Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Bibliotekens möjligheter och roll i samhälletDela
  1. Man får mer av samma hela tiden.

  2. Om jag köper ett par ridskor,
    kommer det reklam för nya ridskor.

  3. Jag har just köpt ett par ridskor.
    Back off! Men så funkar det.

  4. Tack så mycket. Jag är jätteglad
    att jag får komma hit idag.

  5. Många av er vet att jag har jobbat
    mycket med biblioteksutveckling.

  6. Har man en gång... Nu måste jag stå
    stilla här, och inte hoppa runt idag.

  7. Nu ska jag stå fastkedjad här.

  8. Har man en gång fått
    detta underbara virus i kroppen-

  9. -som biblioteket som idéplats utgör-

  10. -så är det väldigt svårt
    att bli frisk från detta.

  11. Det är också väldigt svårt-

  12. -att sluta tänka på bibliotekets
    möjligheter i samhällskroppen.

  13. Vad lever vi i för tid nu då?

  14. Jag tror att alla tycker
    att det går väldigt fort.

  15. Det kanske man gjorde på medeltiden
    och under bronsåldern också.

  16. Men i vår tid så går det fort.

  17. Tekniken gör ju att vi har möjlighet
    att få saker snabbare och snabbare.

  18. Det är som att ytan blir tjockare
    och tjockare, tills allt bara är yta.

  19. Digitaliseringen är ju helt magisk,
    men också ett janusansikte-

  20. -som är både ont och gott.

  21. Här kan man ha världen i sin ficka.
    All möjlig kunskap, konst, kultur-

  22. -och sociala möjligheter, som att
    prata med kära på andra sidan jorden.

  23. Samtidigt som det här skapar
    en ökad inboxning-

  24. -i algoritmer, filterbubblor och
    korridorer där vi tycker likadant.

  25. Det är så härligt att hålla med.
    Det är svårt i ett kommentarsfält-

  26. -att säga: "Jag tycker tvärtom."

  27. "Voff", säger det.

  28. Man har smetat av sig åsikter
    och allt möjligt.

  29. Det är svårt att få till ett samtal
    där man faktiskt förstår varandra-

  30. -och lyssnar på varandra. Sen får
    man ju mer av samma hela tiden.

  31. Om jag köper ett par ridskor-

  32. -så kommer det reklam för ridskor.
    Men jag har ju just köpt ett par!

  33. Men så funkar det.
    Men om man är barn idag...

  34. Jag jämför med när jag var barn på
    60- och 70-talet, då det var unisex.

  35. Tjejer och killar var klädda ungefär
    likadant, och gjorde samma grejer.

  36. Allt var möjligt. Vi var viktiga.

  37. Det var hippt att jobba med barn
    i förskola eller skola.

  38. Vi kunde bli statsminister,
    och demonstrera.

  39. Man behövde inte välja om man skulle
    vara tjej eller kille så tidigt.

  40. Ingen erbjöd mig några stringtrosor
    i treårsåldern. Jag slapp det.

  41. Sen i åttan började många tjejer
    fnissa och titta på killarna-

  42. -när de spelade boll, klättrade
    och gjorde farliga saker.

  43. Jag tittade på, och tyckte att det
    var roligare att hänga med killar.

  44. Men då kunde man börja skönja
    lite könsrollssocialisering.

  45. Att man måste bli på ett visst sätt.

  46. I åttan.

  47. Såklart hade vi komplex. Jag var
    för lång, och hade konstiga tänder.

  48. Men om nån hade lust att mobba mig,
    fick de göra det öga mot öga.

  49. Hur är det idag?

  50. Om vi ser oss omkring, är de
    flesta på en skärm. Det är härligt.

  51. Men vad hittar man på skärmen
    och internet som barn och ung?

  52. Alla är inte snälla. Alla är inte
    de som de utger sig för att vara.

  53. Det är lättare att vara dryg,
    eller lägga ut en pinsam film på nån-

  54. -när man inte gör det öga mot öga.
    Vi är inte så snälla mot varandra.

  55. Hur mår barn och unga, då?
    Ja, de mår ju sämre och sämre.

  56. Psykisk ohälsa.
    Det kommer olika rapporter om detta.

  57. Då kan jag bara säga så här:
    Det är inget fel på ungarna.

  58. Det är fel på strukturerna,
    och det är fel på oss.

  59. Skolsegregation.

  60. Ja, det finns många politiska beslut
    som jag hoppas blir omprövade.

  61. Jag ska inte hålla ett politiskt tal,
    men i arbetet med läsdelegationen-

  62. -kartlade vi hur det ser ut i landet.

  63. Då kunde vi se att inte alla ungar
    har ett levande skolbibliotek.

  64. Absolut inte. Eller tillgång till
    ett underbart, härligt folkbibliotek-

  65. -där man kan tanka lite närhet.

  66. Skolsegregation,
    skamrelaterat förtryck-

  67. -hård kultur i sociala medier.

  68. Man är allt mer objektifierad,
    från liten.

  69. Sen är det en annan grej som vi har,
    nämligen att det är ditt ansvar.

  70. "Du når inte riktigt kunskapsmålen.
    Hur tänker du att du ska du nå dem?"

  71. Vi lägger det här på ungen.

  72. Jag satt med min unge
    i ett utvecklingssamtal-

  73. -och tittade på kunskapskriterierna.

  74. Jag har en akademisk utbildning,
    men förstod inte kriterierna.

  75. Jag vet att skolverket
    ser över dessa, för de är snåriga-

  76. -men Ruben, åtta år, får frågan
    om hur han ska nå kriterierna.

  77. Jag sa: "Jag förstår inte ens detta."

  78. Vad jag vill säga är... Och nu ser
    ni mer och mer dystra ut. Det är bra.

  79. För det är en allvarlig tid nu.

  80. Vi har lagt mer fokus
    och ansvar på individen.

  81. En annan komplexitet kommer in.

  82. Vi har inte en bild av vad som
    är sant, eller vad som har hänt.

  83. Allt färre tar del av publicistiskt
    kvalitetssäkrad gammelmedia.

  84. Vi tror mer på sociala medier
    än på etablerad media.

  85. Färre läser tidningar, kollar på
    public service eller lyssnar på Ekot.

  86. I Västra Götalandsregionen är vi
    värdar för "The Global MIL-week"-

  87. -i anslutning till bokmässan,
    om medie- och informationskunnighet.

  88. Det har aldrig hänt att Unesco
    förlägger sin konferens här.

  89. Vi ska adressera dessa frågor,
    för demokratin är ju under press.

  90. Regeringen har tillsatt en nationell
    utredare, Carl Heath, i Göteborg-

  91. -som ska titta på hat, hot,
    påverkan, propaganda och MIK-frågor.

  92. En härlig sak är att läsdelegationens
    förslag verkar bli verklighet-

  93. -i det s.k. 73-punktsprogrammet.

  94. Det var lite av en rysare. Stefan
    Löfven sa att förslaget går vidare.

  95. Då kände jag mig som en...

  96. Inte som en hönsmamma, men en
    läsmamma som har fött fram bebisen.

  97. Lite stolt ska man vara när något
    blir av, som justerar strukturerna.

  98. Det blir en lite mer
    likvärdig tillgång för varenda unge.

  99. Ser ni vart det här talet är på väg?

  100. Till biblioteket.

  101. Det är dit det är på väg. Allting
    kokar ner till den här platsen.

  102. Nu behövs den gränsöverskridande
    frizonen mer än någonsin.

  103. Nu behöver den armé som faktiskt
    utgör demokratins immunförsvar-

  104. -ett bildat folk
    är demokratins immunförsvar-

  105. -och den behövs mer än någonsin.
    Vilka ingår i armén? Det gör ni.

  106. Ni är bibliotekarier,
    medarbetare och chefer.

  107. Ni är extra kunniga-

  108. -på att försvara yttrandefrihet,
    fri åsiktsbildning.

  109. Ni är också de som kan beskriva
    värdet av det som händer i biblan.

  110. Det ofattbara värde som inträffar
    en slaskig tisdagskväll i februari-

  111. -när en liten, skrynklig unge glider
    in i biblioteket för att tanka vila-

  112. -träffar en riktig människa
    och kanske dessutom får tag i en bok-

  113. -som ger hopp, och som blir
    en livslång kompis och drömvävare.

  114. Det värdet bygger samhället.
    Det värdet är faktiskt mätbart.

  115. Det har de gjort i Danmark. Det går
    att mäta värdet av biblioteket.

  116. Men det behövs modiga politiker,
    chefer och ni själva-

  117. -som fortsätter att berätta vad som
    pågår, så att man inte lägger ner-

  118. -och sparar lite och liksom krymper
    på ett osthyvlande och lömskt sätt.

  119. Res er. Det finns inga gränser mer än
    de mentala som vi har i våra huvuden.

  120. Ibland håller vi varandra nere.

  121. Om nån kommer med nån konstig idé,
    fröjdas och säg: "Vad konstigt"!

  122. "Hur tänkte du nu?", i stället för
    att säga: "Nej, vi har prövat det".

  123. Ta mer plats.

  124. Och hjälp era chefer att bli
    riktiga krigare och fanbärare.

  125. Ni behövs mer än någonsin,
    och ni behöver bli ännu fler.

  126. Och med dessa ord, förklarar jag
    härmed Bibliotopia 2019 för invigt.

  127. Textning: Beatrice Cronholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och internet, Biblioteksväsen, Digitalisering
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.