Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Den demografiska utvecklingens effekt på bibliotekenDela
  1. Hur ser det ut
    där vi redan har bibliotek?

  2. Men också i nya områden som byggs,
    om man är en kommun som växer.

  3. Man måste också
    prata med statistikavdelningen-

  4. -när man är en kommun som minskar.

  5. Jag ska prata om detta,
    Som Karin var inne på-

  6. -handlade ett kapitel
    i "Den femte statsmakten"-

  7. -om de demografiska utmaningarna
    för kommunerna och regionerna.

  8. Det här gjorde jag
    med min kollega Fredrik Holmström-

  9. -som jobbar på avdelningen
    för ekonomi och styrning på SKL.

  10. Jag ska snart berätta om
    vad vi kom fram till.

  11. Men först tänkte jag säga nåt kort
    om Sveriges Kommuner och Landsting.

  12. En intresseorganisation
    som driver våra medlemmars intressen-

  13. -och erbjuder dem stöd och service.

  14. En av våra viktigaste synpunkter
    som vi alltid driver-

  15. -handlar om
    det lokala och regionala självstyret.

  16. Vi är en politiskt styrd organisation
    med ny styrelse och nya beredningar.

  17. De har sammanträde i dag.

  18. Alla 290 kommuner och 20 regioner
    är också medlemmar hos oss.

  19. Vad gör vi då? I det grå kugghjulet
    står det "intressebevakning".

  20. Vad är det?
    Ibland kallas det lobbyverksamhet.

  21. Det innebär att vi är experter
    i olika utredningar.

  22. Vi för dialog med myndigheter.

  23. I vårt fall kan det handla om
    Kungliga biblioteket-

  24. -Statens kulturråd
    och Myndigheten för kulturanalys.

  25. Alla kulturmyndigheter
    har vi dialog med.

  26. Och även med departementet.

  27. Vi skriver yttranden över utredningar
    och lämnade ett yttrande över-

  28. -utkastet till nationell strategi
    som kom i höstas.

  29. Det är ett par exempel på det vi gör.

  30. Verksamhetsutveckling handlar om
    att vi anordnar konferenser.

  31. Vi tar fram skrifter. Vi kan göra
    olika riktade undersökningar.

  32. Sen har vi service och rådgivning.

  33. Det senaste året har det handlat
    en hel del om GDPR, förstås.

  34. Våra nätverk för förvaltningschefer
    ligger också inom den delen.

  35. Vi har en hemsida och en
    Facebook-sida där ni kan följa oss.

  36. Men nu till stad och land-

  37. -och Sveriges demografiska
    utveckling. Vad kan man då se?

  38. Det vi vet är att vi fortsätter
    att växa i Sverige.

  39. En stor befolkningsökning.
    Andelen äldre ökar.

  40. Fler utrikesfödda.
    Invandringen fortsätter.

  41. Fler bor i storstäder, men kom ihåg-

  42. -att det ser olika ut
    i olika delar av Sverige.

  43. Och sist men inte minst:
    Den demografiska utvecklingen-

  44. -påverkar
    de ekonomiska förutsättningarna.

  45. Då behöver man fundera, som ni gör,
    när man jobbar i biblioteksbranschen:

  46. Vad kan vi göra
    på grund av den här utvecklingen?

  47. Så här många människor var vi
    i november i Sverige 2018.

  48. När jag senaste pratade om det här
    var det den senaste siffran.

  49. 31 december, bara en månad senare-

  50. -var vi 10 230 185 personer.

  51. Så den här ökningen går fort.

  52. Det kan man också se
    i den här grafen.

  53. När jag gick i skolan var vi
    åtta miljoner invånare i Sverige.

  54. Nu är vi tio miljoner,
    och 2060 är vi tretton miljoner.

  55. Det kommer att gå ganska fort.

  56. Det beror inte bara på att det föds
    fler, och att folk lever längre.

  57. En anledning är också att fler
    väljer att komma till Sverige.

  58. Och det ska vi vara
    väldigt glada för.

  59. Just de som kommer till Sverige-

  60. -gör att vi fortsätter att öka snabbt
    just nu.

  61. Den här grafen visar-

  62. -att det kommer att se olika ut
    i olika åldersgrupper.

  63. Barnen, 0-19-åringarna,
    innan man är myndig, kommer att öka.

  64. Ni kan se att den sista stapeln
    är ganska hög.

  65. Det är också en liten åldersgrupp
    om man jämför med den bredvid.

  66. 20-64-åringar, de som är
    i yrkesverksam ålder.

  67. Sen har vi de nyblivna pensionärerna-

  68. -som fortfarande är friska.
    De ökar också.

  69. Men om ni tittar på den sista stapeln
    så ökar 80-plussarna mest.

  70. Som ni ser på skalan så är det här
    en procentuell utveckling, förstås.

  71. Det är intressant att vi får fler
    som blir över hundra i vårt land.

  72. Vad innebär det för era verksamheter?

  73. Jag tänker på det som Agneta sa
    om att tänka på våra gamla.

  74. Det kommer vi att behöva göra.

  75. När vi pratar om invandring
    så ser det olika ut-

  76. -bara från år till år.

  77. Det här är åren 2016 och 2017.

  78. 2016 kom flest från Syrien.
    Så var det även 2017.

  79. Men andelen var mycket mindre.

  80. Det man ofta glömmer bort att säga
    är att vi har många återinvandrare.

  81. Svenskar som bott utomlands
    och återvänder.

  82. Det är oftast den näst största
    gruppen som kommer till Sverige.

  83. Det man också kan fundera på är...

  84. Vi har en stor invandrad befolkning.

  85. Vi har haft invandring
    sen urminnes tider.

  86. Det har sett olika ut
    vid olika tider-

  87. -vilka personer från vilka länder
    som har kommit hit.

  88. Det är alltid svårt
    när man planerar verksamhet.

  89. Vad för typ av litteratur
    ska vi erbjuda?

  90. Vilka språk behöver våra medarbetare
    behärska?

  91. Vad behöver vi tänka på för att
    spegla olika delar av världen-

  92. -och olika berättelser?

  93. Men det här kommer man att behöva
    förhålla sig till hela tiden.

  94. Och vi vet aldrig var nästa katastrof
    äger rum. Blir det en miljökatastrof?

  95. Är det en ny krigshärd
    som gör att man inte kan bo kvar?

  96. Och de kommer med stor sannolikhet
    att också komma hit.

  97. Man behöver ha med sig
    att det inte kommer att sluta.

  98. Det är nåt vi
    behöver förhålla oss till hela tiden.

  99. Och det gör ju ni.
    Så här ser det ut på folkbiblioteken.

  100. Det är tidningar på olika språk.

  101. Folk pluggar på biblioteken.

  102. Antingen på sitt nya språk, eller
    för att man behöver vara nånstans.

  103. Det finns språkcaféer
    och sagostunder på olika språk.

  104. Det här är verksamheter
    som sker dagligen över hela Sverige.

  105. Vi brukar säga att Sverige är långt,
    men Sverige är också tjockt.

  106. Det här är en av mina favoritgrafer
    från SCB.

  107. Den visar hur befolkningen
    är placerad i vårt land.

  108. Ni kan se en ganska tung söderdel-

  109. -och en ganska tunn norrdel.

  110. Det är bra att ha med sig när man
    tänker på att Sverige är långt.

  111. Det finns stora geografiska avstånd
    som innebär vissa saker-

  112. -som man behöver förhålla sig till.

  113. Men det finns också
    väldigt stora delar-

  114. -eller ganska små geografiska delar,
    som är tätt befolkade.

  115. Vi har några riktigt stora städer-

  116. -och ganska många
    lite mindre kommuner.

  117. Ha kvar den här bilden i era huvuden.

  118. Hur löser man då biblioteksverksamhet
    för alla?

  119. Jesper hade med sig bibliotekslagen-

  120. -och ändamålsparagrafen är viktig
    när man pratar om tillgänglighet.

  121. Där står det att biblioteket
    ska finnas tillgängligt för alla.

  122. Hur gör man då i en stor kommun
    som är ganska glesbefolkad?

  123. Då använder man kanske
    en biblioteksbuss.

  124. Det här är från Simrishamns kommun.

  125. Den står på en hållplats
    i Östra Hoby där mina föräldrar bor.

  126. Det är en typisk biblioteksbuss
    i dag.

  127. En liten buss som man inte behöver
    busskort för att köra.

  128. Det gör det lättare att anställa
    personal som kan köra bussen.

  129. Många av biblioteksbussarna
    är också anpassade.

  130. Man fyller den med
    bara barnlitteratur vissa veckor-

  131. -och servar skolor och förskolor.

  132. Andra veckor är den fylld med
    material som går till äldreboenden.

  133. Det är nåt som man utvecklar
    mer och mer.

  134. Det syns i ansökningarna
    till Stärkta bibliotek.

  135. Det var ganska många som sökte pengar
    för att kunna jobba uppsökande.

  136. Det är nåt som man gör ganska mycket.

  137. Den andra bilden visar nåt
    som handlar om det här med-

  138. -att vi måste serva allt fler
    i en större och större befolkning.

  139. Vi kanske har svårt
    att rekrytera personal.

  140. Det här är från Vaggeryd.

  141. De har sitt bibliotek i flera plan
    och är ganska få.

  142. Då har man en knapp,
    som man trycker på som besökare.

  143. Då får man ett sms, och så vet man
    att man måste gå ner-

  144. -för nu behöver en besökare hjälp.

  145. Det finns olika sätt
    att använda digitala hjälpmedel-

  146. -för att kunna erbjuda
    en biblioteksverksamhet för alla.

  147. Man får vara lite uppfinningsrik.

  148. Det här är en av de svåraste sakerna
    att prata om.

  149. Det blir lätt ganska deprimerande.

  150. Det här är en graf som visar på...

  151. Den gula linjen handlar om
    den arbetsföra befolkningen.

  152. Antagligen kommer vi...
    Det kanske är befolkningen 20-70 år.

  153. Jag räknar kallt med att jobba
    till 70 innan jag får gå i pension.

  154. Fredrik Reinfeldt
    har pratat om att jobba till 75.

  155. Man kan fundera på om alla
    yrkesgrupper ska jobba så länge-

  156. -och om man alls kan det.

  157. Men pensionsåldern kommer vi
    antagligen att få flytta på.

  158. Det demografiska behovet, vad är det?

  159. Om man tänker på de tidigare
    graferna, så blir det fler barn.

  160. Det behövs fler personer
    i förskola och skola.

  161. Vi kommer att få fler äldre
    som behöver hemhjälp.

  162. Man behöver mer personal i vården.

  163. Som ni ser har kurvorna följts åt
    ganska väl över tid.

  164. Det har funnits vissa glapp,
    till exempel i början av 90-talet.

  165. Då gjorde man också nedskärningar
    i offentlig sektor.

  166. Men det här gapet kommer att bli
    stort och pågå ganska länge.

  167. Och hur löser man det?

  168. Det är en av de största utmaningarna
    för den kommunala sektorn-

  169. -och kommer även att vara
    en stor utmaning för biblioteken.

  170. Gunilla sa att till och med Stockholm
    har bibliotekariebrist.

  171. Det vet ni. Det är svårt att få tag
    på bibliotekarier generellt.

  172. Det pratade även Arbetsförmedlingen
    om för bara nån vecka sen.

  173. Det här är Dagens Samhälle.
    "Glesbygden töms på arbetskraft."

  174. En ganska tråkig karta vid sidan om.
    Arbetskraften flyttar till städerna.

  175. Men hur ska arbetskraften
    välja offentlig sektor?

  176. Varför inte jobba i privat sektor?

  177. Det kommer att bli en konkurrens
    även med dem.

  178. Då handlar det om det som du sa,
    Gunilla.

  179. Hur ska man förstå
    att offentlig sektor och bibliotek-

  180. -är så otroligt roligt och viktigt.

  181. Där har vi alla ett jobb att göra,
    oavsett om vi jobbar med-

  182. -att utbilda eller anställa
    bibliotekarier, eller vara det själv.

  183. Att jobba på bibliotek,
    vad innebär det?

  184. Och den här friheten,
    att kunna göra mycket.

  185. Bibliotekslagen är en ramlag där det
    finns utrymme att påverka sitt jobb.

  186. Det är en sak som gör det roligt
    att jobba inom kultursektorn.

  187. Det finns stor möjlighet att påverka-

  188. -hur verksamheten ska se ut,
    tillsammans med dem som använder den.

  189. Men där har vi ett jobb att göra,
    allihop.

  190. De här två graferna visar också-

  191. -behovet av investeringar.

  192. Det behövs
    fler förskolelärare och lärare-

  193. -och vi kommer att behöva bygga
    fler för- och grundskolor.

  194. Det här är siffror från en enkät
    som vi från SKL gjorde förra året.

  195. De visar på vad kommunerna
    tänker investera i framöver.

  196. Det här är bara investeringar
    inom en treårsperiod.

  197. Då tänker man att vi behöver bygga
    över 700 förskolor.

  198. Över 350 grundskolor.

  199. Men det finns också en pott
    för kulturanläggningar.

  200. Eftersom det är kommunala företrädare
    som har svarat på frågorna-

  201. -borde det finnas bibliotek
    som man planerar här också.

  202. Det här kan man också fundera på.
    Befolkningen ökar successivt-

  203. -och det är lätt att räkna
    på skolbarn och på skolor.

  204. När man måste bygga en ny, och när
    man kan tränga in en klass till.

  205. Men när ska man bygga nya bibliotek?

  206. Det behöver man också fundera på
    kommunalt.

  207. Hur många nya invånare
    har vår kommun?

  208. När ska vi bygga nästa bibliotek,
    och var?

  209. Där ska man kroka arm
    med sin statistikavdelning.

  210. Man ska begära ut hur det ser ut
    i områdena där vi har bibliotek-

  211. -men också i nya områden som byggs,
    om man är en växande kommun.

  212. Man måste också
    prata med statistikavdelningen-

  213. -när man är en kommun som minskar.

  214. Har vi biblioteken på rätt ställe?
    Vi kanske måste flytta dem.

  215. Vi kanske också måste lägga ner
    bibliotek.

  216. Och ni vet att det är
    bland det svåraste man kan göra-

  217. -framför allt som politiker. Man får
    garanterat mycket skit för det.

  218. Och det blir ofta ni medarbetare
    som får ta den skiten.

  219. Arga medborgare säger: "Varför ska ni
    lägga ner vårt bibliotek?"

  220. Och då gäller det att ha
    ordentligt på fötterna.

  221. Men framför allt tänker jag
    att man ska fundera på:

  222. När vi får en ökad befolkning-

  223. -när ska vi då bygga bibliotek,
    och var ska de ligga-

  224. -om vi har speciellt prioriterade
    målgrupper, som barn och unga?

  225. Personer med annat modersmål.

  226. Och de äldre,
    som kanske bor på platser-

  227. -där man måste jobba uppsökande.

  228. Vi har pratat om medier.
    Jesper pratade om digitala medier.

  229. En del av förslaget till nationell
    biblioteksstrategi handlar om det.

  230. Då är det bra att komma ihåg
    hur en folkbiblioteksbudget ser ut.

  231. De absolut största kostnaderna
    är för lokaler och personal.

  232. Det är den gula och den orange delen-

  233. -av det här diagrammet.

  234. Vi har svårt att rekrytera,
    och lokalerna kanske blir dyrare.

  235. Vi behöver bygga om och bygga nytt.

  236. Då fortsätter det att vara
    de stora kostnaderna för kommunerna.

  237. Ja, då var jag färdig.

  238. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och samhälle, Biblioteksväsen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om terrorism

Vad ska man göra åt terrorismen i världen? Varför finns den? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.