Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Bubblan i bibblanDela
  1. Vi trodde att de ville ha
    Playstation och vuxenfritt.

  2. I vår okunskap
    trodde vi att man ville ha det-

  3. -men ungdomar vill träffa vuxna.

  4. Jag är inte från biblioteksvärlden
    från början. Jag är hälsovetare.

  5. Jag ska förklara
    varför jag hamnade här.

  6. För ett år sen hade jag inte sagt att
    jag skulle jobba på ett bibliotek.

  7. Att jag skulle ha det som arbetsplats
    hade jag inte trott.

  8. Vårgårda kommun. Få har varit där,
    men många har passerat Vårgårda.

  9. Tåget till Stockholm och E20
    går genom Vårgårda.

  10. Som ni ser är vi strax över 11 000.
    Siffran från årsskiftet är 11 658.

  11. Vi ökar hela tiden. Stora företag
    är Autoliv, Veoneer, Doggy m.fl.

  12. Bilden är inte så jättetydlig, men
    där nånstans är Vårgårda, i mitten.

  13. Alla vägar går dit. Vi har
    ett folk- och gymnasiebibliotek.

  14. 55 000 medier, nånstans där.

  15. Jag vet inte
    om det är mycket eller inte-

  16. -men för mig är 55 000 ganska mycket.

  17. Vi har ungefär sex tjänster.
    1,5 tjänst på Bubblan.

  18. Bakgrunden till det här, då?

  19. Vi läser även i dag att det är strul
    på biblioteken. Det hade vi 2015.

  20. "Det har blivit en sport
    att jävlas med personalen."

  21. Här är en annan rubrik från Skånskan,
    där Vårgårda kommer med i en detalj.

  22. "Fritidsgården bantades -
    'Svek mot ungdomar i Vårgårda.'"

  23. "Polisbesök på biblioteket."
    Kul, men inte i det här ärendet.

  24. "Hot och bråk."

  25. "Polisens närvaro." "Nedskärningar."
    "Ingen rusning till fritidsgården."

  26. "Flytt upprör."

  27. Det var mycket rubriker just då.

  28. Då hade fritidsgården få besökare.

  29. Fritidsgårdar har dåliga öppettider,
    tre kvällar i veckan.

  30. På biblioteket hade vi
    polisanmälningar, bråk, skadegörelse-

  31. -sjukskriven personal och låntagare
    som fysiskt lämnade biblioteket-

  32. -för det var ingen trygg plats,
    varken för att låna eller studera på.

  33. Så kan man inte ha det i en kommun.

  34. 2016 bildades Kultur och Fritid
    i Vårgårda igen efter några år.

  35. Långt innan vi fixade
    en plan för verksamheten-

  36. -så fick chefen som tillträdde
    två uppdrag från kommunstyrelsen:

  37. "Få i gång en fungerande fritidsgård.
    Lös problematiken på biblioteket."

  38. Det är sällan man får så konkreta
    uppdrag, men detta var viktigt.

  39. Hur gjorde vi?
    Vi hade kunnat hitta en lokal-

  40. -sätta dit folk och försöka
    få bort ungarna från biblioteket.

  41. Men vi vände på det och intervjuade
    många människor, både skolelever-

  42. -fritidsgårdsbesökare, låntagare och
    personal som jobbar med ungdomar.

  43. Vi hade många samtal med personalen
    på fritidsgården och på biblioteket.

  44. Utgångspunkten var att blicka framåt.

  45. Vi skulle inte fundera på det
    som var bakom oss, utan titta framåt.

  46. Vi hade en rad frågeställningar
    lite beroende på målgruppen.

  47. "Vad gör en mötesplats
    till en bra mötesplats?"

  48. Vi frågade de som jobbar med ungdomar
    om det behövs en mötesplats för dem.

  49. På biblioteket
    gjordes en SWOT-analys-

  50. -av styrkor, svagheter, möjligheter
    och hot på dagsformen på biblioteket-

  51. -men också ur ett 5-10-årsperspektiv.

  52. Några av frågorna vi ställde då har
    varit uppe i diskussionen här i dag-

  53. -så det var intressanta frågor.
    "Har biblioteken böcker om tio år?"

  54. Under analysen hade jag
    precis flyttat till biblioteket-

  55. -och att fråga om det finns böcker
    kvar där om 10 år är ju självmord-

  56. -men vi fick i gång
    väldigt bra diskussioner.

  57. Vad sa de, då? De få ungdomarna
    som var på fritidsgården-

  58. -kallade sig inte "klientel",
    men vi döpte om dem till det.

  59. "Vi är klientelet som ingen
    vill vara med." De andra sa:

  60. "Vi vill inte vara
    med klientelet på fritidsgården."

  61. Det var svårt att ta till oss detta.

  62. Att man redan på högstadiet
    ser sig som ett klientel.

  63. "Det finns inget att göra
    på fritidsgården."

  64. "Vi som inte är med i föreningslivet
    eller i kyrkan har inget att göra."

  65. Så här ville man ha det:

  66. "En plats där det finns vuxna
    som ser oss och som inte dömer oss."

  67. "Ett café. En plats
    där vi kan få stöd, hjälp och råd."

  68. "En plats man kan gå till spontant
    och inte planera in sitt besök."

  69. "I morgon ska jag till fritidsgården.
    Eller den kanske inte är öppen."

  70. Det ska vara centralt
    och vara tillgängligt för alla.

  71. Det ska finnas bussar. Våra tåg
    går åt fel håll från fritidsgården.

  72. Vi har en rubrik: "Vi trodde att de
    ville ha Playstation och vuxenfritt."

  73. I vår okunskap trodde vi
    att det var vad man ville ha-

  74. -men som ni ser
    vill ungdomar träffa vuxna.

  75. En sa: "Kan vi inte ha en psykolog
    där? Det hade varit praktiskt."

  76. Personal, då? Alla ska vara välkomna,
    vilket vi har pratat om här.

  77. Diskussionen var spännande. "Alla ska
    vara välkomna, men inte de som stör."

  78. Då är plötsligt
    inte alla välkomna till oss.

  79. Fysiska böcker finns kvar,
    men fler lånar digitalt.

  80. Alla ska känna sig välkomna.

  81. Det ska finnas aktiviteter för de
    som inte är engagerade i föreningar.

  82. Vad har vi gjort, då?
    Tidigt gjorde vi ett vägval-

  83. -och såg ungdomar som en möjlighet
    och inte ett problem.

  84. Vi ville ha det så.

  85. Vi lade ner vår fritidsgård
    1 januari 2018.

  86. Då tänker man
    att det kommer att bli rubriker-

  87. -men vi startade upp den
    2 januari 2018 på biblioteket.

  88. Vi tog bort ordet "fritidsgård".

  89. Jag gick på fritidsgården
    på högstadiet.

  90. Det är lite förlegat. Vi flyttade
    fritidsledarna till biblioteket-

  91. -i stället för att köra bort ungdom-
    arna. Det var 1,5 tjänst att flytta.

  92. Ungdomarna var betydligt fler.

  93. Vi använde befintliga lokaler.
    Tidningsrummet besöktes av några få-

  94. -på morgonen. Tidningsrummet flyttade
    vi in i biblioteket i stället-

  95. -så de fick ljusinsläpp och grejer.

  96. Där har vi nu ett spelrum.

  97. Gymnasiets café stänger klockan tre.
    Vi öppnar vid fyra med vår personal.

  98. Vi har försökt göra så att
    ungdomarna känner sig välkomna.

  99. Vi har skapat ljudzoner
    lite överallt.

  100. I tyst zon kan man plugga.
    I lugn zon kan man prata.

  101. Sen har vi aktiv zon,
    där det låter många gånger.

  102. Nån av dem som jobbar i informations-
    disken på biblioteket fick frågan:

  103. "Störs ni inte av ungdomarnas musik?"

  104. "Nej, det låter som när grannarna
    har fest på midsommar."

  105. Man störs inte, men man hör lite.

  106. Vi utökade öppettiderna
    på biblioteket.

  107. Nu stänger vi klockan åtta.

  108. Vi förändrade öppettiden på Bubblan
    från tre till fem dagar i veckan.

  109. I lördags hade vi vårt första
    lördagsöppet. Det kom 45 ungdomar.

  110. Det ska vara öppet varannan lördag.

  111. På fredagar stänger biblioteket
    klockan fem, och då öppnar Bubblan-

  112. -och håller på till 23. Detta
    har vi gjort inom befintlig budget-

  113. -då vi har flyttat personal till bib-
    lioteket och använder personalen där.

  114. Bokmys och pedikyr
    är vår tjejgruppsverksamhet.

  115. De har haft ansiktsbehandling och
    sånt, men jag får inte vara med...

  116. Från att ha haft runt fem besökare,
    och vissa kvällar noll besökare-

  117. -har vi nu 20-30 på en vardag.

  118. Rekordet på en fredag är 70 besökare.

  119. Tänk då på
    hur många invånare det är.

  120. Man får använda bibliotekets lokaler.

  121. Så lite som det har gått sönder nu
    har det aldrig gått sönder innan.

  122. Man har övernattat. Få kan stoltsera
    med att ha sovit på ett bibliotek.

  123. Kanske när man pluggar,
    men inte på natten.

  124. En sönderslagen ruta blev konst.

  125. Nån knackade rutan
    och tog vårt Playstation.

  126. Vi tänkte spontant att det var
    ungarna, men de blev vansinniga.

  127. "Varför har de snott
    vårt Playstation?"

  128. I stället för en tråkig skiva
    gjorde vi ett konstverk.

  129. "Välkommen in,
    men använd gärna dörren" står det.

  130. Nu har vi ett ökat antal besökare
    till biblioteket. Det har dubblats.

  131. Tyvärr är det inte lika många lån-
    tagare, men vi tror att det kommer.

  132. Ni såg ju det här med bokmys.

  133. Ungdomar som aldrig har hållit
    i en bok kanske hittar nåt där.

  134. Bubblans café. Det kom en herre
    och frågade om han fick kaffe.

  135. "Självklart. Det är inte bara
    ungdomarnas café, utan besökarnas."

  136. I dag är inte ungdomarna
    ett problem - tvärtom.

  137. En bibliotekarie sa:
    "De hejar nu när jag är i skolan."

  138. Det gjorde de inte innan.

  139. Ungdomarna vågade inte be om hjälp
    om bibliotekarien hade kastat ut nån-

  140. -men nu gör man det.

  141. Framgångsfaktorer:
    många träffar med personalen.

  142. Vi lyfter upp små och stora orosmoln
    och pratar om lösningar och idéer.

  143. Vad är det värsta som kan hända?

  144. Förändringar tar tid
    och det måste ta tid.

  145. Vi har inte kommit
    med färdiga förslag.

  146. Vi tänkte att vi kunde vara på
    biblioteket, men vågade inget säga.

  147. Men det har man kommit fram till
    längs vägen.

  148. Bibliotekspersonal
    ska vara bibliotekspersonal-

  149. -och fritidsledare
    ska vara fritidsledare.

  150. Däremot måste man samarbeta.

  151. Skapa relationer mellan dessa
    och till dem vi är till för.

  152. Från förskolebarn
    till de äldsta besökarna-

  153. -och framför allt till ungdomar
    som har varit ett problem.

  154. Våga prova. Vad kan hända?

  155. Vi har haft personal med oss
    hela tiden. Alla har inte jublat-

  156. -men ingen har sagt att det inte går,
    utan tvärtom. "Vi testar oss fram."

  157. Utan personalen hade vi inte lyckats.

  158. Nästa steg? Vi är ju trångbodda,
    och vi tittar på lösningar på det.

  159. Det står att vi ska prova
    att ha öppet varannan lördag.

  160. Hur får vi sjuorna
    att komma till oss-

  161. -och de "gamla" att lämna oss?

  162. Det är ett angenämt problem
    om man är nitton och vill vara kvar.

  163. Vi måste utveckla samverkan mellan de
    två yrkesgrupperna och samarbeta mer.

  164. Det är en utmaning, eftersom den ena
    jobbar dagtid och den andra kväll.

  165. Den sista frågan är
    hur vi stärker biblioteket i det här.

  166. Hur får vi fler och nya låntagare?

  167. Hur får vi ungdomarna
    att låna böcker också?

  168. De var inne och lånade alla Disney-
    filmer som vi hade för ett tag sen.

  169. En Disney-film är 1,5 timme lång.

  170. Då funderade de på
    i vilken ordning de skulle titta.

  171. Så många
    har vi aldrig lånat ut samtidigt.

  172. Det var allt.

  173. Tack. Jag ska be att få mittenstolen.

  174. Tack så mycket.

  175. Jag ser att ni nickade. "Vi trodde
    vi visste vad de ville ha."

  176. Du reagerade på det.

  177. Vi brukar ju skilja på barnets
    perspektiv och vuxnas barnperspektiv.

  178. Vi tror ofta att vi kan tänka ut
    vad som är bäst för unga.

  179. När vi jobbar med delaktighet-

  180. -inser vi ofta att det här hade vi
    aldrig kunnat tänka ut själva.

  181. Vi måste lyssna på barn om vi ska
    få kvalitet i ungdomsverksamheten-

  182. -och i övrig verksamhet också.

  183. Rickard, har det varit
    nån ögonöppnare för dig?

  184. Du har ju varit med ett tag.
    Är det nåt du inte har tänkt på?

  185. -Låt mig återkomma.
    -Lisa?

  186. -Under dagen, menar du?
    -När ni jobbade med Krut.

  187. Vi ingår ju i en helt ny Krut-grupp.
    Vi har inte varit med från början.

  188. Vi tog över projektet
    för en månad sen, kanske-

  189. -och får fortfarande nya uppdrag.

  190. Vi har varit...bredvid processen.

  191. Vi har haft pass på Krut-

  192. -men först nu har vi tagit över
    verksamheten, så jag kan inte svara.

  193. -Var det en häftig upplevelse?
    -Ja, det känns väldigt kul.

  194. Jag började på Balagan, Malmö
    stadsbiblioteks avdelning 9-13 år.

  195. När de hade startat fick jag hoppa in
    i ett koncept på det sättet.

  196. Man är med och utvecklar nånting,
    och man slipper en del jobbiga saker.

  197. Jag tänkte på det
    att man fick göra om skisserna-

  198. -för att ungdomarna inte var nöjda.

  199. Tydligheten kan vara
    en aha-upplevelse.

  200. Vi måste berätta vad den kan ge och
    vilka ramar det finns i utvecklandet.

  201. Det är en viktig aspekt.

  202. Det har vi tagit upp i flera olika
    delaktighetsprocesser.

  203. De unga tror att de har fått lufta
    om en sak, fast det har de inte.

  204. Kommunikationens betydelse
    går inte att överskatta.

  205. Robert fick frågan vad det kostade,
    och det kostade inget extra.

  206. Vi har ju använt befintlig personal
    och satt dem på samma ställe.

  207. Bibliotekspersonalen
    har alltid jobbat två på kvällarna.

  208. Nu har vi en bibliotekspersonal
    och två fritidsledare eller tvärtom.

  209. Det är häftigt.

  210. Här samarbetar två yrkesgrupper.

  211. Är det bara olika tider
    som gör det svårt?

  212. Till en början var det så, eller
    tvärtom. I början var det inte så.

  213. I början var det lite svårt.

  214. Vad har en fritidsledare gemensamt
    med en bibliotekarie?

  215. Men nu hjälps man åt. Fritidsledaren
    kan hjälpa en ungdom med sitt cv-

  216. -och gå in där och kanske få lite
    litteraturhjälp, eller tvärtom.

  217. Gå in och ta en fika ihop.

  218. Tiderna ska man inte skylla på,
    för mån-tors jobbar de samma tider.

  219. -Man ger och tar.
    -Man hittar samarbete längs vägen.

  220. Det står inte skrivet nånstans,
    utan det uppfinner man på vägen.

  221. Det där med bokmys och pedikyr var...

  222. Det kanske man gör ändå, men då får
    man i gång samtal till tjejgrupper.

  223. Ni har skickat in frågor.
    "Varför heter verksamheten Krut?"

  224. Det finns ingen bra förklaring
    till det.

  225. En tjej som heter Evelina tyckte
    att det var kort och slagkraftigt.

  226. Det finns som sagt...

  227. På vår andra avdelning
    med konstigt namn, Balagan-

  228. -finns en förklaring,
    men Krut är bara Krut.

  229. Vår barnavdelning heter Kaninis,
    så vi har några namn som vi kör.

  230. "Vad kan det stå för?" undrar man.

  231. "Det får du fylla med betydelse."

  232. Har ni behövt
    lägga er i aktiviteterna nån gång?

  233. Ja, men ungdomarna
    får själva ansöka om en aktivitet.

  234. Vi har vissa riktlinjer,
    och aktiviteterna ska följa dem.

  235. De får inte vara otrevliga,
    de måste vara inkluderande-

  236. -och ska helst utföras
    av unga vuxna eller ungdomar.

  237. Det är klart att vi ibland säger nej.

  238. Frågan är hur ni väljer ut de som
    ska delta, men det gör ni väl inte?

  239. Nej. Däremot har vi
    till exempel haft några-

  240. -och kommer att ha
    flera olika filmcastingar.

  241. SVT har fått upp ögonen för oss
    och tycker att det är en bra plats-

  242. -och vi har ju kontakter
    mot den övriga stan som de saknar.

  243. Då frågar de oss.

  244. Då...

  245. Det är ju en typisk verksamhet-

  246. -som är helt nätverksberoende, men...

  247. Den utförs så klart av dem
    som inte tillhör åldersgruppen-

  248. -men den ger möjlighet för ungdomar.

  249. Fanny, vad är svårast med att arbeta
    med barnkonventionen i praktiken?

  250. Det är ju en jättebra fråga.

  251. Jag tror
    att det som blir hindret för många-

  252. -är att man inte vågar prova.

  253. Jag möter många som är lite rädda
    för att jobba med barnkonventionen-

  254. -kanske för att det är en konvention-

  255. -eller för att det är lag,
    regler och juridik.

  256. Den föreställningen är en utmaning-

  257. -och kommer man förbi den,
    så säger ofta de som börjar jobba-

  258. -att det var bra
    och att det är roligt.

  259. Rädslan är den största utmaningen,
    och kommer man bara förbi den-

  260. -så är det roligt, men man måste
    också hela tiden förnya arbetet-

  261. -och inte tänka att det är nåt man
    bockar av, utan det är en process.

  262. Jag tänker att man som Krut
    ska visa på-

  263. -ungas deltagande och att de ska vara
    med från början, inte bara på slutet-

  264. -vilket också var ert exempel.

  265. Rädslan kanske är
    det största hindret.

  266. Kan din bok "Lekande rätt"
    vara en hjälp?

  267. Absolut. Den är för förskole-
    pedagoger, men har konkreta exempel.

  268. Där har jag byggt in böcker
    som rekommendation.

  269. Man kan använda sagoböcker och prata
    om barns rättigheter utifrån dem.

  270. Därför kan den vara på biblioteken,
    då det finns sagotips i alla avsnitt.

  271. Man vill ju nå vissa grupper.
    - Hur gör ni för att nå dem, Robert?

  272. Går du ut och pratar om biblioteket?

  273. Än så länge har jag inte behövt-

  274. -för vi har fått så många ungdomar
    som vi inte har hittat innan.

  275. Bara att de får en plats
    där de känner sig välkomna-

  276. -gör att fler kommer till oss.

  277. Vi har fortfarande stora utmaningar
    med att nå vissa grupper.

  278. Det är färre tjejer än killar-

  279. -och det är en utmaning vi har
    för att få en jämn balans.

  280. Vi måste också försöka få in sjuorna
    och bli av med de äldre.

  281. Det lät taskigt,
    men nånstans är det dags att lämna.

  282. Vilken känslig balans. Det är ju
    skillnad på att vara 14 och 19.

  283. Vi har ungdomar som kanske inte har
    så starka sociala nätverk.

  284. Det kommer ungdomar som säger
    att de har fått sitt första jobb-

  285. -och då finns det personal som säger
    "grattis" och ger ett bekräftande.

  286. Det är sorgligt att vi måste göra det
    i en offentligt driven verksamhet-

  287. -men ibland är det det enda som
    finns, och då stannar de kvar längre.

  288. "Varför måste de lämna? Har ni kommit
    på en ny blandform för biblioteket?"

  289. De får ju vara kvar på biblioteket.
    Det är helt underbart om de vill det.

  290. Det är lite hemskt att skriva så-

  291. -men det är en markering
    hur vi rekryterar nya.

  292. Självklart får de vara i biblioteket.

  293. Det är en fantastisk möjlighet-

  294. -att kunna få in dem i biblioteket
    som andra fritidsgårdar inte har.

  295. -Det är ett lyxproblem.
    -Ett angenämt problem.

  296. Nån känner med fritidspedagogerna-

  297. -och undrar hur 1,5 fritidspedagog
    klarar 40-60 ungdomar.

  298. Det är jättemycket, jag vet.

  299. -Är det inte ditt problem?
    -Det är verkligen mitt problem.

  300. Fördelen är ju att vi kan använda
    även bibliotekets personal-

  301. -och göra gemensamma saker.

  302. Det är ju en dröm att få mer resurser
    till en fritidsgård-

  303. Ni såg ju rubrikerna innan.

  304. Jag är glad att vi har en mötes-
    plats för ungdomar överhuvudtaget.

  305. Vi ska ta nån fråga till.

  306. Samtalet ska fortsätta sömlöst
    ut i pausen som ligger där ute-

  307. -men en sista fråga till Krut: Hur
    samverkar ni med övriga avdelningar?

  308. Tar era besökare även del
    av övriga bibliotekets resurser?

  309. Vi är inte bara stadsbibliotek längre
    utan biblioteken i Malmö.

  310. Vi är ju alla bibliotek,
    vilket är jättebra.

  311. Jag tänkte på det när du frågade
    om nåt hade varit en "eye opener".

  312. Det här är nåt
    som vi ständigt stöter på-

  313. -men som man aldrig kan upphöra
    att bli ledsen över-

  314. -och det knyter an
    till barnkonventionen-

  315. -nämligen att barnfattigdomen är stor
    och den blir inte mindre-

  316. -i alla fall inte i Malmö
    för närvarande.

  317. Det är 2019-

  318. -och vi har
    en ökande fattigdom bland barn.

  319. Hur fan är det möjligt?

  320. Det är ju så att när vi jobbar
    i Krut har vi massvis med resurser-

  321. -och om man bara ser det på det viset
    kan det nästan se förment ut-

  322. -att vi sitter
    i det här stora biblioteket.

  323. Men vi har hela tiden kontakt
    med våra mindre bibliotek i staden.

  324. Vi har det nya experimentbiblioteket-

  325. -som ligger
    i ett av de utsatta områdena-

  326. -i en föreningslokal-

  327. -med personer som jobbar väldigt
    starkt socialt organiserande.

  328. Det är hela tiden så
    att man måste pusha sig själv.

  329. -Det är ju väldigt viktigt.
    -Pusha för att kunna bära.

  330. -Men ni har väl kul på jobbet?
    -Ja.

  331. Rickard och Lisa
    har med sig publikationer.

  332. Man kan ta katalogen
    "Att gestalta ett jämställt rum"-

  333. -som är skriven om Kruts process
    steg för steg.

  334. Ni finns tillgängliga under pausen.

  335. Ni får en varsin publikation
    om Bohus-kusten.

  336. Ni blir inringda igen när det är
    dags. Tack för en fantastisk insats.

  337. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bubblan i bibblan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och fritidsgård, Biblioteksväsen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.