheter-

  2. -och att många barn i Sverige
    får sina rättigheter tillgodosedda-

  3. -så har arbetet gått för långsamt.

  4. Fanny Davidsson heter jag.
    Jag jobbar på Barnombudsmannen.

  5. Jag är projektledare
    för "Barnrätt i praktiken".

  6. Barnombudsmannen är en myndighet
    som har i uppgift-

  7. -att granska och driva på
    efterlevnaden av barnkonventionen.

  8. Vi har också i uppgift
    att sprida kunskap och bilda opinion-

  9. -just kring barns rättigheter
    i barnkonventionen.

  10. Barnombudsman sen september är
    Elisabeth Dahlin.

  11. Jag ska prata om vad det innebär
    att barnkonventionen blir lag-

  12. -och hur man kan jobba
    med barns rättigheter på biblioteken.

  13. Det går att prata om länge
    men vi tar ett smakprov.

  14. Men jag ska börja med varför man
    ska jobba med barnkonventionen-

  15. -i bibliotekens verksamhet.

  16. Att arbeta med barnkonventionen
    och tillgodose barns rättigheter-

  17. -är en del
    i folkbibliotekens grunduppdrag.

  18. Barnkonventionen är en del
    av de mänskliga rättigheterna.

  19. Att jobba aktivt med de mänskliga
    rättigheterna är en viktig del i-

  20. -att verka för det demokratiska
    samhället och dess utveckling.

  21. Där är barns rättigheter
    en viktig del.

  22. Barn har inte den demokratiska
    rättigheten att rösta-

  23. -så vi måste stärka arbetet med deras
    demokratiska rättigheter i övrigt.

  24. Där är biblioteken
    en viktig arena och verksamhet.

  25. Den svenska regeringen ratificerade
    barnkonventionen 1990.

  26. Vi har sen dess ett ansvar.

  27. Stat, kommun och regioner har det
    främsta ansvaret för att se till-

  28. -att barnkonventionen
    implementeras och genomförs.

  29. Även privata och sociala
    välfärdsinstitutioner har det.

  30. Att barnkonventionen ska bli lag är
    en fortsättning på det ansvar-

  31. -som redan finns att leva upp
    till barnkonventionen i dag.

  32. Att arbeta med barnkonventionen är
    inte bara en barnfråga.

  33. Det är en verksamhetsfråga
    som berör alla.

  34. Men det är ett bra redskap.
    Det är inte bara en pekpinne.

  35. Det är också ett redskap
    för att skapa kvalitativ verksamhet-

  36. -för den prioriterade målgruppen
    barn och unga.

  37. Vad innebär det då
    att barnkonventionen blir lag?

  38. Varför ska den bli lag
    om vi ändå, sen 1990, ska följa den?

  39. Dels har genomförandet
    av barnkonventionen i Sverige-

  40. -gått för långsamt.

  41. I år firar barnkonventionen 30 år.
    Den antogs av FN 1989.

  42. Trots att Sverige ligger jättelångt
    fram och är bra på barns rättigheter-

  43. -och att många barn i Sverige
    får sina rättigheter tillgodosedda-

  44. -så har arbetet gått för långsamt.

  45. Det har inte tagits
    på det allvar som det borde.

  46. Lagstiftningen i Sverige i dag är bra
    vad det gäller barns rättigheter.

  47. Vi har ett barnrättsperspektiv
    i många lagstiftningar.

  48. Delar av barnkonventionen
    t.ex. om barnets bästa-

  49. -eller om att göra sin röst hörd-

  50. -har skrivits in
    i annan lagstiftning.

  51. Det som brister är hur vi ska
    implementera barnkonventionen.

  52. Det är en av anledningarna till
    att riksdagen fattade beslutet-

  53. -att barnkonventionen ska bli lag.

  54. Vi kanske lyssnar bättre på en lag-

  55. -än på en konvention
    som vi inte vet hur vi ska jobba med.

  56. Lagar vet vi att vi ska följa.

  57. Man pratar om olika perspektiv
    som ska in i alla verksamheter-

  58. -och då blir barnperspektivet ett.
    Det är lätt att tänka-

  59. -att vi kan prioritera
    eller nedprioritera perspektiv.

  60. När barnkonventionen blir lag-

  61. -är det inget vi kan välja att göra
    eller inte, utan det måste göras.

  62. Barnkonventionen som lag blir viktig
    för att se alla rättigheter-

  63. -och att de hänger ihop.

  64. Barnkonventionen blir ofta "barnets
    bästa" eller "rätt till delaktighet"-

  65. -och så glömmer vi
    övriga rättigheter.

  66. Barnkonventionen som lag visar
    på helheten på ett bättre sätt.

  67. Vi på barnombudsmannen ser att lagen
    blir ett viktigt verktyg.

  68. Det kommer att stärka
    barns rättigheter i Sverige.

  69. Barn ska ses
    som de rättighetsbärare de är.

  70. Vi tror också att det kommer att leda
    till en tydligare vägledning.

  71. Barnombudsmannen,
    men också andra myndigheter-

  72. -ska ta fram bättre stöd till er
    som jobbar ute i verksamheterna-

  73. -och göra det tydligare
    hur man ska göra.

  74. Det är ett viktigt pedagogiskt
    verktyg.

  75. Att jag är här i dag är en del i det.

  76. När barnkonventionen ska bli lag-

  77. -finns det ett ökat intresse
    att lära sig om barns rättigheter.

  78. Vi ser skillnad redan i dag,
    ett år före.

  79. Sist men inte minst är-

  80. -att vi tror att det kommer att få
    stor betydelse för barn i Sverige-

  81. -och speciellt för barn
    i utsatta situationer.

  82. Barn som får rättigheter kränkta-

  83. -eller inte får de rättigheter
    som de har rätt till.

  84. Hur kan man jobba med det? För
    att kunna jobba med barnkonventionen-

  85. -måste man känna till innehållet och
    veta vilka rättigheter det innebär.

  86. FN:s barnrättskommitté ska granska-

  87. -de länder som ansluter sig
    till barnkonventionen.

  88. De har tagit ut fyra rättigheter som
    utgör konventionens grundprinciper.

  89. Alla rättigheter är lika i värde-

  90. -men de här fyra kan ses som pelare
    som de andra rättigheterna vilar på-

  91. -eller som linser att läsa
    de andra rättigheterna genom.

  92. Det är artikel 2, 3, 6 och 12.

  93. Varje barn
    har rätt till liv och utveckling.

  94. Alla barn har samma rättigheter.

  95. Inget barn får diskrimineras.
    Det var titeln på den här kvarten.

  96. "Barns lika rättigheter
    och lika värde."

  97. Barn har också rätt att göra sin röst
    hörd i alla frågor som rör barnet.

  98. I alla beslut eller åtgärder som tas,
    vad det gäller barn-

  99. -så ska barnets bästa beaktas och då
    måste vi också lyssna på barnet.

  100. Vilka barn möter vi? Är vi öppna
    och inkluderande för alla?

  101. Bedrivs verksamheten där barn finns-

  102. -eller finns det barn
    som inte kommer till oss?

  103. Hur och när diskuterar vi
    vad som är barnets bästa?

  104. Hur främjar vi barns utveckling?
    Hur låter vi barn komma till tals?

  105. Hur lyssnar vi på barn?

  106. Barnkonventionen är ett ansvar.
    Det är även artiklarna i den.

  107. Artikel 42 - det är en rättighet för
    barn att känna till sina rättigheter.

  108. Det är ett ansvar och en skyldighet
    för oss inom offentlig verksamhet-

  109. -att sprida kunskap om rättigheterna
    till barn och vuxna.

  110. Där är biblioteken otroligt viktiga.
    De kan ta en stor roll i det.

  111. Det är också ett ansvar
    för stat, kommun och region-

  112. -att använda
    det yttersta av sina resurser-

  113. -för att förverkliga konventionens
    rättigheter i Sverige.

  114. Hur prioriteras barn
    i vår verksamhet?

  115. Använder vi det yttersta
    av våra resurser i praktiken?

  116. Vilken strategi har vi
    för att genomföra barnkonventionen?

  117. Hur stärker vi
    kunskapen om barns rättigheter-

  118. -både internt, men också hos
    dem som möter vår verksamhet?

  119. Barnkonventionen har 54 artiklar
    men 42 rättigheter.

  120. De 42 rättigheterna
    kommer att bli lag nästa år.

  121. Men det kan vara bra
    att nämna några rättigheter-

  122. -som är lite extra viktiga
    och aktuella, vad det gäller er.

  123. Det handlar t.ex. om barnets
    yttrande-, tanke- och åsiktsfrihet.

  124. Rätten att få information
    och kunna sprida information.

  125. Rätt till lek vila fritid och kultur-

  126. -både att ta del av kultur,
    men också utöva.

  127. Rätt till sitt språk, sin kultur
    och sin religion-

  128. -för barn som tillhör minoriteter
    eller ursprungsfolk.

  129. Man kan prata om-

  130. -hur vi ska se till att barn
    kan ta emot och sprida information-

  131. -och fritt uttrycka sina tankar.

  132. På vilket sätt möjliggör vi
    barns egna skapande-

  133. -och deltagande
    i kulturella aktiviteter?

  134. Hur hjälper vi barn
    från minoriteter eller urfolk-

  135. -så att de kan utöva
    sin kultur och sitt språk?

  136. Man kan jobba med barnkonventionen
    på många olika sätt.

  137. Ett sätt är
    att ha de här reflektionerna.

  138. Ska vi göra barnrätt i praktiken
    måste vi ha samtal på arbetsplatsen-

  139. -om vad rättigheterna innebär där.

  140. Vi måste våga läsa barnkonventionen.
    Den finns på BO:s hemsida.

  141. Den nya översättningen av
    barnkonventionen kom för ett år sen.

  142. Där finns även andra tips
    för verksamheten.

  143. Vad innebär de här rättigheterna?
    Hur kan vi bemöta det?

  144. Ett tips är den här.
    Den kanske några av er har sett.

  145. Det är nytt stödmaterial
    som har tagits fram av fyra regioner.

  146. Gävleborg, Sörmland,
    Östergötland och Örebro.

  147. Den handlar
    om hur man kan arbeta strategiskt-

  148. -för att implementera
    barnkonventionen i sin verksamhet.

  149. Det är i linje med
    hur vi på BO rekommenderar.

  150. Man ska se till att det finns kunskap
    om barnkonventionen.

  151. Vad gör vi bra i dag?
    Vad kan vi stärka?

  152. Var har vi luckor
    vi behöver utveckla?

  153. Man ska ha tydliga mål
    och systematik.

  154. Hur lyssnar vi på barn? Hur bedömer
    vi vad som är barnets bästa?

  155. Vi ska utvärdera och följa upp
    för att säkerställa kvalitet.

  156. Den här rekommenderar jag.
    Den är skriven för er målgrupp.

  157. Tack så mycket.

  158. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alla barn har samma rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Det finns ingen planet B

Vi måste se matkrisen genom linsen av möjligheter, menar Bjørn Haugland från DNV GL Group som vill inspirera om utvecklingsmöjligheterna för ett hållbart företagande. Här berättar han om vilka möjligheter som finns för investerare, om smart farming, aerofarms och appen Too good to go som kopplar ihop restauranger med företag som vill köpa dagens rester billigare. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.